I början av januari 2019 firade vi stängningsmässa i Bromma kyrka. Därefter tömdes lokalerna och bygget kunde börja. Det senaste ett och ett halvt året har kyrkan fått ett nytt kapell i anslutning till vapenhuset och en ny funktionshinderanpassad huvudingång. Vapenhuset renoverades och en hiss ner till kryptan installerades. Kyrkan fick nytt el- och ventilationssystem och förbättrat brandskydd. Inne i kyrkorummet installerades den nya orgeln och på kyrkans norrsida anlades en klosterträdgård/örtagård.

Den första söndagen i september kunde Bromma församling äntligen ta de efterlängtade tillskotten i bruk. På plats fanns arkitekt Karolina Keyzer med delar av sitt team, biskop emerita Eva Brunne, församlingsbor, delar av Bromma församlings personal och förtroendevalda och många fler. Det bjöds på högtidsfika, tal hölls och de första ljusen tändes inne i kapellet.

Tillbyggnaden och renoveringen av Bromma kyrka är därmed avslutad. Kapellet är färdigt att användas och kommer vara öppet när kyrkan är öppen. Bland annat har du möjlighet att besöka det när församlingen bjuder in till Öppen kyrka på torsdagar kl. 17.30–19.00. Varmt välkommen!

Vid besiktningen hölls avstånd och ett fåtal närvarade för att hålla den nuvarande maxgränsen på samlingar om max åtta personer.

I samband med besiktningen spelade Mattias Wager Bachs Toccata i C-dur för de närvarande. Vill du höra hur orgeln låter kan du se en film från framförandet här.

Den nya orgeln har 23 stämmor. Den känns så självklar i kyrkorummet att det är svårt att komma ihåg hur det såg ut innan så här kommer en liten exposé över tidigare kända orglar i Bromma kyrka:

Det här är den andra kända orgeln i Bromma kyrka. Den inköptes år 1857 och hade sex stämmor. Stora delar av den var placerade vågrätt över mittgången. Den första orgel vi känner till i Bromma kyrka införskaffades i början av 1800-talet, men på den finns inget foto. Någon tidigare orgel finns inte dokumenterad.

Orgeln därpå med spelbordet uppbyggt på söder om mittgången kom på plats i samband med restaureringen år 1906 och utnyttjade även den utrymmet över mittgången. Den hade nio stämmor och var tillverkad av Åkerman och Lund.

Den förra kyrkorgeln från 1957 av firman Marcusen og søn stod i det sydvästra hörnet.

Den nya orgeln följer kyrkorummets form och tar upp färgen i bänkraderna. Som extra bonus skapar de rengjorda ljuskronorna och väggarna just nu ett alldeles speciellt ljus i kyrkorummet!

De senaste veckorna har det varit knäpptyst förutom enstaka pipljud i Bromma kyrka. Det beror på att den nya orgeln intonerats. Intonation är när man ser till att varje orgelpipa återger den önskade tonen för just den pipan. Det är ett precisionsarbete som kräver koncentration och absolut tystnad för den som ska justera piporna. Bromma kyrkas orgel har ca 1 500 pipor och intonationen tar cirka fyra veckor.

Åke Bergenblad och Mats Jonssons orgelbyggarverkstad ligger i en före detta möbelfabrik strax utanför Vetlanda, i Farstorp i Nye församling. I början av sommaren besökte församlingens musiker, ordföranden i församlingens fastighetsutskott och en kommunikatör verkstaden för att ta en titt på orgeln som just nu håller på att byggas upp i Bromma kyrka.

Orgeln stod uppbyggd i verkstaden. Eftersom ytan i Bromma kyrka är begränsad har den största utmaningen för orgelbyggarna varit att konstruera en orgel som har den önskade ljudbilden och samtidigt får plats.

Orgeln är huvudsakligen byggd i svensk furu. När musikerna var på plats passade Mats Jonsson på att justera notstället så att det hamnade i rätt höjd.

Till vissa detaljer har ädlare träslag använts i dekorativt syfte. Mahogny i spelbordet och ebenholz i de svarta tangenterna. Här syns också lite av mekaniken under skalet.

Pedalerna är utsatta för större slitage och är tillverkade av ek som är ett hårdare träslag.

Det här är en av väderlådorna, den trålåda i orgelhuset där piporna står uppställda. Det är här luften fördelas när musikerna spelar på tangenterna eller pedalerna. Om hålen är öppna fortsätter luften upp i piporna och piporna låter.

Bromma kyrkas orgeln har cirka 1 500 pipor. Träpiporna i furu, ek och björk är tillverkade på ett sågverk i Småland. Metallpiporna i orgelmetall (bly och tenn) är till viss del återvunna men några har också nytillverkats.

Bälgen är gjord av skinn och trä. Det viktigt att använda skinn av god kvalitet så att det inte torkar.

Bälgen som förser orgeln med luft och några av de största träpiporna (baspiporna) som ska placeras i Bromma kyrkas golv, under körläktaren.

Abstrakter kallas de långa dragsträngar som binder samman spelbordet med spelventiler i väderlådorna. De är gjorda av furu med en tvärslå i björk. Eftersom utrymmet i Bromma kyrka är så begränsat används vinklar för att binda ihop dem.

Nu beger vi oss till Bromma kyrka!

Furu är ett mjukt träslag. Abstrakterna är smala som glasspinnar och tar man en i handen är det lätt att bryta av dem, men så länge de dras längs fibrerna (som i orgeln) klarar de en enorm belastning.

Hålet i golvet där bälg, fläkt och de största träpiporna ska få plats. Det var här de nedgrävda skeletten som vi skrivit om tidigare här på bloggen hittades.

Abstrakter under Bromma kyrkas mittgång ska koppla ihop orgelns delar.

Abstrakterna förs in i utrymmet. Innan konstruktionen av orgeln togs noggranna mått och varje centimeter har utnyttjats.

Här sticker abstrakterna ut söder om mittgången och förbinder bälgen och det norra verket (där pipor står kommer stå uppställda) med spelbordet och det södra verket.

Här har bälgen och baspiporna kommit på plats i golvet under körläktaren (det här är alltså samma plats som var ett hål i golvet i en tidigare bild).

Spelbordet på plats i Bromma kyrka. Notera abstrakterna som i framtiden kommer täckas av ett golv.

Knytpunkten i golvet bakom spelbordet. Här syns hur orgelkonstruktörerna arbetat med vinklar.

När träkonstruktionen är på plats ska orgeln målas, piporna monteras och sedan ska den intoneras. Titta in snart igen för att läsa mer!

Bygget vid Bromma kyrka pågår för fullt. Nu har kyrkan stängt igen för att installera den nya orgeln och göra klart det sista på tillbyggnaden och vapenhuset.

I alla århundraden har tillbyggnader gjorts i Bromma kyrka. På den här bilden kan vi tittat tillbaka till år 1966-68 då arbetet med kyrkans grund pågick. De medeltida grundmurarna på både långhus och rundhus ersattes då av betong. Bilden visar kyrkans norra sida vilket är platsen där klosterträdgården nu ligger.

Grunden restaurerades samtidigt som vapenhuset byggdes i slutet av 60-talet. Här kan du se hur kyrkan såg ut innan hon fick sitt vapenhus.

Arkitekt Ragnar Hjorth var ansvarig för det nya vapenhuset. Här håller han i en modell av den nya byggnaden.

När Karolina Keyzer och hennes team på OKK+ började arbeta med tillbyggnaden vid Bromma kyrka frågade de sig om det ens gick att bygga nytt här. De behövde lära känna kyrkan på djupet för att bygget skulle ske på hennes villkor. Teamet kom fram till att Bromma kyrka byggts till i alla tider, en identitet som snart utvecklats med ännu en del.

– För mig var det viktigt när vi letade en arkitekt att hitta någon som har respekt för platsen, för dess minnen, historia och syfte. Man får inte missa känslan för människor och det inre livet, förklarar Torbjörn Gustavsson.

Karolina och hennes kollegor inspirerades av den gamla sakristian framme vid koret. Den byggdes under medeltiden för funktion och för prästens behov av förberedelse och bön. Arkitektteamet ville framhäva den äldre kyrkan och bygga nytt bredvid, den här gången för församlingens behov och bön.

– Den nya utbyggnaden är liten men en del av något större. Den står vid sidan av. Vi ser den som en lillebror som både lutar sig mot vapenhuset från 60-talet och som samtidigt stöttar upp kyrkan. Ett litet hjälphus. Den ska inte ta över eller skryta, den ska se ut som en naturlig del av Bromma kyrka, en ny möjlighet, förklarar Karolina Keyzer.

I det senaste numret av Brommabladet, nummer tre 2020 – ”Uthållighet”, kan du läsa hela artikeln med Karolina Keyzer och kyrkoherden. Du hittar det här.

Innan påsk rengjorde Stockholms Måleri och konservering Pictormålningarna i långhuset. Damm har tagits bort med sotsvamp och pensel. När restaureringsbloggen besökte kyrkan arbetade konservator Ewa Björdell med västväggen som bland annat skildrar Jesus intåg i Jerusalem och Judaskyssen. Hon knackade försiktigt och lyssnade för att känna om det finns håligheter eller sprickor i väggen som behöver lagas.

– Vi går över kalkputsen och injicerar nanokalk med spruta i sprickor. Kalk är ett mineraliskt material som inte bryts ned. Sist kyrkan restaurerades, på 1990-talet, användes plastbaserat bokbindarlim som var organiskt och nedbrytbart. Den här är ny teknik som inte fanns då, säger Ewa Björdell.

Nano betyder miljarddel. Nanoteknik är när material sätts ihop på nanonivå med partiklar som är nästan ofattbart små– försök själv föreställa dig en miljondel av en millimeter. Eftersom nanokalk utgörs av samma material – kalk – riskerar det inte uppstå några reaktioner mellan olika material. Kalket är helt kompatibelt och kan ersätta förlorade och nedbrutna bindningar i väggen under målningarna.   

Ewa har också intervjuats av Mitt i Bromma. Läs artikeln här.

Under 2019 har Bromma kyrka genomgått en renovering för att tillgänglighetsanpassas och få ett bättre brandskydd. Bygget har därför dragit ut på tiden.

– Vi ville så gärna att församlingen skulle kunna fira jul tillsammans i Bromma kyrka, men nu tvingas vi tyvärr flytta fram återinvigningen till någon gång nästa år. Det är vi jätteledsna för, säger kyrkoherde Torbjörn Gustavsson.

Förseningen beror bland annat på ett elfel och förseningar av leveranser av delar till hissen.

Julkonserterna och gudstjänsterna som skulle firas i Bromma kyrka under jul och nyår flyttas därför till Famnenkyrkan och Ängbykyrkan.

Den nya kyrkporten och ett fönster är på plats i vapenhuset, men delar till bland annat hissen saknas fortfarande.

Gjutningen av det nya kapellet har inneburit flera utmaningar. För att reda ut de frågetecken som fanns kring designen och de tekniska utmaningarna gjorde Noccon därför först en provgjutning.

– Den största svårigheten i arbetet har varit att det ställs höga krav på formsättning när man ska ha synliga betongytor. Varenda skarv har markerats på formplywood med hjälp av en utsättare, säger Eric Van Gerpen.

Utsättaren är den person som ansvarar för mätningarna, det vill säga som ”sätter ut” måtten. Mätningarna måste ske med stor noggrannhet eftersom någon millimeters fel på ett ställe i värsta fall kan resultera i flera centimeters fel på ett annat.

– Kapellet har ett unikt formspråk som kräver att konsulterna och arbetarna tänker till lite extra inför varje nytt moment.

Att arbetsplatsen är trång och miljön vid kyrkogården känslig skapar dessutom utmaningar kring logistik och planering av arbeten. Även om utmaningarna är av skiftande karaktär är angreppssättet detsamma.

– Det handlar om noggrann planering , kommunikation och uppföljning av arbetet, säger Eric Van Gerpen.

Här syns armeringsjärnet under gjutningen.

Absiden tar form.

 

Det är trångt och här syns också gjutformarna

Absiden ska bli ett rofyllt rum med möjlighet till enskild andakt. Arkitektbilderna visar ett rum som släpper in ljus men samtidigt ger insynsskydd.

Ljus från flera fönster
I bakre delen av rummet finns en väggfast bänk. Till vänster om bänken finns ett sidofönster med utsikt upp mot minneslunden som ligger norr om kyrkan. I andra änden av rummet, längs den främre väggen, finns ett lågt fönster som tar in skimret från en vattenspegel utanför. Det sitter också ett takfönster högt upp i rummet som lyser upp den främre väggen.

Ljusbäraren
Ljusbäraren är placerad i den främre delen av rummet. Den är utformad som ett stålgaller med piggar som ljusen kan fästas i. Absidens golv kantas av en tunn remsa sand, en fris, som hjälper till att centralisera rummet. Eftersom ljus kan sättas ned direkt i sanden får även sandfrisen en ljusbärarfunktion.

För ut ljuset
Utanför, öster om absiden, anläggs en vattenspegel som för ut skenet från de tända ljusen genom fönsteröppningen och sprider det utanför byggnaden. Genom att försiktigt fläta samman gammalt och nytt, tillgänglighet, nya funktioner, inre och yttre rum har vi försökt skapa ett omsorgsfullt gestaltat rum för stillhet, bön, introspektion, glädje och sorg.