Att de tolkar p\u00e5 olika s\u00e4tt kan vara en po\u00e4ng att notera, inte minst som vi \u00e4r vana att harmoniera de tv\u00e5 evangeliernas ber\u00e4ttelse f\u00f6r att f\u00e5 ihop en sammanh\u00e4ngande s\u00f6ndagsskolversion av julber\u00e4ttelsen. Medan Matteus sp\u00e4ckar vissa av sina skildringar med s\u00e5 kallade reflexionscitat, s\u00e5 \u00e4r Lukas tolkningar mer subtila. Matteus citerar genom hela evangeliet \u00e5tminstone ett dussin texter fr\u00e5n den hebreiska bibeln som han menar g\u00e5r i uppfyllelse i Jesusber\u00e4ttelsen (fr\u00e5n Jesaja, Jeremia, Hosea, Sakarja, Mika, Psaltaren, osv.). Hos Lukas finns ingen riktig motsvarighet till dessa reflexionscitat, men d\u00e4remot l\u00e5ter Lukas Jesus sj\u00e4lv b\u00f6rja sin verksamhet med att f\u00f6rkunna att Jesajas ord har g\u00e5tt i uppfyllelse (Luk 4:18-19) och s\u00e5v\u00e4l i passionsber\u00e4ttelsen som efter uppst\u00e5ndelsen, p\u00e5 v\u00e4g till Emmaus, talar Jesus sj\u00e4lv om att skriftens ord m\u00e5ste g\u00e5 i uppfyllelse (Luk 18:31; 24:44). Hos Lukas handlar uppfyllelsen om Jesus verksamhet i allm\u00e4nhet och om att hans d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse var del av Guds plan. Bara n\u00e5gon enstaka g\u00e5ng sl\u00e4pper Lukas in en \u201dprooftext\u201d (Luk 22:37) \u2013 den modell som \u00e4r Matteus favoritmetod.<\/p>\n Skillnaderna h\u00e4nger nog samman med evangeliernas olika karakt\u00e4r och sociala och historiska sammanhang. Matteus speglar en tidigkristen milj\u00f6 mot slutet av f\u00f6rsta \u00e5rhundradet som lever b\u00e5de n\u00e4ra och i skarp konflikt med synagogan. Huruvida dessa jesustroende betraktar sig som en egen religion eller som en inomjudisk r\u00f6relse kan diskuteras, men under alla omst\u00e4ndigheter \u00e4r den framv\u00e4xande rabbinska judendomen huvudmotst\u00e5ndare. I bakgrunden finns \u00f6msesidiga anklagelser om att inte f\u00f6lja lagen och b\u00e4gge r\u00f6relserna h\u00e4nvisar till samma heliga skrifter f\u00f6r sina anspr\u00e5k. En del av konflikten g\u00e4ller Jesus status och betydelse, hans messiasidentitet. Matteusevangeliet plockar ivrigt allt t\u00e4nkbart \u201dbevismaterial\u201d ur skriften som russin ur kakan. Jesus rider p\u00e5 en \u00e5sna f\u00f6r att Sakarjas ord ska uppfyllas. Ja, Matteus dubblerar Markus \u00e5sna s\u00e5 att Jesus till och med rider p\u00e5 tv\u00e5, eftersom Sakarja talar om b\u00e5de en \u00e5sna och ett f\u00f6l (Sak 9:9) \u2013 en poetisk parallellism f\u00f6r en och samma \u00e5sna, men som Matteus ignorerar. B2000 m\u00f6rkar det sm\u00e5tt absurda faktum att grundtexten s\u00e4ger att Jesus satte sig p\u00e5 b\u00e4gge tv\u00e5, genom att \u00f6vers\u00e4tta \u201doch han satt upp\u201d (Matt 21:7). Ber\u00e4ttelserna om de visa stj\u00e4rntydarna och flykten till Egypten \u00e4r sp\u00e4ckad med detaljer som alla kopplas samman med bibelord och uppfattas som profetiska uppfyllelser, s\u00e5 till den grad att den sista profetian \u201dhan ska kallas nasar\u00e9\u201d (Matt 2:23) verkar vara uppfunnen enkom f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let \u2013 ingen har \u00e4nnu hittat den i n\u00e5gon tidigare text. P\u00e5 det h\u00e4r lite fantasifulla viset g\u00f6r Matteus anspr\u00e5k p\u00e5 skrifterna f\u00f6r sin f\u00f6rsamling och f\u00f6rsvarar judiska jesustroendes existensber\u00e4ttigande. Problemen uppst\u00e5r senare, n\u00e4r kyrkan h\u00e4vdar att detta \u00e4r skrifternas faktiska eller huvudsakliga betydelse, som ett av m\u00e5nga s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka diskvalificera och delegitimera judendomen. Matteus \u00e4r inte ers\u00e4ttningsteolog, men kyrkans anv\u00e4ndning av Matteus kan l\u00e4tt bli ers\u00e4ttningsteologisk.<\/p>\n Lukasevangeliets situation \u00e4r annorlunda. Vi \u00e4r fortfarande i slutet av f\u00f6rsta \u00e5rhundradet, eller, skulle allt fler s\u00e4ga idag, kanske i b\u00f6rjan av det andra. Men sammanhanget \u00e4r snarast en hednakristen milj\u00f6 d\u00e4r judendomen betraktas n\u00e4rmast som en godartad alma mater<\/em>. De stora konflikterna flyter \u00e5tminstone inte omkring p\u00e5 ytan. De judiska skrifterna \u00e4r mer som sj\u00e4lvklara resurser som tillh\u00f6r (ocks\u00e5) den kristna r\u00f6relsen. D\u00e4rf\u00f6r kan Lukas v\u00e4va en hel f\u00f6rhistoria (fj\u00e4rde advent och jul), med beb\u00e5delseber\u00e4ttelser och f\u00f6delseber\u00e4ttelser f\u00f6r b\u00e5de Johannes och Jesus, av lovs\u00e5nger och legender fr\u00e5n den hebreiska bibelns grekiska \u00f6vers\u00e4ttning. De tv\u00e5 f\u00f6rsta kapitlen blir n\u00e4stan som en Septuaginta-medley, med ekon av fraser och formuleringar fr\u00e5n viktiga h\u00e5llpunkter i Israels historia. Och i andra advents apokalyptiska text (Luk 21) bearbetar f\u00f6rfattaren Markus eskatologiska tal med hj\u00e4lp av diverse egna skriftallusioner. Hur Lukas egentligen ser p\u00e5 sin samtids judendom \u00e4r fortfarande omdiskuterat, men impulserna till en ers\u00e4ttningsteologi \u00e4r inte lika starka som hos Matteus. D\u00e4remot kanske risken finns att kyrkliga uttolkningar av Lukas kan bli en smula patroniserande eller nedl\u00e5tande mot judendomen. Det \u00e4r klokt att se upp.<\/p>\n F\u00f6r kristen f\u00f6rkunnelse idag \u00e4r det viktigt att minnas att v\u00e5ra referensramar och konfliktytor inte \u00e4r desamma som vare sig Matteus eller Lukas adressaters. Att f\u00f6rst\u00e4rka deras retorik eller apologetik ger inte sj\u00e4lvklart \u00f6kad relevans f\u00f6r budskapet idag. Ibland kan vi beh\u00f6va g\u00f6ra det motsatta, tona ner anspr\u00e5k som i v\u00e5r kontext blir uppenbart \u00f6verdrivna eller g\u00e5r ut \u00f6ver andra i v\u00e5r n\u00e4rhet. Huvudsaken f\u00f6r b\u00e5de Matteus och Lukas var ju att g\u00f6ra ber\u00e4ttelserna om Jesus f\u00f6delse, verksamhet, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse meningsfulla f\u00f6r m\u00e4nniskor i deras samtid och begripliga i ljuset av den stora ber\u00e4ttelsen. Kan predikanten lyckas med n\u00e5got liknande i en ny samtid och utifr\u00e5n en f\u00f6rst\u00e5else av den stora ber\u00e4ttelsen som fungerar idag, s\u00e5 kan advents- och jultiden f\u00e5 f\u00f6rnyad mening f\u00f6r kyrkobes\u00f6karna.<\/p>\n H\u00e4r<\/a> hittar du texten som pdf.<\/p>\n av Sebastian Selv\u00e9n\u00a0<\/strong><\/p>\n Ropa ut din gl\u00e4dje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem!<\/em><\/p>\n Se, din konung kommer till dig. R\u00e4ttf\u00e4rdig \u00e4r han, seger \u00e4r honom given.<\/em><\/p>\n I ringhet kommer han, ridande p\u00e5 en \u00e5sna, p\u00e5 en ung \u00e5snehingst.<\/em><\/p>\n Den f\u00f6ljs upp av Jesu int\u00e5g i Jerusalem, p\u00e5 en \u00e5sna, med kommentaren (Matt 21:4), \u201dDetta h\u00e4nde f\u00f6r att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas.\u201d Jesus \u00e4r s\u00e5 noga med att spela upp profettexten \u2013 som i evangeliet f\u00f6rst\u00e5s som \u201den \u00e5sna och<\/em> en ung \u00e5snehingst\u201d \u2013 att han ber l\u00e4rjungarna h\u00e4mta b\u00e5de ett \u00e5snesto och dess f\u00f6l, f\u00f6r att f\u00f6lja profetian till punkt och pricka. Det h\u00e4r m\u00f6nstret, att koppla samman en text ur den Hebreiska bibeln, ofta en profetia, med en text ur evangelierna, \u00e4r mycket starkt. Det \u00e4r inte ovanligt att kristna n\u00e4rmast l\u00e4ser in ett \u201dforts\u00e4ttning f\u00f6ljer\u201d i slutet av varje profettext. Stycken som Herrens lidande tj\u00e4nare (Jes. 52\u201353) och Fridsfursten (Jes. 9) blir n\u00e4rmast obegripliga f\u00f6r m\u00e5nga utan en koppling till evangelierna, till exempel som n\u00e4r \u201dImmanuel\u201d (Jes. 7) inte kan f\u00f6rst\u00e5s som n\u00e5gon annan \u00e4n Jesus \u2013 trots att mycket i texten tyder p\u00e5 att det \u00e4r kung Hiskia som avses.[1]<\/a> Men Jesaja var inte n\u00e5gon Nostradamus, och profeterna inga sp\u00e5m\u00e4n. \u00c4ven om de ibland uttalade sig om framtiden s\u00e5 talade de framf\u00f6rallt in i sam<\/em>tiden. Ibland kunde det budskapet best\u00e5. ibland talade det till den d\u00e5varande politiska situationen i Israel och Juda och hade upph\u00f6rt att vara relevanta redan ett halvt \u00e5rtusende innan Jesus.<\/p>\n I judendomen p\u00e5 andra templets tid, i slutet av vilken Jesus levde, fick de h\u00e4r texterna nytt liv och en ny f\u00f6rst\u00e5else: som sp\u00e5domar som skulle uppfyllas. Jesus var inte den enda som s\u00e5g till att f\u00f6rs\u00f6ka iscens\u00e4tta episoder ur profettexter f\u00f6r att uppfylla dem \u2013 det gjorde \u00e4ven Johannes d\u00f6paren, Theudas och Jesus ben Ananias, andra messianska figurer vid samma tid.[2]<\/a><\/p>\n Profeterna \u00e4r otroligt viktiga i kristen tradition \u2013 Jesajas bok har ofta uppfattats som \u201ddet femte evangeliet.\u201d [3]<\/a> Men att st\u00e4ndig l\u00e4sa dem genom evangelierna \u00e4r problematiskt. Dels f\u00f6rvr\u00e4ngs d\u00e5 texterna, f\u00f6r den historiska Jesaja talar faktiskt inte om den historiska Jesus. S\u00e5 \u00e4r det bara. Att kreativt l\u00e4sa Jesaja med Jesus som lins, det \u00e4r n\u00e5got annat. Judar g\u00f6r lekfulla och l\u00e5ngs\u00f6kta l\u00e4sningar av bibeltexter, och det f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven kristna g\u00f6ra. Men om det leder till att man \u201dkidnappar\u201d texter och s\u00e5 att s\u00e4ga glaserar dem i evangelietexter, d\u00e5 brukar man v\u00e5ld p\u00e5 dem. M\u00f6jligen \u00e4r man trogen Matteus, men man sviker Sakarja. Man sviker \u00e4ven dem man delar texten med: judarna, f\u00f6r vilka Jesaja ocks\u00e5 \u00e4r helig text, och ocks\u00e5 har ett budskap. \u00c4ven om m\u00e5nga judar \u00e4r ungef\u00e4r lika entusiastiska \u00f6ver profetb\u00f6ckerna som kristna \u00e4r \u00f6ver 3 Mosebok, s\u00e5 har \u00e4ven vi en relation till de h\u00e4r texterna \u2013 fr\u00e5n och med artonhundratalet har sionister till exempel brukat Jesaja f\u00f6r att ge sitt politiska projekt messianska \u00f6vertoner.[4]<\/a> Det h\u00e4r \u00e4r inte mindre problematiskt \u00e4n kristna bruk utan visar snarare p\u00e5 att problematiska bibelbruk \u00e4r problematiska, oavsett vem som \u00e4gnar sig \u00e5t dem. Att ta \u00f6ver profettexterna \u00e4r inte ett ansvarsfullt s\u00e4tt att hantera dem p\u00e5, och fr\u00e5n en predikstol ska b\u00e5de<\/em> Sakarjas och Matteus r\u00f6ster kunna h\u00f6ras, som tv\u00e5 olika vittnen om Guds verk.<\/p>\n [1]<\/a> Se t.ex. Wildberger, Hans. 1991. Isaiah 1\u201312. A Commentary<\/em>. Minneapolis: Fortress Press. 306-312.<\/p>\n [2]<\/a> Bermejo-Rubio, Fernando. 2016. \u201dThe Day of the Lord is Coming: Jesus and the Book of Zechariah\u201d, i Jesus and the Scriptures: Problems, Passages and Patterns. <\/em>Red. Tobias H\u00e4gerland, 111-131. London & New York: Bloomsbury.\u00a0 130. F\u00f6r Theudas, se \u00e4ven Josefus (Judiska fornminnen<\/em>\u00a020.97-98) och Apg. 5:36-8,.<\/p>\n [3]<\/a> Se Sawyer, John F.A. 1996. The Fifth Gospel: Isaiah in the History of Christianity. <\/em>Cambridge: Cambridge University Press.<\/p>\n [4]<\/a> Saywer (1996), 5.<\/p>\n H\u00e4r<\/a> hittar du texten som pdf.<\/p>\n av Ulf Lindgren<\/strong><\/a><\/p>\n Den teologi som bygger p\u00e5 2 Moseboken domineras allts\u00e5 av r\u00e4dsla, av en Gud som \u00e4r v\u00e4sensskilt annorlunda, av ett berg som skakar, av tanken p\u00e5 ett utvalt folk, av synen p\u00e5 krig som n\u00e5got n\u00f6dv\u00e4ndigt ont. Man brukar kalla detta f\u00f6r partikularism, en teologi f\u00f6r de utvalda. Mot detta st\u00e4lls den teologi som Jesaja och Mika presenterar. I deras texter st\u00e5r berget tyst och stadigt, alla l\u00e4ngtar efter att f\u00e5 komma dit och l\u00e4ra sig om fred f\u00f6r Gud \u00e4r n\u00e5gon som v\u00e4cker f\u00f6rnuft och viljan att bygga en v\u00e4rld f\u00f6r alla \u2013 f\u00f6r Gud \u00e4r skapare av alltet. Ett s\u00e5dant syns\u00e4tt \u00e4r exempel p\u00e5 universalism, en teologi som inrymmer allt och alla.<\/p>\n Gamla testamentet har allts\u00e5 inte en teologi. Dess texter vittnar om olika m\u00e4nniskors drivkrafter och visioner. N\u00e5gra texter ser Gud som n\u00e5gon som s\u00e4tter ett folk framf\u00f6r andra, medan vissa texter ser Gud som skapare av allt levande. De olika bibelb\u00f6ckerna har skrivits med olika syften och f\u00f6r olika l\u00e4sare. Ur det Gamla testamentet h\u00e4mtar b\u00e5de judendom och kristendom sin n\u00e4ring, och de b\u00e5da religi\u00f6sa traditionerna m\u00e5ste d\u00e5 st\u00e4ndigt v\u00e4lja vilken av de m\u00e5nga teologier som GT rymmer som de vill bygga p\u00e5. Exemplen \u00e4r m\u00e5nga, s\u00e5v\u00e4l i judisk som kristen tradition, att valet fallit \u00e4n p\u00e5 den partikularism som Sinai berg st\u00e5r f\u00f6r, \u00e4n p\u00e5 universalismen p\u00e5 Sions berg f\u00f6rmedlad av Mika och Jesaja.<\/p>\n Den fallgrop som vi kristna l\u00e4tt faller i \u00e4r att se judiskt t\u00e4nkande som en automatisk f\u00f6rl\u00e4ngning av den sn\u00e4va exklusivismen fr\u00e5n Sinai och kristet t\u00e4nkande som ett uttryck f\u00f6r Sionteologin. D\u00e5 g\u00f6r vi Mika och Jesaja till kristna profeter och Moses till en tydlig jude. D\u00e5 f\u00f6rvr\u00e4nger vi verkligheten. Ist\u00e4llet m\u00e5ste vi st\u00e4ndigt p\u00e5minna oss om att Gamla testamentet \u00e4r ett bibliotek av b\u00f6cker, en debatt av \u00e5sikter som rymmer ett tiotal olika gudsbilder. Skiljelinjen g\u00e5r ligger inte mellan judiskt och kristet t\u00e4nkande utan mellan vilka texter i Gamla testamentet man h\u00e4mtar sin n\u00e4ring ur och hur man anv\u00e4nder dessa texter.<\/p>\n \u00c4ven om evangelisterna flera g\u00e5nger l\u00e5ter Jesus g\u00e5 upp p\u00e5 berg, exempelvis i Bergspredikan och F\u00f6rklaringsberget, n\u00e4mner intressant nog Jesus sj\u00e4lv aldrig vare sig Sinai eller Sion. Varf\u00f6r g\u00f6r han inte det? S\u00e5g han risker med de gudsbilder som var f\u00f6rknippade med de tv\u00e5 olika bergen? K\u00e4ndes hela metaforen berg problematisk f\u00f6r Jesus som talade om Gud som en fader som l\u00e4ngtar? D\u00e5 beh\u00f6vdes andra bilder. Ocks\u00e5 dem fanns i Gamla testamentet, d\u00e4r \u00e4r f\u00f6r\u00e4lder, herde, bonde. Jesus skapade inte en ny gudsbild, han bara valde andra bilder fr\u00e5n samma skattkammare som Gamla testamentet var och \u00e4r.<\/p>\n H\u00e4r<\/a> hittar du texten som pdf.<\/p>\n av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/a><\/p>\n Men vilka Messiasf\u00f6rv\u00e4ntningar levde i det judiska folket vid v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan? Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta s\u00e4kert. Vi har inte systematiska redog\u00f6relser f\u00f6r messiasf\u00f6rv\u00e4ntningar bevarade utan f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka rekonstruera dem ur olika texter. D\u00e5 ser vi att den\u00a0 kristna traditionens, och evangeliernas, bild av messiasf\u00f6rv\u00e4ntan b\u00e5de liknar och skiljer sig fr\u00e5n de f\u00f6rv\u00e4ntningarna.<\/p>\n \u00c5rets profettext p\u00e5 tredje advent, Jes 29:17-21, uttrycker f\u00f6rhoppningar om att folkets villkor snart ska f\u00f6r\u00e4ndras, dramatiskt och till det b\u00e4ttre, men det sker inte genom att Messias kommer utan genom Guds eget direkta ingripande. I \u00a0Matt 11:10 citeras sannolikt en kombination av Mal 3:1 med 2 Mos 23:20. I Mal 3 f\u00e5r Gud sj\u00e4lv tala om hur Gud sj\u00e4lv ska ingripa och \u00e4ven skicka n\u00e5gon f\u00f6re sig (se ocks\u00e5 Mal 4:5). De kristna till\u00e4mpar orden p\u00e5 D\u00f6paren och \u00a0f\u00f6r\u00e4ndrar \u00a0\u201dJag skickar min budb\u00e4rare f\u00f6re mig<\/em>\u201d till \u201d\u2026.f\u00f6re dig<\/em>\u201d. Mal 3 ger ytterligare ett exempel p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntan att Gud sj\u00e4lv ska gripa in, inte genom en Messias.<\/p>\n Andra texter talar om hur Gud griper in genom n\u00e5gon. I apokalyptiska texter fr\u00e5n v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan kan det vara ett himmelskt v\u00e4sen. Andra texter \u00a0knyter f\u00f6rhoppningarna till en \u201dmessias\u201d, dvs en m\u00e4nniska som \u201dblivit smord\u201d(med olja). \u00a0En som \u00e4r smord \u00e4r en m\u00e4nniska som f\u00e5tt ett s\u00e4rskilt uppdrag. Det handlar inte om gudomliga och unika gestalter utan om m\u00e4nniskor som utf\u00f6r ett s\u00e4rskilt uppdrag de f\u00e5tt av Gud.<\/p>\n De \u00e4r i Hebreiska bibeln, f\u00f6r det f\u00f6rsta, \u00a0kungen. Vissa texter vittnar om en f\u00f6rhoppning att Gud ska gripa in genom en r\u00e4ttf\u00e4rdig kung, en \u00e4ttling till David (exempelvis Jes 11, Sak 3:8). \u00c4ven pr\u00e4ster i Jerusalems tempel smordes. I n\u00e5gra texter fr\u00e5n D\u00f6daHavsrullarna kombineras de tv\u00e5, s\u00e5 att det talas om b\u00e5de en konungslig Messias av Davids \u00e4tt och en pr\u00e4sterlig av Arons \u00e4tt. I samma andetag talas om en profet. Profeter kunde ocks\u00e5 beskrivas som smorda med Guds ande (Jes 61:1). \u00c4ven d\u00e4r handlar det om m\u00e4nniskor, inte om en unik m\u00e4nniska och inte heller om en gudomlig gestalt.<\/p>\n F\u00f6rest\u00e4llningen om att lidande ingick i Messias uppdrag finns inte i judiska texter. Den f\u00f6rest\u00e4llningen v\u00e4xte fram bland kristna som ville f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r Jesus, som de trodde var Messias, hade lidit och d\u00f6tt. De till\u00e4mpade d\u00e5 texter om den r\u00e4ttf\u00e4rdiges lidande i en v\u00e4rld full av or\u00e4ttf\u00e4rdiga (t ex Sal Vis 2) och sannolikt \u00e4ven orden om Guds lidande tj\u00e4nare i Jes 53, p\u00e5 Jesus. D\u00e4rmed skapas en ny, kristen, f\u00f6rst\u00e5else av \u201dMessias\u201d.<\/p>\n H\u00e4r<\/a> hittar du texten som pdf<\/p>\n 4 ADVENT – HUR \u00c4R DET EGENTLIGEN MED ”LAGEN”?<\/strong><\/p>\n ”Kristus \u00e4r slutet p\u00e5 lagen” l\u00e4ser vi i dagens episteltext ur Romarbrevet. I luthersk tradition har detta ofta utlagts som att ”lagen” och d\u00e4rmed den judiska traditionen har spelat ut sin roll – en f\u00f6rest\u00e4llning som \u00e4r all ers\u00e4ttningsteologis moder. Det ord som i Bibel 2000 \u00f6vers\u00e4tts med ”slutet” \u00e4r telos <\/em>som ocks\u00e5 betyder ”m\u00e5l, uppfyllelse”. M\u00e5nga kommentatorer menar att Paulus i denna diskussion, som g\u00e4ller fr\u00e5gan om hednakristna beh\u00f6vde bli judar genom att iaktta rituella bud som omsk\u00e4relse, f\u00f6rklarar att Kristus st\u00e5r f\u00f6r det som de rituella buden syftar till – gemenskapen med och f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 Gud som genom honom \u00f6ppnas f\u00f6r fler \u00e4n det judiska folket. Behovet av en mer nyanserad syn p\u00e5 begreppet lagen \u00e5terkommer i m\u00e5nga inl\u00e4gg i denna blogg. Vi h\u00e4nvisar h\u00e4r till Thomas Kazens kommentar till texter ur Romarbrevet<\/a> och Galaterbrevet<\/a> samt Sebastian Selv\u00e9ns reflektioner \u00f6ver f\u00f6rh\u00e5llandet mellan lag och n\u00e5d<\/a> i judisk tradition.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Om Matteus och Lukas och hur de anv\u00e4nder de judiska skrifterna av Thomas Kazen Under hela advents- och jultiden kommer de allra flesta \u2013 och den h\u00e4r \u00e5rg\u00e5ngen, samtliga \u2013 evangelietexter fr\u00e5n Matteus och Lukas. F\u00f6r juldagarna \u00e4r det naturligt eftersom de \u00e4r de enda som inneh\u00e5ller legender om Jesus f\u00f6delse och tidiga barndom. Ocks\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[141107],"tags":[141120],"class_list":["post-1011","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-religionsteologiska-kommentarer","tag-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\n![\"\"](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/10\/thomas-kazen.jpg\")
<\/a>Under hela advents- och jultiden kommer de allra flesta \u2013 och den h\u00e4r \u00e5rg\u00e5ngen, samtliga \u2013 evangelietexter fr\u00e5n Matteus och Lukas. F\u00f6r juldagarna \u00e4r det naturligt eftersom de \u00e4r de enda som inneh\u00e5ller legender om Jesus f\u00f6delse och tidiga barndom. Ocks\u00e5 f\u00f6r adventstiden \u00e4r Matteus och Lukas h\u00f6gst anv\u00e4ndbara, eftersom de p\u00e5 olika s\u00e4tt tolkar h\u00e4ndelserna kring Jesus i ljuset av de judiska skrifterna.<\/p>\nProfetian i evangelieboken<\/h3>\n
<\/a>Kyrko\u00e5rets allra f\u00f6rsta text \u00e4r i \u00e5r Sakarja 9:9\u201310, som i 2000-\u00f6vers\u00e4ttningen lyder:<\/p>\nTv\u00e5 olika berg – tv\u00e5 olika uppfattningar om Gud<\/h3>\n
<\/a>Gamla testamentet rymmer flera olika slags teologi, flera olika slags bilder av Gud. Ibland direkt motstridiga. Ett s\u00e5dant exempel \u00e4r profettexten fr\u00e5n Mika p\u00e5 2 s\u00f6ndagen i advent. Mika talar om freden och gl\u00e4djen p\u00e5 samma s\u00e4tt som profeten Jesaja g\u00f6r i sitt andra kapitel. De b\u00e5da profeterna levde p\u00e5 700-talet och delar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt samma spr\u00e5kbruk. B\u00e5da talar om berget Sion, Jerusalem, som st\u00e5r stadigt och fast. Till detta berg ska alla folk str\u00f6mma. De ska l\u00e4ngta efter att g\u00e5 upp dit och v\u00e4l d\u00e4r ska de f\u00e5 l\u00e4ra sig att h\u00e5lla fred. I kontrast till detta spr\u00e5kbruk finns en annan text, 2 Moseboken kapitel 19. D\u00e4r befinner vi oss vid ett annat berg, Sinai. Folket har nyss l\u00e4mnat Egypten och Moses har f\u00f6rt dem till berget Sinai. D\u00e4r ska nu Gud visa sig. D\u00e5 skakar berget, rymden ljuder av d\u00e5n och himlen fylls av r\u00f6k. R\u00e4dsla fyller alla. Endast Israels folk finns i n\u00e4rheten, men inte ens folket f\u00e5r n\u00e4rma sig. Endast Moses f\u00e5r g\u00e5 upp p\u00e5 berget. P\u00e5 berget Sinai lovar Gud att hj\u00e4lpa sitt folk s\u00e5 att de f\u00e5r sitt eget land, \u00e4ven om det inneb\u00e4r krig och d\u00f6d f\u00f6r andra.<\/p>\nOm judiska messiasf\u00f6rv\u00e4ntningar vid v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan<\/h3>\n
<\/a>Tredje advent st\u00e5r Johannes D\u00f6paren i centrum. Han ska f\u00f6rbereda Jesu ankomst. Den f\u00f6rst\u00e5elsen av\u00a0 Johannes D\u00f6paren \u00e4r central i kristet adventsfirande. Det \u00e4r ocks\u00e5 \u00f6vertygelsen att Jesus fr\u00e5n Nasaret \u00e4r den utlovade, efterl\u00e4ngtade, Messias som Gud skulle s\u00e4nda till sitt folk. Jesus beskrivs d\u00e4rf\u00f6r som kungen av Davids hus, men bryter de f\u00f6rv\u00e4ntningarna, b\u00e5de genom sitt\u00a0 liv och sitt lidande. Det \u00e4r genom att inte bli kung och genom sin d\u00f6d f\u00f6r m\u00e4nniskorna som han blir Messias, enligt den kristna ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n