{"id":1122,"date":"2018-02-09T16:04:41","date_gmt":"2018-02-09T15:04:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1122"},"modified":"2020-11-24T17:25:31","modified_gmt":"2020-11-24T16:25:31","slug":"tala-val-fastetiden-forsta-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"

Mycket i faste- och passionstidens texter handlar om referenser till profetior i den hebreiska Bibeln. Hur vi kan t\u00e4nka kring dessa skrev Thomas Kazen i en\u00a0kommentar till adventstidens texter<\/a>, och Sebastian Selv\u00e9n\u00a0kommenterade s\u00e4rskilt<\/a>\u00a0 om hur Jesajas texter om ”den lidande tj\u00e4naren” tolkas i judisk tradition i anslutning till F\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter Trettondedagen. Det finns anledning till att l\u00e4sa dessa kommentarer \u00e4ven inf\u00f6r fasta och passionstid! Nedan f\u00f6ljer kommentarer f\u00f6r fastetidens texter, som pdf och i l\u00f6pande text. I vissa fall \u00e4r pdf:en en l\u00e4ngre version av det som f\u00f6ljer i l\u00f6pande text.<\/p>\n

H\u00e5kan Bengtsson: <\/strong>Passionstider och traditioner\u00a0<\/strong>pdf<\/a>
\n<\/a><\/strong><\/p>\n

Hanna Stenstr\u00f6m: Sexagesima<\/a><\/strong><\/p>\n

Ulf Lindgren:\u00a0<\/strong>Askonsdagen\u00a0pdf\u00a0<\/a><\/p>\n

H\u00e5kan Bengtsson:\u00a0<\/strong>F\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan, gammaltestamentlig text pdf<\/a><\/p>\n

Hanna Stenstr\u00f6m:\u00a0<\/strong>F\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan, episteltext\u00a0pdf<\/a><\/p>\n

Helene Egnell:\u00a0<\/strong>F\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan, evangelietext\u00a0pdf\u00a0<\/a><\/p>\n

Hanna Stenstr\u00f6m: <\/strong>Andra s\u00f6ndagen i fastan pdf<\/a><\/p>\n

Thomas Kazen:\u00a0<\/strong>Tredje s\u00f6ndagen i fastan och Midfastos\u00f6ndagen\u00a0pdf<\/a><\/p>\n

Passionstider och traditioner<\/strong><\/h3>\n

av H\u00e5kan Bengtsson<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Ordet passion har med k\u00e4nslor att g\u00f6ra. Det \u00e4r n\u00e5got som avspeglar sig i denna tid under kyrko\u00e5ret. Texterna talar om allvar, f\u00f6rsakelse, men ocks\u00e5 om lidande och makt. Vad g\u00e4ller kristen predikan, konst och liturgi har det under historien uttryckts en annan aspekt, n\u00e4mligen f\u00f6rakt och hat mot det judiska folket. Det var hat som var v\u00e4l in\u00f6vat och teologiskt sanktionerat.<\/p>\n

Redan tidigt i den kristna historien kom man fram till den fatala id\u00e9n att beskylla det judiska folket f\u00f6r Jesus d\u00f6d. Den utgestaltade sig senare till en sed att uts\u00e4tta judar f\u00f6r b\u00e5de f\u00f6rf\u00f6ljelser och omv\u00e4ndelsepredikan just f\u00f6re p\u00e5sk. N\u00e4r de kristna firade sina h\u00f6gtider, blev det judarna som fick lida.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r h\u00f6rde det till de viktigaste framstegen i de moderna judisk-kristna relationerna att kristna ledare st\u00e4llde sig bakom deklarationer som talade om att man b\u00f6r sluta att anklaga och skuldbel\u00e4gga det judar f\u00f6r Jesus lidande och d\u00f6d. Seelisbergdeklarationen fr\u00e5n 1947, skriver:<\/p>\n

\u201dUndvik att framst\u00e4lla passionshistorien s\u00e5 att alla judar eller enbart judar f\u00e5r skulden f\u00f6r att ha d\u00f6dat Jesus. \u2026<\/p>\n

Undvik att h\u00e4nvisa till f\u00f6rbannelserna i bibeln \u2026 utan att samtidigt komma ih\u00e5g de o\u00e4ndligt mycket viktigare ord som v\u00e5r Herre sa: Fader f\u00f6rl\u00e5t dem, de vet inte vad de g\u00f6r.\u201d<\/p>\n

Andra Vatikankonciliets Nostra Aetate, 1965 sammanfattar f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201d\u00c4ven om Kyrkan \u00e4r det nya gudsfolket, f\u00e5r judarna dock inte framst\u00e4llas vare sig som f\u00f6rkastade eller som f\u00f6rd\u00f6mda, som om detta skulle f\u00f6lja av de heliga skrifterna. D\u00e4rf\u00f6r skall alla s\u00f6rja f\u00f6r att de i sin undervisning och sin f\u00f6rkunnelse av Guds ord inte l\u00e4r n\u00e5got som inte \u00f6verensst\u00e4mmer med evangeliets sanning och Kristi anda.\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 viktigt att p\u00e5minna sig om dessa perspektiv under en av de centrala kristna h\u00f6gtiderna. M\u00e5nga f\u00f6rsamlingar har kvar liturgiska moment som Improperierna under L\u00e5ngfredagen. Det kan ocks\u00e5 r\u00f6ra sig mer eller mindre uttalade uppfattningar om kristendomens \u00f6verl\u00e4gsenhet gentemot judendomen. Det kan ta sig olika uttryck genom att l\u00e5ta den gammaltestamentliga texten spegla ett \u201dd\u00e5\u201d eller d\u00e5ligt f\u00f6rh\u00e5llande, vilket blir tillr\u00e4ttalagt med ett b\u00e4ttre \u201dnu\u201d genom evangelietexten. Det \u00e4r klokt att v\u00e4lja en annan v\u00e4g.<\/p>\n

Passionstiden \u00e4r en tid f\u00f6r rannsakan och eftertanke. L\u00e5t det ocks\u00e5 inkludera kyrkornas m\u00f6rka f\u00f6rflutna. Ist\u00e4llet f\u00f6r att uttrycka \u00f6verl\u00e4gsenhet mot judendomen, predika samh\u00f6righet och kontinuitet. Ist\u00e4llet f\u00f6r f\u00f6rakt, v\u00e4lj Paulus exempel med k\u00e4rlekens v\u00e4g, i 1 Korintierbrevet 13.<\/p>\n

SEXAGESIMA \u2013 REFORMERA REFORMATIONSARVET!<\/strong><\/p>\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

Denna s\u00f6ndag \u00e4r ju \u201dSexagesima eller reformationsdagen\u201d.\u00a0 I de sammanhang d\u00e4r denna blogg h\u00f6r hemma, judisk-kristen dialog och Svenska kyrkan, kan det f\u00f6r det f\u00f6rsta vara viktigt att p\u00e5minna sig de grundl\u00e4ggande problemen med luthersk tradition i f\u00f6rh\u00e5llande till judendomen: Luthers antisemitiska utfall men ocks\u00e5 hela tankem\u00f6nstret om Lagen i kontrast till Evangeliet som bidrar till att g\u00f6ra en f\u00f6rvriden bild av judendomen b\u00e4rande i luthersk teologi. Med andra ord p\u00e5minns vi om behovet av att reformera tolkningen av reformationsarvet.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4r det v\u00e4rt att l\u00e4gga m\u00e4rke till att dagens psaltarpsalm, Ps 33:4-9, talar s\u00e5 tydligt om Guds ord, Guds ord som skapande och f\u00f6rnyande kraft, och om \u00a0Guds trofasthet. Den trofaste Guden vi kan v\u00e4nda oss till n\u00e4r vi beh\u00f6ver n\u00e5d m\u00f6ter vi ocks\u00e5 i det s\u00e5 kallade Gamla testamentet Den gudsbilden f\u00e5r judar och kristna dela \u2013 men ocks\u00e5 utmaningen att tolka texter om en Gud som vi kan b\u00e4va inf\u00f6r, till och med frukta. Hur kan vi tala om Gud som m\u00e4ktig, om det oerh\u00f6rda i det gudomliga, utan att g\u00f6ra Gud till en h\u00e4mmande h\u00e4mnare? Det \u00e4r en fr\u00e5ga som varit och \u00e4r\u00a0 levande i kyrkan, b\u00e5de f\u00f6r dem som lever i en tradition d\u00e4r Gud \u00e4r skr\u00e4mmande, straffande, upphov till\u00a0 ecklesiogena neuroser och f\u00f6r dem som lever i en tradition d\u00e4r risken snarare \u00e4r att Gud trivialiseras i v\u00e5r goda str\u00e4van att g\u00f6ra upp med den gudsbilden. Detta \u00e4r en luthersk grundproblematik \u2013 kan judisk tradition hj\u00e4lpa oss med den?<\/p>\n

Dagens GT-text och evangelium g\u00f6r det som sker i naturprocesserna till bilder f\u00f6r hur Guds ord verkar. Det \u00e4r i episteln, 1 Kor 1:18-25, som det specifikt kristna blir tydligt, i formuleringar som \u00e4r l\u00e4tta att relatera till det centrala i luthersk kristendomstolkning: \u201dtalet om korset\u201d, en fr\u00e4lsning p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt som kan framst\u00e5 som st\u00f6testen och d\u00e5rskap. Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga av de texter som vi behandlar p\u00e5 denna blogg st\u00e4lls Kristus och de Kristustroende inte bara i kontrast till judarna utan ocks\u00e5 till \u201dgrekerna\u201d, allts\u00e5 de ickejudar som levde i den hellenistiska kulturen och deltog i dess kulter, inte i kulten av den Gud som bor i Jerusalems Tempel.<\/p>\n

B\u00e5da dessa grupper beskrivs h\u00e4r i generaliserande termer och avsikten \u00e4r att l\u00e5ta dem tillsammans \u2013 alla som inte tror att Gud fr\u00e4lser genom den korsf\u00e4ste Kristus \u2013 bli den bakgrund mot vilken den egna gruppens identitet tar form, kontrasten till oss. Skillnaderna mellan de tv\u00e5 motsvarar ju inte fullt ut verkligheten. Visst kan vi skilja p\u00e5 att s\u00f6ka Gud genom att s\u00f6ka \u201dtecken\u201d \u2013 kanske den Guds manifestation som skedde i laggivningen p\u00e5 Sinai eller genom m\u00e4rkliga handlingar av profeterna och Jesus \u2013 och genom att s\u00f6ka \u201dvishet\u201d \u2013 att s\u00f6ka Gud genom filosofisk reflektion \u00f6ver m\u00e4nniskolivet och skapelsen.<\/p>\n

Samtidigt levde ju ocks\u00e5 m\u00e5nga judar vid denna tid, inklusive Paulus sj\u00e4lv, som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt integrerade i den \u201dgrekiska\u201d \u2013 allts\u00e5 hellenistiska \u2013 kulturen, reflektioner \u00f6ver Guds vishet i skapelse och historia st\u00e5r i centrum i flera judiska skrifter, judiska t\u00e4nkare som Paulus och Filon kunde aktivt relatera till grekisk filosofi. Ocks\u00e5 icke-judar ber\u00e4ttade om m\u00e4rkliga underg\u00f6rare och om gudomliga manifestationer. F\u00f6r retorikens och pedagogikens skull f\u00f6rvandlas begrepp f\u00f6r olika folkslag till begrepp f\u00f6r olika m\u00e4nskliga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.<\/p>\n

N\u00e4r jag l\u00e4ser texten i historiens ljus, eller snarare historiens m\u00f6rker, f\u00e5r kontrasten till \u201djudarna\u201d en sv\u00e5rare klang \u00e4n den mot \u201dgrekerna\u201d. M\u00f6jligen kan h\u00e4r finnas risk f\u00f6r anti-intellektualism, men det \u00e4r temat f\u00f6r en annan blogg. Ska vi relatera texten till oss och v\u00e5r tid b\u00f6r vi vara vaksamma s\u00e5 att vi inte hamnar i de gamla invanda m\u00f6nstren, d\u00e4r judendomen blir kristendomens kontrast. Ist\u00e4llet ska vi\u00a0 s\u00f6ka ett spr\u00e5k f\u00f6r att tala om Guds n\u00e4rvaro i de svaga och utsatta i v\u00e5r tid och v\u00e4rld, om Guds kraft att uppr\u00e4tta dem som i den v\u00e4rld f\u00f6rnedras som Jesus p\u00e5 korset, och uppr\u00e4tta dem som f\u00f6rnedras f\u00f6r att de trott att en annan v\u00e4rld \u00e4r m\u00f6jlig. Om vi talar s\u00e5 om Gud, vilka \u00e4r d\u00e5 de krafter och makter, v\u00e4rderingar och trender \u00e4r det som vi vill vara en kontrast till, g\u00f6ra motst\u00e5nd mot?<\/p>\n

askonsdagen – En r\u00e4tt fasta<\/strong><\/h3>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>M\u00e5nga pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingsbor brottas med askonsdagen. Det d\u00e4r med askan i pannan! Att sitta d\u00e4r vid kaffebordet efter\u00e5t med aska i pannan och alla tittar. Och t\u00e4nk om jag gl\u00f6mmer att ta bort den och \u00e5ker buss med aska i pannan. Ve och fasa! I Svenska kyrkan har vi \u00e4rvt vissa saker av Luther. En \u00e4r att inte f\u00f6rs\u00f6ka visa sig religi\u00f6s, att synliga \u00e5tb\u00f6rder \u00e4r f\u00f6rkastliga. V\u00e5r trosbek\u00e4nnelse \u00e4r Jesu ord i Bergspredikan:<\/p>\n

N\u00e4r ni fastar, se d\u00e5 inte dystra ut som hycklarna, som vanst\u00e4ller sitt utseende f\u00f6r att m\u00e4nniskorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan f\u00e5tt ut sin l\u00f6n. Nej, n\u00e4r du fastar, sm\u00f6rj in ditt h\u00e5r och tv\u00e4tta ditt ansikte, s\u00e5 att inte m\u00e4nniskorna ser att du fastar, utan bara din fader i det f\u00f6rdolda. D\u00e5 skall din fader, som ser i det f\u00f6rdolda, bel\u00f6na dig. Mat 6<\/em><\/p>\n

Hur ser d\u00e5 de judiska r\u00f6tterna ut till detta med fasta och aska? Det \u00e4r ganska tydligt att fastan ursprungligen fungerade som ett budskap till Gud. Under templets tid hotade man Gud genom att str\u00f6 aska i sitt h\u00e5r om inte h\u00f6stregnen kom. Askan blev ett varningens tecken s\u00e5 att Gud skulle f\u00f6rst\u00e5 att om inget regn kom skulle hela skapelsen f\u00f6rtvina. Medan redan under profettiden kom kritiken mot ett s\u00e5dant syns\u00e4tt. Fasta och aska utan personlig \u00e5nger och ett f\u00f6r\u00e4ndrat leverne fungerade inte. F\u00f6r m\u00e5nga av profeterna stod det r\u00e4ttvisa samh\u00e4llet i centrum, och d\u00e5 kunde fasta och aska fungera som \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r den enskilde om att hen beh\u00f6vde f\u00f6r\u00e4ndra sin livsf\u00f6ring. Fr\u00e5n hot riktat till Gud till \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r jaget \u2013 s\u00e5 ser r\u00f6relsen ut redan under tiden f\u00f6re \u00e5r 0 fvt.<\/p>\n

Vid Jesu tid har \u00e4nnu en komponent tillkommit: gruppen. Riten som f\u00f6rst\u00e4rkning av kollektivet. Om alla h\u00e5ller sabbaten, \u00e4ter samma mat, utf\u00f6r samma fasteriter definieras gruppen som ett tydligt vi. Det blev extra viktigt under den hellenistisk och romerska tiden d\u00e5 risken hela tiden fanns att det judiska urvattnades och folket assimilerades. Det finns dock ett problem med gemensamma riter: att den som inte deltar hamnar utanf\u00f6r, trots att hen egentligen \u00e4r en del av gruppen. Det \u00e4r mot dessa tendenser som Jesus ofta riktar sin kritik. Jesus kritiserar allts\u00e5 inte fastan i sig utan dess funktion som social f\u00f6reningsmark\u00f6r.<\/p>\n

I Svenska kyrkan beh\u00f6ver vi inte hota Gud, och kanske inte heller svetsa samman gruppen genom den gemensamma riten. Men vi beh\u00f6ver fortfarande hj\u00e4lp att inse v\u00e5ra brister, hj\u00e4lp att \u00f6ppna v\u00e5ra \u00f6gon och inse att v\u00e5rt liv \u00e4r tidsbegr\u00e4nsat och att min uppgift under de dagar som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r att bidra till ett r\u00e4ttvisare samh\u00e4lle. Precis det som profeterna en g\u00e5ng sa. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte s\u00e5 dumt med lite aska.<\/p>\n

<\/h3>\n

1 i fastan, GT – Hagar, den osynliggjorda som s\u00e5g Gud<\/strong><\/h3>\n

Av H\u00e5kan Bengtsson<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Hagar \u00e4r en person som kommit i skymundan. Ett sk\u00e4l till detta \u00e4r hur Paulus i Galaterbrevet 4:21-27 j\u00e4mst\u00e4ller Hagar med Sinaif\u00f6rbundet som det f\u00f6rbund som f\u00f6der sina barn till slavar (v. 24). En s\u00e5dan formulering har negativt p\u00e5verkat kristnas syn p\u00e5 Sinaf\u00f6rbundet och d\u00e4rmed judendomen. M\u00e5nga uttolkare betraktar d\u00e4rf\u00f6r Hagar som en f\u00f6rtryckt slavinna. Sara d\u00e4remot var den fria, uppburna kvinnan. Hon blev den som f\u00f6rde folkets genealogi vidare.<\/p>\n

S\u00e5dana generaliserande tolkningar b\u00f6r ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Texten i F\u00f6rsta Mosebok \u00e4r perspektivrik och framst\u00e4ller inte Hagar som ett obetydligt offer: Hon \u00e4r den f\u00f6rsta som ger Gud ett namn, \u201dDu \u00e4r seendets Gud\u201d (16:13), hon f\u00e5r liksom Abraham ett l\u00f6fte om att bli b\u00f6rjan p\u00e5 ett folk. Hon f\u00f6der Ismael, som blir far \u00e5t de folk som bor \u00f6sterut, i \u00f6knen. Hon \u00e4r en matriark.<\/p>\n

Att Hagar kallar Gud \u201dseendets Gud\u201d, p\u00e5 hebreiska el-roi<\/em>, \u00e4r heller inte obetydligt. \u201dIngen kan se Gud och leva\u201d, brukar devisen vara fr\u00e5n Bibelns texter. Hagar s\u00e4ger dock \u2013 f\u00f6r s\u00e5 kan man tolka den sv\u00e5rtydda hebreiskan \u2013 hagam halom ra\u2019ti achare ro\u2019i<\/em>, \u201dsedan han s\u00e5g mig, har jag inte fortsatt se?\u201d. Att Gud b\u00e5de s\u00e5g och s\u00e5g till Hagars situation, \u00e4r tydligt. H\u00e4r antyds \u00e4ven n\u00e5got unikt: att Hagar ser Gud, vilket g\u00f6r henne framtr\u00e4dande i texten. Desto dystrare att hon senare blivit osynliggjord.<\/p>\n

D\u00e4remot i en av de rabbinska tolkningarna av F\u00f6rsta Mosebok (Bereshit Rabbah, fr\u00e5n ungef\u00e4r 300-400 talen) uppfattas Hagar vara en egyptisk prinsessa. Farao sk\u00e4nkte henne som en g\u00e5va till Sara, efter en av vistelserna i Egypten. Man tolkar hennes namn Hagar som att det h\u00f6r ihop med verbet, \u2019agar<\/em>, \u201dplocka, v\u00e4lja ut\u201d. Det skulle d\u00e5 i sammanhanget betyda \u201dn\u00e5got utvalt\u201d eller \u201dbel\u00f6ning\u201d (Ber. Rab. 45.1). Po\u00e4ngen \u00e4r att Farao inte sk\u00e4nkte vem som helst till Sara, utan sin egen dotter. D\u00e5 det senare uppstod rivalitet mellan Sara och Hagar, kan man f\u00f6rst\u00e5 detta som att det \u00e4r tv\u00e5 betydelsefulla kvinnor som har en konflikt. P\u00e5 ber\u00e4ttelseplanet kan \u00e4ven Saras namn ge en fingervisning. Det kan \u00e5terges med betydelsen \u201dfurstinna\u201d p\u00e5 hebreiska.<\/p>\n

I islam har Hagar, eller Hajar<\/em> p\u00e5 arabiska, en framtr\u00e4dande position. Eftersom man r\u00e4knar Ismael som Abrahams f\u00f6rstf\u00f6dde son, blir Hagar stammoder till de arabiska \u00f6kenfolken och senare \u00e4ven till profeten Muhammad. Samma tanke som hos rabbinerna, att hon \u00e4r en egyptisk prinsessa, finns ocks\u00e5 i de muslimska ber\u00e4ttelserna kring Hagar. Hennes ursprung \u00e4r kungligt och hon blir profetens stammoder.<\/p>\n

En skillnad gentemot de bibliska ber\u00e4ttelserna som f\u00f6rl\u00e4gger h\u00e4ndelserna med Hagar till trakterna Be\u2019er-Sheva placerar man i muslimsk tradition f\u00f6rdrivandet ut i \u00f6knen till Mekka. P\u00e5 det viset ges ber\u00e4ttelsen en muslimsk legitimitet. Under den stora vallf\u00e4rden Hadj<\/em>, \u00e5terspeglas Hagars desperata s\u00f6kande efter vatten genom att man sju g\u00e5ngen springer mellan bergen al-Safa<\/em> och al-Marwah<\/em> utanf\u00f6r Mekka. K\u00e4llan d\u00e4r hon till slut fann vattnet \u00e4r ingen mindre \u00e4n Zamzam<\/em>, d\u00e4r pilgrimerna sl\u00e4cker sin t\u00f6rst. Hagars bokstavliga utsatthet och n\u00f6d \u00e4r allts\u00e5 en central del av pilgrimstraditionerna vid vallfarten.<\/p>\n

1 i fastan, epistel – Pr\u00f6vningens stund f\u00f6r predikanten<\/h3>\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I en kommentar till episteln p\u00e5 julnatten (samma texter varje \u00e5rg\u00e5ng) skrev jag om hur Hebreerbrevet kan tolkas som ett uttryck f\u00f6r ers\u00e4ttningsteologi. Grundid\u00e9en i Hebreerbrevet \u00e4r, n\u00e5got f\u00f6renklat, att offerkulten i Jerusalems tempel ersatts av det sanna och slutgiltiga offret, Jesus Kristus,. Den offerkult som uppr\u00e4tth\u00f6ll relationen mellan Gud och Guds folk i \u201ddet gamla f\u00f6rbundet\u201d har nu ersatts av ett nytt, fullkomligt, f\u00f6rbund. D\u00e4rf\u00f6r ska det gamla f\u00f6rbundet f\u00f6rsvinna.<\/p>\n

Detta t\u00e4nkande \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning och ett sammanhang f\u00f6r orden om den barmh\u00e4rtige \u00f6verstepr\u00e4sten Jesus i episteln p\u00e5 F\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan. \u00c5tminstone hos mig v\u00e4cker episteln sorg och en djup ambivalens. \u00c4ven om bildspr\u00e5ket \u00e4r fr\u00e4mmande s\u00e5 \u00e4r ju k\u00e4rnan i budskapet n\u00e5got jag beh\u00f6ver och vill predika. Jesus f\u00f6rst\u00e5r v\u00e5ra livs pr\u00f6vningar och sm\u00e4rta, i honom m\u00f6ter jag en Gud som \u00e4r n\u00e4rvarande i hela mitt liv och som kommer med \u201df\u00f6rbarmande och n\u00e5d i den stund d\u00e5 vi beh\u00f6ver hj\u00e4lp.\u201d Men mitt i allt detta finns denna el\u00e4ndiga ers\u00e4ttningsteologi som \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rbunden med kristet legitimerad anti-semitism och d\u00e4rmed med ett av historiens gr\u00f6vsta brott. Varf\u00f6r kan jag inte f\u00e5 tr\u00f6steord om Guds barmh\u00e4rtighet utan att f\u00e5 min delaktighet i folkmord p\u00e5 k\u00f6pet?<\/p>\n

S\u00e5 \u00e5terigen handlar det om att vara vaksam. Temat \u201dpr\u00f6vningens stund\u201d \u00e4r passande: vi p\u00e5minns om att vi m\u00e5ste kritiskt pr\u00f6va bibeltexter, teologier, allt som finns i den kristna traditionen. Att arbeta med Heb 4:14-16 inf\u00f6r gudstj\u00e4nsten \u00e4r en pr\u00f6vningens stund, en stund f\u00f6r pr\u00f6vning av texten som kan g\u00f6ra det n\u00f6dv\u00e4ndigt att – om sammanhanget till\u00e5ter – faktiskt ben\u00e4mna problemen.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren till Hebreerbrevet s\u00f6kte beskriva erfarenheter av en barmh\u00e4rtig Gud med sin tids och sammanhangs spr\u00e5k. Kanske har Platons filosofi p\u00e5verkat och vi har definitivt att g\u00f6ra med den allegoriska bibeltolkning som fanns ocks\u00e5 inom tidig judendom, allts\u00e5 en bibeltolkning d\u00e4r det konkreta f\u00e5r djupare symboliska betydelser.\u00a0 Ocks\u00e5 i judiska texter som skrevs n\u00e4r Templet \u00e4nnu fanns kunde kulten och offren tolkas symboliskt. Hebreerbrevet forts\u00e4tter en tradition som \u00e4r b\u00e5de judisk och grekisk-romersk. I min kommentar till julnattens epistel skriver jag om sammanhanget Hebreerbrevet skrevs f\u00f6r: ett sammanhang d\u00e4r en tidig kristen grupp s\u00f6ker sin identitet. Kanske handlar det ocks\u00e5 om att bearbeta tv\u00e5 trauman; Jesu d\u00f6d och Templets f\u00f6rst\u00f6relse. Om Jesu d\u00f6d blir ett offer f\u00f6r synd, Jesus en pr\u00e4st i en himmelsk kult, den som vi kan komma till f\u00f6r att s\u00f6ka n\u00e5d och barmh\u00e4rtighet, d\u00e5 kan hans d\u00f6d f\u00e5 en mening och Templets f\u00f6rst\u00f6relse bli m\u00f6jlig att leva med. Allt som Templets kult gav kan Jesus ge. Det \u00e4r det kristna svaret p\u00e5 den utmaning som Templets fall innebar, den judiska traditionen ger andra svar.<\/p>\n

S\u00e5 kan vi f\u00f6rst\u00e5 det hela historiskt, men problemen med den ers\u00e4ttningsteologi som v\u00e4xer fram ur denna bibeltolkning och traumabearbetning finns kvar. Vi lever i en komplex verklighet d\u00e4r det b\u00e4sta och de v\u00e4rsta ibland ligger varandra n\u00e4ra, d\u00e4r vi p\u00e5minns om v\u00e5r delaktighet i en kultur d\u00e4r F\u00f6rintelsen blev m\u00f6jlig i samma stund som vi f\u00e5r f\u00f6rbarmande och n\u00e5d. Pr\u00f6vningens stund p\u00e5g\u00e5r. Vi kan inte l\u00f6sa allt detta i en predikan men vi kan vara medvetna om problemen och \u00e5tminstone l\u00e5ta bli att \u00e5terupprepa ers\u00e4ttningsteologin. Vi har ju en \u00f6verstepr\u00e4st som \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen att k\u00e4nna med oss i v\u00e5ra svagheter och som ger oss f\u00f6rbarmande och n\u00e5d n\u00e4r vi beh\u00f6ver hj\u00e4lp, s\u00e5 det m\u00e5ste g\u00e5.<\/p>\n

1 i fastan, evanglieum – Torah i centrum<\/h3>\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n

\"Helene<\/a>Evangelietexten f\u00f6r F\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan \u00e4r sp\u00e4ckad med referenser till den hebreiska Bibeln \u2013 h\u00e4r vill Matteus tydligt visa p\u00e5 kontinuiteten med judendomen. I Mishnah finns en tradition om att Abraham utsattes f\u00f6r tio frestelser. Moses fastade enligt 5 Mos 9:9 i 40 dagar och n\u00e4tter p\u00e5 Sinai, och de 40 dygnen \u00e5terkommer ocks\u00e5 i ber\u00e4ttelserna om Noa (1 Mos 7:12) och Elia d\u00e4r ocks\u00e5 temat med \u00e4nglar som kommer med mat \u00e5terfinns (1 Kung 19:8).<\/p>\n

Den mest intressanta kopplingen \u00e4r dock att Jesus i sin ordv\u00e4xling med dj\u00e4vulen konsekvent citerar 5 Mosebok, som \u00e4r s\u00e5 central i judisk tradition. Det \u00e4r den bok ur Torah som oftast citeras i Nya Testamentet, liksom i D\u00f6dahavsrullarna och rabbinsk litteratur. Jesus framst\u00e5r allts\u00e5 som en sann skriftl\u00e4rd jude som vet att anv\u00e4nda Torah i sin argumentation.<\/p>\n

Det kan st\u00e4mma till eftertanke att n\u00e4r dj\u00e4vulen citerar bibeltext \u00e4r det Psaltaren han tar till. Psaltaren st\u00e5r v\u00e4l idag h\u00f6gre i kurs i kyrkan \u00e4n vad 5 Mosebok g\u00f6r. I v\u00e5r evangeliebok \u00e5terfinns endast 10 texter ur 5 Mosebok mot t ex 51 ur Jesaja, samt en psaltarpsalm f\u00f6r varje s\u00f6ndag.<\/p>\n

Det finns en tendens i kyrkan att se judendomen som fr\u00e4mst profeternas och Psaltarens religion. Evangelietexten denna s\u00f6ndag kan hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 att det \u00e4r Torah, de fem Moseb\u00f6ckerna, som \u00e4r centrum i judendomen.<\/p>\n

ANDRA S\u00d6NDAGEN I FASTAN \u2013 EN BER\u00c4TTELSE SOM LEGITIMERAR \u00d6PPENHET<\/strong><\/p>\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

Evangelietexten p\u00e5 Andra s\u00f6ndagen i fastan, f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen, \u00e4r Matt 15:21-28, sannolikt en bearbetning av ber\u00e4ttelsen om Jesus och den syrofenikiska kvinnan i Mark 7:24-30. N\u00e5gra drag i Matteusversionen \u00e4r v\u00e4rda att l\u00e4gga m\u00e4rke till och dessutom relevanta f\u00f6r det arbete som denna blogg \u00e4r en del av.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta tydliga skillnaden mellan de tv\u00e5 versionerna finns i beskrivningen av kvinnan. Bibel 2000 \u00f6vers\u00e4tter beskrivningen i Mark 7:26: \u201dhon var inte judinna utan av syrisk-fenikisk h\u00e4rkomst\u201d. Orden \u201dinte judinna\u201d \u00e4r p\u00e5 grekiska hell\u0113nis, snarast \u201dgrekisk kvinna\u201d, men \u201dgrekisk\u201d anv\u00e4nds d\u00e5 som ofta i Nya testamentet om personer av olika folkslag som inte \u00e4r judar, inte enbart om personer fr\u00e5n Grekland. Det anger hennes kulturella och religi\u00f6sa tillh\u00f6righet. \u201dsyrisk-fenikisk h\u00e4rkomst\u201d g\u00f6r hennes etniska identitet mer precis.\u00a0 Begreppens inneb\u00f6rd och de associationer de sannolikt v\u00e4ckte f\u00f6r Markusevangeliets f\u00f6rsta mottagare kan diskuteras, men det faller utanf\u00f6r den h\u00e4r uppgiften. Det f\u00e5r r\u00e4cka med att konstatera att beskrivningarna i Markusevangeliet anv\u00e4nds om m\u00e4nniskor som faktiskt fanns vid v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan i vissa omr\u00e5den samt att hon inte var judinna.<\/p>\n

I Matteusevangeliet beskrivs hon d\u00e4remot som \u201dkananeisk\u201d. Kananeerna var de som bodde i Landet innan Israels folk kom dit, de som skulle f\u00f6rdrivas, de som\u00a0 trodde p\u00e5 avgudar, fienderna, Den Andre. Beskrivningen av henne f\u00f6r\u00e4ndras och f\u00f6rst\u00e4rks allts\u00e5: hon \u00e4r inte l\u00e4ngre en fr\u00e5n ett annat folk som man faktiskt kan m\u00f6ta en vanlig dag utan om inte en mytologisk gestalt s\u00e5 i alla fall en gestalt fr\u00e5n l\u00e4gereldarnas och sagornas tid, en av Dom som Vi genom historien st\u00e4llt oss sj\u00e4lv i kontrast till. Det \u00e4r en s\u00e5dan m\u00e4nniska \u2013 en s\u00e5dan kvinna \u2013 som Jesus lyssnar till och det \u00e4r hennes dotter han hj\u00e4lper, det \u00e4r en s\u00e5dan som st\u00e5r f\u00f6r den starka tron. F\u00f6r att anv\u00e4nda dagens tema: hon st\u00e5r f\u00f6r \u201dden k\u00e4mpande tron\u201d och f\u00e5r Jesus sj\u00e4lv att g\u00e5 ut ur sin begr\u00e4nsning. Hon f\u00e5r ju honom att l\u00e4mna linjen att bara vara till f\u00f6r \u201dde f\u00f6rlorade f\u00e5ren av Israels hus\u201d och bli en som befriar till och med en kananeisk flicka fr\u00e5n hennes lidande.\u00a0 H\u00e4r f\u00f6reb\u00e5das den universalism som vi m\u00f6ter i evangeliets slutord, Matt 28:16-20, och som f\u00f6reb\u00e5das redan i ber\u00e4ttelsen om de vise m\u00e4nnen, Matt 2:1-12. Vi kan bakom texterna ana en tidig kristen grupps s\u00e4tt att hantera olika syns\u00e4tt och traditioner och att utvecklas till en r\u00f6relse som \u00e4r djupt f\u00f6rankrad i judisk tradition men inkluderar ocks\u00e5 m\u00e4nniskor av alla folk.\u00a0 Den utvecklingen legitimeras genom ber\u00e4ttelsen om Jesus och kananeiskan, d\u00e4r till och med den n\u00e4rmast arketypiska fienden lyckas f\u00e5 del av Guds befriande kraft.<\/p>\n

Det l\u00e5ter ju bra. Men i ljuset \u2013 eller m\u00f6rkret \u2013 av historien och i sammanhanget judisk-kristna relationer blir det mer komplicerat. Risken \u00e4r ju tydlig att ber\u00e4ttelsen ocks\u00e5 f\u00e5r legitimera synen att judarna st\u00e5r f\u00f6r det partikul\u00e4ra i kontrast till den kristna universalism som Jesus h\u00e4r kan ses som en representant f\u00f6r. Han b\u00f6rjar som en som bara bryr sig om sitt eget folk men omv\u00e4nds till universalism och l\u00e4mnar det judiska bakom sig, om jag uttrycker det f\u00f6renklat. \u00c5terigen utmanas kristna predikanter att inte g\u00e5 in i den f\u00e4llan, och att i st\u00e4llet s\u00f6ka uttryck f\u00f6r inkluderande och gr\u00e4ns\u00f6verskridande som inte st\u00e4lls i kontrast till \u201dDom andra\u201d.<\/p>\n

3 i fastan – Om polarisering, gruppidentitet och \u00e4ndl\u00f6sa resurser<\/h3>\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Grupptillh\u00f6righet \u00e4r oerh\u00f6rt viktig f\u00f6r oss m\u00e4nniskor. Vi \u00f6verlever inte utan den, rent bokstavligt. Vi \u00e4r en av jordens mest sociala arter och en av de mest s\u00e5rbara. Dessa tv\u00e5 karakteristika h\u00e4nger samman och g\u00f6r oss anpassningsbara, samarbetsvilliga och f\u00f6rl\u00e5telseben\u00e4gna. Spelteorier visar hur ett relativt stort m\u00e5tt av \u00f6verseende, kombinerad med repressalier f\u00f6r fri\u00e5kare, l\u00f6nar sig. Social identitetsteori har kartlagt alla de mekanismer som styr gruppidentitet: identifikation, kategorisering, sj\u00e4lvk\u00e4nsla, j\u00e4mf\u00f6relse, och hur vi polariserar tillvaron i \u201dvi\u201d och \u201ddom\u201d genom att skapa ingrupper och utgrupper.<\/p>\n

Resultatet blir dubbelt p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Empati, altruism och stor kapacitet f\u00f6r \u00f6verseende pr\u00e4glar dem m\u00e4nskliga arten. Men ocks\u00e5 f\u00f6rsvarsmekanismer, h\u00e4mndlystnad, gruppegoism och fientlighet mot det fr\u00e4mmande. Men i m\u00f6tet med en annan, n\u00e4r vi ser den andre som m\u00e4nniska, tar ofta v\u00e5ra ingrupp-mekanismerna \u00f6ver. Grupptillh\u00f6righeten kan alltid utvidgas till att rymma fler. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs fiendebilder och stereotyper f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla mots\u00e4ttningar mellan grupper.<\/p>\n

S\u00e5dana blir tendenser \u00e4r \u00f6vertydliga i bibelns texter, s\u00e5 snart man s\u00e4tter p\u00e5 sig evolutionsbiologiska, utvecklingspsykologiska och socialvetenskapliga glas\u00f6gon. Se p\u00e5 tredje s\u00f6ndagen i fastan: Kampen mot ondskan. Ondskan i den gammaltestamentliga texten (1 Sam 17:40-50) \u00e4r givetvis de f\u00f6rbannade filist\u00e9erna som den lille Davidshj\u00e4lten f\u00e4ller med sin slungsten. I s\u00f6ndagsskolan identifierar vi oss sj\u00e4lvklart med David och hans grupp, mot de stygga angriparna. Ber\u00e4ttelsen ber oss om detta, men vad h\u00e4nder om vi pr\u00f6var att identifiera oss med den andra gruppen?<\/p>\n

Kampen mot ondskan \u00e4r vansklig<\/h4>\n

I episteltexten (Ef 5:1-9) st\u00e4lls \u201dde heliga\u201d adressaterna mot avgudadyrkarna som lever ogudaktigt med otukt, orenhet, sj\u00e4lviskhet och l\u00e4ttsinnigt tal. Vi och dom. Ljus och m\u00f6rker Ja, vi k\u00e4nner igen tendensen och jargongen, den som genom hela m\u00e4nsklighetens historia blommar upp nu och d\u00e5 i f\u00f6rf\u00f6ljelser, hat, f\u00f6rtryck, diskriminering, pogromer och folkmord. Syftet kan till en b\u00f6rjan vara gott. Men kan vi inte st\u00e4rka v\u00e5r positiva gruppidentitet utan att det sker p\u00e5 bekostnad av andra och slutar i katastrof?<\/p>\n

Evangeliet f\u00f6r tredje s\u00f6ndagen i fastan \u00e4r den s\u00e5 kallade Beelsebulperikopen, i Lukas version. Jesus anklagas f\u00f6r att driva ut demoner med hj\u00e4lp av demonernas furste, men f\u00f6rklarar att han g\u00f6r det med Guds finger och att gudsriket st\u00e5r i kontrast till Satans rike. Det apokalyptiska bildspr\u00e5ket \u00e4r starkt dualistiskt: \u201dDen som inte \u00e4r med mig \u00e4r mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.\u201d H\u00e4r finns inget staket att sitta p\u00e5. Budskapet handlar f\u00f6rst\u00e5s om den viktiga, ja, n\u00f6dv\u00e4ndiga kampen mot ondskan, men polariseringen kan ge upphov till en ov\u00e4lkommen slagsida.<\/p>\n

Kampen mot ondskan \u00e4r allts\u00e5 vansklig. Den \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig men sk\u00f6rdar m\u00e5nga paradoxala offer som kategoriseras och demoniseras, ibland d\u00f6das: Jesus av ockupationsmakten, tidigkristna av Rom, gnostiker och arianer av fornkyrkan, judar av Europas kristna genom hela medeltiden och \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis (med klimax i nazismen), muslimer av det \u201dkristna\u201d v\u00e4sterlandet, migranter i allm\u00e4nhet och afrikaner i synnerhet i v\u00e5r egen tid, och palestinier av israeliska myndigheter.<\/p>\n

Kanske kan Midfastos\u00f6ndagen komma oss till hj\u00e4lp. Dess texter har en annan karakt\u00e4r och f\u00f6renas av ett intressant drag: tilltro till att resurserna r\u00e4cker. Den gammaltestamentliga l\u00e4sningen (2 Kung 4:42-44) handlar om hur en man kommer till Elisha med tjugo kornbr\u00f6d som profeten s\u00e4tter fram till hundra man och alla \u00e4ter sig m\u00e4tta. Historien ligger till grund f\u00f6r evangelieber\u00e4ttelserna om hur Jesus m\u00e4ttar flera tusen med n\u00e5gra f\u00e5 br\u00f6d och fiskar. Johannesevangeliet, som bidrar med Midfastos\u00f6ndagens evangelietext (Joh 6:1-15), har en egen version, anpassad f\u00f6r den teologiska utl\u00e4ggning som sedan f\u00f6ljer i den senare delen av kapitlet. Sj\u00e4lva k\u00e4rnan \u00e4r densamma. L\u00e4rjungarna tvivlar p\u00e5 att resurserna ska r\u00e4cka f\u00f6r en hungrig folkmassa, men Jesus f\u00f6rs\u00e4krar att det g\u00f6r de visst. I Johannesevangeliets fall handlar det om en pojkes mats\u00e4ck, fem korn<\/em>br\u00f6d (notera den medvetna anspelningen p\u00e5 Elishaber\u00e4ttelsen) och tv\u00e5 fiskar. Alla blir m\u00e4tta.<\/p>\n

En gudsbild som m\u00f6jligg\u00f6r en utvidgad gruppidentitet<\/h4>\n

Ber\u00e4ttelsen illustrerar ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till resurser som m\u00f6jligg\u00f6r en vidgning av gruppen, en utvidgning av den sf\u00e4r inom vilken vi klarar av att visa generositet, till\u00e4mpa altruism och inkludera fler. Episteltexten (2 Kor 9:8-10) ger en teologisk motivation f\u00f6r ett s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt: Gud har o\u00e4ndliga resurser, Gud f\u00f6rm\u00e5r ge allt gott i \u00f6verfl\u00f6d, Gud str\u00f6r ut och ger \u00e5t de fattiga.<\/p>\n

Den filosofiskt och etiskt orienterade primatologen (apforskaren) Frans de Waal diskuterar m\u00e4nniskans f\u00f6ruts\u00e4ttningar och resurser i sina m\u00e5nga b\u00f6cker. Han h\u00e4vdar att empati och altruism ligger i v\u00e5ra gener och att den begr\u00e4nsande faktorn \u00e4r den upplevda begr\u00e4nsningen av tillg\u00e4ngliga resurser<\/em>. Vi v\u00e4rnar allts\u00e5 v\u00e5r grupp, men den skulle kunna utvidgas o\u00e4ndligt, bara vi litar p\u00e5 att resurserna r\u00e4cker.<\/p>\n

N\u00e4r israelitisk religion m\u00f6ter hellenismen intr\u00e4ffar n\u00e5got intressant. Den israelitiske stamguden f\u00e5r den avg\u00f6rande knuffen som beh\u00f6vs f\u00f6r att bli universell. Samtidigt \u00e4r den grekiska gudsbilden avl\u00e4gsen och k\u00e4nslostram. Den israelitiska gudsbilden d\u00e4remot passionerad. Nu f\u00f6renklar jag, men h\u00e4r finns mer sanning och potential \u00e4n man kan tro.<\/p>\n

M\u00e4nniskans problem (gruppidentiteten) \u00e4r samtidigt hennes l\u00f6sning \u2013 om gruppegoismen \u00f6verskrids och gruppidentiteten utvidgas till att g\u00e4lla fler. F\u00f6r en s\u00e5dan utveckling tillhandah\u00e5ller Andra Templets judendom \u2013 moderreligionen f\u00f6r judar, kristna och muslimer \u2013 en gudsbild. Resurserna r\u00e4cker, n\u00e4r de f\u00f6rdelas. I nattvardens m\u00e5ltid firar kyrkan denna utopi som m\u00f6jlig och i enlighet med Guds v\u00e4sen och m\u00e4nniskans natur. N\u00e4r vi delar br\u00f6det, avvisar vi stereotyper och kategoriseringar, vi \u00f6ppnar upp gruppens gr\u00e4nser och integrerar fler, vi ser och bejakar de andra och bekr\u00e4ftar ett gemensamt vi. Ett br\u00f6d, en v\u00e4rld, en m\u00e4nsklighet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mycket i faste- och passionstidens texter handlar om referenser till profetior i den hebreiska Bibeln. Hur vi kan t\u00e4nka kring dessa skrev Thomas Kazen i en\u00a0kommentar till adventstidens texter, och Sebastian Selv\u00e9n\u00a0kommenterade s\u00e4rskilt\u00a0 om hur Jesajas texter om ”den lidande tj\u00e4naren” tolkas i judisk tradition i anslutning till F\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter Trettondedagen. Det finns anledning […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1122","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Mycket i faste- och passionstidens texter handlar om referenser till profetior i den hebreiska Bibeln. Hur vi kan t\u00e4nka kring dessa skrev Thomas Kazen i en\u00a0kommentar till adventstidens texter, och Sebastian Selv\u00e9n\u00a0kommenterade s\u00e4rskilt\u00a0 om hur Jesajas texter om ”den lidande tj\u00e4naren” tolkas i judisk tradition i anslutning till F\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter Trettondedagen. Det finns anledning […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2018-02-09T15:04:41+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-24T16:25:31+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"26 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2018-02-09T15:04:41+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-24T16:25:31+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\"},\"wordCount\":5216,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2018-02-09T15:04:41+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-24T16:25:31+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Mycket i faste- och passionstidens texter handlar om referenser till profetior i den hebreiska Bibeln. Hur vi kan t\u00e4nka kring dessa skrev Thomas Kazen i en\u00a0kommentar till adventstidens texter, och Sebastian Selv\u00e9n\u00a0kommenterade s\u00e4rskilt\u00a0 om hur Jesajas texter om ”den lidande tj\u00e4naren” tolkas i judisk tradition i anslutning till F\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter Trettondedagen. Det finns anledning […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2018-02-09T15:04:41+00:00","article_modified_time":"2020-11-24T16:25:31+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"26 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2018-02-09T15:04:41+00:00","dateModified":"2020-11-24T16:25:31+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/"},"wordCount":5216,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2018-02-09T15:04:41+00:00","dateModified":"2020-11-24T16:25:31+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/02\/09\/tala-val-fastetiden-forsta-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – fastetiden f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1122","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1122"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1122\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2348,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1122\/revisions\/2348"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1122"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1122"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1122"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}