{"id":1187,"date":"2018-03-19T11:05:44","date_gmt":"2018-03-19T10:05:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1187"},"modified":"2020-11-27T22:12:05","modified_gmt":"2020-11-27T21:12:05","slug":"stilla-veckan-och-pask","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk"},"content":{"rendered":"

Palms\u00f6ndagens och l\u00e5ngfredagens texter \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n profeten Jesajas tj\u00e4nares\u00e5nger. Om dem skrev Sebastian Selv\u00e9n i en kommentar till f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter trettondedagen, som du hittar h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Helene Egnell:\u00a0<\/strong>Sk\u00e4rtorsdagen: Jesus firade inte sederm\u00e5tid och det b\u00f6r inte heller vi kristna g\u00f6ra\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen<\/a><\/p>\n

Ulf Lindgren: <\/strong>L\u00e5ngfredagen: Ur Psaltaren har m\u00e5nga meningar h\u00e4mtats Ps 22<\/a><\/p>\n

Thomas Kazen:\u00a0<\/strong>P\u00e5sknatten:\u00a0Kolosserbrevet \u2013 en text att f\u00f6rhandla med\u00a0P\u00e5sknatten Kol 2<\/a><\/p>\n

Simon Hedlund:\u00a0<\/strong>P\u00e5skdagen och annandag p\u00e5sk: Skyll inte Jesu d\u00f6d p\u00e5 judarna!\u00a0P\u00e5skdag och annandag p\u00e5sk<\/a><\/p>\n

Jesus firade inte sederm\u00e5tid och det b\u00f6r inte heller vi kristna g\u00f6ra<\/h3>\n

Av\u00a0Helene Egnell<\/strong><\/p>\n

\"Helene<\/a>Ett nytt inslag i sk\u00e4rtorsdagsfirandet i en del f\u00f6rsamlingar \u00e4r att h\u00e5lla en sederm\u00e5ltid innan nattvardsfirandet. Denna sed kommer fr\u00e5n USA, d\u00e4r en livlig diskussion f\u00f6rts kring det l\u00e4mpliga i detta, d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l judar som kristna uttalat starka f\u00f6rbeh\u00e5ll. Rubriken har jag l\u00e5nat fr\u00e5n ett inslag i en diskussion i Christianity Today som du kan l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

De som v\u00e4ljer att l\u00e5ta sk\u00e4rtorsdagsm\u00e4ssan f\u00f6reg\u00e5s av en sederm\u00e5ltid har naturligtvis de b\u00e4sta intentioner, och ser det som ett s\u00e4tt att lyfta fram Jesu judiskhet gentemot den tradition som velat f\u00f6rneka den. Men fr\u00e5gan \u00e4r om det egentligen \u00e4r s\u00e5 respektfullt? Kan det snarare f\u00e5 motsatt effekt? H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra sk\u00e4l att avst\u00e5:<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det ohistoriskt. Jesus och hans l\u00e4rjungar firade inte en sederm\u00e5ltid i den utformning som judar g\u00f6r idag. Den utvecklades f\u00f6rst under rabbinsk tid, dvs tv\u00e5 generationer efter Jesu tid. Om vi tror att vi lever oss in i hur det var d\u00e5 Jesus och l\u00e4rjungarna samlades i \u00f6vre salen s\u00e5 tror vi fel.<\/p>\n

Jesus var jude, men det \u00e4r inte vi<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>F\u00f6r det andra \u00e4r sederm\u00e5ltiden och nattvarden tv\u00e5 helt olika m\u00e5ltider med olika funktion, inneb\u00f6rd och inramning. De h\u00f6r helt enkelt hemma i tv\u00e5 olika religi\u00f6sa traditioner. Lika viktigt som det \u00e4r att framh\u00e5lla n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att f\u00f6rst\u00e5 kristendomens judiska bakgrund \u00e4r det att minnas att judendom och kristendom har utvecklats till tv\u00e5 v\u00e4ldigt olika religioner. Tv\u00e5 religioner som delvis anv\u00e4nder samma bildspr\u00e5k, men anv\u00e4nder det p\u00e5 olika s\u00e4tt. N\u00e4r Paulus i Korintierbrevet talar om surdegen \u00e4r metaforen visserligen h\u00e4mtad fr\u00e5n Andra Moseboks ber\u00e4ttelse om utt\u00e5get, men han anv\u00e4nder den p\u00e5 ett specifikt s\u00e4tt.<\/p>\n

Sederm\u00e5ltiden aktualiserar fr\u00e5gan hur vi som kristna f\u00f6rh\u00e5ller oss till den Hebreiska Bibeln. Kan en kristen s\u00e4ga ”vi var slavar i Egypten”? Ett judiskt svar kan vara: \u201dOm man s\u00e4ger det p\u00e5 samma s\u00e4tt som man s\u00e4ger \u2019vi k\u00e4mpar oss hem till Ithaka\u2019, d\u00e5 \u00e4r det okej. Men om man s\u00e4ger det som att \u2019det var v\u00e5r grupp som var d\u00e4r\u2019, d\u00e5 vill jag dra i handbromsen. Ungef\u00e4r: kristna kan s\u00e4ga: ni var slavar i Egypten, och n\u00e4r vi l\u00e4ser om er kan vi leva oss in i det. En empatisk inlevelse snarare \u00e4n en approprierande?\u201d<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r ju ber\u00e4ttelsen en del av v\u00e5r Bibel, och d\u00e4rmed n\u00e5got annat \u00e4n Odyss\u00e9n. Hur vi som kristna kan g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 den Hebreiska Bibeln utan att appropriera \u00e4r en stor fr\u00e5ga som vi beh\u00f6ver diskutera grundligt, men som jag l\u00e4mnar h\u00e4r.<\/p>\n

Ers\u00e4ttningsteologi light?<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>F\u00f6r det tredje kan vi st\u00e4lla fr\u00e5gan: kan en sederm\u00e5ltid i anslutning till Sk\u00e4rtorsdagens nattvardsfirande vara ett uttryck f\u00f6r ers\u00e4ttningsteologi, \u201ders\u00e4ttningsteologi light\u201d? F\u00f6rst firar vi en m\u00e5ltid enligt det Gamla f\u00f6rbundet, som en sorts f\u00f6rspel till \u201dthe real thing\u201d, det Nya f\u00f6rbundets instiftande.<\/p>\n

Vi b\u00f6r vara medvetna om att Pesach \u00e4r en av de allra viktigaste judiska h\u00f6gtiderna, som handlar om en ber\u00e4ttelse om sj\u00e4lva f\u00f6rbundet, det handlar om kollektiv historia. Det \u00e4r knutet till familjerelationer, barndomsminnen, gruppens identitet i sig, eftersom det \u00e4r genom Pesach folket p\u00e5 s\u00e4tt och vis blir till. S\u00e5 det blir extra k\u00e4nsligt just med Pesach ur judisk synpunkt.<\/p>\n

Helig avund<\/strong><\/p>\n

\u201dGe utrymme f\u00f6r helig avund.\u201d S\u00e5 lyder Krister Stendahls tredje regel f\u00f6r interreligi\u00f6s dialog. Vi kan finna n\u00e5got vackert i en annan religi\u00f6s tradition, som vi kan uppskatta fast det inte \u00e4r v\u00e5rt, och utan att f\u00f6rs\u00f6ka inf\u00f6rliva det med v\u00e5r egen tradition. Sederm\u00e5ltiden \u00e4r ett bra objekt f\u00f6r helig avund. Om du f\u00e5r tillf\u00e4lle att delta i en sederm\u00e5ltid i en judisk f\u00f6rsamling, eller rentav blir hembjuden till en judisk familj: tacka med gl\u00e4dje ja! Om du inte f\u00e5r den m\u00f6jligheten, l\u00e4s g\u00e4rna p\u00e5 om hur judar firar Pesach, skaffa en Haggada och l\u00e4s om hur sederm\u00e5ltiden g\u00e5r till, i medvetenheten om att det finns likheter med hur Jesus och hans l\u00e4rjungar firade p\u00e5skm\u00e5ltid, men att det ser ganska annorlunda ut.<\/p>\n

Tack till Sebastian Selv\u00e9n som jag citerat ovan, och som hj\u00e4lpt mig att fundera kring den h\u00e4r texten, och Malin Norrby, som fotograferat de b\u00e5da Haggadot fr\u00e5n Judiska biblioteket i Stockholm: en faksimil av Kafra-haggadan och omslaget till en vacker italiensk Haggada tryckt i Trieste p\u00e5 1830-talet.<\/p>\n

L\u00e5ngfredagen, Psaltaren 22<\/h2>\n

Ur Psaltaren har \u00e5tskilliga meningar h\u00e4mtats<\/h2>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

Psaltaren 22 finns som ett eko under l\u00e5ngfredagens h\u00e4ndelser. Jesus citerar inledningsorden och \u00e5tskilliga \u00e4r likheterna mellan psaltartexten och evangelietexten.<\/p>\n

Detta att olika bibeltexter tycks tala med varandra, eller h\u00e4nvisa till varandra, \u00e4r ett viktigt stildrag. I den rabbinska traditionen finns ett k\u00e4nt exempel p\u00e5 detta fr\u00e5n Esters bok. Den hebreiska texten \u00e4r som vanligt korthuggen och utel\u00e4mnar b\u00e5de k\u00e4nslor och reaktioner. D\u00e5 har kommentarlitteraturen till Esters bok ibland plockat meningar ur just psalm 22 f\u00f6r att ge liv och m\u00e4rg \u00e5t i huvudsak Ester sj\u00e4lv.<\/p>\n

N\u00e4r hon l\u00e4mnats ensam och \u00f6vergiven av kungen, ropar hon: min Gud, min Gud, varf\u00f6r har du \u00f6vergivit mig<\/em>? N\u00e4r hon sedan informerar sina hovdamer om att hon t\u00e4nker bryta mot hovetiketten och s\u00f6ka upp kungen utan att ha blivit inbjuden eller kallad reagerar de med fasa och Ester f\u00e5r utropa: \u00a0Alla som ser mig g\u00f6r narr av mig, de h\u00e5nler och skakar p\u00e5 huvudet<\/em>. Trots hovdamernas motst\u00e5nd best\u00e4mmer sig Ester f\u00f6r att riskera livet och s\u00f6ka upp kungen. Hovdamerna som \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att hon kommer att d\u00f6das ber d\u00e5 om att f\u00e5 hennes kl\u00e4der och smycken. D\u00e5 utbrister Ester: De st\u00e5r d\u00e4r och stirrar p\u00e5 mig, de delar mina plagg mellan sig, de kastar lott om mina kl\u00e4der<\/em>.<\/p>\n

Psaltaren \u00e4r full av starka k\u00e4nslor. Psaltaren har just det som andra bibeltexter saknar \u2013 m\u00e4nniskor som uttrycker sina k\u00e4nslor, oro, r\u00e4dslor, f\u00f6rhoppningar och \u00f6nskningar. D\u00e4rf\u00f6r har rabbinerna ofta l\u00e5nat uttryck och formuleringar d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6r att ge liv \u00e5t bibeltexter. Kanske beh\u00f6ver vi se ocks\u00e5 evangeliernas ber\u00e4ttelser i detta ljus. Ocks\u00e5 de \u00e4r litter\u00e4ra konstruktioner d\u00e4r en text ger en k\u00e4nslom\u00e4ssig fond till en annan text.<\/p>\n

p\u00e5sknatten: Kolosserbrevet \u2013 en text att f\u00f6rhandla med<\/h3>\n

Av\u00a0Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>P\u00e5sknattens texter uppvisar en viss mots\u00e4ttning mellan Lukas och Kolosserbrevets syn p\u00e5 lagen. Medan Lukasevangeliet beskriver Jesu anh\u00e4ngare som fromma judar, som sj\u00e4lvklart tillbringar sabbaten i stillhet, s\u00e5 talar Kolosserbrevet om lagens krav i negativa termer, och anv\u00e4nder sig av ett spr\u00e5k som l\u00e4tt kan tolkas i ers\u00e4ttningsteologisk riktning. Mot tomma och bedr\u00e4gliga vishetsl\u00e4ror st\u00e4lls den gudomliga fullheten i Kristus. Mot m\u00e4nsklig omsk\u00e4relse st\u00e4lls omsk\u00e4relsen genom Kristus som handlar om att bli av med den syndiga kroppen. Texten talar om ett skuldebrev som belastade m\u00e4nniskor med lagens krav, men som Gud utpl\u00e5nat genom att spika p\u00e5 korset. Och lagen verkar handla om m\u00e4nskliga traditioner och likst\u00e4llas med kosmiska makter och h\u00e4rskare, som Gud genom Kristus avv\u00e4pnat och triumferat \u00f6ver och utsatt f\u00f6r f\u00f6rakt. Spr\u00e5ket \u00e4r starkt triumfatoriskt.<\/p>\n

Budskapet \u00e4r, starkt f\u00f6rkortat: f\u00f6lj varken judiska regler eller trender fr\u00e5n hellenistiska mysteriereligioner. Lev anst\u00e4ndigt och ordentligt. Foga er i det r\u00e5dande hierarkiska samh\u00e4llsm\u00f6nstret: mannen, kvinnan, barnen, slavarna. \u00d6verst p\u00e5 pyramiden sitter kejsaren \u2013 eller Gud.<\/p>\n

Kolosserbrevet \u00e4r inte Paulus. F\u00f6rfattarskapet \u00e4r omtvistat men argumenten v\u00e4ger tungt f\u00f6r att brevet \u00e4r skrivet n\u00e5gra \u00e5rtionden efter Paulus. Brevet tar upp teman fr\u00e5n Paulus och utvecklar dem till en \u201dpaulinsk\u201d teologi f\u00f6r n\u00e4sta generation. \u00a0Vad har d\u00e5 f\u00f6rfattaren gjort utifr\u00e5n Paulus t\u00e4nkande? Paulus talar om traditioner. I Gal 1:14 beskriver han sin tidigare livsf\u00f6ring: han \u00f6vertr\u00e4ffade sina j\u00e4mn\u00e5riga i att f\u00f6lja f\u00e4dernas traditioner. Det har ofta tolkats som att Paulus levde som jude innan sin omv\u00e4ndelse. Men Paulus forts\u00e4tter att vara jude ocks\u00e5 som Jesustroende. Han \u00e4r b\u00e5de stolt och bekymrad \u00f6ver sitt judiska arv.<\/p>\n

N\u00e5gon riktigt tydlig gr\u00e4ns mellan judar och kristna finner vi inte f\u00f6rr\u00e4n efter Paulus tid. Alla jesustroende var judar fr\u00e5n b\u00f6rjan. De \u00e4r jesustroende judar. Sen b\u00f6rjar icke-judar (hedningar) komma till tro p\u00e5 Jesus. Och d\u00e5 blir fr\u00e5gan, ska de anpassa sin livsf\u00f6ring till \u201df\u00e4dernas traditioner\u201d eller inte? Lagg\u00e4rningar, kallar Paulus det i Galaterbrevet och det handlar inte om goda g\u00e4rningar, utan om specifika regler kring sabbatsfirande, renhet, f\u00f6da och omsk\u00e4relse av gossebarn. Omsk\u00e4relsen hade blivit en symbolfr\u00e5ga n\u00e4ra 200 \u00e5r tidigare och utan omsk\u00e4relse kunde ingen man bli fullv\u00e4rdig medlem. Paulus k\u00e4mpar f\u00f6r att icke-judar ska kunna ansluta sig och bli fullv\u00e4rdiga medlemmar av Guds f\u00f6rbundsfolk utan omsk\u00e4relse. Att judiska jesustroende forts\u00e4tter f\u00f6lja f\u00e4dernas traditioner \u00e4r sj\u00e4lvklart, men andra jesustroende f\u00e5r inte pressas till en livsf\u00f6ring som inte h\u00f6r till deras kultur. Ingen blir \u201dfr\u00e4lst\u201d, dvs medlem i f\u00f6rbundet, genom detta, utan genom tron.<\/p>\n

I Galaterbrevet kallar Paulus icke-judarnas tidigare livsf\u00f6ring f\u00f6r ett slaveri under kosmiska makter (stoicheia<\/em>) och menar att om de bara byter ut sina gamla system mot judiska traditioner s\u00e5 blir det som att g\u00e5 tillbaks till ett slaveri under makterna. Galaterbrevets budskap \u00e4r: jesustroende h\u00f6r samman i Guds f\u00f6rbundsgemenskap oberoende av vilken bakgrund de har eller vilka traditioner de f\u00f6ljer. Icke-judar f\u00e5r inte diskrimineras.<\/p>\n

Det judiska arvet blir n\u00e5got negativt<\/strong><\/p>\n

Kolosserbrevet tar den paulinska teologin ett steg l\u00e4ngre. Konflikten mellan judiska och icke-judiska jesustroende syns inte l\u00e4ngre s\u00e5 tydligt, eller ser annorlunda ut. Det judiska arvet har blivit n\u00e5got negativt. Omsk\u00e4relsen nedv\u00e4rderas ocks\u00e5 f\u00f6r judiska jesustroende, den \u00e4r \u201dm\u00e4nniskotillverkad\u201d. Cheiropoi\u0113tos<\/em> \u00e4r ett grekiskt ord som anv\u00e4ndes i judisk polemik mot icke-judarnas religion, tillbedjan och tempel. De betraktades inte som riktiga utan som gjorda av m\u00e4nniskohand. Ordvalet ger omsk\u00e4relsen klang av avgudadyrkan. Dopet betraktas d\u00e4remot som inte gjort av m\u00e4nniskohand, som en bildlig ers\u00e4ttning av omsk\u00e4relsen. I Galaterbrevet var dopet n\u00e5got som f\u00f6renade b\u00e5de omskurna judar och oomskurna icke-judar. I Kolosserbrevet har Paulus kamp f\u00f6r icke-judarnas plats kantrat \u00f6ver \u00e5t andra h\u00e5llet. Nu verkar den judiska livsf\u00f6ringen diskrimineras. Fr\u00e5gan \u00e4r allts\u00e5 vad som h\u00e4nder n\u00e4r Paulus teologi f\u00f6rs vidare i en ny tid och ny situation? Finns det en risk f\u00f6r att det som var befriande kan f\u00e5 en annan effekt?<\/p>\n

Hos Paulus liknas de troende vid Kristi kropp. Paulus har ocks\u00e5 ett hierarkiskt t\u00e4nkande med Gud som Kristi huvud, Kristus som mannens huvud och mannen som kvinnans huvud. Men Kolosserbrevet v\u00e4ver samman och vidareutvecklar bilderna, s\u00e5 att Kristus m\u00e5las upp som huvudet f\u00f6r kroppen och som huvud f\u00f6r alla h\u00e4rskare och makter. Kristus beskrivs mycket vackert som ett f\u00f6rkroppsligande av den gudomliga fullheten, men baksidan \u00e4r en hierarkisk och triumfatorisk kristologi, d\u00e4r Gud genom Kristus f\u00f6rnedrar motst\u00e5ndarna och sl\u00e4par dem avkl\u00e4dda i sitt triumft\u00e5g som en romersk kejsare och i enlighet med antik skamkultur.<\/p>\n

Nu uppst\u00e5r ett delikat problem. Vilka \u00e4r motst\u00e5ndarna? S\u00e5 l\u00e4nge de \u00e4r synden och d\u00f6den kanske vi kan st\u00e5 ut med spr\u00e5ket och symbolv\u00e4rlden, men h\u00e4r dyker skuldebrevet upp, \u201dhandskriften\u201d, cheirografon<\/em>. Detta \u00e4r en av Nya testamentets mest omdiskuterade och sv\u00e5r\u00f6vers\u00e4ttbara fraser. Handskriften best\u00e5r av dogmata<\/em>, p\u00e5bud, stadgar, kanske bud. Det verkar syfta p\u00e5 en anklagelseskrift som har med \u00f6vertr\u00e4delserna att g\u00f6ra \u2013 som Gud eftersk\u00e4nkt. Paulus talar ofta om lagen i sina brev. Lagen \u00e4r dubbel, f\u00f6r m\u00e4nniskan ska d\u00f6mas efter den. Men den \u00e4r huvudsakligen god, den ger v\u00e4gledning och lagens g\u00f6rare blir r\u00e4ttf\u00e4rdiga. Vad Paulus protesterar mot \u00e4r lagg\u00e4rningar, dvs f\u00f6rs\u00f6ken att tvinga icke-judar till en judisk livsf\u00f6ring.<\/p>\n

Balans p\u00e5 en riskabel lina<\/strong><\/p>\n

Kolosserbrevet anv\u00e4nder aldrig det grekiska ordet f\u00f6r lag, men vad menas med skuldebrevet av stadgar i sammanhanget? Vad \u00e4r bakgrunden? Gud har eftersk\u00e4nkt \u00f6vertr\u00e4delserna, ja, men \u00e4r det hela inneb\u00f6rden i talet om skuldebrev? Eller \u00e4r det ocks\u00e5 icke-judiska jesustroendes k\u00e4nsla av att anklagas f\u00f6r att inte f\u00f6lja de judiska traditionerna? Och svarar inte Kolosserbrevet att dessa traditioner, denna judiska lag, inte l\u00e4ngre \u00e4r giltig? Att dopet nu ersatt omsk\u00e4relsen och att den judiska livsstilen, den judiska kulturen, \u00e4r pass\u00e9. \u00c4r den kanske till och med en av de makter som f\u00f6rnedras i Kristi triumft\u00e5g?<\/p>\n

I sina f\u00f6rs\u00f6k att beskriva vad livet i Kristus \u2013 kristen livsf\u00f6ring \u2013 skulle kunna betyda f\u00f6r en ny generation s\u00e5 balanserar Kolosserbrevet p\u00e5 en riskabel lina. I bakgrunden ligger Paulus spr\u00e5k, Paulus konflikter och Paulus budskap. Paulus f\u00f6rsvarade en minoritets r\u00e4ttigheter och plats i gemenskapen. Men i en ny situation kan rollerna bli ombytta och befriande budskap bli f\u00f6rtryckande f\u00f6r andra. Ganska snart kommer de kristna att anv\u00e4nda den h\u00e4r typen av texter f\u00f6r att f\u00f6rd\u00f6ma judarna.<\/p>\n

S\u00e5 hur hanterar vi Kolosserbrevstexten? Vilka hermeneutiska redskap har vi? Ser vi p\u00e5 Bibelns texter som formerande f\u00f6r den kristna kyrkan, snarare \u00e4n normerande, s\u00e5 \u00e4r grundh\u00e5llningen att samtala och f\u00f6rhandla med texterna. G\u00f6r vi det med Kolosserbrevet s\u00e5 blir det uppenbart att de mest praktiska r\u00e5den om kvinnor, barn och slavar senare i brevet m\u00e5ste vi f\u00f6rst\u00e5s s\u00e4ga nej till! Kristen tro och livsf\u00f6ring g\u00e5r absolut inte ihop med oj\u00e4mlikhet och underordning eller diskriminering.<\/p>\n

Men andra delar av Kolosserbrevet kan fungera som intressant och utmanande samtalspartner. V\u00e5r text varnar f\u00f6r traditioner och f\u00f6rest\u00e4llningar som f\u00e5ngar och binder m\u00e4nniskor, f\u00f6r kosmiska makter. F\u00f6r Paulus handlade de h\u00e4r bilderna om villkoren f\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6ra till gemenskapen. Men i Kolosserbrevet verkar Paulus h\u00e5llning ha segrat och fr\u00e5gan \u00e4r om de nya villkoren st\u00e4nger andra ute? Kan vi se risken med att frihet fr\u00e5n krav i en tid kan bli till nya krav och omv\u00e4nd diskriminering i en ny tid, s\u00e5 att utrymmet ist\u00e4llet krymper f\u00f6r grupper som tidigare hade en sj\u00e4lvskriven plats i gemenskapen? Kanske utmanar det oss att fundera \u00f6ver v\u00e5r egen tid? Hur hanterar vi gemenskapen i kyrkan? Och \u00e4nnu viktigare, hur formar vi v\u00e5rt samh\u00e4lle? Vilka makter finns som binder m\u00e4nniskor idag? N\u00e4r vi tar med oss v\u00e5ra egna erfarenheter in i samtalet med texten s\u00e5 v\u00e4cks viktiga fr\u00e5gor.<\/p>\n

Hur bra \u00e4r det att \u00f6verta h\u00e4rskarnas maktspr\u00e5k?<\/strong><\/p>\n

Jag tror ocks\u00e5 att vi beh\u00f6ver f\u00f6rhandla med texten om det triumfatoriska spr\u00e5ket. En Kristus i vilken hela den gudomliga fullheten bos\u00e4tter sig och besegrar makterna och krafterna kan vara en befriande bild f\u00f6r den som \u00e4r f\u00f6rtryckt och utanf\u00f6r. Men hur bra \u00e4r det att \u00f6verta h\u00e4rskarnas maktspr\u00e5k och t\u00e4nka om Gud som en som kl\u00e4r av, f\u00f6rnedrar och sl\u00e4par krigsf\u00e5ngar i sitt triumft\u00e5g? I Kolosserbrevets situation \u00e4r det helt begripligt. De tidigkristna har sett Jerusalem g\u00e5 under och den romerska \u00f6vermaktens f\u00f6rnedrande behandling av andra folk. Och om makterna f\u00e5r symbolisera allt ont som skadar m\u00e4nniskor och st\u00e4nger dem ute s\u00e5 g\u00e5r spr\u00e5ket att f\u00f6rst\u00e5, men s\u00e5 l\u00e4tt det \u00e4r att spr\u00e5k och attityder spiller \u00f6ver p\u00e5 andra meningsmotst\u00e5ndare och konkurrenter! Se s\u00e5 ofta religionerna \u2013 \u00e4ven kyrkan \u2013 har demoniserat sina motst\u00e5ndare och anv\u00e4nt maktspr\u00e5k f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla m\u00e4nskliga hierarkier. Beh\u00f6ver kristna idag snarare avst\u00e5 fr\u00e5n vissa maktanspr\u00e5k och ist\u00e4llet leva i tolerans och respekt?<\/p>\n

Fr\u00e5gan blir \u00f6vertydlig n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 kristendomens historiska relation till judendomen \u2013 och i v\u00e5r tid ocks\u00e5 till Islam! Allts\u00e5: Paulus k\u00e4mpade f\u00f6r att judendomen skulle \u00f6ppna d\u00f6rren f\u00f6r alla folk genom tron p\u00e5 Jesus. Men kristendomen blev en egen religion och st\u00e4ngde d\u00f6rren mot judiska jesustroende. Kolosserbrevet \u00e4r inte antisemitiskt, men ers\u00e4tter judendomens levnadsm\u00f6nster med nya symboler och med tiden anv\u00e4nder kyrkan just den h\u00e4r typen av resonemang f\u00f6r att f\u00f6rnedra judendomen och kritisera judisk livsf\u00f6ring. Detta har genom historien f\u00e5tt ohyggliga f\u00f6ljder. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi f\u00f6rhandla med texten s\u00e5 att vi kan ta vara p\u00e5 de positiva dragen, de befriande effekterna, och samtidigt s\u00e4ga nej till en del av de obehagliga konsekvenserna.<\/p>\n

Trots alla problem som beror p\u00e5 distansen i tid, rum och sammanhang, s\u00e5 inneh\u00e5ller texten ett budskap om befrielse fr\u00e5n livsfientliga makter, strukturer, traditioner och f\u00f6rest\u00e4llningar. Texten inneh\u00e5ller en bild av att Guds fullhet f\u00f6rkroppsligas i Kristus och att den ocks\u00e5 uppfyller dem som vandrar eller v\u00e4xer i honom. I det gudomliga livet finns befrielse fr\u00e5n makterna. Men f\u00f6r oss idag handlar den befrielsen och det livet antagligen inte om omsk\u00e4relse och dop, om judar och icke-judar, om matregler eller antik \u00e4nglamystik, utan om helt andra saker \u2013 saker som har med v\u00e5ra liv och erfarenheter idag att g\u00f6ra. Det \u00e4r kyrkans uppgift att i varje tid resonera sig fram till vilka dessa saker \u00e4r som gestaltar livet i Kristus. Det \u00e4r m\u00f6jligt eftersom ber\u00e4ttelserna om Jesus finns d\u00e4r och utmanar oss i varje ny tid. Om Guds fullhet blir synlig i den m\u00e4nniskan, profeten och socialreformatorn, de fattiga folkmassornas hopp, som avr\u00e4ttas av makteliten p\u00e5 l\u00e5ngfredagen, vad f\u00e5r det f\u00f6r konsekvenser f\u00f6r kristen tro och kristet liv idag?<\/p>\n

Skyll inte Jesu d\u00f6d p\u00e5 judarna!<\/h3>\n

Av\u00a0Simon Hedlund<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Kristus \u00e4r uppst\u00e5nden!<\/p>\n

Ja, han \u00e4r sannerligen uppst\u00e5nden! Och med Jesus \u00e4ven vi arma syndare. Vi som bara har skuldtyngda hj\u00e4rtan att erbjuda Gud, och f\u00f6rdunklad kunskap att anv\u00e4nda. Vi uppst\u00e5r ocks\u00e5 med Jesus, och d\u00e4rom beh\u00f6ver vi inte tvivla.<\/p>\n

Det \u00e4r ett av dess f\u00f6rdunklade sinnen som h\u00e4r hoppas kunna bidra till lite klarhet kring p\u00e5skdagens och annandag p\u00e5sks texter, och d\u00e5 fr\u00e4mst episteltexterna. Dessa \u00e4r Apg 3:14-16 (utdrag ur Petrus tal i Salomos pelarhall) och Apg 10:34-43 (Petrus tal till Cornelius om hedningarna). I b\u00e5da dessa texter pekas n\u00e4mligen judarna ut som skyldiga till Jesu d\u00f6d. Det utpekandet har, som de flesta s\u00e4kert vet, bidragit till hemska handlingar gentemot judar genom kyrkans historia. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4rt att kommentera dem s\u00e5v\u00e4l h\u00e4r som i den gudstj\u00e4nst d\u00e4r de l\u00e4ses.<\/p>\n

Passande \u00e4r nog att b\u00f6rja med det uppenbara. N\u00e4r Petrus s\u00e4ger \u201dni\u201d i texterna, s\u00e5 g\u00f6r han det som jude till judar. Egentligen kan situationen beskrivas som en inomjudisk diskussion, d\u00e4r Petrus menar att de judar som inte utifr\u00e5n Skrifterna f\u00f6rstod vem Jesus var, var medskyldiga till att han avr\u00e4ttades. De b\u00f6r v\u00e4nda om till ett nytt sinne (Apg 3:19) och \u00e5ngra det de gjort, menar han. I kapitel 10 vill han visa att tron p\u00e5 Kristus \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l jude som icke-jude, Gud g\u00f6r ingen skillnad baserad p\u00e5 etnicitet \u2013 och det b\u00f6r inte heller vi.<\/p>\n

Att det vi ser \u00e4r en inomjudisk debatt ger dock inte f\u00f6r handen att texterna blir oproblematiska i dagens l\u00e4ge. De judar som inte trodde att Jesus var Guds Son har ju just icke-tron p\u00e5 detta gemensamt med dagens judar. Med lite (ill)vilja kan man s\u00e5ledes l\u00e4sa texterna som att de kastar skuld genom historien p\u00e5 dagens judar. S\u00e5 har de onekligen l\u00e4sts. Det vore dock en f\u00f6rhastad slutsats, som inte tar h\u00e4nsyn till det Petrus f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra, och hur han g\u00f6r det.<\/p>\n

Petrus tv\u00e5 tal handlar inte om att peka ut skyldiga, eller visa p\u00e5 n\u00e5gon typ av \u00e4rvd synd. Nej, ist\u00e4llet vill han i kapitel 3 \u00f6vertyga sina judiska br\u00f6der och systrar om att tro, och i kapitel 10 visa att tron p\u00e5 Jesus som Guds Son \u00e4r universalistisk. Enligt bruklig retorik anv\u00e4nder han starka uttryck, k\u00e4nsloladdade argument, och \u00f6verdrifter f\u00f6r att g\u00f6ra sin po\u00e4ng. Bakom dessa retoriska grepp tror jag vi kan se en m\u00e4nniska som brinner f\u00f6r att sprida tron p\u00e5 Jesus som Guds Son och hela v\u00e4rldens Messias, och inte en m\u00e4nniska som s\u00f6ker skuldbel\u00e4gga delar av sitt eget folk genom historien.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 orimligt att senare anv\u00e4nda dessa texter f\u00f6r att tillskriva skuld f\u00f6r Jesu d\u00f6d. F\u00f6rfattaren till Lukasevangeliet och Apostlag\u00e4rningarna sj\u00e4lv tycks inte bekv\u00e4m med att konsekvent peka ut hela folket, utan visar i Luk 23 att folket \u00e5ngrar sig och s\u00f6rjer Jesus, medan dess ledare h\u00e5nar honom. I Apg 4:9-10 talar Petrus till den judiska \u201dmakteliten\u201d i Jerusalem och anklagar dem f\u00f6r att ha d\u00f6dat Jesus, medan \u201dfolket\u201d s\u00e4gs vara orsaken att apostlarna g\u00e5r fria d\u00e4rifr\u00e5n (4:21). I Luk 9:22 pekas specifikt de \u00e4ldste, \u00f6verstepr\u00e4sterna, och de skriftl\u00e4rda ut. En djupare analys av detta f\u00e5r tyv\u00e4rr inte plats h\u00e4r, men det viktiga \u00e4r att ett kollektivt skuldbel\u00e4ggande snarast \u00e4r retorik och inte teologi i Lukasevangeliet och Apostlag\u00e4rningarna.<\/p>\n

Klart \u00e4r ocks\u00e5, oavsett vilken grupp som f\u00e5r skulden, att det inte \u00e4r en skuld som \u00e4rvs av det judiska folket, och inte en skuld som var om\u00f6jlig att bli fri fr\u00e5n f\u00f6r dem som lyssnade p\u00e5 Petrus. Kanske kan vi d\u00e5 i viss m\u00e5n k\u00e4nna igen oss sj\u00e4lva i de m\u00e4nniskor Petrus talar till. F\u00f6r det var i ett st\u00f6rre perspektiv ocks\u00e5 f\u00f6r v\u00e5ra synders skull Jesus dog. Vi har genom v\u00e5ra synder del i hans d\u00f6d. Petrus uppmaning till omv\u00e4ndelse och tro best\u00e5r s\u00e5ledes till oss idag. Liksom uppmaningen att inte utesluta p\u00e5 grund av etnicitet. Genom p\u00e5skens gl\u00e4dje best\u00e5r ocks\u00e5 l\u00f6ftet att ingenting \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r Gud, inte ens att f\u00f6rl\u00e5ta v\u00e5ra synder \u2013 ty Kristus \u00e4r sannerligen uppst\u00e5nden!<\/p>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Palms\u00f6ndagens och l\u00e5ngfredagens texter \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n profeten Jesajas tj\u00e4nares\u00e5nger. Om dem skrev Sebastian Selv\u00e9n i en kommentar till f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter trettondedagen, som du hittar h\u00e4r. Helene Egnell:\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen: Jesus firade inte sederm\u00e5tid och det b\u00f6r inte heller vi kristna g\u00f6ra\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen Ulf Lindgren: L\u00e5ngfredagen: Ur Psaltaren har m\u00e5nga meningar h\u00e4mtats Ps 22 Thomas Kazen:\u00a0P\u00e5sknatten:\u00a0Kolosserbrevet \u2013 […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[141107],"tags":[],"class_list":["post-1187","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Palms\u00f6ndagens och l\u00e5ngfredagens texter \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n profeten Jesajas tj\u00e4nares\u00e5nger. Om dem skrev Sebastian Selv\u00e9n i en kommentar till f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter trettondedagen, som du hittar h\u00e4r. Helene Egnell:\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen: Jesus firade inte sederm\u00e5tid och det b\u00f6r inte heller vi kristna g\u00f6ra\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen Ulf Lindgren: L\u00e5ngfredagen: Ur Psaltaren har m\u00e5nga meningar h\u00e4mtats Ps 22 Thomas Kazen:\u00a0P\u00e5sknatten:\u00a0Kolosserbrevet \u2013 […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2018-03-19T10:05:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-27T21:12:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"20 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk\",\"datePublished\":\"2018-03-19T10:05:44+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T21:12:05+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\"},\"wordCount\":4050,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2018-03-19T10:05:44+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T21:12:05+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Palms\u00f6ndagens och l\u00e5ngfredagens texter \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n profeten Jesajas tj\u00e4nares\u00e5nger. Om dem skrev Sebastian Selv\u00e9n i en kommentar till f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter trettondedagen, som du hittar h\u00e4r. Helene Egnell:\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen: Jesus firade inte sederm\u00e5tid och det b\u00f6r inte heller vi kristna g\u00f6ra\u00a0Sk\u00e4rtorsdagen Ulf Lindgren: L\u00e5ngfredagen: Ur Psaltaren har m\u00e5nga meningar h\u00e4mtats Ps 22 Thomas Kazen:\u00a0P\u00e5sknatten:\u00a0Kolosserbrevet \u2013 […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2018-03-19T10:05:44+00:00","article_modified_time":"2020-11-27T21:12:05+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"20 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk","datePublished":"2018-03-19T10:05:44+00:00","dateModified":"2020-11-27T21:12:05+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/"},"wordCount":4050,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/","name":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2018-03-19T10:05:44+00:00","dateModified":"2020-11-27T21:12:05+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/03\/19\/stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1187","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1187"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1187\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2393,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1187\/revisions\/2393"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}