{"id":1233,"date":"2018-04-02T21:00:52","date_gmt":"2018-04-02T19:00:52","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1233"},"modified":"2019-11-26T11:09:30","modified_gmt":"2019-11-26T10:09:30","slug":"tala-val-pasktiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden"},"content":{"rendered":"

L\u00e5t inte polemik fr\u00e5n det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet skymma bilden av Den gode herden, l\u00e5t oss se det gemensamma i judars och kristnas brottning med Guds fr\u00e5nvaro och v\u00e5r f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 Guds chesed<\/em>, trofasthet, manar Hanna Stenstr\u00f6m, Sebastian Selv\u00e9n och H\u00e5kan Bengtsson i sina kommentarer till p\u00e5sktidens texter. Kortare versioner av texterna \u00e5terfinns nedan i l\u00f6pande text, l\u00e4ngre versioner av texterna som l\u00e4nkar i pdf-form.<\/p>\n

Hanna Stenstr\u00f6m: 3<\/a> i<\/a> p\u00e5<\/a>sk<\/a>tiden<\/a><\/strong><\/p>\n

Sebastian Selv\u00e9n: 4 i p\u00e5sktiden<\/a><\/strong><\/p>\n

H\u00e5kan Bengtsson: 5 i p\u00e5sktiden<\/a><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Vad finns kvar av Den gode herden bortom polemiken?<\/strong><\/h3>\n

av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Tredje s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden b\u00e4r temat \u201dDen gode herden\u201d och texterna varierar temat \u201dGud som sitt folks herde\u201d och \u201dJesus som den gode herden\u201d. Det f\u00f6rsta temat \u00e4r tydligt i dagens f\u00f6rsta text, Hes 34:11-16. I evangelietexten, Joh 10:1-10 \u00e4r det Jesus som \u00e4r herden. Men om Hesekiel framf\u00f6rallt betonar hur Gud herden har omsorg om sina f\u00e5r s\u00e5 betonar Johannes ocks\u00e5 n\u00e5got annat: att det finns det ocks\u00e5 finns n\u00e5gra andra, onda och farliga m\u00e4nniskor, som inte \u00e4r herdar.<\/p>\n

I Joh 10 finns en polemik som skymmer bilden av herden som den omsorgsfulle v\u00e4gledaren och bereder v\u00e4g f\u00f6r fientlighet mot andra: \u201dtjuvarna och r\u00f6varna\u201d. Polemiken \u00e4r tydlig men den de riktar sig mot beskrivs samtidigt i s\u00e5 \u00f6ppna och diffusa termer att de kan vara n\u00e4stan vem som helst. Formuleringar som att \u201dalla som har kommit f\u00f6re mig \u00e4r tjuvar och r\u00f6vare\u201d \u00f6ppnar f\u00f6r tolkningen att de som kom f\u00f6re Jesus – det judiska folkets pr\u00e4ster, skriftl\u00e4rde, andra andliga auktoriteter kanske? – \u00e4r illegitima ledare och onda m\u00e4nniskor. Allts\u00e5 f\u00f6r en f\u00f6rkunnelse d\u00e4r Jesus och v\u00e5r kristna tro lyser klart mot den judiska traditionens m\u00f6rker. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r herdes\u00f6ndagen inte en pastoral idyll utan en sv\u00e5r s\u00f6ndag som kr\u00e4ver v\u00e5r vaksamhet s\u00e5 att vi inte medvetet f\u00f6rkunnar s\u00e5 och inte heller halkar in i kristna f\u00f6rdomar och schabloner om till exempel faris\u00e9er.<\/p>\n

Johannestexten g\u00e5r att hantera genom historiska f\u00f6rklaringar. Om vi tolkar fr\u00e4mlingarna, tjuvarna, r\u00f6varna, dem som g\u00e5tt f\u00f6re Jesus, som t ex det judiska folket, pr\u00e4ster eller andra sorters andliga ledare m\u00e5ste vi se texten som del av den polemik mot \u201djudarna\u201d i Johannesevangeliet som vi kan f\u00f6rst\u00e5 som del av en viss historisk kontext men vi m\u00e5ste avvisa utifr\u00e5n v\u00e5r historiska kontext. Polemiken skapas n\u00e4r grupper vi anakronistiskt kan kalla \u201dkristna\u201d tar form och blir sj\u00e4lvst\u00e4ndiga gentemot de judiska gemenskaper d\u00e4r de b\u00f6rjade formas. Det handlar om interna konflikter i en tradition med den svartm\u00e5lning och of\u00f6rsonlighet som dessa ofta inneb\u00e4r. Vi kan f\u00f6rst\u00e5 den men ska inte f\u00f6ra den vidare. Ist\u00e4llet m\u00e5ste vi fr\u00e5ga vad som finns kvar av \u201dden gode herden\u201d bortom polemiken.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det viktigt att minnas att det inte \u00e4r sj\u00e4lvklart att \u201dalla som kommit f\u00f6re mig\u201d \u00e4r pr\u00e4ster eller skriftl\u00e4rde eller andra f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r judisk tradition. De skulle kunna vara olika upprorsledare med mer eller mindre tydliga anspr\u00e5k p\u00e5 att vara Messias. D\u00e5 blir de mindre m\u00f6jliga att se som representanter f\u00f6r judisk tradition i dess helhet och att snarare se som andra med anspr\u00e5k p\u00e5 att g\u00f6ra Guds vilja. S\u00e5dana personer finns i alla religi\u00f6sa traditioner och sammanhang och det \u00e4r viktigt att kunna pr\u00f6va dem kritiskt. Vilka \u00e4r de idag i kristna sammanhang och hur ska vi kunna pr\u00f6va deras anspr\u00e5k kritiskt? Och har herdebilden en positiv potential bortom b\u00e5de polemiken och de religi\u00f6sa schablonerna?<\/p>\n

P\u00e5 denna s\u00f6ndag finns ocks\u00e5 en episteltext, 1 Petr 2:22-25, som \u00e4r problematisk p\u00e5 ett annat s\u00e4tt:. kontexten \u00e4r 1 Petr 2:11-25, som kan beskriva en hotad minoritetsgrupps \u00f6verlevnadsstrategi som inkluderar att slavar ska uth\u00e4rda v\u00e5ld och \u00f6vergrepp. 1 Petr 2:18-25 g\u00f6rs slavens lidande genom slav\u00e4garens v\u00e5ld till ett stort, f\u00f6rebildligt, Kristuslikt lidande. H\u00e4r perverteras ber\u00e4ttelsen om Jesu lidande, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse till att uppr\u00e4tth\u00e5lla or\u00e4ttf\u00e4rdiga strukturer.<\/p>\n

S\u00e5 uppmanar 1 Petr 2:22-25 oss till att tala om Jesu lidande, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Jesus \u00e4r inte den r\u00e4ttsl\u00f6se slaven som underkastar sig sin \u00e4gares beg\u00e4r, maktut\u00f6vning, v\u00e5ldsamhet och nycker. Han \u00e4r den som lever f\u00f6r att i ord och handling f\u00f6lja och f\u00f6rverkliga en vision om en v\u00e4rld d\u00e4r de minsta och sista uppr\u00e4ttas, d\u00e4r v\u00e4rldens makt och statusskalor inte g\u00e4ller, d\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6rverkligar slitna ord som k\u00e4rlek och r\u00e4ttvisa. I denna v\u00e4rld leder detta, som f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga andra, till lidande och d\u00f6d, men lidandet \u00e4r inte ett ideal att f\u00f6rverkliga utan n\u00e5got ont som Gud \u00e4r starkare \u00e4n.<\/p>\n

G\u00f6mt och uppenbart \u2013 G-ds n\u00e4rvaro i judendom och kristendom<\/span><\/h3>\n

Av Se<\/strong>bastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Jag h\u00f6r ofta kristna s\u00e4ga att \u201dG-d blir n\u00e4rvarande i Kristus.\u201d I inkarnationen kommer G-d n\u00e4ra en kristen, som m\u00e4nniska. Det finns f\u00f6rst\u00e5s inga problem i sig i den utsagan. Men ofta finns det en omv\u00e4nd po\u00e4ng man vill f\u00e5 fram; att det h\u00e4r st\u00e5r i motsats till den \u201dgammaltestamentliga guden\u201d som \u00e4r s\u00e5 upph\u00f6jd att den inte ens n\u00e5r ned till jorden med t\u00e5rna. Som ett av m\u00e5nga exempel kan vi ta Elaine Scarrys bok The Body in Pain<\/em>, d\u00e4r hon skriver:<\/p>\n

Genom det Gamla testamentet \u00e4r Guds makt och auktoritet delvis extrema och f\u00f6rl\u00e4ngda f\u00f6rst\u00e4rkningar av det faktum att folk har kroppar och att Han inte har n\u00e5gon kropp. Det \u00e4r framf\u00f6rallt detta som \u00e4ndras i den kristna omskrivningen, f\u00f6r \u00e4ven om skillnaden mellan m\u00e4nniska och Gud forts\u00e4tter vara lika enorm som i de hebreiska skrifterna s\u00e5 \u00e4r grunden i den skillnaden inte l\u00e4ngre det faktum att en har kropp och att den Andre inte har det.[1]<\/a><\/p>\n

Tyv\u00e4rr st\u00e4ller man ofta upp inkarnationsber\u00e4ttelsen som en revolution: G-d kommer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e4ra m\u00e4nniskorna. Men st\u00e4mmer detta \u00f6verhuvudtaget med vad den Hebreiska bibeln har att s\u00e4ga om G-d? N\u00e5gra exempel p\u00e5 n\u00e4r G-d knappast \u00e4r fr\u00e5nvarande: G-d smetar fram den f\u00f6rsta m\u00e4nniskan ur lera, anv\u00e4nder munmotmunmetoden p\u00e5 den, tar kv\u00e4llspromenader i sin tr\u00e4dg\u00e5rd och syr kl\u00e4der \u00e5t de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna d\u00e5 de utvisas ur tr\u00e4dg\u00e5rden i fr\u00e5ga (1 Mos 2-3). Alla uppmaningar i Bibeln att man inte kan se G-ds ansikte och leva betyder inte att G-d inte har <\/em>ett ansikte, p\u00e5 samma s\u00e4tt som utsagan \u201dman kan inte ta p\u00e5 en kraftledning och leva\u201d inte betyder att kraftledningar inte finns.[2]<\/a><\/p>\n

Att teologin om inkarnationen blir viktig sker mot allts\u00e5 inte mot bakgrund av den Hebreiska bibeln, utan mot bakgrund av en nyplatonsk p\u00e5verkan d\u00e4r G-d blir upph\u00f6jd s\u00e5 till den grad att man beh\u00f6ver mellansteg f\u00f6r att \u201dn\u00e5 hela v\u00e4gen upp.\u201d Inkarnationen \u00e4r en f\u00f6ljd av att kristna p\u00e5 s\u00e4tt och vis ser G-d som mer fr\u00e5nvarande \u00e4n <\/em>judar \u2013 det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inkarnationen beh\u00f6vs fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan. I perioder d\u00e5 judisk teologi ocks\u00e5 t\u00e4nkt sig G-d som v\u00e4ldigt avl\u00e4gsen, har den alstrat andra mellansteg: \u00e4ngeln Metatron, shechinan (G-dsn\u00e4rvaron) och s\u00e5 vidare. Behovet att f\u00f6ra G-d n\u00e4rmre jorden g\u00e5r tydligt igen i b\u00e5da traditionerna.<\/p>\n

Men vare sig judar eller kristna har t\u00e4nkt sig att G-ds n\u00e4rvaro \u00e4r n\u00e5got enkelt, eller n\u00e5got som helt g\u00e5r att definiera eller kontrollera. En av anledningarna till att det kristna Europa hamnade i l\u00e5nga och blodiga krig var teologin kring m\u00e4ssan: en debatt om var, n\u00e4r och hur G-d \u00e4r n\u00e4rvarande i en kristens liv. \u00c4ven i judisk tradition hittar vi exempel p\u00e5 hur komplicerat det h\u00e4r kan vara. I s\u00f6ndagens text finner vi en klassisk k\u00e4lla till vad som i judendomen kallas teologin om hester panim<\/em>, G-ds dolda ansikte. Det \u00e4r i Jesaja 54:7\u201310, som anv\u00e4nds som dagens gammaltestamentliga l\u00e4sning, som det st\u00e5r: \u201dEtt kort \u00f6gonblick \u00f6vergav jag dig, men i stor k\u00e4rlek tar jag dig \u00e5ter. Jag dolde mitt ansikte (histarti<\/em><\/strong> fanai<\/em>) f\u00f6r dig h\u00e4ftig vrede, men evigt trofast visar jag dig nu min k\u00e4rlek, s\u00e4ger din befriare, J-HVH.\u201d En annan k\u00e4lla \u00e4r n\u00e4r G-d i 5 Mos 31:18 varnar israeliterna och s\u00e4ger \u201djag ska d\u00f6lja mitt ansikte alldeles (haster<\/em><\/strong> astir<\/strong> panai<\/em>).\u201d<\/p>\n

I b\u00e5da texterna \u00e4r po\u00e4ngen just den att det uppst\u00e5r en kris n\u00e4r G-d, som vanligtvis upplevs som n\u00e4rvarande<\/em>, inte st\u00e5r att finna. I ett f\u00f6rbund d\u00e4r G-ds uppenbarelse \u00e4r sj\u00e4lva h\u00f6rnstenen blir G-ds d\u00f6ljande n\u00e4rmast ett trauma. Men po\u00e4ngen i b\u00e5da texterna \u00e4r at G-d fortfarande <\/em>\u00e4r d\u00e4r och g\u00e5r att lita p\u00e5, \u00e4ven n\u00e4r vi inte k\u00e4nner det. Att vi inte upplever att G-d \u00e4r h\u00e4r betyder inte att G-d inte \u00e4r det.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got b\u00e5de judar och kristna brottas med: i evangelietexten (Joh 16:16-22) n\u00e4mns ett av den tidiga kyrkans trauman. Man hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig att Jesus skulle komma tillbaka inom ett par \u00e5r. Paulus och evangelief\u00f6rfattarna \u00e4r alla \u00f6vertygade om att de bara beh\u00f6ver h\u00e5lla ut ett litet tag till. Det h\u00e4nde inte, och kyrkan har beh\u00f6vt omformulera sina tankar om G-ds och Kristi n\u00e4rvaro p\u00e5 grund av det. Svaren m\u00e5 vara olika (och ibland lika) men problemet \u00e4r n\u00e5got som f\u00f6renar oss. L\u00e5t oss inte hitta p\u00e5 skillnader som inte finns mellan oss: vi s\u00f6ker alla efter en kraftfullt n\u00e4rvarande G-d, som vi ocks\u00e5 litar p\u00e5 s\u00f6ker efter oss.<\/p>\n

[1]<\/a> Scarry, Elaine. 1985. The Body in Pain: The Making and Unmaking of the World. <\/em>Oxford: Oxford University Press. 210.<\/p>\n

[2]<\/a> Sommer, Benjamin. 2009. The Bodies of God and the World of Ancient Israel. <\/em>Cambridge: Cambridge University Press. 3<\/p>\n

Gud \u00e4r trofast!<\/h3>\n

Av H\u00e5kan Bengtsson<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Den latinska rubriken f\u00f6r femte s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u00e4r \u201dcantate\u201d, vilket betyder \u201dsjung\u201d p\u00e5 latin och \u00e4r \u00f6ppningsordet p\u00e5 den nittio\u00e5ttonde psalmen i Psaltaren: \u201dSjung till Herren en ny s\u00e5ng, ty han har gjort under!\u201d. Denna psalm var l\u00e4nge s\u00f6ndagens introitus, d\u00e4rav namnet.<\/p>\n

Den nittio\u00e5ttonde Psalmen uttrycker en sprudlande gl\u00e4dje \u00f6ver Gud, hans n\u00e5d och skapelsen. Den judiska sabbatsgudstj\u00e4nstens inleds med en rad psaltarpsalmer, fr\u00e5n Psalm nittiofem till nittionio. Dessa psalmer prisar Gud f\u00f6r hans trofasthet, n\u00e5d, befrielse av folket och f\u00f6r den fantastiska skapelsen. Gl\u00e4djen \u00f6ver Guds trofasthet \u00e4r n\u00e5got som kristna inst\u00e4mmer i n\u00e4r de firar p\u00e5skens under.<\/p>\n

Denna s\u00f6ndag har i v\u00e5r evangeliebok \u00f6verskriften \u201dAtt v\u00e4xa i tro\u201d, men f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens textval kan ge intrycket att Gud l\u00e4mnat sitt folk. Hosea visar p\u00e5 Israels folks avfall fr\u00e5n f\u00f6rbundet och episteltexten fr\u00e5n F\u00f6rsta Johannesbrevet betonar \u201d\u2026detta \u00e4r k\u00e4rleken\u201d genom bek\u00e4nnelsen av Jesus som Guds son. Johannesevangeliet ber\u00e4ttar om l\u00f6ftet om Hj\u00e4lparen, som en ny och annan representation av Gud. Dessutom sv\u00e4var domstemat i Johannestexten.<\/p>\n

Att kombinera dessa teman under denna s\u00f6ndag, skulle kunna leda till slutsatsen att Hoseas f\u00f6rebr\u00e5r och hotar folket: \u201d\u00c4nd\u00e5 var det jag som l\u00e4rde Efraim att g\u00e5\u2026men de f\u00f6rstod inte att jag botade dem\u201d (11:3). Detta bestryks d\u00e5 av F\u00f6rsta Johannesbrevets betonande av tron p\u00e5 Jesus som Guds son (4:15) som en ny f\u00f6ruts\u00e4ttning i gudsgemenskapen. F\u00f6rsta Johannesbrevets \u2013 och \u00e4ven Johannesevangeliets \u2013 framh\u00e5llande av k\u00e4rleken till varandra riskerar att bli exklusiv. Det \u00e4r som om bara kristna kan \u00e4lska varandra p\u00e5 ett riktigt s\u00e4tt. S\u00e5dana slutsatser b\u00f6r avf\u00e4rdas.<\/p>\n

En gener\u00f6sare l\u00e4sning av texterna utg\u00e5r ifr\u00e5n att det \u00e4r Guds k\u00e4rlek och trofasthet som \u00e4r sk\u00e4len till Hoseas beklagande att folket l\u00e4mnat den n\u00e4ra relationen till Herren. I Hoseas text \u00e4r det den bedr\u00f6vade f\u00f6r\u00e4ldern som ser sitt \u00e4lskade barn g\u00e5 en o\u00f6nskad v\u00e4g. Texten andas sorg och f\u00f6rtvivlan, men ocks\u00e5 \u00f6mhet och innerlighet. Bilden av f\u00f6r\u00e4ldern som l\u00e4rde barnet att g\u00e5, som tr\u00f6stade det mot sin kind och som \u00e4lskade det unga barnet, f\u00e5r en naturlig tolkning i slutsatsen: Gud l\u00e4mnar inte sitt folk, han forts\u00e4tter att tr\u00f6sta och f\u00f6rs\u00f6rja det.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6r vad den nittio\u00e5ttonde Psalmen s\u00e4ger (v. 3): \u201dMed godhet och trofasthet har han t\u00e4nkt p\u00e5 Israels hus.\u201d De ord som h\u00e4r anv\u00e4nds p\u00e5 hebreiska \u00e4r chesed<\/em> (solidaritet, n\u00e4rhet, n\u00e5d) och \u2019emunah<\/em> (fasthet, p\u00e5litlighet), vilka reflekteras i centrala st\u00e4llen som Andra Moseboken 34:6 och Johannes 1:14. Detta begreppspar uttrycker Guds egenskaper som uppeh\u00e5llare av f\u00f6rbundet, han tr\u00f6ttnar inte p\u00e5 m\u00e4nniskor, utan \u00e4r p\u00e5litlig och trofast.<\/p>\n

Johannestexterna, b\u00e5de brevtexten och evangelietexten f\u00e5r en \u00f6ppnare inneb\u00f6rd om man lyfter fram l\u00f6ftet om Hj\u00e4lparen som en f\u00f6ljd av detta, n\u00e4mligen p\u00e5litligheten och trofastheten. I F\u00f6rsta Johannesbrevets andra kapitel talas det om Jesus som just \u201dden som f\u00f6r v\u00e5r talan\u201d, p\u00e5 grekiska parakl<\/em>\u0113tos<\/em> (f\u00f6rmanare, tr\u00f6stare, hj\u00e4lpare). Begreppet \u00e4r centralt i Jesus avskedstal i Johannesevangeliet, kapitlen fjorton till sjutton. \u201dJag ska be Fadern, och han ska ge en annan parakl<\/em>\u0113tos<\/em>\u201d (14:16), samt i den aktuella evangelietexten: \u201dTy om jag inte l\u00e4mnar er kommer inte parakl<\/em>\u0113tos<\/em> till er.\u201d (16:7). M\u00e4nniskor beh\u00f6ver st\u00f6d och tr\u00f6st f\u00f6r att forts\u00e4tta v\u00e4xa.<\/p>\n

Gud \u00e4r den som forts\u00e4tter att f\u00f6rs\u00f6rja och tr\u00f6sta, \u00e4ven n\u00e4r m\u00e4nniskor g\u00e5r fel. Hoseas bild av den tr\u00f6stande f\u00f6r\u00e4ldern \u00e5terkommer allts\u00e5 i Johannes tal om parakleten: tr\u00f6staren, hj\u00e4lparen och f\u00f6rmanaren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e5t inte polemik fr\u00e5n det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet skymma bilden av Den gode herden, l\u00e5t oss se det gemensamma i judars och kristnas brottning med Guds fr\u00e5nvaro och v\u00e5r f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 Guds chesed, trofasthet, manar Hanna Stenstr\u00f6m, Sebastian Selv\u00e9n och H\u00e5kan Bengtsson i sina kommentarer till p\u00e5sktidens texter. Kortare versioner av texterna \u00e5terfinns nedan i l\u00f6pande […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1233","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"L\u00e5t inte polemik fr\u00e5n det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet skymma bilden av Den gode herden, l\u00e5t oss se det gemensamma i judars och kristnas brottning med Guds fr\u00e5nvaro och v\u00e5r f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 Guds chesed, trofasthet, manar Hanna Stenstr\u00f6m, Sebastian Selv\u00e9n och H\u00e5kan Bengtsson i sina kommentarer till p\u00e5sktidens texter. Kortare versioner av texterna \u00e5terfinns nedan i l\u00f6pande […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2018-04-02T19:00:52+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-11-26T10:09:30+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden\",\"datePublished\":\"2018-04-02T19:00:52+00:00\",\"dateModified\":\"2019-11-26T10:09:30+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\"},\"wordCount\":2453,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2018-04-02T19:00:52+00:00\",\"dateModified\":\"2019-11-26T10:09:30+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"L\u00e5t inte polemik fr\u00e5n det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet skymma bilden av Den gode herden, l\u00e5t oss se det gemensamma i judars och kristnas brottning med Guds fr\u00e5nvaro och v\u00e5r f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 Guds chesed, trofasthet, manar Hanna Stenstr\u00f6m, Sebastian Selv\u00e9n och H\u00e5kan Bengtsson i sina kommentarer till p\u00e5sktidens texter. Kortare versioner av texterna \u00e5terfinns nedan i l\u00f6pande […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2018-04-02T19:00:52+00:00","article_modified_time":"2019-11-26T10:09:30+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"12 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden","datePublished":"2018-04-02T19:00:52+00:00","dateModified":"2019-11-26T10:09:30+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/"},"wordCount":2453,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/","name":"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2018-04-02T19:00:52+00:00","dateModified":"2019-11-26T10:09:30+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/04\/02\/tala-val-pasktiden\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1233","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1233"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1233\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1242,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1233\/revisions\/1242"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1233"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1233"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1233"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}