Ulf Lindgren:\u00a0Kristi himmelsf\u00e4rd<\/a><\/strong><\/p>\n Thomas Kazen:\u00a0S\u00f6ndagen f\u00f6re pingst<\/a><\/strong><\/p>\n Helene Egnell:\u00a0Pingsthelgen<\/a><\/strong><\/p>\n Anders G\u00f6ranzon:\u00a0Heliga Trefaldighets Dag eller Missionsdagen<\/a><\/strong><\/p>\n <\/p>\n Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n Avskedstalet inneh\u00e5ller ocks\u00e5 ett av tre avsnitt i Johannesevangeliet som talar om uteslutning fr\u00e5n synagogan. De h\u00e4r avsnitten vittnar om allvaret, intensiteten och sm\u00e4rtan i den konflikt som den johanneiska r\u00f6relsen levde med. I s\u00e5v\u00e4l ber\u00e4ttelsen om den blinde mannen i kapitel 9, i kapitel 12 efter Jesu int\u00e5g i Jerusalem som i avskedstalet talas det om att den som erk\u00e4nde Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan: \u201d\u2019de\u2019 ska \u2019utesluta er ur synagogorna, ja, den tid kommer d\u00e5 den som d\u00f6dar er tror sig b\u00e4ra fram ett offer \u00e5t Gud\u2019\u201d (16:2). \u201dDe\u201d \u00e4r i sammanhanget (15:18-25) \u201dv\u00e4rlden\u201d som \u201dhatar\u201d Jesu l\u00e4rjungar och kommer att f\u00f6rf\u00f6lja dem, liksom de hatat Jesus (och hans fader!) och f\u00f6rf\u00f6ljt honom f\u00f6r hans g\u00e4rningars skull. Som delf\u00f6rklaring anges att \u201dordet som st\u00e5r skrivet i deras lag skulle uppfyllas\u201d \u2013 allts\u00e5 identifieras \u201dde\u201d som \u201djudarna\u201d, de st\u00e4ndiga motst\u00e5ndarna i Johannesevangeliet, varav faris\u00e9erna \u00e4r v\u00e4rst.<\/p>\n Vad h\u00e4nder d\u00e5 i en gudstj\u00e4nst d\u00e4r vi h\u00f6gl\u00e4ser om dessa hatande judar som f\u00f6rf\u00f6ljer Jesus och hans l\u00e4rjungar p\u00e5 grund av deras goda g\u00e4rningar och ser det som en religi\u00f6s plikt (offer) att d\u00f6da dem? I b\u00e4sta fall \u00e4r gudstj\u00e4nstdeltagarna s\u00e5 impregnerade och vana vid att f\u00f6randliga och applicera konstiga och otidsenliga texter att de genast t\u00e4nker p\u00e5 nutida martyrer, m\u00e4nniskor som lider och f\u00f6rf\u00f6ljs f\u00f6r sin tros skull, kanske p\u00e5 alla de flyktingar och konvertiter som riskerar utvisning ur v\u00e5rt land. Mer troligt \u00e4r att negativa k\u00e4nslor och attityder mot judar och judendom sp\u00e4s p\u00e5: \u201dDe d\u00f6dade ju i alla fall Jesus, f\u00f6rf\u00f6ljde hans efterf\u00f6ljare och se bara hur de b\u00e4r sig \u00e5t mot palestinierna nu\u201d.<\/p>\n Uteslutning historiskt osannolikt<\/strong><\/p>\n De st\u00f6rsta och farligaste l\u00f6gnerna \u00e4r halvsanningar. Jesus hade motst\u00e5ndare som var judar, precis som han sj\u00e4lv \u2013 vad skulle de annars varit? \u2013 men d\u00f6dades gjorde han av Rom, f\u00f6r s\u00e4kerhets skull. De johanneiska kristna och den framv\u00e4xande rabbinska judendomen skrev in sina samtida, sm\u00e4rtsamma konflikter i sina respektive historieskrivningar.<\/p>\n Talet om uteslutning ur synagogan redan p\u00e5 Jesu tid \u00e4r historiskt osannolikt, f\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt. I de judiska omr\u00e5dena var synagogan en samh\u00e4llsinstitution, inte n\u00e5got somliga tillh\u00f6rde och andra inte. I diasporan, d\u00e4remot, fungerade synagogor i likhet med grekiska och romerska kultiska eller yrkesrelaterade sammanslutningar. S\u00e5dana organisationer eller f\u00f6reningar hade medlemskap och regelsamlingar. D\u00e4r Johannesevangeliet tillkommer, n\u00e4rmare \u00e5r 100, \u00e4r b\u00e5de kristna och judiska grupper organiserade p\u00e5 det viset. D\u00e4r kan man tr\u00e4ta och st\u00e4lla upp villkor f\u00f6r medlemskap. Johannesevangeliets f\u00f6rfattare skriver in sin tids konflikter i Jesusber\u00e4ttelsen, vilket avsl\u00f6jas av metakommentaren i 9:22: \u201dRedan d\u00e5\u2026\u201d<\/p>\n Louis Martyn f\u00f6reslog 1968 att Johannesevangeliets tal om de kristnas uteslutning ur synagogan h\u00e4ngde samman med utvecklingen av den judiska adertonb\u00f6nen (Amidah). Den h\u00e4r b\u00f6nen inneh\u00e5ller en f\u00f6rbannelse \u00f6ver heretiker (birkat ha-minim) och i Kairo-genizan hittades i slutet av 1800-talet \u00e5tskilliga fragment av b\u00f6nen, som visade sig n\u00e4mna b\u00e5de heretiker (minim) och kristna (nozrim). Martyns tes var att n\u00e4r den rabbiniska judendomen b\u00f6rjade ta form efter \u00e5r 70 s\u00e5 infogades raden om heretiker som lojalitetstest f\u00f6r att \u201dr\u00f6ka ut\u201d de jesustroende ur synagogorna.<\/p>\n Det r\u00e4cker att l\u00e4sa de tv\u00e5 f\u00f6rsta verserna<\/strong><\/p>\n Idag \u00e4r m\u00e5nga tveksamma till att adertonb\u00f6nen kan sp\u00e5ras tillbaks till andra templets tid. Samtidigt kan inte Johannesevangeliets tal om uteslutning ur synagogan vara ryckt ur luften och Justinus Martyren anklagar i mitten av 100-talet judar f\u00f6r att f\u00f6rbanna kristna i synagogan. Oavsett n\u00e4r och hur b\u00f6ner och texter formulerades s\u00e5 var sv\u00e5ra konflikter mellan judar och jesustroende en verklighet kring slutet av f\u00f6rsta och b\u00f6rjan av andra \u00e5rhundradet. Och i stridens hetta kunde man f\u00f6rbanna och smutskasta varandra.<\/p>\n Som f\u00f6rberedelse inf\u00f6r pingst \u00e4r de sista fyra verserna av den h\u00e4r s\u00f6ndagens text inte mycket att ha. Om det finns utrymme att problematisera och diskutera den kristna antisemitismens r\u00f6tter i predikan s\u00e5 kan texten ge stoff f\u00f6r en intressant och angel\u00e4gen predikan. Finns inte rum f\u00f6r s\u00e5dant s\u00e5 r\u00e4cker de tv\u00e5 sista verserna i Joh 15 (evangelietextens tv\u00e5 f\u00f6rsta) gott och v\u00e4l. Att h\u00f6gl\u00e4sa l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 utan f\u00f6rklaringar vore oansvarigt. Och en g\u00e5ng kanske du ska svara f\u00f6r dina g\u00e4rningar inf\u00f6r juden Jesus.<\/p>\n Fram till dess, l\u00e5t oss l\u00e4ra oss att tala v\u00e4l om andra. Vi \u00e4r varandras.<\/p>\n Fotnot: En l\u00e4ngre version av denna text \u00e5terfinns i pdf:en ovan.<\/p>\n Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n Gentemot detta \u00e4r det viktigt att se att judendomen redan var spridd i \u201dalla l\u00e4nder under himlen\u201d, och bestod av \u201db\u00e5de judar och proselyter\u201d. Det \u00e4r allts\u00e5 inte s\u00e5 att judendomen var en sj\u00e4lvtillr\u00e4cklig religion p\u00e5 ett begr\u00e4nsat geografiskt omr\u00e5de, vars innersta budskap gjordes universellt och spreds med kristendomen. Det fanns redan ett intresse f\u00f6r judendomen i stora delar av Romarriket \u2013 det fanns en r\u00f6relse som kristendomen kunde bygga p\u00e5.<\/p>\n I Annandagens episteltext g\u00f6rs vi medvetna om hur otippat och h\u00e4pnadsv\u00e4ckande det var att budskapet skulle f\u00f6rkunnas ocks\u00e5 utanf\u00f6r de judiska kretsarna. \u00c4ven detta b\u00f6r vi p\u00e5minna oss om: den tidiga \u201dkyrkans\u201d sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else var som en inomjudisk r\u00f6relse, att uppta icke-judar var ett dj\u00e4rvare steg \u00e4n vi f\u00f6rst\u00e5r.<\/p>\n Pingstdagens gammaltestamentliga text handlar om Babels torn. Det \u00e4r en text som inneh\u00e5ller fr\u00f6et till ett teologiskt svar p\u00e5 m\u00e5ngkulturalismen, och en utmaning till synen p\u00e5 Europa som en kristen monolitisk enhet, skriver den engelske teologen Ray Gaston i sin bok Faith, Hope and Love. Interfaith engagement as practical theology<\/em>. \u00c4ven om texten framst\u00e4ller det som om Gud vill straffa tornbyggarna f\u00f6r deras \u00f6vermod finns det anledning att n\u00e4rma sig den med en misst\u00e4nksamhetens hermenutik, menar han. Vem satte ig\u00e5ng bygget? Vilka var det som faktiskt byggde, och vilka var deras villkor? Vem hade inf\u00f6rt ett enda spr\u00e5k? Fr\u00e5gor som ocks\u00e5 klingar i Olov Hartmans psalm Se h\u00e4r bygges Babels torn<\/em> (SvPs 589). Kampen f\u00f6r det egna spr\u00e5ket, mot tv\u00e5nget att tala kolonisat\u00f6rens spr\u00e5k, \u00e4r ju n\u00e5got som samerna i Sverige har f\u00e5tt f\u00f6ra, f\u00f6r att ta ett n\u00e4raliggande exempel.<\/p>\n Mot denna p\u00e5tvingade enhetlighet befriar allts\u00e5 Gud till r\u00e4tten att vara olika. Ray Gaston st\u00e4ller en text ur Koranen, som m\u00e5nga muslimer tolkar som ett bejakande av m\u00e5ngfald, vid sidan av ber\u00e4ttelsen om Babels torn: \u201dOm Gud hade velat hade Han helt visst gjort er till ett enda samfund, men det var Hans vilja att s\u00e4tta er p\u00e5 prov genom det han har sk\u00e4nkt er. T\u00e4vla d\u00e4rf\u00f6r med varandra om att g\u00f6ra gott! Till Gud skall ni alla v\u00e4nda \u00e5ter och Han skall upplysa er om allt det som ni var oense om.\u201d (Sura 5:48)<\/p>\n Pingsthelgen p\u00e5minner oss om att den som vill s\u00f6ka kyrkans identitet \u201dad fontes\u201d inte kommer att finna n\u00e5got enhetligt, fixt och f\u00e4rdigt, utan en r\u00f6relse i m\u00e5ngfald, som Anden vill leda till st\u00e4ndigt nya insikter.<\/p>\nB\u00f6ns\u00f6ndagen: F\u00f6r\u00e4ndrar b\u00f6nen Gud eller den som ber?<\/h3>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/10\/lindgren-150x150.jpg\")
<\/a>Abraham \u00e4r den f\u00f6rsta komplexa m\u00e4nniskan i Bibeln. Gud har stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 Abraham, p\u00e5 hans f\u00f6rm\u00e5ga att t\u00e4nka sj\u00e4lv och skaffa sig en moralisk kompas. F\u00f6r att kontrollera om Abraham f\u00f6rst\u00e5tt och inte bara lyssnat s\u00e4tter Gud lite d\u00e5 och d\u00e5 Abraham p\u00e5 prov. I kristen tradition ses dessa prov ofta som uttryck f\u00f6r att Abraham ska lyda och att provet handlar om underkastelse och att ge upp den egna viljan. I judisk tradition ses dessa passager p\u00e5 ett diametralt annat s\u00e4tt. Testen som Gud uts\u00e4tter Abraham f\u00f6r har som funktion att v\u00e4cka Abraham och se om han s\u00e4tter moral h\u00f6gre \u00e4n lydnad.
\nSom i texten Sodom. F\u00f6rst har Gud l\u00e4rt Abraham vad lojalitet och k\u00e4rlek \u00e4r. S\u00e5 s\u00e4ger pl\u00f6tsligt Gud: nu \u00e4r jag tr\u00f6tt p\u00e5 Sodom. Dags att sl\u00e5 ihj\u00e4l dem alla. S\u00e5 sneglar Gud p\u00e5 Abraham f\u00f6r att se hur han reagerar. Och Abraham utbrister spontant: stopp och bel\u00e4gg, Gud f\u00f6rbjude att du Gud skulle handla emot dig sj\u00e4lv. Du \u00e4r f\u00f6rl\u00e5telse har du sagt. D\u00e5 kan du inte agera s\u00e5 h\u00e4r.
\nD\u00e4refter vidtar diskussionen om olika antal r\u00e4ttf\u00e4rdiga i Sodom \u2013 och Gud ger sig hela tiden. Det beror inte p\u00e5 att Abraham tjatar eller \u00f6vertalar Gud f\u00f6r Gud hade aldrig t\u00e4nkt d\u00f6da Sodoms befolkning. Allt \u00e4r prov f\u00f6r att utr\u00f6na om Abraham v\u00e5gar lyssna till sin moraliska inre r\u00f6st och s\u00e4tta denna framf\u00f6r lydnaden till Skaparen. Abrahams moral vinner. Han v\u00e5gar opponera sig, och d\u00e4rf\u00f6r jublar Gud. Som bel\u00f6ning b\u00e4r Abraham epitet \u201dprofeten som g\u00e5r framf\u00f6r Gud\u201d, inte den som passivt f\u00f6ljer och lyder utan den som g\u00e5r f\u00f6re och vet vart han \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g.
\nDet enda test som Abraham misslyckades med var uppmaningen att offra sonen Isak. D\u00e4r svek honom hans inre kompass och han var beredd att d\u00f6da sin son av lydnad. Ett fruktansv\u00e4rt misstag i judiskt t\u00e4nkande, ett efterstr\u00e4vansv\u00e4rt uttryck f\u00f6r underkastelse i kristen tradition.
\nN\u00e4r evangelierna \u00e5terger Jesu liknelser om m\u00e4nniskor som tjatar som ett uttryck f\u00f6r b\u00f6n, beh\u00f6ver vi allts\u00e5 se dem mot bakgrund av Abrahamber\u00e4ttelsen. Tjatet ska inte p\u00e5verka Gud, tjatet ska v\u00e4cka m\u00e4nniskan och st\u00e4rka henne. B\u00f6nen ska inte beveka Gud, b\u00f6nen ska f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nniskan som ber och \u00f6ka hennes sj\u00e4lvrespekt.<\/p>\nKristi Himmelsf\u00e4rdsdag: F\u00e4rd fr\u00e5n jorden eller till himlen?<\/h3>\n
<\/a>Fyrtio dagar efter p\u00e5sk firas Kristi himmelsf\u00e4rdsdag. Denna himmelsf\u00e4rd \u00e4r n\u00e5got av kulmen p\u00e5 Jesu livsg\u00e4rning. Genom kyrkans historia har vissa m\u00e4nniskor ocks\u00e5 f\u00e5tt g\u00f6ra en himmelsf\u00e4rd som bel\u00f6ning efter avslutad livsg\u00e4rning. Kyrkornas tak pryds av m\u00e5lningar d\u00e4r helgon far upp genom himlarymderna. Kvar nere i kyrkobyggnaden finns helgonens ben, deras jordiska kvarlevor.
\nOcks\u00e5 i den hebreiska bibeln finns ett antal himmelsf\u00e4rder: Moses tas upp till himmelen p\u00e5 berget Nebo och Elia \u00e5ker iv\u00e4g i en vagn. I bibeltexten finns sp\u00e5r av himmelsf\u00e4rder ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller andra gestalter. Det finns dock en viktig skillnad mellan de b\u00e5da testamentens skildring av dessa himmelsf\u00e4rder. I den hebreiska bibeln \u00e4r det m\u00e4nniskor som i livet tas upp till himmelen, innan de d\u00f6r. I Nya testamentet och i kyrkans historia \u00e4r det personer som efter sin d\u00f6d genomf\u00f6r en himmelsf\u00e4rd. Varf\u00f6r denna skillnad?
\nElias himmelsf\u00e4rd kan fungera som ett bra exempel. F\u00f6rmodligen \u00e4r ber\u00e4ttelsen om Elia mycket gammal, och han framst\u00e4lls p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt som en hj\u00e4lte. F\u00f6r de l\u00e4rde som redigerade bibelns texter var det problematiskt med dessa gamla hj\u00e4ltar som Elia och Josua, eftersom risken var stor att hj\u00e4ltarnas gravar f\u00f6rvandlades till pilgrimsplatser, n\u00e5got det fanns rika exempel p\u00e5 i de omgivande kulturerna. De l\u00e4rde ville till varje pris f\u00f6rhindra dyrkan av m\u00e4nniskor, levande eller d\u00f6da. Tron p\u00e5 en enda Gud skulle hotas av s\u00e5dan folklig religiositet. F\u00f6r att f\u00f6rhindra dyrkan av dessa hj\u00e4ltar, beh\u00f6vde d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5got g\u00f6ras med deras kroppar. Deras ben fick helt enkelt inte finnas kvar p\u00e5 jorden. F\u00f6r skelett gick att dyrka. Moses och Elias beh\u00f6vde allts\u00e5 \u201dskickas iv\u00e4g till himmelen\u201d innan de dog, s\u00e5 att deras d\u00f6da kroppar inte blev centrum i en pilgrimskult. Forskarna tror d\u00e4rf\u00f6r att himmelsf\u00e4rderna lades till bibeltexten i ett senare skede f\u00f6r att de l\u00e4rde ville f\u00f6rhindra allt som kunde utmana den monoteistiska doktrinen.
\nOm himmelsf\u00e4rder i Nya testamentet f\u00f6rknippas med uppst\u00e5ndelse fr\u00e5n de d\u00f6da med himmelriket som en bel\u00f6ning, inneb\u00e4r himmelsf\u00e4rder i den hebreiska bibeln allts\u00e5 att m\u00e4nniskor f\u00f6rsvinner fr\u00e5n jorden och inte l\u00e4mnar n\u00e5gra sp\u00e5r efter sig. Bakom denna skillnad ligger ocks\u00e5 det faktum att begreppet himmel inte inneh\u00f6ll n\u00e5gra tydliga kopplingar till Gud f\u00f6r de l\u00e4rde som redigerade bibeltexterna. Himmel var inte en plats d\u00e4r Gud bodde. Att fara till himmelen var d\u00e4rf\u00f6r inte synonymt med evigt liv hos Gud. Intressant nog f\u00f6r\u00e4ndras detta t\u00e4nkes\u00e4tt under hellenistisk tid s\u00e5 att b\u00e5de kristendom och judendom f\u00e5r tanken p\u00e5 en kroppslig uppst\u00e5ndelse som ett centralt trosmoment.<\/p>\nS\u00f6ndagen f\u00f6re pingst: Ta ansvar f\u00f6r ett ansvarsl\u00f6st texturval!<\/h3>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/10\/thomas-kazen-120x150.jpg\")
<\/a>Valet av evangelietext f\u00f6r s\u00f6ndagen f\u00f6re pingst, f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen (Joh 15:26-16:4), \u00e4r ganska ansvarsl\u00f6st. Evangelietexterna f\u00f6r samtliga \u00e5rg\u00e5ngar \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n Johannesevangeliets 16:e kapitel, fr\u00e5n Jesu avskedstal. Avskedstalet har mycket lite med den historiske Jesus att g\u00f6ra, men \u00e4r en tung teologisk reflektion ur den johanneiska myllan kring Jesu betydelse f\u00f6r de johanneiska f\u00f6rsamlingarna vid slutet av det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet. Det speglar, liksom s\u00e5 mycket av Johannesevangeliet, den sm\u00e4rtsamma konflikt mellan jesustroende och (andra) judar, som nu spruckit upp som ett \u00f6ppet s\u00e5r och \u2013 visar historien som f\u00f6ljer \u2013 inte kommer att kunna l\u00e4ka.<\/p>\nPingstdagen och Annandag pingst: M\u00e5ngfaldens helg<\/h3>\n
![\"Helene](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2016\/12\/helene640-150x150.jpg\")
<\/a>Det kan l\u00e5ta som en sj\u00e4lvklarhet att de som lyssnade till pingstdagens budskap var judar. Det st\u00e5r ju i texten: \u201dI Jerusalem bodde fromma judar fr\u00e5n alla l\u00e4nder under himlen\u201d. Men det \u00e4r kanske \u00e4nd\u00e5 en mening som vi l\u00e4tt hoppar \u00f6ver. Vi fokuserar p\u00e5 alla de d\u00e4r geografiska beteckningarna som textl\u00e4sarna snubblar \u00f6ver, och l\u00e4ser det som ett f\u00f6rebud till evangeliets spridande \u00f6ver v\u00e4rlden.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2018\/04\/Ecclesia-St-Sabina-300x300.jpg\")
<\/a>Som Thomas Kazen p\u00e5pekar i sin kommentar till S\u00f6ndagen f\u00f6re pingst vittnar inte minst Johannesevangeliets texter om de h\u00e5rdnande mots\u00e4ttningarna mellan Jesustroende och \u00f6vriga judar. Men vi b\u00f6r inte heller gl\u00f6mma att kyrkan under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena rymde b\u00e5de judekristna och hednakristna. Ett intressant bel\u00e4gg f\u00f6r detta \u00e4r S:ta Sabinakyrkan i Rom, d\u00e4r vi finner en mosaik fr\u00e5n 400-talet som visar tv\u00e5 kvinnofigurer: Ecclesia Circumcisione och Ecclesia ex Gentibus, den omskurna kyrkan och hednakyrkan. Till skillnad fr\u00e5n senare symbolik d\u00e4r tv\u00e5 kvinnofigurer f\u00f6rest\u00e4ller den fallna Synagogan och den triumferande Kyrkan framst\u00e4lls dessa b\u00e5da kvinnor som likv\u00e4rdiga. Ett vittnesb\u00f6rd om att den tidiga kyrkan kunde rymma m\u00e5ngfald.<\/p>\nHeliga Trefaldighets Dag eller Missionsdagen: S\u00f6k sambanden!<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2018\/02\/2017-06-13-Anders-G\u00f6ranzon-2-150x150.jpg\")
<\/a>F\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens l\u00e4sningar p\u00e5 Heliga Trefaldighets Dag \u00e4r djupt f\u00f6rankrade i det judiska folkets bek\u00e4nnelse till en enda Gud. Den f\u00f6rsta texten, fr\u00e5n Femte Mosebok, utg\u00f6rs av den judiska trosbek\u00e4nnelsen, Shema, som kanske \u00e4r den enda dogmen inom judendomen. Det \u00e4r en viktig klangbotten att ha med sig som predikant denna dag. Den kristna kyrkans bek\u00e4nnelse till en tre-enig\u00a0<\/strong><\/em>Gud f\u00e5r sin n\u00e4ring ur den judiska bek\u00e4nnelsen. Det handlar inte om ett nytt Gudsbegrepp utan om kontinuitet.<\/p>\n