{"id":1534,"date":"2018-12-13T13:32:40","date_gmt":"2018-12-13T12:32:40","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1534"},"modified":"2020-11-27T22:10:44","modified_gmt":"2020-11-27T21:10:44","slug":"tala-val-jultiden-andra-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r kommentarer till de texter som \u00e5terkommer varje \u00e5rg\u00e5ng h\u00e4nvisar vi till bloggen f\u00f6r f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen<\/a>.<\/p>\n

Juldagen: Ett m\u00f6rkt str\u00e5k i ljusf\u00f6rkunnelsen<\/h3>\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I \u00e5r \u00e4r det allts\u00e5 m\u00f6jligt att \u00e5terigen f\u00e5 l\u00e4sa och predika \u00f6ver Joh 1:1-14 i juldagens h\u00f6gm\u00e4ssa: texten utg\u00f6r \u201dalternativ” text, som n\u00e5gra kanske v\u00e4ljer att l\u00e4sa och predika \u00f6ver. Texten samlar upp Johannesevangeliets dubbelhet, om vi l\u00e4ser ur det perspektiv vi har p\u00e5 den h\u00e4r bloggen. \u00c5 ena sidan ekar den av Hebreiska bibeln men ocks\u00e5 den judendom som var del av den hellenistiska kulturen. \u201dI begynnelsen fanns Ordet\u2026.\u201d leder associationer till inledningen p\u00e5 1 Mos 1. Det som s\u00e4gs om Ordet st\u00e4mmer i s\u00e5 h\u00f6g grad med det som s\u00e4gs om Visheten i texter som Ordspr 822-29. Genom sitt ord och sin vishet formar Gud v\u00e4rlden. F\u00f6r den judiske filosofen och teologen Filon var logos – Ordet – det f\u00f6rsta i skapelsen. Listan p\u00e5 exempel kan g\u00f6ras l\u00e4ngre men det \u00e4r f\u00f6rhoppningsvis klart, att det som s\u00e4gs i Joh 1:1-14 har tydliga r\u00f6tter i sin tids levande judiska tro och reflektion \u00f6ver tro.<\/p>\n

Men allt detta f\u00e5r ocks\u00e5 ge ett spr\u00e5k till den tidiga kristna r\u00f6relsens v\u00e4xande anspr\u00e5k p\u00e5 att det \u00e4r just Jesus fr\u00e5n Nasaret som \u00e4r den som uppenbarar Gud: han \u00f6vergl\u00e4nser Torah, han och just han f\u00f6rkroppsligar Guds Ord, Vishet, h\u00e4rlighet, n\u00e4rvaro p\u00e5 jorden. Detta s\u00e4gs i en konfliktsituation d\u00e4r \u201djudarna\u201d allt mer utm\u00e5las som fientliga och f\u00f6rtappade.<\/p>\n

S\u00e5 vi som kan se tillbaka p\u00e5 ett par tusen \u00e5r av kristendomens historia och de relationer som blev mellan judendom och kristendom kan se ett pl\u00f6tsligt m\u00f6rkt str\u00e5k i Johannesprologens f\u00f6rkunnelse om det ljus som lyser i m\u00f6rkret och som m\u00f6rkret inte \u00f6vervunnit. I orden \u201dHan kom till det som var hans och hans egna tog inte emot honom\u201d m\u00f6ter vi Johannesevangeliets skarpa ord om \u201djudarna\u201d, \u00e4ven om en annan formulering anv\u00e4nds.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r uppmanar jag alla som v\u00e4ljer att predika \u00f6ver Joh 1:1-14 p\u00e5 juldagen att l\u00e4sa Thomas Kazens text<\/a> om judarna i Johannesevangeliet som ligger under F\u00f6rsta advent p\u00e5 detta kyrko\u00e5r och ta till er det i reflektionen inf\u00f6r predikan. \u00a0Det \u00e4r v\u00e5r uppgift att reflektera medvetet och ansvarigt \u00f6ver texterna, s\u00e5 att ljuset kan lysa i m\u00f6rkret, s\u00e5v\u00e4l i det m\u00f6rker som finns i de bibliska texterna som i det m\u00f6rker som finns i v\u00e5r v\u00e4rld idag, och s\u00e5 att det blir sant att m\u00f6rkret inte ska \u00f6vervinna ljuset.<\/p>\n

S\u00f6ndagen efter jul: Att vara barn betyder olika saker i varje tid och kultur<\/h3>\n

Av Mikael Larsson<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Dagens evangelietext \u00e4r och har varit mycket betydelsefull f\u00f6r kyrkans t\u00e4nkande kring barn. Texten l\u00e4ses i Svenska kyrkans dopgudstj\u00e4nst och har sannolikt inspirerat kyrkoordningens ord om att \u201dbarn intar en s\u00e4rst\u00e4llning\u201d i kristen tro. N\u00e4r vi n\u00e4rmar oss texten kan vi vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning vi g\u00f6r generaliseringar om synen p\u00e5 barn i kristen och judisk tradition utifr\u00e5n meningsutbytet mellan Jesus och l\u00e4rjungarna. L\u00e4rjungarna avvisar barnen, medan Jesus uppr\u00e4ttar och v\u00e4lsignar dem. Impulsen att teckna Jesu \u201dradikalitet\u201d mot en m\u00f6rk fond av patriarkal judisk tradition \u00e4r omvittnad i tolkningshistorien. Nu ska vi f\u00f6rs\u00f6ka utmana den bilden, med avseende p\u00e5 barnen.<\/p>\n

Om vi j\u00e4mf\u00f6r hur barn skildras i Hebreiska bibeln och Nya testamentet s\u00e5 \u00e4r det sl\u00e5ende hur f\u00e5 namngivna barn vi hittar i NT och hur lite de g\u00f6r eller s\u00e4ger (oftast ingenting). Greppet att anv\u00e4nda barn i f\u00f6rkunnelsen p\u00e5minner m\u00f6jligen om profettraditionen att l\u00e5ta barnen f\u00f6rkroppsliga budskapet (Jes 7-8, Hos 1). Det f\u00f6rsta budet som ges till m\u00e4nniskan (1 Mos 1:28) \u00e4r att vara fruktsamma. I dagens gammaltestamentliga l\u00e4sning har vi en allusion till just den befallningen (2 Mos 1:20), n\u00e4r den pl\u00f6tsliga befolknings\u00f6kningen skildras som en andra skapelse. Att vara v\u00e4lsignad inneb\u00e4r i den hebreiska bibelns spr\u00e5kv\u00e4rld att vara fruktsam, p\u00e5 livets alla omr\u00e5den. Omsk\u00e4relsens f\u00f6rbundstecken antyder att det h\u00e4r med fortplantning och familjeliv har central teologisk betydelse.<\/p>\n

L\u00f6ftet om s\u00f6ner driver patriark- och matriarkhistorien fram\u00e5t. Exemplen p\u00e5 beb\u00e5delse- eller f\u00f6delseber\u00e4ttelser \u00e4r m\u00e5nga (t ex Ismael och Isak, Simson, Mose). I uppv\u00e4xtskildringarna utvecklas barn till komplexa karakt\u00e4rer (t ex Josef, David). Elia och Elisa uppv\u00e4cker varsin pojke fr\u00e5n d\u00f6den, i texter som blir stilbildande f\u00f6r NTs underber\u00e4ttelser. N\u00e5gra barn utg\u00f6r tydliga f\u00f6rebilder: David genom sin litenhet i tvekampen mot Goliat, Samuel genom sin lyh\u00f6rdhet mot Guds tilltal, den israelitiska slavflickan (i Naamans hush\u00e5ll, 2 Kung 5) genom sin stora tro. Av flickors uppv\u00e4xt f\u00e5r vi framf\u00f6r allt se deras v\u00e4g in i \u00e4ktenskapet, vilket inte utesluter agens. Trof\u00e9hustrun Aksa (Dom 1) f\u00f6rhandlar till sig vattenk\u00e4llor. Sk\u00f6nhetsdrottningen Ester r\u00e4ddar sitt folk fr\u00e5n utpl\u00e5ning.<\/p>\n

Texterna skildrar ocks\u00e5 barns lidande, som individer och kollektiv. Liksom i v\u00e5r egen tid uts\u00e4tts barn f\u00f6r \u00f6vergrepp, tas som krigsbyte, s\u00e4ljs som slavar. H\u00e4r \u00f6nskar jag att den moderna l\u00e4saren motstod impulsen att exotisera texterna och ist\u00e4llet kunde se dem som uppfordrande vittnesb\u00f6rd. Att vara barn betyder olika saker i varje tid och kultur. \u00c4nd\u00e5 tror vi ofta att vi sitter inne med facit, och tar oss r\u00e4tten att d\u00f6ma tidigare generationer. Episteltexten p\u00e5minner oss om arvets betydelse och jag vill tro att det finns olika s\u00e4tt att vara \u201dhemma i skrifterna\u201d. I dess m\u00e5ngfald kan vi finna resurser f\u00f6r att bli b\u00e4ttre p\u00e5 att lyssna och l\u00e4ra av barn, men ocks\u00e5 f\u00f6r att kritiskt rannsaka oss sj\u00e4lva n\u00e4r vi misslyckas med att v\u00e4rna barns r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

Att tolka historien till sin egen f\u00f6rdel?
\n– 1 s\u00f6ndagen efter Trettondedagen, evangelietexten<\/h3>\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Att folk fr\u00e5gar sig om Johannes D\u00f6paren kan vara Messias \u00e4r inte s\u00e5 konstigt. Messiasf\u00f6rv\u00e4ntningarna under andra templets tid var inte entydiga utan m\u00e5ngbottnade. Redan i Sakarjas bok m\u00f6ter vi \u201ddubbla\u201d smorda: fursten Serubbabel och \u00f6verstepr\u00e4sten Josua. I Qumrantexterna m\u00f6ter vi likas\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 flera messiasgestalter: en pr\u00e4sterlig och en kunglig \u2013 och s\u00e5 profeten, som upprepade g\u00e5nger kallas \u201dsmord\u201d, b\u00e5de i judisk tradition och i den hebreiska bibeln. En \u201dmessias\u201d var allts\u00e5 inte med n\u00f6dv\u00e4ndighet en unik figur och kunde f\u00f6rknippas s\u00e5v\u00e4l med en furste som med en pr\u00e4st eller en profet. I kristen teologi tillskrivs Jesus med tiden alla tre rollerna (se t.ex. Hebreerbrevet), men v\u00e4gen dit \u00e4r l\u00e5ng.<\/p>\n

Ur historisk synvinkel kan b\u00e5de D\u00f6paren och Jesus betraktas som folkliga profetgestalter \u2013 och som s\u00e5dana betraktas de l\u00e4tt som smorda, \u201dmessiasar\u201d, av folket. Den kristna traditionen \u201dkapar\u201d med tiden messiasbegreppet och tillskriver Jesus en unik messiasidentitet. D\u00f6paren blir f\u00f6reg\u00e5ngaren som sj\u00e4lv f\u00f6rnekar sin status och vars uppgift att f\u00f6reb\u00e5da Messias uppfattas f\u00f6rutsp\u00e5dd i Gamla testamentet. Men detta \u00e4r en efterkonstruktion.<\/p>\n

Profetorden i Malakis bok om en budb\u00e4rare handlar inte om f\u00f6rel\u00f6pare till Messias utan om en Elia-gestalt som f\u00f6rbereder f\u00f6r Herrens dag, f\u00f6r domen och folkets uppr\u00e4ttelse. F\u00f6rest\u00e4llningen upprepas b\u00e5de i Syraks bok och i Qumran. Den som kommer efter budb\u00e4raren eller Elia-gestalten \u00e4r, i Malaki, Herren Sebaot, och \u00e4ven i Jesustraditionen handlar D\u00f6parens budskap om en kommande dom. F\u00f6rest\u00e4llningen om en \u201dElia\u201d som f\u00f6rbereder f\u00f6r \u201dMessias\u201d verkar vara en kristen teologisk bearbetning som har d\u00e5liga bel\u00e4gg i judisk tradition f\u00f6re Jesus tid. Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rklaringen till att D\u00f6parens egna l\u00e4rjungar inte alls uppfattar honom som underst\u00e4lld Jesus utan utvecklar en egen, konkurrerande r\u00f6relse, som ocks\u00e5 f\u00e5r historiska efterdyningar. Inte bara i evangelierna utan ocks\u00e5 i Apostlag\u00e4rningarna finns sp\u00e5r kvar av det faktum att jesusr\u00f6relsen och d\u00f6parr\u00f6relsen kom att leva sida vid sida. De tidigkristna l\u00f6ser problemet genom att st\u00e4lla Johannes under Jesus och g\u00f6ra honom till f\u00f6rel\u00f6pare. I verkligheten b\u00f6rjade nog Jesus som Johannesl\u00e4rjunge och b\u00e4gge uppfattades som profetmessianska gestalter av sin omgivning.<\/p>\n

Att tolka historien till sin egen f\u00f6rdel \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis naturligt och inget som bara de tidigkristna \u00e4gnade sig \u00e5t. Men det har sina problem. Jesustraditionen l\u00e5ter D\u00f6parens budskap om ov\u00e4rdighet och Guds dom syfta p\u00e5 hans f\u00f6rh\u00e5llande till Jesus. Lukas hanterar traditionerna om Johannes D\u00f6paren p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt genom att n\u00e4rmast avveckla honom innan Jesus upptr\u00e4der, och inte ens n\u00e4mna honom i ber\u00e4ttelsen om Jesus dop. Det syns inte s\u00e5 tydligt i evangelietexten eftersom n\u00e5gra verser har kapats bort. F\u00f6r Lukas inleder Jesus en ny tid och Johannes avslutar den g\u00e5ngna tids\u00e5ldern. S\u00e5 kan man v\u00e4lja att tolka det f\u00f6rflutna i efterhand, men det \u00e4r inte oproblematiskt.<\/p>\n

Hur predikar vi om Jesus utan att f\u00f6rminska hans omgivning, hans sammanhang, hans trosfr\u00e4nder, och hans f\u00f6reg\u00e5ngare? Kanske \u00e4r det v\u00e4rt att lyfta fram den gemensamma vision om folkets uppr\u00e4ttelse som b\u00e4r b\u00e5de D\u00f6paren och Jesus, det profetiska arvet, maktkritiken och budskapet om r\u00e4ttvisa som f\u00f6rmedlas via D\u00f6paren och som Jesus b\u00e4r vidare, samt den gemensamma f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 och tilliten till att Gud kan f\u00f6r\u00e4ndra s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskan som historien n\u00e4r m\u00e4nniskor tar sin egen situation p\u00e5 allvar. Den upplevelse Jesus har vid dopet i Jordan \u00e4r kanske inte f\u00f6r att s\u00e4rskilja honom fr\u00e5n sina f\u00f6reg\u00e5ngare utan f\u00f6r att han ska kunna f\u00f6lja i deras fotsp\u00e5r och som Guds \u201dson\u201d, tj\u00e4nare, profet, smorde, f\u00f6ra hoppet om uppr\u00e4ttelse och budskapet om gemenskap och r\u00e4ttvisa vidare.<\/p>\n

Se \u00e4ven kommentaren till 1 s\u00f6ndagen efter Trettondedagen, \u00e5rg 1<\/a>.<\/p>\n

En text som formulerar identitet
\n– 1 s\u00f6ndagen efter Trettondedagen, Episteltexten<\/h3>\n

Av\u00a0Thomas Kazen och Rikard Roitto<\/strong><\/p>\n

Episteltexten fr\u00e5n 1 Joh 5:6-12 kan l\u00e4tt uppfattas som triumfatorisk, \u00e4nda sen den tid d\u00e5 kyrkan v\u00e4xte sig st\u00f6rre och m\u00e4ktigare \u00e4n synagogan och 1 Johannesbrevet blev en del av en en kristen kanon. Formuleringar som den i 5:12 (\u201cDen som har hans son har livet. Den som inte har Guds son har inte livet.\u201d) kunde l\u00e4tt anv\u00e4ndas av den nu huvudsakligen icke-judiska kyrkan mot judar och mot det judiska folket. Idag kanske den h\u00e4r typen av formuleringar oftare anv\u00e4nds mot andra religioner, muslimer, hinduer, buddhister.<\/p>\n

Formuleringen \u00e4r en del av det johanneiska dualistiska spr\u00e5kbruket, som anv\u00e4nds f\u00f6r att markera den johanneiska gruppen i f\u00f6rh\u00e5llande till andra grupper. Senare tids forskning p\u00e5 tidigkristna gemenskaper visar p\u00e5 stora likheter i organisation och struktur med antika kollegier av olika slag. Dessa kollegier, eller frivilliga sammanslutningar, fungerade som sociala n\u00e4tverk och trygghetsf\u00f6rs\u00e4kringar i den grekisk-romerska v\u00e4rldens helleniserade st\u00e4der. De kunde vara allt fr\u00e5n yrkesskr\u00e5n till etniska eller kultiska s\u00e4llskap. Synagoggemenskaperna i diasporan fungerade som kollegier, liksom de tidigkristna, huvudsakligen judiska, grupperna. N\u00e4r vi l\u00e4ser de nytestamentliga breven och i synnerhet Johannesbreven s\u00e5 f\u00e5r vi en liten glimt av kollegier som organiserats kring messianska jesuskulter, m\u00e5nga av dem med judisk etnisk pr\u00e4gel. Episteltexten formulerar helt enkelt den johanneiska identiteten i relation till andra m\u00f6jliga kollegietillh\u00f6righeter. Textens exkluderande spr\u00e5k \u00e4r del av en intern strid om kristologiska nyanser. Att inneh\u00e5llet med tiden getts globala triumfatoriska proportioner \u00e4r problematiskt och b\u00f6r inte exploateras.<\/p>\n

Rikard Roitto \u00e4r lektor i Nya Testamentet p\u00e5 Enskilda H\u00f6gskolan och pastor i Equmeniakyrkan. Vi tackar f\u00f6r att han bidragit med kunskap fr\u00e5n sina forskningsomr\u00e5den\u00a0tidigkristen identitetsformation och konflikthantering bland de f\u00f6rsta kristna<\/em><\/p>\n

Johannesevangeliet, geografi och teologi – Andra och tredje s\u00f6ndagen efter Trettondedagen<\/h3>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Kapitel 3 och 4 i Johannesevangeliet \u00e4r spegelbilder av varandra. I kap 3 m\u00f6ter Jesus en av d\u00e5tidens fr\u00e4mste religi\u00f6sa ledare: Nikodemus. I kap 4 m\u00f6ter Jesus en enkel kvinna i en fr\u00e4mmande by. M\u00f6tet med Nikodemus sker vid midnatt, medan m\u00f6tet med kvinnan vid Sykars brunn sker mitt p\u00e5 dagen. Nikodemus inser aldrig vem Jesus egentligen \u00e4r utan fastnar i det religi\u00f6sa spr\u00e5ket. Kvinnan d\u00e4remot undviker att sn\u00e4rjas av de praktiska fr\u00e5gorna om hur vattnet i brunnen ska hissas upp och hur kunskapen om hennes olika m\u00e4n \u00e4r k\u00e4nd av fr\u00e4mlingen. Ist\u00e4llet \u00e4r det hennes djupaste l\u00e4ngtan som hj\u00e4lper henne att inse Jesu sanna natur. Natt, t\u00e4nkande och blindhet st\u00e4lls allts\u00e5 mot dag, l\u00e4ngtan och insikt.<\/p>\n

Bakom valet av de tv\u00e5 motsatta scenerna anar vi Johannesevangeliets viktiga budskap: Gud finns \u00f6verallt och kan uppt\u00e4ckas av alla, kan inte st\u00e4ngas in av vissa riter eller begr\u00e4nsas till vissa platser. Gud dyrkas inte exklusivt i Jerusalem eller p\u00e5 andra berg, nej Gud r\u00f6r sig och dyker upp mitt i m\u00e4nniskornas vardag.<\/p>\n

Varf\u00f6r utspelas d\u00e5 det fj\u00e4rde kapitlet i Samarien? \u00c5tskilligt tyder p\u00e5 att Johannesr\u00f6relsen r\u00f6nte stora framg\u00e5ngar just i Samarien. Kanske anade evangeliets f\u00f6rfattare att det som s\u00e5tts i Juden snart kunde sk\u00f6rdas i Samarien. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r kvinnan vid Sykars brunn vara den f\u00f6rsta i evangeliet som ser Jesu Kristusnatur. Varken Nikodemus eller g\u00e4sterna vid br\u00f6llopet i Kana hade gjort det. Den syndiga och obildade kvinnan d\u00e4remot ser, just f\u00f6r att hon l\u00e4ngtar. D\u00e4rmed introduceras k\u00e4rleken som Johannesevangeliets b\u00e4rande tema, ett tema som ocks\u00e5 kommer att avsluta evangeliet genom att den uppst\u00e5ndne vid Tiberias strand fr\u00e5gar Petrus just om han \u00e4lskar honom.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om kvinnan vid Sykars brunn har ofta anv\u00e4nts f\u00f6r att h\u00e4vda att judarna avvisat Jesus medan kvinnan, som d\u00e5 f\u00e5r symbolisera alla icke-judar, \u00e4r det nya Israel. Inget tyder dock p\u00e5 att Johannesevangeliet driver en s\u00e5dan teologi. Det vill inte ers\u00e4tta ett exklusivt anspr\u00e5k med ett annat lika exklusivt. Ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker det visa hur enskilda m\u00e4nniskor oavsett ursprung och kunskap kan ana Guds ansikte \u00f6verallt och n\u00e4r som helst.<\/p>\n

Episteltexten p\u00e5 tredje s\u00f6ndagen efter Trettondedagen<\/strong> – se Thomas Kazens kommentar till S\u00f6ndagen efter jul, f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen:\u00a0Vad st\u00e5r lagen f\u00f6r<\/a><\/p>\n

<\/h2>\n

FEMTE S\u00d6NDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN – ”DEN SOM INTE \u00c4R EMOT MIG \u00c4R F\u00d6R MIG<\/strong><\/p>\n

Av Madeleine Fredell OP<\/strong><\/p>\n

\u201dM\u00e4stare, vi s\u00e5g en som drev ut demoner i ditt namn, och vi f\u00f6rs\u00f6kte hindra honom, eftersom han inte h\u00f6rde till oss<\/em>.\u201d\u00a0Detta \u201dvi \u2013 och \u2013 dom\u201d perspektiv tycks vara lika gammalt som m\u00e4nniskan sj\u00e4lv! Vilka dessa \u201doss\u201d i Markus-perikopen syftar p\u00e5 kan diskuteras. Antingen skildrar evangelisten en h\u00e4ndelse i Jesu liv och d\u00e5 skulle \u201doss\u201d syfta p\u00e5 den grupp av l\u00e4rjungar som f\u00f6ljde Jesus men att det ocks\u00e5 fanns andra grupper som \u00e5beropade sig p\u00e5 honom. Eller s\u00e5 \u00e5terger meningsutbytet mellan Jesus och l\u00e4rjungarna en erfarenhet fr\u00e5n olika grupperingar i den \u201dtidiga kyrkan\u201d. Lite tidigare har l\u00e4rjungarna misslyckats med att driva ut en stum ande (9:18) och de verkar f\u00f6rbryllade \u00f6ver att de inte lyckades (9:28). Inte undra p\u00e5 att Johannes gr\u00e4mer sig \u00f6ver sitt tillkortakommande och \u00e4n mer s\u00e5 n\u00e4r nu n\u00e5gra utomst\u00e5ende, som han ser dem, lyckas driva ut demoner.<\/p>\n

Jesus svarar f\u00f6rst p\u00e5 sj\u00e4lva h\u00e4ndelsen: \u201dHindra honom inte. Ingen som g\u00f6r underverk i mitt namn kan genast efter\u00e5t tala illa om mig\u201d. Om n\u00e5gon litar p\u00e5 kraften i Jesu namn s\u00e5 spelar det inte n\u00e5gon roll vilken grupp hen tillh\u00f6r. De \u00e4r inga motst\u00e5ndare som ska bek\u00e4mpas. Alla kan s\u00e4gas \u201dtillh\u00f6ra\u201d Jesus oavsett grupptillh\u00f6righet. Gemenskapen med Jesus \u00e4r \u00f6ppen och till f\u00f6r alla och han g\u00f6r inga exklusiva anspr\u00e5k. Gemenskapen \u00e4r ocks\u00e5 utan hierarkier, n\u00e5got som l\u00e4rjungarna f\u00e5tt l\u00e4ra sig strax f\u00f6re v\u00e5r episod, vv 33 \u2013 37, \u201dOm n\u00e5gon vill vara den fr\u00e4mste m\u00e5ste han bli den ringaste av alla \u2026\u201d. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka sin undervisning l\u00e4gger Jesus till ett ordst\u00e4v:\u00a0\u201dDen som inte \u00e4r mot oss, han \u00e4r f\u00f6r oss\u201d. Samtidigt p\u00e5minner han om det grundl\u00e4ggande uppdraget som de alla har, oavsett tillh\u00f6righet: \u201dDen som ger er en b\u00e4gare vatten att dricka d\u00e4rf\u00f6r att ni tillh\u00f6r Kristus \u2013 sannerligen, han skall inte g\u00e5 miste om sin l\u00f6n\u201d. En l\u00e4rjunge till Jesus m\u00e5ste ha tillit till de som hen arbetar med eller bland. \u00c4ven de helt utomst\u00e5ende f\u00e5r sin l\u00f6n.<\/p>\n

Markus-perikopen pekar inte bara p\u00e5 den respekt som vi kallas att visa mot varandra oavsett vilken \u201dJesus-grupp\u201d vi tillh\u00f6r, utan ocks\u00e5 p\u00e5 alla som inte tillh\u00f6r Kristus men \u00e4nd\u00e5 ser till l\u00e4rjungarnas och alla m\u00e4nniskors grundl\u00e4ggande behov av en b\u00e4gare vatten. Det \u00e4r l\u00e4tt att inst\u00e4mma med Mose: \u201dOm \u00e4nd\u00e5 hela Herrens folk vore profeter! Om Herren \u00e4nd\u00e5 ville l\u00e5ta sin ande komma \u00f6ver dem alla!\u201d\u00a0(4 Mos 11:29). Guds ande begr\u00e4nsas inte till de kristna, den tillh\u00f6r alla trons m\u00e4nniskor och vi \u00e4r kallade att k\u00e4nna igen den hos den andre, oavsett religi\u00f6s tillh\u00f6righet. Och bland de olika kristna grupperna (l\u00e4s \u201d dagens samfund\u201d) handlar ett verkligt samarbete om att erk\u00e4nna de tj\u00e4nster som utf\u00f6rs och inte f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra dem en andra g\u00e5ng utifr\u00e5n ens egen grupp. Vilket samfund eller i vilken religi\u00f6s tradition som just h\u00e4r och nu lyckas \u201ddriva ut en demon\u201d \u00e4r ointressant, det viktiga \u00e4r att det g\u00f6rs. Och att vi inte beh\u00f6ver g\u00f6ra samma sak tv\u00e5 g\u00e5nger bara f\u00f6r att v\u00e5r grupptillh\u00f6righet ska bekr\u00e4ftas eller v\u00e5rt eget namn ska synas \u2026<\/p>\n

6 S\u00d6NDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN \u2013 JOHANNEISK KONFLIKTTEOLOGI<\/strong><\/p>\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n

Denna s\u00f6ndag infaller inte ofta \u00f6ver huvud taget och inneh\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r bara en upps\u00e4ttning texter. Evangelietexten \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt symtomatisk f\u00f6r Johannesevangeliets bild av Jesus f\u00f6rh\u00e5llande till \u201djudarna\u201d, som hans motst\u00e5ndare ofta kallas. Texten \u00e4r avslutningen p\u00e5 ber\u00e4ttelsen om den lame vid Betesdadammen. Inledningen till ber\u00e4ttelsen finner vi som evangelietext den fj\u00e4rde s\u00f6ndagen efter Trettondedagen, \u00e5rg\u00e5ng 2.<\/p>\n

Sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen \u00e4r pintjock med symbolik: dammen med vattnet som botar, men som mannen aldrig hinner till i tid, har fem pelarg\u00e5ngar. Det kan om man s\u00e5 vill l\u00e4sas som att Toran med sina fem Moseb\u00f6cker lovar runt men h\u00e5ller tunt \u2013 tills Jesus kommer och inte bara botar utan ocks\u00e5 bryter mot sabbatsbudet genom att s\u00e4ga \u00e5t mannen att ta sin s\u00e4ng och g\u00e5. F\u00f6r det blir han f\u00f6rf\u00f6ljd och f\u00f6rsvarar sig med att hans Fader verkar \u00e4ven p\u00e5 sabbaten.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen muterar s\u00e5 till en h\u00f6gkristologisk utl\u00e4ggning om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Fadern och Sonen. Som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger i Johannesevangeliet \u00e4r ber\u00e4ttelserna bara spr\u00e5ngbr\u00e4dor f\u00f6r teologiska utl\u00e4ggningar som speglar Johannesevangeliets \u2013 och den johanneiska gemenskapens, f\u00e5r vi f\u00f6rmoda \u2013 specifika teologi. Denna teologi h\u00e4nger samman med de konflikter som fanns i evangeliets tillkomstmilj\u00f6 mellan Jesustroende och den framv\u00e4xande rabbinska judendomen.<\/p>\n

I f\u00f6rh\u00e5llande till Jesus tid \u00e4r b\u00e5de ber\u00e4ttelsen och utl\u00e4ggningen f\u00f6rst\u00e5s djupt anakronistisk. Jesus kan ha kritiserats f\u00f6r sitt s\u00e4tt att ut\u00f6va helandeverksamhet, men h\u00e4r blir ber\u00e4ttelsen ett paradexempel p\u00e5 hur Jesus verksamhet senare kom att tolkas i kontrast till den judendom som den johanneiska gemenskapen levde i konflikt med. Och textavsnittet f\u00f6r s\u00f6ndagen pekar ut sabbatsbudet och h\u00f6gkristologin som de stora tvistefr\u00e5gorna.<\/p>\n

Att predika om en s\u00e5dan text \u00e4r sv\u00e5rt. Det \u00e4r viktigt att predikanten inte anv\u00e4nder texten f\u00f6r att f\u00f6rvr\u00e4nga bilden av Jesus och hans samtid. N\u00e4r det g\u00f6rs l\u00e4ggs ytterligare br\u00e4nsle till en kristen antisemitism. Den historiske Jesus upph\u00e4vde inte sabbatsbudet och j\u00e4mst\u00e4llde sig inte heller med Gud. En del av hans efterf\u00f6ljare drog s\u00e5 sm\u00e5ningom dessa slutsatser f\u00f6r sin egen livsf\u00f6ring och i f\u00f6rh\u00e5llande till sin egen tro och liturgiska praktik \u2013 med r\u00e4tta eller inte kan alltid diskuteras.<\/p>\n

Det g\u00e5r alltid att predika om Jesus som en reflektion av Gud, om Jesus handlande som pekar p\u00e5 Gud och speglar Gud. Mycket meningsfullt kan s\u00e4gas om detta. Men fr\u00e5gan \u00e4r om predikanten \u00e4nd\u00e5 inte m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r texten som \u00e4nd\u00e5 l\u00e4ses och faktiskt problematisera den. Annars armerar texten bara cementblandningen av antijudiska f\u00f6rdomar som \u00e4nd\u00e5 skvalpar omkring i samh\u00e4llet och i kyrkan.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e5terfinner du texterna som pdf<\/strong><\/p>\n

Juldagen<\/a><\/p>\n

S\u00f6ndagen efter jul<\/a><\/p>\n

1 s\u00f6ndagen efter Trettondedagen \u00e5rg 2<\/a><\/p>\n

2-3 efter Trettond 2 \u00e5rg<\/a><\/p>\n

5 efter Trettondedagen 2 \u00e5rg<\/a><\/p>\n

6 efter Trettondagenalla \u00e5rg\u00e5ngar<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r kommentarer till de texter som \u00e5terkommer varje \u00e5rg\u00e5ng h\u00e4nvisar vi till bloggen f\u00f6r f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen. Juldagen: Ett m\u00f6rkt str\u00e5k i ljusf\u00f6rkunnelsen Av Hanna Stenstr\u00f6m I \u00e5r \u00e4r det allts\u00e5 m\u00f6jligt att \u00e5terigen f\u00e5 l\u00e4sa och predika \u00f6ver Joh 1:1-14 i juldagens h\u00f6gm\u00e4ssa: texten utg\u00f6r \u201dalternativ” text, som n\u00e5gra kanske v\u00e4ljer att l\u00e4sa och predika […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1534","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6r kommentarer till de texter som \u00e5terkommer varje \u00e5rg\u00e5ng h\u00e4nvisar vi till bloggen f\u00f6r f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen. Juldagen: Ett m\u00f6rkt str\u00e5k i ljusf\u00f6rkunnelsen Av Hanna Stenstr\u00f6m I \u00e5r \u00e4r det allts\u00e5 m\u00f6jligt att \u00e5terigen f\u00e5 l\u00e4sa och predika \u00f6ver Joh 1:1-14 i juldagens h\u00f6gm\u00e4ssa: texten utg\u00f6r \u201dalternativ” text, som n\u00e5gra kanske v\u00e4ljer att l\u00e4sa och predika […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2018-12-13T12:32:40+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-27T21:10:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"18 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2018-12-13T12:32:40+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T21:10:44+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\"},\"wordCount\":3659,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2018-12-13T12:32:40+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T21:10:44+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"F\u00f6r kommentarer till de texter som \u00e5terkommer varje \u00e5rg\u00e5ng h\u00e4nvisar vi till bloggen f\u00f6r f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen. Juldagen: Ett m\u00f6rkt str\u00e5k i ljusf\u00f6rkunnelsen Av Hanna Stenstr\u00f6m I \u00e5r \u00e4r det allts\u00e5 m\u00f6jligt att \u00e5terigen f\u00e5 l\u00e4sa och predika \u00f6ver Joh 1:1-14 i juldagens h\u00f6gm\u00e4ssa: texten utg\u00f6r \u201dalternativ” text, som n\u00e5gra kanske v\u00e4ljer att l\u00e4sa och predika […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2018-12-13T12:32:40+00:00","article_modified_time":"2020-11-27T21:10:44+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"18 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2018-12-13T12:32:40+00:00","dateModified":"2020-11-27T21:10:44+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/"},"wordCount":3659,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2018-12-13T12:32:40+00:00","dateModified":"2020-11-27T21:10:44+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2018\/12\/13\/tala-val-jultiden-andra-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – jultiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1534","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1534"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1534\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2392,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1534\/revisions\/2392"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1534"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1534"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1534"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}