{"id":1575,"date":"2019-02-19T16:45:08","date_gmt":"2019-02-19T15:45:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1575"},"modified":"2020-11-27T22:00:58","modified_gmt":"2020-11-27T21:00:58","slug":"tala-val-fastan-andra-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"

Inf\u00f6r fastetiden som helhet\u00a0<\/strong><\/h3>\n

p\u00e5minner vi om H\u00e5kan Bengtssons text Passionstiden och traditioner<\/a> fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5rg\u00e5ngen. Den st\u00e5r sig ocks\u00e5 i \u00e5r.<\/p>\n

Sexagesima: Underbara lagbud och polemiska faris\u00e9er<\/h3>\n

I dagens texter dyker tv\u00e5 teman upp som kan v\u00e5lla problem i judisk-kristna relationer, och som vi kan beh\u00f6va \u00e4gna litet uppm\u00e4rksamhet: Lagen och faris\u00e9erna. P\u00e5 sj\u00e4lva Reformationsdagen har vi gl\u00e4djande nog en gammaltestamentlig text som talar om Lagen som n\u00e5got underbart, n\u00e5got m\u00e4nniskan l\u00e4ngtar efter och som \u00e4r kopplat till n\u00e5den. Om hur ”lagbuden” h\u00f6r samman med, snarare st\u00e5r i motsats till, n\u00e5den, har Jesper Svartvik skrivit, bl a i sin senaste bok\u00a0Konsten att bli v\u00e4n med n\u00e5den.<\/em>\u00a0Hans f\u00f6redrag \u00c4r det i ljuset av den judisk-kristna dialogen dags att ompr\u00f6va begreppsparet \u201dlag och evangelium\u201d?<\/a>\u00a0\u00a0t\u00e5l ocks\u00e5 att l\u00e4sas inf\u00f6r Reformationsdagen.<\/p>\n

Det kan vara bra att p\u00e5minna sig att fr\u00e5gan som Paulus brottas med i Romarbrevet \u00e4r om Guds trofasthet kan omfatta icke-judar fast de med evangelietextens ord ”inte kan lagen”. G\u00e4ller citatet fr\u00e5n Joels bok ”Var och en som \u00e5kallar Herrens namn skall bli r\u00e4ddad” \u00e4ven dem? I evangelietexten dyker \u00e4n en g\u00e5ng faris\u00e9erna upp. Vi p\u00e5minner om H\u00e5kan Bengtssons text Farorna med faris\u00e9iska faris\u00e9er<\/a>\u00a0f\u00f6r den som vill undvika de vanligaste stereotyperna!<\/p>\n

Fastlagss\u00f6ndagen:\u00a0Ester \u2013 en bibelbok med eller utan Gud<\/h3>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r den hebreiska bibeln skulle sammanst\u00e4llas, uppstod fr\u00e5gan om vilka texter som skulle inkluderas. Slutsatsen blev att texter med f\u00f6r mycket Gud och f\u00f6r lite Gud inte fick vara med! Det d\u00e4r med f\u00f6r mycket Gud kanske t\u00e5l att f\u00f6rklaras. Det handlade om texter d\u00e4r f\u00f6rfattaren ans\u00e5g sig veta f\u00f6r mycket om Gud eller p\u00e5stod sig ha f\u00e5tt ett exklusivt uppdrag. S\u00e5dana texter valde rabbinerna bort, i str\u00e4van att bibeh\u00e5lla m\u00f6jligheterna till st\u00e4ndiga tolkningar. Klurigare var det med texter med f\u00f6r lite Gud. S\u00e4rskilt tv\u00e5 texter hamnade i fokus f\u00f6r debatten: H\u00f6ga visa och Esters bok. Ingen av dem n\u00e4mner Gud. Den ena \u00e4r en erotisk k\u00e4rleksdikt och den andra en historisk \u00e4ventyrsber\u00e4ttelse. Inte f\u00f6rtj\u00e4nade v\u00e4l de att tas med i bibelsamlingen?Texternas kvaliteter gjorde dock att rabbinerna inte omedelbart avvisade dem. H\u00f6ga visan inkluderades genom att den gavs en tolkning s\u00e5 att bruden blev m\u00e4nniskan och brudgummen Gud. D\u00e4rmed kunde boken bli en pendang till Psaltarens m\u00e5nga texter om l\u00e4ngtan efter ett gudsm\u00f6te. Esters bok v\u00e5llade mer huvudbry. Slutligen l\u00f6stes fr\u00e5gan p\u00e5 ett f\u00f6r rabbinerna s\u00e5 typiskt s\u00e4tt: kreativ texttolkning med utg\u00e5ngspunkt i de hebreiska bokst\u00e4verna.<\/p>\n

Man ins\u00e5g att det bakom ordet Ester anades ett annat ord: hester<\/em>. Och just hester <\/em>betyder dold eller fr\u00e5nvaro. Allts\u00e5 var fr\u00e5nvaron av Gud i texten medveten, n\u00e5got som antyddes redan i valet av namn p\u00e5 boken. Hester, Guds fr\u00e5nvaro, att Gud d\u00f6ljer sitt ansikte, var s\u00e5 som gestalterna i texten uppfattade sin verklighet. Men vi l\u00e4sare f\u00f6ljer \u00e4ventyret d\u00e5 drottning Ester r\u00e4ddar det judiska folket genom olika intriger och inser att Guds hand verkar genom henne. Gud finns allts\u00e5 tydligt d\u00e4r, om \u00e4n f\u00f6rdolt, och Gud tr\u00e4der oss l\u00e4sare till m\u00f6tes genom m\u00e4nniskans agerande. N\u00e4r hon v\u00e4grar ge sig inf\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelsen, reflekterar hon och slutligen g\u00f6r hon v\u00e4rlden b\u00e4ttre, ja d\u00e5 har hon och d\u00e4rmed hela bibelboken illustrerat den mystika termen Tikkun Olam, att laga och hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

Esters bok handlar om hur m\u00e4nniskan blivit myndig och klarar av att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4rlden. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver Gud inte vara synligt n\u00e4rvarande, utan finns n\u00e4rvarande i m\u00e4nniskornas agerande. Den fr\u00e5nvarande n\u00e4rvaron, hester, visar sig vara ett nytt s\u00e4tt f\u00f6r Gud att vara n\u00e4rvarande, Ester. Just detta syns\u00e4tt blev till en tolkningsnyckel f\u00f6r m\u00e5nga judar under de dryga tv\u00e5 millennier av f\u00f6rf\u00f6ljelse som fortsatte ocks\u00e5 efter att Ester stoppat morden i Persien.<\/p>\n

Andra s\u00f6ndagen i fastan: Vad g\u00f6r vi med F\u00f6rsta kungabokens religionsteologiska horror story?<\/h3>\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n

\"Helene<\/a>F\u00e5 av den Hebreiska Bibelns hj\u00e4ltar \u00e4r okomplicerade och entydigt goda personer. Det kan vara v\u00e4rt att h\u00e5lla i minnet n\u00e4r vi tar oss an dagens gammaltestamentliga text om Elia. \u00c4ven om vi kan sympatisera med hans modl\u00f6shet i denna ber\u00e4ttelse \u00e4r fr\u00e5gan om vi kan se de h\u00e4ndelser som leder fram till den som religionsteologiskt f\u00f6rebildliga.<\/p>\n

Elia har ju utmanat drottning Isebels baalsprofeter, vunnit kampen och sedan slagit ihj\u00e4l dem alla. Det \u00e4r knappast s\u00e5 vi vill att relationen till ut\u00f6vare i andra religioner ska se ut idag. S\u00e5 vad g\u00f6r vi med dessa ber\u00e4ttelse om kampen mot \u201davgudadyrkarna\u201d i v\u00e5r heliga skrift?<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om den feniciska drottning Isebel upptar en ganska stor del av Kungab\u00f6ckerna, fr\u00e5n 1 Kungaboken 16 till 2 Kungaboken 9. Hon har f\u00e5tt st\u00e5 som symbol f\u00f6r avgudadyrkan och prototyp f\u00f6r den onda, promisku\u00f6sa kvinnan, som i Uppenbarelseboken 2:20, en tradition som \u00e4r levande i karismatiska kretsar \u00e4n idag \u2013 liksom i Margaret Atwoods The Handmaid\u2019s Tale<\/em> d\u00e4r nattklubben i episod 8 \u00e4r uppkallad efter henne. I dag kan hon dock \u00e4ven f\u00e5 representera starka och rebelliska kvinnor \u2013 ett amerikanskt feministiskt magasin grundat 2007 har t ex uppkallats efter henne!<\/p>\n

Utan att g\u00e5 in p\u00e5 den historiska Isebel kan vi dock konstatera att ber\u00e4ttelsen om hur hon f\u00f6rleder kung Ahav att dyrka fr\u00e4mmande gudar \u00e4r en propagandatext som har en framtr\u00e4dande plats i det deuteronomistiska historieverkets kamp f\u00f6r att uppr\u00e4tta monoteismen. Allt fler bibelforskare h\u00e4vdar idag att sannolikheten \u00e4r stor att Israels tro ursprungligen omfattade en kvinnlig gestalt vid JHWH:s sida. Inskriptioner fr\u00e5n ett par arkeologiska utgr\u00e4vningar som refererar till \u201dJHWH och hans asherah<\/em>\u201d tyder p\u00e5 det, men framf\u00f6r allt vittnar det stora utrymme som kampen mot \u201davgudadyrkan\u201d tar i Bibelns ber\u00e4ttelser om att denna varit utbredd i folklig religiositet och inte bara tillf\u00e4lliga avvikelser fr\u00e5n en bef\u00e4st monoteism. Snarare \u00e4r dessa ber\u00e4ttelser vittnesb\u00f6rd om ett p\u00e5bjudet paradigmskifte.<\/p>\n

S\u00e5 vad g\u00f6r vi med dessa ber\u00e4ttelser idag? Jag kan tycka att det \u00e4r problematiskt att ber\u00e4ttelsen om Elia och baalsprofeterna f\u00f6rekommer s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 denna s\u00f6ndag, med \u00f6verskriften \u201dDen k\u00e4mpande tron\u201d som i tredje \u00e5rg\u00e5ngens text p\u00e5 n\u00e4sta s\u00f6ndag som ska handla om \u201dKampen mot ondskan\u201d. F\u00f6r n\u00e5got decennium sedan kunde vi \u00e4nnu utl\u00e4gga \u201davgudarna\u201d som symboler f\u00f6r girighet, v\u00e5ld och annat som vi legitimt kunde s\u00e4ga oss vilja bek\u00e4mpa. Men i dagens m\u00e5ngreligi\u00f6sa samh\u00e4lle m\u00e5ste vi st\u00e4lla oss fr\u00e5gan om den kamp, t\u00e4vlan och till slut f\u00f6rintelse av den religi\u00f6st Andre som Bibeln skildrar verkligen \u00e4r f\u00f6rebildlig? Och om vi tar avst\u00e5nd fr\u00e5n det Elia gjort n\u00e4r han flyr f\u00f6r sitt liv och \u00f6nskar sig d\u00f6den, kan vi d\u00e5 \u00e4nd\u00e5 identifiera oss med honom och uppbyggas av hans vandring till berget Horeb?<\/p>\n

En v\u00e4lk\u00e4nd psykologisk mekanism \u00e4r ju att det en reagerar mot hos n\u00e5gon annan \u00e4r det en inte vill se hos sig sj\u00e4lv. Kanske \u00e4r det s\u00e5 vi kan l\u00e4sa texterna om kampen mot \u201davgudadyrkarna\u201d? Och begrunda Krister Stendahls regler f\u00f6r interreligi\u00f6s dialog: att inte j\u00e4mf\u00f6ra den andres v\u00e4rsta sidor med den egna traditionens b\u00e4sta; att l\u00e5ta var och en definiera sig sj\u00e4lv; och slutligen att ge utrymme f\u00f6r \u201dhelig avund\u201d.<\/p>\n

Kanske \u00e4r det inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 in p\u00e5 detta denna s\u00f6ndag \u2013 men n\u00e4sta \u00e5r m\u00e5ste vi ha t\u00e4nkt igenom dessa fr\u00e5gor inf\u00f6r 3 i fastan, s\u00e5 det \u00e4r kanske bra att b\u00f6rja fundera nu!<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt kan konstateras att dagens evanglietext \u00e4r en av de som framst\u00e4ller faris\u00e9er i mindre f\u00f6rdelaktig dager, varf\u00f6r en (om)l\u00e4sning av H\u00e5kan Bengtssons text<\/a> om dessa kan rekommenderas!<\/p>\n

3 s\u00f6ndagen i Fastan \u2013 Renhetslagar \u00e4r inte f\u00f6rtryckande i sig<\/h3>\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om kvinnan med bl\u00f6dningar \u00e4r intressant av m\u00e5nga anledningar. F\u00f6r Markus \u00e4r detta en helandeber\u00e4ttelse som framh\u00e4ver kvinnans tro. Markus har ocks\u00e5 placerat ber\u00e4ttelsen mycket speciellt, inskjuten i ber\u00e4ttelsen om Jairos och hans dotter. Jairos kommer till Jesus f\u00f6r att be om hj\u00e4lp men blir avbruten av incidenten med kvinnan och under tiden hinner dottern d\u00f6. Men Jesus forts\u00e4tter med Jairos och uppv\u00e4cker dottern.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna f\u00f6renas inte bara av att den ena \u00e4r inskjuten i den andra. Jairos dotter \u00e4r tolv \u00e5r och kvinnan har varit sjuk i tolv \u00e5r. Flickan st\u00e5r allts\u00e5 p\u00e5 tr\u00f6skeln till sin reproduktiva \u00e5lder medan kvinnans \u00e5komma \u2013 genitala bl\u00f6dningar \u2013 g\u00f6r henne icke-reproduktiv. Kvinnans tro hj\u00e4lper henne och Jesus utmanar Jairos att inte vara r\u00e4dd utan bara tro. H\u00e4r finns allts\u00e5 motiv och l\u00e4nkar mellan ber\u00e4ttelserna som man kan fundera mycket \u00f6ver och som g\u00e5r att anv\u00e4nda sig av i reflektionen inf\u00f6r predikan.<\/p>\n

Samtidigt finns anspelningar p\u00e5 renhetsreglerna i Tredje Moseboken 15 som verkar ha till\u00e4mpats p\u00e5 Jesus tid. I den r\u00e5dande kulturmilj\u00f6n betraktades en kvinna med oregelbundna bl\u00f6dningar som oren och underst\u00e4lld ett antal restriktioner \u2013 \u00e4ven om det finns olika tolkningar av exakt hur de till\u00e4mpades. Rituell orenhet undveks allm\u00e4nt i de judiska omr\u00e5dena. K\u00e4llorna till orenhet var flera och orenheten kunde vanligtvis vara i en eller sju dagar beroende p\u00e5 grad. Rening skedde med vatten.<\/p>\n

Ur detta perspektiv kan vi se anspelningar p\u00e5 orenhet i b\u00e4gge ber\u00e4ttelserna. En kvinna betraktades som oren under menstruationen, men med oregelbundna bl\u00f6dningar klassades hon som en zavah<\/em>. Kvinnans situation var besv\u00e4rlig. R\u00f6r hon vid Jesus kommer hon att orena honom. Ett lik spred ocks\u00e5 rituell orenhet och n\u00e4r Jesus g\u00e5r in i rummet d\u00e4r hon ligger blir han rimligtvis oren. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rneka att tematiken f\u00f6renar ber\u00e4ttelserna.<\/p>\n

Samtidigt g\u00f6r Markus ingenting av detta. Hans l\u00e4sare\/\u00e5h\u00f6rare verkar dessutom inte begripa s\u00e4rskilt mycket av detaljerna i judiska sedv\u00e4njor f\u00f6r \u00f6vrigt heller. Evangeliets fokus \u00e4r p\u00e5 Jesus som underg\u00f6rare och ber\u00e4ttelserna uppmanar till tro.<\/p>\n

F\u00f6rklaringen finns f\u00f6rmodligen i spr\u00e5kets syntax (meningsbyggnad). Ber\u00e4ttelsen om kvinnan \u00e4r smockfull med participer p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte st\u00e4mmer med Markus stil i \u00f6vrigt (kai euthys\u2026 <\/em>\u201d\u00e5 d\u00e5 ba \u2026\u201d) som huvudsakligen samordnar satser med konjunktioner. Det \u00e4r inte otroligt att f\u00f6rfattaren h\u00e4mtat denna ber\u00e4ttelse fr\u00e5n en skriftlig k\u00e4lla p\u00e5 grekiska. I s\u00e5 fall f\u00e5r vi r\u00e4kna med flera niv\u00e5er i texten. Markus har ett budskap med ber\u00e4ttelsen. Men ber\u00e4ttelsen s\u00e4ger ocks\u00e5 n\u00e5got om minnet av Jesus, innan Markus anv\u00e4nde den i sitt evangelium.<\/p>\n

Vad g\u00f6r d\u00e5 predikanten? H\u00e4r finns en f\u00e4lla som m\u00e5nga fastnat i och som bottnar i f\u00f6rest\u00e4llningen att Jesus kommer och befriar m\u00e4nniskor fr\u00e5n en f\u00f6rtryckande, begr\u00e4nsande och diskriminerande judendom. Ibland har judendomen framst\u00e4llts som kvinnofientlig just p\u00e5 grund av renhetsreglerna, men i verkligheten g\u00e4llde liknande restriktioner m\u00e4n i lika h\u00f6g utstr\u00e4ckning. Och \u00e4ven om orenhet undveks i allm\u00e4nhet s\u00e5 h\u00f6rde det ocks\u00e5 till livet: att ta hand om sina d\u00f6da var en sj\u00e4lvklar plikt och \u00e4ven \u00e4ktenskapligt sex och barnaf\u00f6dande gav upphov till tidsbegr\u00e4nsad orenhet. F\u00f6rest\u00e4llningar om rent och orent \u00e4r inte i sig sj\u00e4lva diskriminerande eller f\u00f6rtryckande men kan som s\u00e5 mycket annat l\u00e5ta sig l\u00e5nas f\u00f6r s\u00e5dana \u00e4ndam\u00e5l. Ett hierarkiskt samh\u00e4lle och en patriarkal milj\u00f6 kan ha bidragit till att den h\u00e4r typen av sedv\u00e4njor drabbade utsatta kvinnor h\u00e5rdare, men det m\u00e5ste tillskrivas antikens f\u00f6rest\u00e4llningar och f\u00f6rh\u00e5llanden i allm\u00e4nhet och var inget specifikt f\u00f6r judendomen.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 har alltf\u00f6r m\u00e5nga uttolkare dragit fel v\u00e4xlar p\u00e5 minnet av Jesus budskap till de mest utsatta och verksamhet bland m\u00e4nniskor som av olika anledning hamnat p\u00e5 marginalen. Jesus verksamhet st\u00e5r inte i kontrast<\/em> till judiska bruk utan \u00e4r en av flera judiska till\u00e4mpningar <\/em>av r\u00e5dande sedv\u00e4njor. Det finns \u00e5tskilliga kristna sedv\u00e4njor och f\u00f6rest\u00e4llningar genom tiderna som bed\u00f6mt och begr\u00e4nsat m\u00e4nniskor, inskr\u00e4nkt deras frihet eller f\u00f6rknippats med diskriminering och marginalisering av olika slag.<\/p>\n

Om predikanten plockar upp orenhetstr\u00e5den i Jesustradition s\u00e5 g\u00e4ller det allts\u00e5 att inte st\u00e4lla Jesus mot omgivningen och kristendom mot judendom, utan ist\u00e4llet fundera \u00f6ver hur v\u00e5ra<\/em> f\u00f6rest\u00e4llningar och traditioner alltid riskerar att begr\u00e4nsa och bli redskap f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rdomar och samh\u00e4llsstrukturer.<\/p>\n

Inom ramen f\u00f6r sitt samh\u00e4lle, sin kultur och sin religion s\u00e5 g\u00e5r Jesus ibland \u00f6ver gr\u00e4nser och t\u00e4njer p\u00e5 det ramverk han \u00e4r en naturlig del av. Men det \u00e4r inte sin tradition k\u00e4mpar mot, utan det onda som drabbar m\u00e4nniskor i olika former, p\u00e5 grund av hur vi hanterar s\u00e5v\u00e4l fysiska begr\u00e4nsningar som mentala f\u00f6rest\u00e4llningar. Kanske det kan vara n\u00e5got att predika om.<\/p>\n

Midfastos\u00f6ndagen: Ett enda br\u00f6d och en enda m\u00e4nsklighet?<\/span><\/h3>\n

Av Helene Egnell<\/strong>
\n\"Helene<\/a>Johannesevangeliets l\u00e5nga utl\u00e4ggning om br\u00f6d, som b\u00f6rjar med br\u00f6dundret och forts\u00e4tter med en tolkning av dess symboliska betydelse, har delats upp till en f\u00f6ljetong som str\u00e4cker sig \u00f6ver evangeliebokens tre \u00e5rg\u00e5ngar. Den tolkande utl\u00e4ggningen b\u00f6rjar i andra \u00e5rg\u00e5ngens text, och har en tydlig ers\u00e4ttningsteologisk ansats: \u201dMose gav er inte br\u00f6det fr\u00e5n himlen, men min fader ger er det sanna br\u00f6det fr\u00e5n himlen\u201d.
\nTextavsnittet slutar med ett typiskt johanneiskt \u201dmissf\u00f6rst\u00e5nd\u201d \u2013 \u00e5h\u00f6rarna tycks tro att han syftar p\u00e5 riktigt br\u00f6d, men Jesus vill f\u00f6rmedla en andlig sanning. Mots\u00e4ttningarna sk\u00e4rps i slutet av perikopen, som h\u00f6r till n\u00e4sta \u00e5rg\u00e5ng, d\u00e5 Jesus talar om att de troende ska \u00e4ta hans k\u00f6tt och dricka hans blod \u2013 n\u00e5got som givetvis var oerh\u00f6rt anst\u00f6tligt i den judiska traditionen d\u00e4r man inte f\u00e5r f\u00f6rt\u00e4ra blod, och d\u00e4r k\u00f6tt m\u00e5ste dr\u00e4neras p\u00e5 blod innan det f\u00e5r \u00e4tas. I mysteriekulter i den grekisk-romerska kulturkretsen var d\u00e4remot \u201dtheofagi\u201d (att symboliskt \u00e4ta guden) ett etablerat inslag \u2013 kanske v\u00e4nder sig evangeliets f\u00f6rfattare h\u00e4r till \u00e5h\u00f6rare fr\u00e5n den kulturen?
\nDet \u00e4r paradoxalt att br\u00f6det, som \u00e4r en s\u00e5 universell symbol (undantaget de kulturer d\u00e4r riset st\u00e5r i centrum, nota bene) ocks\u00e5 splittrar oss. I denna text avf\u00e4rdas den centrala ber\u00e4ttelsen om mannat fr\u00e5n \u00f6kenvandringen som n\u00e5got som inte \u00e4r det sanna br\u00f6det fr\u00e5n himlen. Och i den kristna kyrkan av idag kan vi fortfarande inte alla samlas kring nattvardens br\u00f6d. Vilken kyrka har monopol p\u00e5 det sanna br\u00f6det?
\nN\u00e4r Olov Hartmans tackb\u00f6n som slutar med orden \u201dett enda br\u00f6d och en enda m\u00e4nsklighet\u201d skulle in i Kyrkohandboken uppstod diskussion. N\u00e5gra menade att det ist\u00e4llet borde st\u00e5 \u201den enda kristenhet\u201d, men Olov Hartman l\u00e4r ha sagt att antingen st\u00e5r det m\u00e4nsklighet eller ocks\u00e5 f\u00e5r ni inte anv\u00e4nda b\u00f6nen. Nattvarden \u00e4r de kristnas m\u00e5ltid, men vi firar den ocks\u00e5 som ett budskap om att vi h\u00f6r samman med alla m\u00e4nniskor.
\nI boken Many Tables. The Eucharist in the New Testament and Liturgy Today<\/em> s\u00e4tter Dennis Smith och Hal Taussig in nattvarden i de olika traditioner kring bordsgemenskap som fanns i medelhavsomr\u00e5det vid de f\u00f6rsta kristnas tid. Om det \u00e4r s\u00e5 att orden i textens forts\u00e4ttning ankn\u00f6t till samtida mysteriekulter kan vi kanske se nattvarden som en rit med synkretistiska drag \u2013 med utg\u00e5ngspunkt i en judisk p\u00e5skm\u00e5ltid och under inflytande av andra traditioner skapade de kristna en egen rit som gestaltade det liv som den Uppst\u00e5ndne f\u00f6rmedlade? Det skulle befria oss fr\u00e5n alla tankar p\u00e5 att nattvarden \u00e4r en \u201dsederm\u00e5ltid 2.0\u201d.
\nKan vi g\u00f6ra en \u201dmotvalls\u201d l\u00e4sning av denna text, som problematiserar de ers\u00e4ttningsteologiska dragen och s\u00f6ker efter ett budskap om \u201den enda m\u00e4nsklighet\u201d trots allt? Kanske kan en l\u00f6sning vara att ta fasta p\u00e5 hur Jesus insisterar p\u00e5 att det \u00e4r den andliga inneb\u00f6rden som \u00e4r det viktiga: att s\u00f6ka efter det som ger liv.<\/p>\n

Femte s\u00f6ndagen i fastan, GT-texten: N\u00e4r Isak uppstod<\/h3>\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong>
\n\"\"<\/a>En son offras av sin far. Han d\u00f6r men uppst\u00e5r sedan och anv\u00e4nds sedan f\u00f6r att medla gudomlig f\u00f6rl\u00e5telse till m\u00e4nniskorna. Hans offer l\u00e4ses om p\u00e5 p\u00e5sken och hans namn \u00e5kallas f\u00f6r att p\u00e5minna Gud om Guds barmh\u00e4rtighet. Jag talar f\u00f6rst\u00e5s om Isak.
\nEller en tolkningstradition r\u00f6rande Isak. I 1 Mos 22:1\u201319 l\u00e4ser vi om hur Abraham p\u00e5 Guds befallning ska offra Isak men hur Gud ocks\u00e5 stoppar det i sista stund och ist\u00e4llet befaller att en v\u00e4dur ska offras. Den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen var helt livsviktig f\u00f6r den tidiga kyrkans f\u00f6rst\u00e5else av Jesu d\u00f6d och \u00e5terfinns senare i den traditionella romerska m\u00e4ssan d\u00e4r man ber Gud att se n\u00e5digt p\u00e5 nattvardsg\u00e5vorna \u201ds\u00e5 som du en g\u00e5ng v\u00e4rdigades mottaga\u2026 v\u00e5r patriark Abrahams offer.\u201d Det \u00e4r en text som i m\u00e5nga kyrkor l\u00e4ses till p\u00e5sk. I Svenska kyrkan \u00e5terkommer den i \u00e5r som den gammaltestamentliga l\u00e4sningen f\u00f6r Judica, femte s\u00f6ndagen i fastan. Ber\u00e4ttelsen \u00e4r ocks\u00e5 grunden till den islamiska Eid al \u2019adha d\u00e5 man \u00e4n idag offrar boskap f\u00f6r att minnas v\u00e4duren som offrades i Abrahams sons st\u00e4lle. Inom judendomen l\u00e4ses bibelstycket varje morgonb\u00f6n och under annandagen p\u00e5 Rosh hashana, ny\u00e5ret. S\u00e5 l\u00e5ngt allt v\u00e4l. Men varifr\u00e5n kommer det h\u00e4r med att Isak skulle d\u00f6 och uppst\u00e5? Po\u00e4ngen med den bibliska ber\u00e4ttelsen var v\u00e4l att han undkom och inte dog?
\nRedan i Hebr\u00e9erbrevet 11:17-19 gjorde den tidiga kyrkan en koppling mellan Isaks d\u00f6d och Jesus: i 2000 \u00e5rs \u00f6vers\u00e4ttning st\u00e5r det att Abraham \u201dsade sig att Gud hade makt att till och med uppv\u00e4cka d\u00f6da. Fr\u00e5n de d\u00f6da fick han ocks\u00e5, bildligt talat, sonen tillbaka.\u201d Grekiskans en parabole beh\u00f6ver dock inte bara betyda att Isak \u201dbildligt talat\u201d uppstod utan att kan ocks\u00e5 vara \u201dsom en bild\u201d \u2013 allts\u00e5 f\u00f6r Jesus. Att Isak dog och uppstod var n\u00e4mligen en vedertagen judisk tolkning av ber\u00e4ttelsen om aqeidat Yitzchaq, \u201dIsaks bindande.\u201d Under antiken l\u00e4ste judar inte aqeidan till Rosh hashana utan till p\u00e5sken och id\u00e9n om att Guds barmh\u00e4rtighet v\u00e4cktes av efro shel Yitzchaq, \u201dIsaks aska\u201d, \u00e4r en \u00e5terkommande tanke b\u00e5de under antiken och in p\u00e5 medeltiden. Isaks d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse \u00e4r anledningen till att han \u00e4r associerad med den andra v\u00e4lsignelsen av arton i amidan, den mest centrala judiska b\u00f6nen, som \u00e4r v\u00e4lsignelsen \u00f6ver Gud \u201dsom ger liv \u00e5t de d\u00f6da.\u201d
\nDet var allts\u00e5 inte s\u00e5 att kyrkan \u201dvar f\u00f6rst\u201d med den h\u00e4r id\u00e9n utan \u00e4rvde den fr\u00e5n judisk tolkning. Men den levde ocks\u00e5 vidare parallellt i judendomen: under f\u00f6rsta korst\u00e5gets massakrer blossade den h\u00e4r traditionen upp igen och man s\u00e5g de judar som d\u00f6dades av korsfarare och grannar som efterf\u00f6ljare till Isak, som liksom honom skulle uppst\u00e5 igen.
\nAtt l\u00e4sa in d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse i 1 Mos 22 fanns allts\u00e5 i judiska kretsar sedan l\u00e4nge, och levde kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 medeltiden. Men vad h\u00e4nde sedan? M\u00e5nga judar av idag har aldrig ens h\u00f6rt talas om den h\u00e4r tolkningstraditionen och skulle tycka att den l\u00e5ter obotligt, tja, kristen. Och det var nog just d\u00e4rf\u00f6r den tappade i popularitet. N\u00e5gon g\u00e5ng under antiken \u00e4ndrades l\u00e4sningen s\u00e5 att man inte l\u00e4ste om aqeidan till p\u00e5sk, kanske f\u00f6r att man inte ville \u00f6ppna det f\u00f6r kristna uppt\u00e5ndelsetolkningar. Generellt svalnade intresset f\u00f6r den h\u00e4r tolkningstraditionen efter medeltidens f\u00f6rf\u00f6ljelser (med en del undantag: den poppade upp igen under den chassidiska v\u00e4ckelsen och kan ibland dyka upp i israeliska arm\u00e9n idag).
\nVi p\u00e5verkar varandra: det kan vara obekv\u00e4mt f\u00f6r b\u00e5de judar och kristna att t\u00e4nka att det redan fanns en annan judisk uppst\u00e5ndelse- och f\u00f6rl\u00e5telseber\u00e4ttelse innan Jesusber\u00e4ttelsen \u2013 men det kan ocks\u00e5 vara en sp\u00e4nnande likhet att utforska! Ibland v\u00e4xer judisk och kristen tradition mot varandra, ibland fr\u00e5n varandra, men s\u00e4llan helt isolerade fr\u00e5n varandra.<\/p>\n

Femte s\u00f6ndagen i fastan, epistel och evangelium: Det \u00e4r de religi\u00f6sa ledarna som kritiseras<\/h3>\n

Av Simon Hedund<\/strong>
\n\"\"<\/a>P\u00e5 5:e s\u00f6ndagen i fastan finns det s\u00e5 mycket att predika om att det kan bli sv\u00e5rt att f\u00e5 med allt. Redan i den gammaltestamentliga texten kan vi fundera kring Abrahams villighet att offra sitt eget barn \u2013 varf\u00f6r kr\u00e4ver Gud detta, hur m\u00e5r Abraham, Isak, och Sara, \u00e4r det ett rimligt krav, handlar det som sker egentligen om att Gud inte vill ha barnoffer n\u00e4r andra gudar ans\u00e5gs vilja det?
\nMen det \u00e4r inte d\u00e4r jag ska fokusera, utan p\u00e5 episteln (Apg 4:1-12) och evangeliet (Mark 12:1-12). I b\u00e5da dessa texter lyfts Ps 122, \u201dStenen som husbyggarna ratade har blivit en h\u00f6rnsten…\u201d Det \u00e4r enkelt att falla i f\u00e4llan att s\u00e4ga att \u201dhusbyggarna\u201d \u00e4r judarna, och det nya huset med Kristus som h\u00f6rnsten \u00e4r kyrkan. Men \u00e4r det verkligen det Jesus, och senare apostlarna, s\u00e4ger?
\nF\u00f6r att f\u00e5 veta vem Jesus talar om, s\u00e5 \u00e4r det klokt att veta vem han talar till. Detsamma g\u00e4ller episteltexten. I detta fall v\u00e4nder de sig, generellt talat, till det religi\u00f6sa ledarskapet. I slutet p\u00e5 evangelietexten beskrivs dessa olika ledare som att de st\u00e5r i antites till folket \u2013 ledarna vill gripa Jesus, de f\u00f6rst\u00e5r att hans liknelse handlar om dem, men v\u00e5gar inte f\u00f6r folket. Samma antites finns om man l\u00e4ser vidare efter dagens episteltext.
\nN\u00e4r Jesus i liknelsen om ving\u00e5rden g\u00e5r till r\u00e4tta med det religi\u00f6sa ledarskapet anknyter han till Jesaja 5, en text som hade kunnat vara dagens gammaltestamentliga text om man hade velat betona hur Jesus stod i, ville framst\u00e4lla sig som och s\u00e4kert uppfattades som st\u00e5ende i den profetiska traditionen.
\nDet \u00e4r v\u00e4rt att notera att det r\u00f6r sig om en inomjudisk konflikt, som ber\u00f6r s\u00e5v\u00e4l religi\u00f6s tolkning som maktut\u00f6vning. N\u00e4r ledarna k\u00e4nner sig hotade av Jesu anspr\u00e5k tar de till maktmedel och vill f\u00e4ngsla och avr\u00e4tta Jesus, och senare Petrus och Johannes.
\nDe religi\u00f6sa ledare som f\u00f6rf\u00f6ljde Jesus och hans apostlar bem\u00f6ts av Jesus med h\u00e5rda ord. De j\u00e4mf\u00f6rs med m\u00f6rdare, de har ratat h\u00f6rnstenen. Men det vore orimligt att t\u00e4nka att detta g\u00e4ller alla judar som inte trott eller tror p\u00e5 Jesus. De han v\u00e4nder sig mot \u00e4r de som aktivt f\u00f6rf\u00f6ljer och d\u00f6dar ving\u00e5rds\u00e4garens s\u00e4ndebud och son, de som arbetade f\u00f6r att d\u00f6da Jesus och hans f\u00f6ljare.
\nMen Petrus s\u00e4ger ju att hos ingen annan finns fr\u00e4lsningen \u2013 betyder inte det att den som inte tror \u00e4r f\u00f6rlorad? Den fr\u00e5gan \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ng f\u00f6r att reda ut h\u00e4r, men helt kort menar jag att Kyrkornas V\u00e4rldsr\u00e5ds uttalande om att vi som kyrka enbart kan se fr\u00e4lsning genom Kristus men samtidigt inte kan begr\u00e4nsa Guds fr\u00e4lsningsvilja, \u00e4r ett gott perspektiv. (KV:s samt andra ekumeniska dokument r\u00f6rande religionsm\u00f6te finns samlade i en skrift som kan bet\u00e4llas fr\u00e5n SKR<\/a>.) Den rymmer s\u00e5 att s\u00e4ga s\u00e5v\u00e4l Petrus som Paulus. Petrus kan bara f\u00f6rkunna Kristus, ty det \u00e4r den enda v\u00e4g han k\u00e4nner till Gud. Paulus talar ofta om fr\u00e4lsning som en exklusiv sak, men samtidigt kan han tala om den som universell (till exempel Rom 5:18-19), och forskare \u00e4r inte eniga om vilken fr\u00e4lsningssyn Paulus egentligen hade. Men vilken retorisk mardr\u00f6m det hade varit f\u00f6r Petrus att tala inf\u00f6r de religi\u00f6sa ledarna och s\u00e4ga \u201dJesu namn fr\u00e4lser, men ni kan s\u00e4kert ocks\u00e5 ha en po\u00e4ng.\u201d
\nDagens epistel och evangelium \u00e4r tydligt f\u00f6rd\u00f6mande mot religi\u00f6st tv\u00e5ng genom f\u00f6rtryckande metoder och hot, samtidigt som de f\u00f6rkunnar Kristus som den h\u00f6rnsten vi kan lita p\u00e5 f\u00f6r att bygga v\u00e5ra liv och f\u00f6rhoppningar. L\u00e5t oss aldrig bli som de religi\u00f6sa ledare vilka Jesus f\u00f6rd\u00f6mer, och l\u00e5t oss agera mot religi\u00f6st tv\u00e5ng.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e5terfinner du texterna som pdf<\/strong><\/p>\n

Fastlags\u00f6ndagen 2 \u00e5rg<\/a><\/p>\n

2 i fastan 2 \u00e5rg<\/a><\/p>\n

3 i fastan evangelietext 2 \u00e5rg<\/a><\/p>\n

Midfastos\u00f6ndagen<\/a><\/p>\n

5 i fastan – GT 2 \u00e5rg<\/a><\/p>\n

5 i fastan ep + ev \u00e5rg 2<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inf\u00f6r fastetiden som helhet\u00a0 p\u00e5minner vi om H\u00e5kan Bengtssons text Passionstiden och traditioner fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5rg\u00e5ngen. Den st\u00e5r sig ocks\u00e5 i \u00e5r. Sexagesima: Underbara lagbud och polemiska faris\u00e9er I dagens texter dyker tv\u00e5 teman upp som kan v\u00e5lla problem i judisk-kristna relationer, och som vi kan beh\u00f6va \u00e4gna litet uppm\u00e4rksamhet: Lagen och faris\u00e9erna. P\u00e5 sj\u00e4lva […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1575","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Inf\u00f6r fastetiden som helhet\u00a0 p\u00e5minner vi om H\u00e5kan Bengtssons text Passionstiden och traditioner fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5rg\u00e5ngen. Den st\u00e5r sig ocks\u00e5 i \u00e5r. Sexagesima: Underbara lagbud och polemiska faris\u00e9er I dagens texter dyker tv\u00e5 teman upp som kan v\u00e5lla problem i judisk-kristna relationer, och som vi kan beh\u00f6va \u00e4gna litet uppm\u00e4rksamhet: Lagen och faris\u00e9erna. P\u00e5 sj\u00e4lva […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-02-19T15:45:08+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-27T21:00:58+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"22 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2019-02-19T15:45:08+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T21:00:58+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\"},\"wordCount\":4391,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2019-02-19T15:45:08+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T21:00:58+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Inf\u00f6r fastetiden som helhet\u00a0 p\u00e5minner vi om H\u00e5kan Bengtssons text Passionstiden och traditioner fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5rg\u00e5ngen. Den st\u00e5r sig ocks\u00e5 i \u00e5r. Sexagesima: Underbara lagbud och polemiska faris\u00e9er I dagens texter dyker tv\u00e5 teman upp som kan v\u00e5lla problem i judisk-kristna relationer, och som vi kan beh\u00f6va \u00e4gna litet uppm\u00e4rksamhet: Lagen och faris\u00e9erna. P\u00e5 sj\u00e4lva […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2019-02-19T15:45:08+00:00","article_modified_time":"2020-11-27T21:00:58+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"22 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2019-02-19T15:45:08+00:00","dateModified":"2020-11-27T21:00:58+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/"},"wordCount":4391,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2019-02-19T15:45:08+00:00","dateModified":"2020-11-27T21:00:58+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/02\/19\/tala-val-fastan-andra-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – fastan, andra \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1575","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1575"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1575\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2388,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1575\/revisions\/2388"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}