Shabbat Para \u2013 det betyder att det nu \u00e4r bara tv\u00e5 veckor kvar till Pesach!<\/p>\n
Vi alla kommer att sitta runt borden f\u00f6r att fira sedern. Men har ni fr\u00e5gad er n\u00e5gong\u00e5ng varifr\u00e5n sedern egentligen kommer? Svaret som m\u00e5nga av oss skulle ge \u00e4r \u201ddet kommer fr\u00e5n utt\u00e5get ur Egypten. D\u00e4r \u00e5ts matza.\u201d Men det s\u00e4ger egentligen bara varifr\u00e5n seden att \u00e4ta matze* kommer. Inte varifr\u00e5n sj\u00e4lva sedern kommer. Ni vet, allt som tillh\u00f6r sedern: de fyra fr\u00e5gorna, de fyra glas vin, lutandet, afikoman*… F\u00f6r om vi tittar i toratexten som beskriver utt\u00e5get ur Egypten s\u00e5 hittar vi inte mycket. Det n\u00e4rmaste vi kommer \u00e4r budet att \u00e4ta det rostade lammet tillsammans med osyrat br\u00f6d och bittra \u00f6rter. Men det blir v\u00e4ldigt klart att det centrala som texten i 2 Moseboken beskriver \u00e4r \u00e4tandet av pesachlammet, \u00f6rterna och det osyrade br\u00f6det n\u00e4mns bara i f\u00f6rbig\u00e5ende. Det \u00e4r den gemensamma m\u00e5ltiden av det rostade lammet som \u00e4r det centrala.<\/p>\n
Senare, med tillkomsten av Tabernaklet och sedan Templet, s\u00e5 uppr\u00e4tth\u00f6lls seden att \u00e4ta pesachlammet. Men till skillnad fr\u00e5n alla andra Tempelritualer som involverade offer s\u00e5 var det inte pr\u00e4sterna som skulle bringa pesachoffret utan var och en, dvs varje \u00f6verhuvud av en familj, och att vikten var sedan att ALLA GEMENSAMT sedan skulle delta i m\u00e5ltiden.<\/p>\n
Men vi hittar inga sp\u00e5r efter n\u00e5got som skulle likna haggada*<\/em>, och sederritualen.<\/p>\n Sederm\u00e5ltider \u00e4r kanske den seden som flest judar iakttar i n\u00e5gon form. Oavsett hur religi\u00f6s eller icke-religi\u00f6s man \u00e4r, sedern \u00e4r n\u00e5got som binder oss ihop. Och under \u00e5rtusenden s\u00e5 var pesachtiden en tid man s\u00e5g fram emot med stor f\u00f6rv\u00e4ntan men ocks\u00e5 med stor oro, och inte pga av st\u00e4dhysterin som onekligen utbryter veckan, eller dagarna innan utan eftersom det ofta var en tid som var s\u00e4rskild farlig f\u00f6r judar, speciellt i kristna l\u00e4nder. Pesach har en tendens att sammanfalla med den kristna p\u00e5sken \u2013 och den kristna p\u00e5skens tema har gett upphov till \u00e5rhundraden av judef\u00f6rf\u00f6ljelser som d\u00e5 ofta utl\u00f6stes av religi\u00f6st uppeggade massor som stormade som judiska kvarteren f\u00f6r att utkr\u00e4va h\u00e4mnd.<\/p>\n Judisk-kristna relationer har f\u00f6r\u00e4ndrats i m\u00e5nga aspekter och speciellt evangeliska\/protestantiska kristna har uppt\u00e4ckt ett nytt s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 sin egen tro genom att f\u00f6rst\u00e5 Jesus som jude som s\u00e4gs har levt under det 1:a \u00e5rhundrade efter v\u00e5r tider\u00e4kning, dvs p\u00e5 en tid d\u00e5 den Andra Templet fortfarande existerade i Jerusalem. Och Jesus sista m\u00e5ltid \u00e4gde rum p\u00e5 pesachaftonen, enligt k\u00e4llorna i den Kristna Bibeln. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mer och mer utbrett bland kyrkorna, och \u00e4ven h\u00e4r i Sverige, att h\u00e5lla sederm\u00e5ltider f\u00f6r sina f\u00f6rsamlingsmedlemmar i ett f\u00f6rs\u00f6k att anknyta till Jesus liv d\u00e5 man beskriver att sederm\u00e5ltiden \u00e4r m\u00e5ltiden Jesus \u00e5t med sina l\u00e4rjungar…<\/p>\n Det finns flera problem med detta:<\/p>\n Mitt folk mitt folk, vad har jag gjort mot dig. Och varmed har jag betungat dig ? Svara mig…<\/em><\/p>\n Jag f\u00f6rde dig ju upp ur Egyptens land, du har rest korset \u00e5t din Fr\u00e4lsare…<\/em><\/p>\n Jag upph\u00f6jde dig till storhet och \u00e4ra ; Du upph\u00e4ngde mig till sm\u00e4lek p\u00e5 korset…<\/em><\/p>\n Hur mycket man \u00e4n s\u00e4ger att detta b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s \u201dallegoriskt\u201d etc \u2013 den bokstavliga meningen \u00e4r uppenbar. F\u00f6r mig som aldrig hade l\u00e4st texten f\u00f6rr kom det som en chock. Dess betydelse var och \u00e4r solklar: judar f\u00f6rr\u00e5dde Jesus, judar d\u00f6dade Jesus. Svenska kyrkan tog i och f\u00f6r sig bort den i den senaste upplagan av kyrkohandboken som kom ut 2018 men den l\u00e4r framf\u00f6ras \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i landet p\u00e5 L\u00e5ngfredagen. Som jag ser p\u00e5 det s\u00e5 rimmar det illa med den just avslutade konferensen i Uppsala om anti-judisk kyrkokonst och anti-judisk polemik i kristna kretsar.<\/p>\n F\u00f6r att vara tydligt: Kristna sederm\u00e5ltider \u00e4r n\u00e5gonting som jag tar avst\u00e5nd ifr\u00e5n av de anledningarna jag n\u00e4mnde ovan. Det g\u00e5r d\u00e4remot alldeles utm\u00e4rkt som icke-jude att delta i en sederm\u00e5ltid hos en judisk v\u00e4n eller bekant och det g\u00e5r utm\u00e4rkt att bjuda icke-judiska v\u00e4nner och bekanta till v\u00e5ra egna pesachbord. Och jag hoppas att vi alla komma att ha intressanta diskussions\u00e4mnen runt v\u00e5rt bord, g\u00e4rna i s\u00e4llskap med familj, v\u00e4nner och bekanta. Judar s\u00e5v\u00e4l som icke-judar.<\/p>\n Ute Steyer<\/strong><\/p>\n *Haggada \u00e4r namnet p\u00e5 ordningen f\u00f6r sederm\u00e5ltiden, matze \u00e4r det osyrade br\u00f6det, afikoman \u00e4r en bit av br\u00f6det som sparas till sist i m\u00e5ltiden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Shabbat Para \u2013 det betyder att det nu \u00e4r bara tv\u00e5 veckor kvar till Pesach! Vi alla kommer att sitta runt borden f\u00f6r att fira sedern. Men har ni fr\u00e5gad er n\u00e5gong\u00e5ng varifr\u00e5n sedern egentligen kommer? Svaret som m\u00e5nga av oss skulle ge \u00e4r \u201ddet kommer fr\u00e5n utt\u00e5get ur Egypten. D\u00e4r \u00e5ts matza.\u201d Men det […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1621,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989],"tags":[],"class_list":["post-1634","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter"],"acf":[],"yoast_head":"\n\n
\n