{"id":1654,"date":"2019-04-07T18:42:23","date_gmt":"2019-04-07T16:42:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1654"},"modified":"2019-05-17T16:41:48","modified_gmt":"2019-05-17T14:41:48","slug":"tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"

\"Biskop<\/a>Inf\u00f6r Stilla veckan p\u00e5minner vi om Krister Stendahls bok Den heliga veckan<\/em> med kommentarer till veckans alla dagar, som vi med gener\u00f6st tillst\u00e5nd av hans familj f\u00e5tt publicera p\u00e5 v\u00e5r hemsida<\/a>.<\/p>\n

 <\/p>\n

Nedan f\u00f6ljer en text av Jesper Svartvik som med fokus p\u00e5 Sk\u00e4rtorsdagen, men med bredare giltighet \u00e4n s\u00e5, tar upp faran f\u00f6r att ers\u00e4ttningsteologin sp\u00f6kar n\u00e4r vi talar om ”det nya f\u00f6rbundet” – nytt p\u00e5 Nya Testamentets spr\u00e5k handlar inte om en kontrast mot Gamla Testamentet, utan om en nytolkning i kontinuitet: ”\u00e4n som i g\u00e5ngen tid”, h\u00e4vdar Svartvik. Ytterligare en resurs \u00e4r podden Tolkning p\u00e5g\u00e5r<\/a> med ett f\u00e4rskt inslag d\u00e4r Jesper Svartvik talar om texterna fr\u00e5n l\u00e5ngfredagen till p\u00e5skdagen. Tyv\u00e4rr \u00e4r ljudkvaliteten usel, men det \u00e4r v\u00e4rt att anstr\u00e4nga sig!<\/p>\n

Sk\u00e4rtorsdagen: Den natt d\u00e5 den judiska liturgin l\u00e4ste Jesus Kristus<\/strong><\/h3>\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Efter Midfastos\u00f6ndagen blir det \u00e4n mer uppenbart att vi snart g\u00e5r in i Stilla veckan. Under dessa betydelsem\u00e4ttade veckor i Fastans slutskede st\u00e4ller vi fundamentala fr\u00e5gor om oss sj\u00e4lva, om gott och ont, om Guds l\u00f6ften och barmh\u00e4rtighet, om Jesu l\u00e4ra, liv, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse \u2013 och om hur den kristna tron r\u00e4cker oss svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor. H\u00e4r f\u00f6ljer \u00e5gra tankar om Sk\u00e4rtorsdagens texter, teologi och liturgi<\/p>\n

Sk\u00e4rtorsdagens \u00e4mne i Evangelieboken \u00e4r \u201dDet nya f\u00f6rbundet\u201d. Den formuleringen aktualiserar \u2013 \u00e4n en g\u00e5ng \u2013 judisk-kristna relationer. Hur ska vi f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan, \u00e5 ena sidan, kristen tro och \u00e5 andra sidan det Guds f\u00f6rbund som kommer till uttryck i judisk tro och tradition? P\u00e5 vilket s\u00e4tt \u00e4r det nya f\u00f6rbundet \u201dnytt\u201d? Vad menar vi med \u201dnytt\u201d? \u00c4r \u201dnytt\u201d alltid b\u00e4ttre \u00e4n \u201dgammalt\u201d? \u00c4r \u201dnytt\u201d alltid en ers\u00e4ttning f\u00f6r det som \u00e4r \u201dgammalt\u201d?<\/p>\n

En viktig f\u00f6rsta aspekt \u00e4r att orden \u201dnytt\u201d och \u201dgammalt\u201d inte anv\u00e4nds p\u00e5 ett entydigt s\u00e4tt i Bibeln. K\u00e4rleksbudet beskrivs i Johannesevangeliet som \u201dnytt\u201d (Joh 13:34) \u00e4ven om det ju finns redan i Gamla testamentet (t.ex. 3\u00a0Mos 19:18). I ett brev skrivet av n\u00e5gon som tillh\u00f6r samma teologiska skola som Johannesevangeliets f\u00f6rfattare \u2013 s\u00e5vida det faktiskt inte \u00e4r en och samma person \u2013 p\u00e5pekas det att k\u00e4rleksbudet alls icke \u00e4r n\u00e5got nytt utan \u201dett gammalt [bud]\u201d (1\u00a0Joh 2:7). I det brevet tycks det vara de teologiska motst\u00e5ndarna som har lanserat en \u201dny\u201d l\u00e4ra \u2013 och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ordet \u201dgammalt\u201d f\u00f6r epistelf\u00f6rfattaren en garant f\u00f6r god teologi.<\/p>\n

Gammalt och nytt<\/em><\/strong><\/h4>\n

M\u00e5nga kristna har nog tagit f\u00f6r givet att v\u00e5rt tal om \u201dgammalt\u201d och \u201dnytt\u201d inneb\u00e4r att det f\u00f6rra f\u00f6rbundet skulle vara f\u00f6r\u00e5ldrat. Det gammaltestamentliga budskapet \u00e4r ju att buden har givits f\u00f6r att f\u00f6rbundets folk \u201dskall leva genom dem\u201d (3\u00a0Mos 18:5; hebr. wa-chaj ba-hem<\/em>), och i Johannesevangeliet \u2013 som detta \u00e5r st\u00e5r i centrum under Stilla veckan \u2013 f\u00f6rkunnar Kristus att han har kommit f\u00f6r att m\u00e4nniskor \u201dskall ha liv, och liv i \u00f6verfl\u00f6d\u201d (Joh 10:10). S\u00e5v\u00e4l judisk som kristen p\u00e5sk handlar allts\u00e5 framf\u00f6r allt om livsmod och hopp, inte om d\u00f6d och arvstvister. Hur ska vi i det sammanhanget f\u00f6rst\u00e5 orden \u201dgammalt\u201d och \u201dnytt\u201d?<\/p>\n

Det \u00e4r uppenbart att orden \u201dny\u201d och \u201dnytt\u201d har spelat en v\u00e4sentlig i roll kristen teologi, inte minst p\u00e5 grund av instiftelseordens formulering \u201ddet nya f\u00f6rbundet\u201d. De \u00e4ldsta bel\u00e4ggen f\u00f6r instiftelseorden finns hos Paulus och i den synoptiska traditionen. N\u00e4r dessa fr\u00e5gor diskuteras b\u00f6r vi minnas att det bara \u00e4r hos Paulus och Lukas som formuleringen \u201ddet nya f\u00f6rbundet\u201d (grek. h\u00ea kain\u00ea diath\u00eak\u00ea<\/em>) f\u00f6rekommer; hos Matteus och Markus st\u00e5r det i st\u00e4llet \u201df\u00f6rbundsblodet\u201d (grek. to haima t\u00eas diath\u00eak\u00eas<\/em>). Detta borde v\u00e4l betyda att eukaristin regelbundet firades i de matteiska och markianska kommuniteterna utan att det uppfattades som ett \u201dnytt\u201d f\u00f6rbund?<\/p>\n

Det faktum att eukaristins \u00e4ldsta kontext \u00e4r den judiska p\u00e5skm\u00e5ltiden \u00e4r en p\u00e5minnelse om den fundamentala roll som exodusmotivet spelar i s\u00e5v\u00e4l judisk som kristen teologi: i Gamla testamentet fr\u00e5n slaveri till frihet, i Nya testamentet genom d\u00f6d till liv. Vi beh\u00f6ver minnas att den judiska p\u00e5skm\u00e5ltiden var viktig f\u00f6r Jesus \u2013 och d\u00e4rmed \u00e4ven f\u00f6r hans l\u00e4rjungar. Judendomen \u00e4r inte bara en bakgrund som vi d\u00e5 och d\u00e5 bekantar oss med f\u00f6r att d\u00e4refter hastigt \u00e5terv\u00e4nda till den kristna begreppsv\u00e4rlden. N\u00e4ra nog allt i de tv\u00e5 traditionernas bibelanv\u00e4ndning str\u00f6mmar ut ur exodusmotivet. Den grundl\u00e4ggande dialektiken mellan, \u00e5 ena sidan, den destruktiva tj\u00e4nsten<\/em> som slavar hos Farao och, \u00e5 andra sidan, m\u00f6jligheten att fira Guds-tj\u00e4nst<\/em> i \u00f6knen framtr\u00e4der g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng i de tv\u00e5 traditionerna; f\u00f6r oss i Svenska kyrkan f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan n\u00e4r s\u00f6ndagens \u00e4mne var \u201dn\u00e5d och tj\u00e4nst\u201d. (Det hebreiska ordet f\u00f6r slaveriet<\/em> f\u00f6r Farao och att fira gudstj\u00e4nst<\/em> till Guds \u00e4ra \u00e4r ett och samma: \u2018a<\/em>vodah<\/em>, ordagrant \u201dtj\u00e4nst\u201d.)<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det djupa sambandet mellan de tv\u00e5 religi\u00f6sa traditionerna beh\u00f6ver vi inse att vi inte l\u00e4ngre kan n\u00f6ja oss med att g\u00f6ra ett kort studiebes\u00f6k i syfte att bekanta oss med \u201dde judiska r\u00f6tterna\u201d och \u201dden judiska bakgrunden\u201d, f\u00f6r att d\u00e4refter frejdigt f\u00f6rklara att v\u00e5r f\u00f6rsta kommentar \u2013 och ofta v\u00e5rt enda svar \u2013 \u00e4r att kristendomen i f\u00f6rh\u00e5llande till dessa r\u00f6tter och denna bakgrund \u00e4r \u201dny\u201d. Ordet \u201dny\u201d f\u00f6rekommer f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven inom den judiska traditionen. Det hebreiska adjektivet chadash<\/em> (\u201dny\u201d) har med substantivet chiddush<\/em> att g\u00f6ra, som avser en nytolkning av en text, inte p\u00e5 bekostnad av Guds f\u00f6rblivande f\u00f6rbundstrohet, utan som \u00e4nnu en manifestation av densamma. Det som f\u00f6ljer \u00e4r min chiddush<\/em> av instiftelseorden, en tolkning som har vuxit fram under mina m\u00e5nga \u00e5r i Jerusalem d\u00e4r jag ofta har blivit inbjuden till sabbats- och p\u00e5skm\u00e5ltider i judiska hem.<\/p>\n

Den natt d\u00e5 den judiska liturgin l\u00e4ste Jesus Kristus<\/em><\/strong><\/h4>\n

Den kristna fastan mynnar ut i Stilla veckan: den inleds med Palms\u00f6ndagen och den inbjuder sedan kristna att f\u00f6lja Jesus under hans jordelivs allra sista dagar och timmar. En av de mest betydelsefulla gudstj\u00e4nsterna \u00e4r sk\u00e4rtorsdagsm\u00e4ssan, som \u00e4r m\u00e4ssan framf\u00f6r alla andra m\u00e4ssor under \u00e5ret: det \u00e4r Stilla veckans sista<\/em> liturgiska m\u00e5ltid, det \u00e4r Jesu jordelivs sista m\u00e5ltid tillsammans med l\u00e4rjungarna. I m\u00e4ssan l\u00e4ser och lyssnar kristna till instiftelseorden som beskriver en f\u00f6rvandling, men denna g\u00e5ng inte fr\u00e5n vatten till vin (som i Johannesevangeliets andra kapitel), utan fr\u00e5n vin till blod (tv\u00e5 kapitel fr\u00e5n slutet i de tre synoptiska evangelierna).<\/p>\n

I den judiska p\u00e5skm\u00e5ltiden ing\u00e5r ett moment som kallas ha-maggid<\/em> (hebr. \u201dber\u00e4ttelsen\u201d) \u2013 <\/em>eller bara maggid<\/em> \u2013 som \u00e5syftar l\u00e4sandet av p\u00e5sk-ber\u00e4ttelsen<\/em>. De som firar p\u00e5skm\u00e5ltiden ska ber\u00e4tta om Guds g\u00e4rningar f\u00f6r att p\u00e5minnas om vad Gud gjorde f\u00f6r folket d\u00e5 det f\u00f6rdes ut ur Egypten. Det inleds med en text p\u00e5 arameiska, vilket \u00e4r en fingervisning om att det \u00e4r en mycket gammal del av p\u00e5skm\u00e5ltidsliturgin. Den som leder m\u00e5ltiden h\u00e5ller upp det osyrade br\u00f6det och s\u00e4ger ha lachma \u2018ania<\/em> (\u201dse, el\u00e4ndets br\u00f6d\u201d), vilket \u00e4r en h\u00e4nvisning till 5\u00a0Mos 16:3, som i Bibel\u00a02000 \u00f6vers\u00e4tts med orden \u201dutsatthetens br\u00f6d\u201d (hebr. lechem \u2018oni<\/em>). Nu \u00e4r det s\u00e5 att ordet f\u00f6r det personliga pronomenet \u201djag\u201d \u2013 s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 hebreiska (ani<\/em>) som p\u00e5 arameiska (ana<\/em>) \u2013 \u00e4r mycket likt ordet som beskriver det osyrade br\u00f6det. Den som d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 arameiska skulle s\u00e4ga ha lachma ana<\/em> eller p\u00e5 hebreiska ha-lechem ani<\/em> j\u00e4mf\u00f6r sig sj\u00e4lv med el\u00e4ndets br\u00f6d: \u201dbr\u00f6det \u00e4r jag\u201d eller \u201djag \u00e4r detta br\u00f6d\u201d. T\u00e4nk om detta \u00e4r ursprunget till det som idag kallas instiftelseorden? Det torde i s\u00e5 fall vara en av v\u00e4rldshistoriens mest spridda \u2013 och samtidigt mest ok\u00e4nda \u2013 allitterationer. Kan det vara s\u00e5 att Jesus \u2013 bara n\u00e5gra timmar innan han ska gripas i Getsemane \u2013 anknyter till p\u00e5skm\u00e5ltidens liturgi f\u00f6r att ge ord \u00e5t sin egen utsatthet? Nattvardskalken f\u00f6r tankarna till blodsutgjutelse, sm\u00e4rta och d\u00f6d, och det brutna br\u00f6det \u00e4r en p\u00e5minnelse om allt det som \u00e4r brutet och br\u00e4ckligt i denna v\u00e4rld.<\/p>\n

Den natt d\u00e5 han blev f\u00f6rr\u00e5dd l\u00e4ste han inte bara den judiska liturgin; den judiska liturgin l\u00e4ste \u00e4ven Jesus fr\u00e5n Nasaret<\/em>. Liturgin gav honom ett spr\u00e5k som satte ord p\u00e5 det han k\u00e4nde och ville. Det \u00e4r ju uppenbart att Jesus enligt evangelisterna p\u00e5 sitt yttersta gjorde Psaltarens ord \u201dMin Gud, min Gud, varf\u00f6r har du \u00f6vergivit mig?\u201d till sina egna. Kan vi inte t\u00e4nka p\u00e5 samma s\u00e4tt i fr\u00e5ga om nattvardsliturgin? Varf\u00f6r ska vi till\u00e5ta att den m\u00e5ltiden f\u00f6rvandlas till ett slags forskarseminarium med f\u00f6rnumstiga utkast till avhandlingskapitel om ers\u00e4ttningsteologi, baserat p\u00e5 ordet kain\u00ea<\/em> (\u201dnytt\u201d)?<\/p>\n

Ers\u00e4ttningsteologins k\u00e4nnetecken<\/em><\/strong><\/h4>\n

Hur kan vi beskriva och d\u00e4rmed k\u00e4nna igen och undvika ers\u00e4ttningsteologi idag? Ers\u00e4ttningsteologin har tv\u00e5 best\u00e5ndsdelar: f\u00f6rst tecknas en mer eller mindre riktigt eller en mer eller mindre tendenti\u00f6s bild av d\u00e5tida judendom, som ger intrycket att judendomen \u00e4r otillr\u00e4cklig, outvecklad, felaktig eller till och med destruktiv; d\u00e4refter beskrivs kristendom som en l\u00f6sning p\u00e5 just det problemet. Bortom alla de m\u00e5nga orden verkar det till sist egentligen finnas tv\u00e5 grundh\u00e5llningar: (i) Har kristendomen ett existensber\u00e4ttigande bara d\u00e4rf\u00f6r att judendomen \u00e4r otillr\u00e4cklig, outvecklad, felaktig eller till och med destruktiv? I s\u00e5 fall \u00e4r det r\u00e4tt och riktigt att alltid betona n\u00e5gon aspekt av Gamla testamentet och judendomen som visar att dessa ger uttryck f\u00f6r en insufficient fromhet. (ii) Eller \u00e4r kristendomens \u00e4rende att Gamla testamentet, det f\u00f6rra f\u00f6rbundet och judisk tro s\u00e5 viktiga, v\u00e4rdefulla och varaktiga att de i och med Nya testamentets texter och teologi nu \u00e4ven kommer de andra folken tillgodo? Om vi \u00e4r av den andra uppfattningen \u2013 som Svenska kyrkan, uttrycker det i Guds v\u00e4gar <\/em>(som \u00e4r Svenska kyrkans dokument om judisk-kristna relationer, antaget 2001 av Kyrkom\u00f6tet): \u201dGuds f\u00f6rbund med det judiska folket \u00e4ger fortsatt giltighet\u201d \u2013 ska vi allts\u00e5 tala om judendomen inte som ett problem att l\u00f6sa utan som ett liv att leva<\/em>.<\/p>\n

Det som \u00e4r s\u00e5 destruktivt med ers\u00e4ttningsteologin \u00e4r att den n\u00e4stan uteslutande talar f\u00f6rklenande om den judiska traditionen. Det problematiska<\/em> \u00e4r allts\u00e5 att denna teologi s\u00e5 programmatiskt<\/em> och paradigmatiskt<\/em> beskriver judenhet och judendom som ett teologiskt f\u00f6rstadium till kristendomen. Antisemitism \u00e4r ett starkt ord som f\u00f6rvisso ska anv\u00e4ndas med urskiljning, men finns det inte fog att nyttja det n\u00e4r vi ska beskriva en teologi som \u2013 i syfte att f\u00f6rh\u00e4rliga den egna \u00f6vertygelsen \u2013 refererar till en annan trostradition n\u00e4stan uteslutande i negativa ordalag? All antisemitism \u00e4r inte ers\u00e4ttningsteologisk, men jag vill h\u00e4vda att tv\u00e5 tusen \u00e5rs ers\u00e4ttningsteologi har skapat en grogrund f\u00f6r antisemitism. Att inte se och inse att det finns ett s\u00e5dant samband \u00e4r att tv\u00e5 sina h\u00e4nder \u2013 och i Stilla veckan b\u00f6r kristna inte \u00e4gna sig \u00e5t handtvagning som Pontius Pilatus, utan \u00e5t fotatvagning som Jesus Kristus.<\/p>\n

\u00c4r antisemitism synd \u2013 eller n\u00e5got annat?<\/em><\/strong><\/h4>\n

Inte minst i Kyrkornas v\u00e4rldsr\u00e5ds sammanhang understryks det ofta att antisemitism \u00e4r synd mot Gud och medm\u00e4nniskor. I detta sammanhang vill jag hellre pr\u00f6va tanken att den ers\u00e4ttningsteologiska antisemitismen \u00e4r heresi. Med andra ord, ers\u00e4ttningsteologi \u00e4r inte tankar, ord och g\u00e4rningar i strid med den inre \u00f6vertygelsen; ers\u00e4ttningsteologi \u00e4r uttryck f\u00f6r d\u00e5lig teologi. Jag vill h\u00e4vda att det finns goda sk\u00e4l f\u00f6r att h\u00e4vda att ers\u00e4ttningsteologi \u00e4r heresi. Ers\u00e4ttningsteologin strider n\u00e4mligen mot tre oomkullkastliga teologiska fundament i kristen teologi:<\/p>\n

(a)\u00a0F\u00f6r det f\u00f6rsta inneb\u00e4r ers\u00e4ttningsteologin i f\u00f6rl\u00e4ngningen ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av inkarnationens mysterium<\/em>, \u00f6vertygelsen att himmelens och jordens skapare m\u00f6ter oss i Jesus Kristus. Den tidiga kristenhetens term f\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Fadern och Sonen \u00e4r homoousios<\/em> (grek. \u201dav samma v\u00e4sen\u201d), vilket beskriver och sammanfattar att kristen teologi bek\u00e4nner att Jesus Kristus uppenbarar Faderns vilja och v\u00e4sen. Homoousios<\/em>-teologin understryker s\u00e5lunda likheten; den f\u00f6rs\u00f6ker inte lansera den olikhetsteologi som inte s\u00e4llan f\u00f6rkunnas idag, n\u00e4mligen den som h\u00e4vdar att Jesus \u00e4r \u201dav ett annat v\u00e4sen\u201d (grek. heteroousios<\/em>) \u00e4n Gamla testamentets Gud, att Jesu l\u00e4ra skiljer sig fr\u00e5n de gammaltestamentliga texterna, och att kristendom d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r fundamentalt annorlunda \u00e4n judendom.<\/p>\n

(b) F\u00f6r det andra inneb\u00e4r ers\u00e4ttningsteologin ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av Guds f\u00f6rbundstrohet<\/em>. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5minns bibell\u00e4saren om att Gud \u00e4r trofast, och att relationen mellan Guds Israel och Israels Gud beskrivs som \u201dett evigt f\u00f6rbund\u201d (hebr. berit <\/em>\u2018o<\/em>lam<\/em>) eller liknande formuleringar.<\/p>\n

Dessutom m\u00e5ste den som vinnl\u00e4gger sig om att f\u00f6rklara att det f\u00f6rra f\u00f6rbundet \u00e4r upph\u00e4vt fastst\u00e4lla n\u00e4r detta skedde: Exakt n\u00e4r<\/em> upph\u00e4vdes det f\u00f6rra f\u00f6rbundet? Den kvardr\u00f6jande fr\u00e5gan \u00e4r denna: varf\u00f6r skulle priset f\u00f6r f\u00f6rvissningen att Gud h\u00f6r de b\u00f6ner som vi ber i Jesu namn vara att Gud inte l\u00e4ngre h\u00f6r de b\u00f6ner som Jesus sj\u00e4lv bad varje dag i sitt vuxna liv, inte minst p\u00e5 sabbaten och under den sista m\u00e5ltiden med sina l\u00e4rjungar?<\/em><\/p>\n

(c)\u00a0F\u00f6r det tredje f\u00f6ruts\u00e4tter ers\u00e4ttningsteologin en f\u00f6rv\u00e4xling av tv\u00e5 fundamentalt olika f\u00f6reteelser<\/em>, n\u00e4mligen, \u00e5 ena sidan, (i) det som brukar kallas en bristfull skapelse eller en fallen v\u00e4rld, och, \u00e5 andra sidan (ii) Guds goda och n\u00e5defulla f\u00f6rbund med det judiska folket, den relation som kommer till uttryck i och faktiskt \u00e4r sj\u00e4lva f\u00f6ruts\u00e4ttningen och garanten f\u00f6r de gammaltestamentliga texternas tillkomst och bevarande. Ers\u00e4ttningsteologins tydligaste avtryck i det vi t\u00e4nker, s\u00e4ger och skriver \u00e4r att judendomen g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00e5r kl\u00e4 skott f\u00f6r bristerna i den fallna skapelsen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ers\u00e4ttningsteologin felaktig och farlig, och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi i v\u00e5ra utl\u00e4ggningar av de hebreiska och grekiska orden f\u00f6r \u201dny\u201d (hebr. chadash<\/em>; grek.\u00a0kainos<\/em>) vinnl\u00e4gga oss om att undvika det koncentrat av kontrastteologi som utvecklats under tv\u00e5 \u00e5rtusenden. Det \u00e4r \u201d\u00e5nyo\u201d och \u201d\u00e4n som i g\u00e5ngen tid\u201d (Sv.\u00a0Ps. 39:1) som \u00e4r den naturliga klangbottnen i kristen teologi n\u00e4r den ska beskriva f\u00f6rh\u00e5llandet till Gamla testamentets texter och relationen till det judiska folket \u2013 inte \u201ddet gamla \u00e4r f\u00f6rbi, n\u00e5got nytt har kommit\u201d (2\u00a0Kor 5:17) och \u201dse, jag g\u00f6r allt nytt\u201d (Upp 21:5), vilka ju inte \u00e5syftar den judiska traditionen utan denna ofullkomliga tids\u00e5lder.<\/p>\n

Av dessa tre anledningar \u2013 att den \u00e4r ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av s\u00e5v\u00e4l inkarnationen som Guds f\u00f6rbundstrohet, och bygger p\u00e5 en f\u00f6rv\u00e4xling av den fallna v\u00e4rlden och ett f\u00f6rbund som enligt dokumentet Guds v\u00e4gar<\/em> \u201d\u00e4ger fortsatt giltighet\u201d \u2013 framg\u00e5r det att ers\u00e4ttningsteologin \u00e4r en f\u00f6rvanskning av kristen tro.<\/p>\n

Den judiske Jesus och hans kristna efterf\u00f6ljare<\/em><\/strong><\/h4>\n

Vi beh\u00f6ver avslutningsvis st\u00e4lla oss fr\u00e5gan vad de kristna \u00e5h\u00f6rarna av v\u00e5ra predikningar f\u00e5r f\u00f6r intryck av judisk<\/em> tro. Framg\u00e5r det av det vi s\u00e4ger att Maria, Jesus, de f\u00f6rsta l\u00e4rjungarna och aposteln Paulus alla var judar<\/em>? Framg\u00e5r det av det vi s\u00e4ger att Jesus undervisade p\u00e5 ett judiskt<\/em> s\u00e4tt n\u00e4r han utlade de judiska<\/em> texterna (i det vi kallar Gamla testamentet) med hj\u00e4lp av den judiska<\/em> liknelsegenren och talade om det judiska<\/em> begreppet \u201dGuds rike\u201d (eller \u201dhimmelriket\u201d)? Inser \u00e5h\u00f6rarna att det sista Jesus gjorde tillsammans med sina judiska<\/em> l\u00e4rjungar var att fira den judiska<\/em> p\u00e5skm\u00e5ltiden, och att det sista han sade var citat fr\u00e5n de judiska<\/em> skrifterna? Som pr\u00e4ster, pastorer, pedagoger och predikanter har vi ett stort ansvar att tala om andra templets judendom inte som Jesu teologiska kontrast utan som hans historiska kontext<\/em>.<\/p>\n

Med till\u00f6nskan om en v\u00e4lsignad avslutning p\u00e5 Fastan och
\nd\u00e4refter en gl\u00e4djerik uppst\u00e5ndelsetid<\/p>\n

Jesper Svartvik<\/em><\/p>\n

Nedan \u00e5terfinns en l\u00e4ngre version av texten som pdf<\/strong><\/p>\n

Den natt d\u00e5 den judiska liturgin l\u00e4ste Jesus Kristus (Svartvik)<\/a><\/p>\n

B\u00f6ns\u00f6ndagen: De b\u00f6ner vi l\u00e4r oss: Fader v\u00e5r och Qaddish<\/h3>\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong>
\n\"\"<\/a>\u201dNu ber vi den b\u00f6n som Jesus sj\u00e4lv har l\u00e4rt oss.\u201d S\u00e5 inleds ofta den b\u00f6n som utg\u00e5r fr\u00e5n Matt. 6:9\u201313 och som \u00e4r k\u00e4nd som Herrens b\u00f6n eller Fader v\u00e5r. Detta st\u00e4mmer men kan beh\u00f6va lite f\u00f6rtydligande. Det blir n\u00e4mligen fel om man med inledningen ovan t\u00e4nker sig att Jesus kom p\u00e5 Fader v\u00e5r som en b\u00f6n i sin senaste kyrkohandbok. Fader v\u00e5r har n\u00e4mligen inte kommit ur intet utan har en sl\u00e4kting i den kanske mest k\u00e4nda av alla judiska b\u00f6ner: qaddish, ofta k\u00e4nd som b\u00f6nen f\u00f6r s\u00f6rjande (inte f\u00f6r d\u00f6da, som ibland s\u00e4gs!) men med m\u00e5nga olika funktioner. B\u00e5da de h\u00e4r b\u00f6nerna inleds med att G-ds namn ska helgas, att G-ds rike ska komma och att G-ds vilja ska ske. B\u00e5da \u00e4r folkliga b\u00f6ner som st\u00e5r i samma mylla: mycket pekar p\u00e5 att qaddish och Fader v\u00e5r historiskt sett \u00e4r syskon som kommit ur en gemensam b\u00f6netradition.
\nFader v\u00e5r \u00e4r inte en b\u00f6n Jesus hittar p\u00e5, utan en han anv\u00e4nder pedagogiskt. I parallellstycket i Luk. 11:1\u201314 fr\u00e5gar l\u00e4rjungarna Jesus om han kan l\u00e4ra dem att be. Han n\u00e4mner d\u00e5 en folklig b\u00f6n, som ursprungligen bads just efter studier, och kommenterar den. Qaddish \u00e4r (med undantag f\u00f6r en strof) inte \u00e4r p\u00e5 hebreiska utan p\u00e5 vardagsspr\u00e5ket arameiska. Det \u00e4r sv\u00e5rt att se genom grekiskan om Jesus bad p\u00e5 arameiska eller hebreiska men att det \u00e4r semitiska ordval som ligger bakom exempelvis \u201dv\u00e5rt dagliga br\u00f6d\u201d eller Matteus \u201dv\u00e5r fader som \u00e4r i himlen\u201d \u00e4r tydligt. P\u00e5 sedvanligt judiskt vis ekar ocks\u00e5 b\u00f6nen av bibelverser. Helgandet av Guds namn och faderstilltalet \u00e4r st\u00e5ende formuleringar i judisk b\u00f6n som g\u00f6r att Fader v\u00e5r \u00f6versatt till hebreiska eller arameiska klingar omissk\u00e4nnligt judiskt. Jesus n\u00e4mner tidens motsvarighet till Gud som haver barnen k\u00e4r; en enkel, v\u00e4lk\u00e4nd b\u00f6n som han sedan anv\u00e4nder i sin undervisning.
\nEftersom den \u00e4r en folklig b\u00f6n har den n\u00e5got l\u00f6sa konturer och qaddish idag finns i flera varianter. Samma sak g\u00e4ller Fader v\u00e5r, som finns i tv\u00e5 versioner (den ena utan \u201dFader v\u00e5r\u201d!) i evangelierna. Protestanter anv\u00e4nder dessutom en egen avslutning d\u00e5 de l\u00e4gger till \u201dDitt \u00e4r riket, din \u00e4r makten och \u00e4ran\u201d till bibeltexten. Grekisk-ortodoxa s\u00e4ger dessutom: \u201dAv Fadern och Sonen och den heliga Anden, nu och f\u00f6r alltid och i evigheters evighet. Amen.\u201d
\nDessa sp\u00e4nnande \u00f6verlappande och spretande formuleringar mellan judiska och olika kristna sammanhang beror p\u00e5 att qaddish och Fader v\u00e5r \u00e4r \u201dgr\u00e4srotsb\u00f6ner\u201d, som omhuldats f\u00f6rst av judar under Andra templets tid och sedan, p\u00e5 olika h\u00e5ll, i kyrkor och synagogor i snart tv\u00e5tusen \u00e5r. Det \u00e4r inte om\u00f6jligt att Jesus sj\u00e4lv f\u00f6rst l\u00e4rde sig den n\u00e4r han som barn studerade Toran och att den satt i ryggm\u00e4rgen n\u00e4r l\u00e4rjungarna fr\u00e5gade \u2013 s\u00e5 som den i olika varianter sitter i ryggm\u00e4rgen f\u00f6r otaliga judar och kristna \u00e4n idag. Det \u00e4r inte den b\u00f6n Jesus sj\u00e4lv kom p\u00e5, men det \u00e4r den b\u00f6n han sj\u00e4lv undervisade utifr\u00e5n \u2013 han och m\u00e5nga andra genom \u00e5ren!<\/p>\n

Texten som pdf:\u00a0Fader v\u00e5r och Qaddish – Predikokommentar<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inf\u00f6r Stilla veckan p\u00e5minner vi om Krister Stendahls bok Den heliga veckan med kommentarer till veckans alla dagar, som vi med gener\u00f6st tillst\u00e5nd av hans familj f\u00e5tt publicera p\u00e5 v\u00e5r hemsida.   Nedan f\u00f6ljer en text av Jesper Svartvik som med fokus p\u00e5 Sk\u00e4rtorsdagen, men med bredare giltighet \u00e4n s\u00e5, tar upp faran f\u00f6r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1654","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Inf\u00f6r Stilla veckan p\u00e5minner vi om Krister Stendahls bok Den heliga veckan med kommentarer till veckans alla dagar, som vi med gener\u00f6st tillst\u00e5nd av hans familj f\u00e5tt publicera p\u00e5 v\u00e5r hemsida.   Nedan f\u00f6ljer en text av Jesper Svartvik som med fokus p\u00e5 Sk\u00e4rtorsdagen, men med bredare giltighet \u00e4n s\u00e5, tar upp faran f\u00f6r att […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-04-07T16:42:23+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-05-17T14:41:48+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"17 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2019-04-07T16:42:23+00:00\",\"dateModified\":\"2019-05-17T14:41:48+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\"},\"wordCount\":3486,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2019-04-07T16:42:23+00:00\",\"dateModified\":\"2019-05-17T14:41:48+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Inf\u00f6r Stilla veckan p\u00e5minner vi om Krister Stendahls bok Den heliga veckan med kommentarer till veckans alla dagar, som vi med gener\u00f6st tillst\u00e5nd av hans familj f\u00e5tt publicera p\u00e5 v\u00e5r hemsida.   Nedan f\u00f6ljer en text av Jesper Svartvik som med fokus p\u00e5 Sk\u00e4rtorsdagen, men med bredare giltighet \u00e4n s\u00e5, tar upp faran f\u00f6r att […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2019-04-07T16:42:23+00:00","article_modified_time":"2019-05-17T14:41:48+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"17 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2019-04-07T16:42:23+00:00","dateModified":"2019-05-17T14:41:48+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/"},"wordCount":3486,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2019-04-07T16:42:23+00:00","dateModified":"2019-05-17T14:41:48+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/04\/07\/tala-val-stilla-veckan-och-pask-andra-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sktiden, andra \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1654","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1654"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1654\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1671,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1654\/revisions\/1671"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1654"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1654"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1654"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}