{"id":1797,"date":"2019-09-23T13:57:35","date_gmt":"2019-09-23T11:57:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1797"},"modified":"2020-11-19T18:36:08","modified_gmt":"2020-11-19T17:36:08","slug":"trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/","title":{"rendered":"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut"},"content":{"rendered":"

Texterna i PDF-format:<\/strong><\/h3>\n

Mikaelidagen, 16, 19 samt 21 e Tref, Om f\u00f6rf\u00f6ljelser<\/a><\/p>\n

Tacks\u00e4gelsedagen – bilder av gl\u00e4dje<\/a><\/p>\n

18 e Tref Lagen g\u00f6r m\u00e4nniskan myndig<\/a><\/p>\n

Alla Helgons Dag – Att vara salt<\/a><\/p>\n

22 e Tref – Sacramentum ist\u00e4llet f\u00f6r satisfactio<\/a><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Om f\u00f6rf\u00f6ljelser: Mikaelidagen,\u00a0 16, 19 samt 21 e Tref<\/strong><\/h3>\n

Av Thomas Kazen och Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>F\u00f6rf\u00f6ljelser av olika slag skymtar i m\u00e5nga nytestamentliga texter. De tidigkristna upplevde sig ofta under press fr\u00e5n sin omgivning, \u00e4ven om omgivningen skiftade: ibland verkar det handla om konflikter med (andra) judar, ibland med den icke-judiska befolkningen och ibland om konflikter med de romerska makthavarna.<\/p>\n

\"\"<\/a>De allra f\u00f6rsta kristustroende var judar, s\u00e5v\u00e4l i det romerska Palestina som i diasporan, och den judiska identiteten var f\u00f6r stora grupper sj\u00e4lvklar under l\u00e5ng tid. Fr\u00e5gan om var och n\u00e4r och hur kristustroende grupper b\u00f6rjar identifiera sig sj\u00e4lva som n\u00e5got annat \u00e4n judar och i mots\u00e4ttning till judar \u00e4r idag mer omstridd \u00e4n n\u00e5gonsin. \u00c4ven huvudsakligen \u201dhednakristna\u201d f\u00f6rsamlingar b\u00f6rjade ju som ett slags messiastroende judiska grupper och den teologiska och etiska traditionen var utpr\u00e4glat judisk. De texter som anv\u00e4ndes och betraktades som helig skrift var ocks\u00e5 judiska: huvudsakligen \u00f6vers\u00e4ttningar av de texter kristna kallar \u201dGamla testamentet\u201d som tidigare gjorts f\u00f6r grekisk-spr\u00e5kliga judar i diasporan.<\/p>\n

Liksom andra judiska grupper kunde de kristustroende uts\u00e4ttas f\u00f6r omgivningens missn\u00f6je, f\u00f6rakt och ibland handgripligheter. Judendomen var en accepterad och i m\u00e5nga stycken respekterad religion i romarriket, men en del av de judiska s\u00e4rdragen kunde betraktas som isolationistiska och intoleranta, och den judiska oviljan att delta i st\u00e4dernas kultiska sammanhang och s\u00e5 sm\u00e5ningom (i vissa omr\u00e5den) i kejsarkulten v\u00e4ckte ibland ont blod. Kristustroende grupper med \u00f6verv\u00e4gande icke-judiska medlemmar sl\u00e4ppte med tiden en del av de s\u00e4rdrag som f\u00f6rsv\u00e5rade m\u00e5ltidsgemenskap, till exempel vissa f\u00f6do- och renhetsregler, men \u00e4ven paulinska f\u00f6rsamlingar verkar ha diskuterat restriktioner vad g\u00e4ller att \u00e4ta tillsammans med icke-troende, utifr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningar om offerk\u00f6tt och avgudadyrkan. Vad g\u00e4ller tveksamheterna kring att delta i andra kulter skiljde sig de tidigkristna knappast fr\u00e5n (andra) judar: officiella texter betraktar det som uteslutet, \u00e4ven om det i praktiken antagligen f\u00f6rekom.<\/p>\n

Sv\u00e5rt att f\u00e5 en s\u00e4ker bild<\/h4>\n

Det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt att avg\u00f6ra hur det motst\u00e5nd och de f\u00f6rf\u00f6ljelser s\u00e5g ut som antyds eller h\u00e4nvisas explicit till i olika nytestamentliga texter. Det finns texter som talar om handgripliga konflikter mellan kristustroende judar och andra judar, men det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 en s\u00e4ker bild av vad som skedde i historien. Paulus talar om sin bakgrund som h\u00e4ngiven jude och kyrkans f\u00f6rf\u00f6ljare (Gal 1:13; Fil 3:5-6), men trots Apg 9:1-2 f\u00f6rblir det oklart p\u00e5 vems uppdrag han handlade. (Apostlag\u00e4rningarna \u00e4r en os\u00e4ker historisk k\u00e4lla. Det \u00e4r till exempel tveksamt vilken makt \u00f6verstepr\u00e4sten hade \u00f6ver de judiska f\u00f6rsamlingarna i diasporan) Matt 10:16-23 \u00e4r ett annat exempel som kan ha sin bakgrund i den sm\u00e4rtsamma separationen mellan kristustroende och (andra) judar, men det \u00e4r os\u00e4kert om det f\u00f6rekom sp\u00f6straff i synagogorna. Det profetiska\/apokalyptiska bildspr\u00e5ket \u00e4r konventionellt och det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad som speglar faktiska h\u00e4ndelser. Dessutom \u00e4r det inte sj\u00e4lvklart att \u201dm\u00e4nniskorna\u201d i denna text \u00e4r (andra) judar bara f\u00f6r att ordet \u201dsynagoga\u201d anv\u00e4nds (se nedan). Fokus i avsnittet ligger p\u00e5 makthavare och \u201dhedningar\u201d.<\/p>\n

En vanlig bild av de tidigaste kristustroende \u00e4r att de huvudsakligen bestod av m\u00e4nniskor fr\u00e5n samh\u00e4llets l\u00e4gre skikt. Den bilden \u00e4r inte helt sj\u00e4lvklar idag, s\u00e4rskilt inte n\u00e4r vi r\u00f6r oss l\u00e4ngre fram i tiden. Brevlitteraturen fr\u00e5n andra h\u00e4lften av f\u00f6rsta \u00e5rhundradet verkar spegla f\u00f6rsamlingar som ocks\u00e5 inneh\u00f6ll relativt etablerade m\u00e4nniskor med tillg\u00e5ngar. Samtidigt talar nytestamentliga texter ofta om fattigdom och \u201dde fattiga\u201d, till exempel n\u00e4r Paulus g\u00f6r en insamling till \u201dde fattiga\u201d i Jerusalem. En del av de konflikter som de tidigkristna var del av kan ha haft klasspr\u00e4gel.<\/p>\n

I flera av kyrko\u00e5rets texter h\u00f6sten 2019 talas om f\u00f6rf\u00f6ljelser. I Jakobsbrevet 2:1-8, som \u00e4r episteltext 21 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, skildras en mycket judiskt pr\u00e4glad kristustroende milj\u00f6: f\u00f6rsamlingen, eller samlingslokalen, kallas synagoga (men se nedan). H\u00e4r m\u00f6ter vi sp\u00e4nningen mellan fattiga och rika i en situation d\u00e4r f\u00f6rsamlingen kanske lockas av den status n\u00e4rvaron av m\u00e4nniskor fr\u00e5n samh\u00e4llets \u00f6vre skikt sk\u00e4nker dem och de m\u00f6jligheter till klassresa detta skulle kunna ge. F\u00f6rfattaren p\u00e5minner mottagarna om att Gud utvalt de fattiga i v\u00e4rlden och beskriver de rika som att de \u201df\u00f6rtrycker er och sl\u00e4par er till domstolarna\u201d, samt \u201dsm\u00e4dar det h\u00e4rliga namn som uttalats \u00f6ver er\u201d. De rika beskrivs allts\u00e5 som generella motst\u00e5ndare, men om vi kan tala om f\u00f6rf\u00f6ljelser kan vara osagt.<\/p>\n

Judarna i Johannesevangeliet<\/h4>\n

Evangelietexten f\u00f6r 19 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, ur Johannesevangeliet 9, ber\u00e4ttar om den blindf\u00f6dde mannen som botas av Jesus. H\u00e4r m\u00f6ter vi Johannesevangeliets typiska stereotypisering, d\u00e4r faris\u00e9erna st\u00e5r symbol f\u00f6r de judiska ledare som de johanneskristna har konflikter med vid slutet av f\u00f6rsta \u00e5rhundradet. \u201dJudarna\u201d n\u00e4mns inte i de verser som valts ut till evangelietext, men d\u00e4remot i verserna mellan urklippet, d\u00e4r ocks\u00e5 uppgifterna om uteslutning ur synagogan finns med (se kommentaren \u201dJudarna i Johannesevangeliet\u201d, 1 advent, \u00e5rg. 2<\/a>). Hela textavsnittet har allts\u00e5 fr\u00e5gan om konflikt mellan kristustroende och (andra) judar h\u00e4ngande \u00f6ver sig.<\/p>\n

Alternativtexten f\u00f6r Mikaelidagen, Apg 12:6-17, ber\u00e4ttar om Petrus befrielse ur f\u00e4ngelset av en \u00e4ngel. N\u00e4r Petrus uppt\u00e4cker att han \u00e4r fri l\u00e5ter Lukas honom s\u00e4ga:\u201dNu vet jag verkligen att Herren har skickat sin \u00e4ngel och r\u00e4ddat mig ur Herodes h\u00e4nder, undan allt som det judiska folket v\u00e4ntat sig\u201d. H\u00e4r framst\u00e4lls allts\u00e5 det judiska folket som Petrus och de tidigkristnas motst\u00e5ndare p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r typiskt f\u00f6r, och h\u00f6r till, Lukas dramaturgi (j\u00e4mf\u00f6r ber\u00e4ttelsen om Paulus, f\u00f6rf\u00f6ljaren, i Apg 9). De kristustroende m\u00f6ter i Apostlag\u00e4rningarna st\u00e4ndigt motst\u00e5nd fr\u00e5n judarna men bekr\u00e4ftas b\u00e5de av Gud (genom under och gudomliga straff) och av romarna (som frik\u00e4nner dem och ibland omv\u00e4nder sig). En av po\u00e4ngerna \u00e4r att framst\u00e4lla de tidigkristna som p\u00e5litliga och bra f\u00f6r romarriket, till skillnad fr\u00e5n judarna, som visat sig vara en politisk s\u00e4kerhetsrisk.<\/p>\n

En text som kr\u00e4ver f\u00f6rklaringar<\/h4>\n

Uppenbarelseboken ger en delvis annan bild av l\u00e4get. Episteltexten f\u00f6r 16 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, Uppenbarelseboken 2:8-11, kallar motst\u00e5ndarna f\u00f6r en \u201dSatans synagoga\u201d. Denna text borde n\u00e4rmast vara f\u00f6rbjuden att h\u00f6gl\u00e4sa utan rej\u00e4la f\u00f6rklaringar, eftersom den s\u00e5 l\u00e4tt v\u00e4cker antisemitiska f\u00f6rdomar. Ordet \u201dsynagoga\u201d anv\u00e4nds ibland i grekiska texter f\u00f6r sammankomster och samlingslokaler som inte har n\u00e5got med judar och g\u00f6ra. H\u00e4r \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 ganska rimligt att t\u00e4nka sig en inomjudisk konflikt. Uppenbarelsebokens mottagare ser nog sig sj\u00e4lva som kristustroende judar och h\u00e4r f\u00f6rd\u00f6ms en rivaliserande judisk grupp.<\/p>\n

Men f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r den stora motst\u00e5ndaren i Uppenbarelseboken n\u00e4stan alltid den romerska makten och det romerska imperiet. I den text som l\u00e4ses varje \u00e5rg\u00e5ng p\u00e5 Mikaelidagen, Uppenbarelseboken 12:7-12, identifieras inte Guds fiende med n\u00e5gon m\u00e4nniska, grupp, stat, men l\u00e4st i Uppenbarelsebokens sammanhang handlar texten om hur Dj\u00e4vulen, i form av Rom, f\u00f6rf\u00f6ljer dem som st\u00e5r p\u00e5 Guds sida, och som textens mottagare ska identifiera sig med. Till dem s\u00e4gs att pl\u00e5gorna \u00e4r verkliga, men att Gud redan segrat i himlen och att det onda d\u00e4rf\u00f6r snart kommer att ta slut.<\/p>\n

Det finns en forskardiskussion om de kristustroende redan d\u00e5 boken skrevs, sannolikt p\u00e5 90-talet, redan var utsatta f\u00f6r stora f\u00f6rf\u00f6ljelser fr\u00e5n romarnas sida, om de snarare var lokala, eller om de f\u00f6rv\u00e4ntades i framtiden. I vilket fall tolkade de verkligheten som en p\u00e5g\u00e5ende kamp mellan Gud och dj\u00e4vulen, \u00e4ven om v\u00e5r bild av st\u00e4ndiga f\u00f6rf\u00f6ljelser inte alltid st\u00e4mmer.<\/p>\n

Kristustroende och judar var allts\u00e5 syskongrupper som visserligen hade sina konflikter, men som b\u00e4gge riskerade att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld fr\u00e5n sin omgivning och f\u00f6rtryck och f\u00f6rf\u00f6ljelser fr\u00e5n statsmakten. Det \u00e4r en sorglig historisk ironi att de kristna med tiden identifierar sig med den \u00f6vermakt som stod f\u00f6r de stora \u00f6vergreppen och v\u00e4nder sig mot sin systerreligion. Det \u00e4r en viktig uppgift f\u00f6r kristna uttolkare idag att hantera den h\u00e4r typen av texter med medvetenhet och urskillning och inte f\u00f6rv\u00e4rra effekterna av dem.<\/p>\n

Tacks\u00e4gelsedagen \u2013 Bilder f\u00f6r gl\u00e4dje<\/strong><\/h3>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>M\u00e4nniskan \u00e4r i alla tider den samma. Vi kan gl\u00e4dja oss \u00e5t h\u00e4lsa, relationer, framg\u00e5ng och goda sammanhang. Vi kan beklaga oss \u00f6ver kroppen som g\u00e5r s\u00f6nder, relationer som bryts och samh\u00e4llen som \u00e4r or\u00e4ttvisa. N\u00e4r psalmisten i det Gamla testamentet klagar h\u00e4mtas metaforerna fr\u00e5n den privata sf\u00e4ren: man vrider sig i s\u00e4ngen, benen lossnar i kroppen, fienderna omringar huset. N\u00e4r Gamla testamentet d\u00e4remot ska f\u00f6rmedla gl\u00e4dje och tacksamhet h\u00e4mtas bilder fr\u00e5n tv\u00e5 helt andra dom\u00e4ner.<\/p>\n

Psaltaren l\u00e5ter ofta skapelsen och naturen tacka. Allts\u00e5 inte m\u00e4nniskan som tackar f\u00f6r naturen utan naturen sj\u00e4lv som f\u00e5r tacka skaparen f\u00f6r regn, v\u00e4xlighet och b\u00f6rdighet. Lamm och berg hoppar, floder och tr\u00e4d klappar h\u00e4nder. Inte f\u00f6r att det kom en regnskur utan f\u00f6r att Gud \u00e4r regnskuren och solstr\u00e5len, inte f\u00f6r sk\u00f6rden utan f\u00f6r att Gud \u00e4r sk\u00f6rden. Bakom de flesta av dessa tackpsalmer d\u00f6ljer sig det hebreiska ordet Chesed. Begreppet f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5nga b\u00e5de det faktum att Gud slutit f\u00f6rbund med hela sin skapelse, och att Gud forts\u00e4tter att vara trogen dessa f\u00f6rbund genom nya barn som f\u00f6ds och v\u00e4xligheten som frodas. Det nya livet som spirar \u00e4r ett uttryck f\u00f6r Guds n\u00e4rvaro i f\u00f6rbunden. Gl\u00e4djen riktas d\u00e4rf\u00f6r inte till naturen utan till livskraften i naturen som \u00e4r Gud sj\u00e4lv.<\/p>\n

Hos profeterna finns ibland en annan metafor, som denna s\u00f6ndag d\u00e5 GT texten \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n Jeremia, bilden av den kollektiva gl\u00e4djen vid ett br\u00f6llop. Br\u00f6llop i Mellan\u00f6stern \u00e4r \u00e4n idag en angel\u00e4genhet f\u00f6r hela byn. Alla \u00e4r d\u00e4r och alla gl\u00e4ds. D\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds ofta metaforen brud och brudgum, br\u00f6llopsg\u00e4ster och festsmyckade ungdomar f\u00f6r att beskriva relationen mellan Gud och folket. Vi kan idag kanske uppfatta s\u00e5dana bilder som problematiska eftersom de s\u00e5 starkt lyfter fram ungdomlig sk\u00f6nhet, brudens underkastelse och brudgumens stolthet. D\u00e5 kan det vara viktigt att p\u00e5minnas om att inte l\u00e4sa metaforerna bokstavligt utan att bet\u00e4nka att den kanske starkaste upplevelsen av gl\u00e4dje f\u00f6r de gamla israeliterna var just br\u00f6llopet, d\u00e5 hela gruppen kunde f\u00f6renas i en gemensam k\u00e4nsla av hopp och tacksamhet.<\/p>\n

18 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet- Lagen g\u00f6r m\u00e4nniskan myndig<\/strong><\/h3>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Denna s\u00f6ndags tv\u00e5 gammaltestamentliga texter, 5 Moseboken och Psaltaren 19, handlar b\u00e5da om Lagen, om Torah. F\u00f6r oss lutheraner har det n\u00e4stan blivit ett sk\u00e4llsord. Lag \u00e4r n\u00e5got kravfyllt och obehagligt, n\u00e5got som fj\u00e4rmar oss fr\u00e5n Gud. L\u00e4ser vi dagens texter framtr\u00e4der emellertid en helt annan bild. D\u00e4r talas om Lagen som om det vore en dessert eller ett favoritfotbollslag. N\u00e5got n\u00e4stan njutningsfullt. N\u00e5got som uppr\u00e4ttar. Lagen finns inte l\u00e5ngt borta utan i hj\u00e4rtat, n\u00e4ra var och en. Vad \u00e4r det bibeltexten f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga med dessa bilder?<\/p>\n

Det f\u00f6rsta vi beh\u00f6ver komma ih\u00e5g \u00e4r att ordet Lag inte i f\u00f6rsta hand syftar p\u00e5 budord och regler utan p\u00e5 att Gud gett m\u00e4nniskan f\u00f6rm\u00e5ga att sj\u00e4lv fatta beslut. M\u00e4nniskan g\u00f6rs myndig genom det som kallas Lagen. Rabbinerna f\u00f6rklarar detta med att lagen ju inte l\u00e4ngre finns i himlen utan p\u00e5 jorden, inte l\u00e5ngt bortom havet utan i m\u00e4nniskans hj\u00e4rta. D\u00e4rmed kan och b\u00f6r m\u00e4nniskan sj\u00e4lv, inte Gud, bed\u00f6ma vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel. Gud har gett m\u00e4nniskan verktyg att t\u00e4nka kritiskt och ta ansvar f\u00f6r andra och f\u00f6r sig sj\u00e4lv. M\u00e4nniskan har en skyldighet att st\u00e4ndigt tolka och v\u00e4nda bibeltexten ut och in \u2013 d\u00e4rf\u00f6r att Gud gett m\u00e4nniskan tillg\u00e5ng till Lagen. Lagen \u00e4r allts\u00e5 sj\u00e4lva f\u00f6rnuftet och samvetet med vilka m\u00e4nniskan kan navigera. Tack vare dessa redskap, dvs Torah, blir livet l\u00e4ttare att leva och samh\u00e4llet mer r\u00e4ttvist. Inga principer eller regler \u00e4r f\u00f6r evigt giltiga utan varje situation m\u00e5ste bed\u00f6mas som en unik h\u00e4ndelse, och det kan och m\u00e5ste m\u00e4nniskan g\u00f6ra sj\u00e4lv utan att blanda in Gud.<\/p>\n

Det andra som \u00e4r v\u00e4rt att betona \u00e4r att rabbinerna st\u00e4ndigt \u00e5terv\u00e4nder till formuleringarna i 5 Moseboken f\u00f6r att dra en tydlig gr\u00e4nslinje mellan Gud och m\u00e4nniska. Eftersom Torah inte \u00e4r i himlen utan p\u00e5 jorden, har allts\u00e5 Gud inte l\u00e4ngre r\u00e4tt att blanda sig i jordiska ting. Gud har skapat, men nu \u00e4r det m\u00e4nniskan som forts\u00e4tter skapelsen. I sina otaliga ber\u00e4ttelser f\u00f6rs\u00f6ker rabbinerna ofta \u00f6vertyga varandra om vilken tolkning som \u00e4r den r\u00e4tta. Vid n\u00e5got tillf\u00e4lle ber d\u00e5 en enskild rabbin Gud att ingripa och f\u00f6rklara vad som \u00e4r r\u00e4tt. N\u00e4r Guds r\u00f6st ljuder, tystar rabbinerna best\u00e4mt Gud och p\u00e5minner honom om att Torah faktiskt inte l\u00e4ngre \u00e4r i himlen och att Gud d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre har r\u00e4tt att tycka saker om jordiska ting. En ganska h\u00e4pnadsv\u00e4ckande tolkning, men en tydlig markering mot all auktoritetslydnad.<\/p>\n

Alla Helgons Dag: Att vara salt\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong><\/h3>\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n

\"Helene<\/a>Denna dag finns det anledning att p\u00e5minna om Krister Stendahls iakttagelse att n\u00e4r Jesus talade om det som skulle bli kyrkan anv\u00e4nde han g\u00e4rna minoritetsbilder: ljusl\u00e5gan och saltet. N\u00e5got litet som har stor verkan.<\/p>\n

Han st\u00e4llde fr\u00e5gan \u201dVem vill att v\u00e4rlden ska f\u00f6rvandlas till en saltgruva?\u201d Po\u00e4ngen \u00e4r inte att alla ska bli kristna, utan att de kristna ska ha ett inflytande som alla kan m\u00e4rka. I sista kapitlet i boken Meningar (Verbum 1986) skrev han: \u201dDet \u00e4r br\u00e5ttom nu \u2013 i en pluralistisk v\u00e4rld \u2013 att vi finner v\u00e5r r\u00e4tta plats, v\u00e5r speciella, best\u00e4mda plats som Jesu Kristi trogna vittnen, medan vi l\u00e4mnar resultatet av v\u00e5rt vittnesb\u00f6rd i Guds h\u00e4nder\u201d (sid 278).<\/p>\n

Det finns olika teorier om vad ordet salt i dagens evangelietext syftar p\u00e5: \u00e4r det salt som anv\u00e4nds i matlagningen, eller salpeter som p\u00e5verkar jordens beskaffenhet? Oavsett om vi talar om att g\u00f6ra mat smaklig och h\u00e5llbar eller om jordens h\u00e5llfasthet s\u00e5 kan vi fundera \u00f6ver vad det i v\u00e5r f\u00f6rsamlings kontext rent konkret inneb\u00e4r att vara salt? Vilken \u00e4r v\u00e5r uppgift, vilket \u00e4r v\u00e5rt bidrag till ett gott liv f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, i denna tid, p\u00e5 denna plats?<\/p>\n

I dagens Sverige, d\u00e4r de kristna \u00e4r i minoritet p\u00e5 allt fler platser \u00e4r detta med minoritetsbilderna viktigt att h\u00e5lla fram. Vi beh\u00f6ver inte fokusera p\u00e5 vikande medlemstal utan kan st\u00e4lla de relevanta fr\u00e5gorna: Vad \u00e4r det vi har att komma med som \u00e4r unikt? Och trygga i medvetandet om att vi \u00e4r det livsviktiga saltet kan vi med gl\u00e4dje och nyfikenhet fr\u00e5ga oss vilka ingredienser de andra st\u00e5r f\u00f6r. Vad har andra religi\u00f6sa grupper att bidra med? Vad har vi gemensamt? Vad kan vi l\u00e4ra av varandra? Hur kan vi l\u00e4ra oss \u00f6msesidig uppskattning? Om detta skulle en kunna predika denna dag.<\/p>\n\n

22 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet – Sacramentum ist\u00e4llet f\u00f6r satisfactio, Rom 5:12<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Genom en enda m\u00e4nniska kom synden in i v\u00e4rlden, och genom synden d\u00f6den, och s\u00e5 n\u00e5dde d\u00f6den alla m\u00e4nniskor d\u00e4rf\u00f6r att de alla syndade <\/em>(Rom 5:12).<\/p>\n\n\n\n

Om det vore m\u00f6jligt att sammanst\u00e4lla en f\u00f6rteckning \u00f6ver de nytestamentliga texter som har ut\u00f6vat det st\u00f6rsta inflytandet i teologihistorien torde denna vers kunna placeras p\u00e5 en av de fr\u00e4msta platserna. Denna vers har \u2013 uttalat eller outtalat \u2013 dominerat den v\u00e4sterl\u00e4ndska teologins antropologi, kristologi, soteriologi och missiologi. Det finns i den nuvarande Evangelieboken totalt trettio perikoper fr\u00e5n Romarbrevet. Just denna vers ing\u00e5r inte i n\u00e5gon av dessa textavsnitt, men eftersom resonemanget i dagens episteltext bygger p\u00e5 den \u00e4r den \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rd att kommentera. <\/p>\n\n\n\n

Den vanligaste tolkningen i v\u00e4sterl\u00e4ndsk teologi av Jesu d\u00f6d kan beskrivas som en kombination av spr\u00e5kbruk och bilder h\u00e4mtade fr\u00e5n templets och domstolens tv\u00e5 skilda v\u00e4rldar.<\/p>\n\n\n\n

Tankeg\u00e5ngen \u00e4r att Gud skapade en v\u00e4rld som var god, men att redan de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna syndar mot Guds bud. S\u00e5 g\u00f6r ocks\u00e5 alla m\u00e4nniskor som lever efter dem. Det \u00e4r h\u00e4r som Rom 5:12 ofta \u00e5beropas.  I den augustinska traditionen \u00e4r detta k\u00e4nt som \u201darvsynd\u201d vilket inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor, s\u00e5 att s\u00e4ga, \u00e4rver<\/em> den syndfulla naturen d\u00e5 de genom en sexualakt blir till och d\u00e4refter f\u00f6ds in i en v\u00e4rld d\u00e4r synden h\u00e4rskar. M\u00e4nskligheten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en \u201df\u00f6rd\u00f6md massa\u201d. Redan innan den enskilda m\u00e4nniskan syndar f\u00f6rtj\u00e4nar hon d\u00e4rf\u00f6r att f\u00f6rkastas. Det finns ingenting hon kan g\u00f6ra f\u00f6r att r\u00e4ddas undan f\u00f6rd\u00f6melsen. Augustinus beskriver detta i De civitate Dei<\/em> 21.12:<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r p\u00e5 denna grund som hela massan av m\u00e4nniskosl\u00e4ktet blivit f\u00f6rd\u00f6md, eftersom den som f\u00f6rst gjorde sig skyldig till detta straffades j\u00e4mte den s\u00e4d som hade sin rot i honom. Fr\u00e5n detta r\u00e4ttvisa och tillb\u00f6rliga straff blir s\u00e5ledes ingen befriad utom genom barmh\u00e4rtighet och of\u00f6rskylld n\u00e5d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

En r\u00e4ttf\u00e4rdig Gud kr\u00e4ver r\u00e4ttvisa. En helig Gud m\u00e5ste f\u00e5 utlopp f\u00f6r sin heliga vrede \u00f6ver m\u00e4nsklighetens samlade synd och de enskilda m\u00e4nniskornas synder. M\u00e4nniskorna kan s\u00e5lunda inte undg\u00e5 domen. Varje m\u00e4nniska \u2013 vare sig hon \u00e4r vuxen eller nyf\u00f6dd, vare sig det \u00e4r en man eller en kvinna, vare sig det \u00e4r fr\u00e5ga om en of\u00f6rb\u00e4tterlig syndare eller en godsint person \u2013 \u00e4r d\u00f6md till d\u00f6den eftersom alla, utan undantag, har f\u00f6rbrutit sig mot den gudomliga lagens bud.<\/p>\n\n\n\n

Det finns en inflytelserik tolkning av Jesu d\u00f6d som vi finner i boken Cur Deus homo<\/em> (lat. \u201dD\u00e4rf\u00f6r blev Gud m\u00e4nniska\u201d), skriven av Anselm av Canterbury. Hans spr\u00e5kbruk \u00e4r dock inte h\u00e4mtat fr\u00e5n templens och domstolens v\u00e4rldar utan fr\u00e5n hederskulturens sf\u00e4r. Faktum \u00e4r att hans tolkning \u00e4r s\u00e5 inflytelserik att m\u00e5nga tror att det \u00e4r den enda tolkningen av Jesu d\u00f6d, men s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s inte. Anselm h\u00e4vdade att m\u00e4nniskors m\u00e5nga tillkortakommanden \u00e4r s\u00e5 sk\u00e4ndliga att Guds kr\u00e4nkta \u00e4ra kr\u00e4ver antingen att m\u00e4nskligheten straffas eller att det i st\u00e4llet erbjuds en gottg\u00f6relse (lat. satisfactio<\/em>). Jesu d\u00f6d f\u00f6rst\u00e5r han som en s\u00e5dan satisfactio<\/em>, som en st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande tillfyllestg\u00f6relse. Budskapet i Cur Deus homo<\/em> \u00e4r att Gud blir m\u00e4nniska f\u00f6r att d\u00f6 i m\u00e4nniskornas st\u00e4lle. Kort sagt, Jesus f\u00f6ds f\u00f6r att d\u00f6. <\/p>\n\n\n\n

Denna tankekedja argumenterar allts\u00e5 med universell f\u00f6rtappelse som premiss. Svaret p\u00e5 detta dilemma kommer till uttryck i kristologi, soteriologi och missiologi \u2013 och h\u00f6rnstenen \u00e4r antropologin i den augustinska tolkningen av Rom 5:12. M\u00e5nga exegeter har emellertid p\u00e5pekat att den grekiska textens ef\u2019 h\u00f4 pantes h\u00eamarton<\/em> \u2013 i motsats till den latinska \u00f6vers\u00e4ttningens in quo omnes peccaverunt<\/em> \u2013 troligen ska uppfattas inte s\u00e5 att bibelversen uttrycker ett orsaksf\u00f6rh\u00e5llande utan en \u00f6verensst\u00e4mmelse; det \u00e4r inte fr\u00e5ga om inte kausalitet<\/em> utan konformitet<\/em>. Pauli budskap \u00e4r s\u00e5lunda inte att alla syndar eftersom<\/em> Adam en g\u00e5ng syndade, utan att alla m\u00e4nniskor syndar liksom<\/em> Adam syndade.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga reagerar mot den gudsbild och m\u00e4nniskosyn som kommer till uttryck i den anselmska f\u00f6rsoningsl\u00e4ran, och de s\u00f6ker d\u00e4rf\u00f6r andra s\u00e4tt att uttrycka vad Jesu l\u00e4ra, liv, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse inneb\u00e4r. \u00c4r inte den teologi otillr\u00e4cklig \u2013 och kanske \u00e4ven otillst\u00e4ndig \u2013 som verkar h\u00e4vda att Jesus prim\u00e4rt f\u00f6ds f\u00f6r att d\u00f6? \u00c4r inte Jesus \u2013 snarare \u00e4n att hans d\u00f6d \u00e4r ett s\u00e4tt att r\u00e5da bot p\u00e5 Guds kr\u00e4nkta \u00e4ra \u2013 i f\u00f6rsta hand en konkretisering av den gudomliga n\u00e4rvaron i denna v\u00e4rld? Den tankelinjen betonar allts\u00e5 att Jesus Kristus \u00e4r ett synligt tecken p\u00e5 Guds osynliga l\u00e4kande och uppr\u00e4ttande v\u00e4sen och v\u00e4lvilja. En s\u00e5dan kristologi \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sakramental. Kort sagt, \u00e4r inte Jesus ett sacramentum<\/em> f\u00f6r Guds k\u00e4rlek, snarare \u00e4n satisfactio<\/em> f\u00f6r Guds vrede?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Texterna i PDF-format: Mikaelidagen, 16, 19 samt 21 e Tref, Om f\u00f6rf\u00f6ljelser Tacks\u00e4gelsedagen – bilder av gl\u00e4dje 18 e Tref Lagen g\u00f6r m\u00e4nniskan myndig Alla Helgons Dag – Att vara salt 22 e Tref – Sacramentum ist\u00e4llet f\u00f6r satisfactio \u00a0 Om f\u00f6rf\u00f6ljelser: Mikaelidagen,\u00a0 16, 19 samt 21 e Tref Av Thomas Kazen och Hanna Stenstr\u00f6m […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1797","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTrefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Texterna i PDF-format: Mikaelidagen, 16, 19 samt 21 e Tref, Om f\u00f6rf\u00f6ljelser Tacks\u00e4gelsedagen – bilder av gl\u00e4dje 18 e Tref Lagen g\u00f6r m\u00e4nniskan myndig Alla Helgons Dag – Att vara salt 22 e Tref – Sacramentum ist\u00e4llet f\u00f6r satisfactio \u00a0 Om f\u00f6rf\u00f6ljelser: Mikaelidagen,\u00a0 16, 19 samt 21 e Tref Av Thomas Kazen och Hanna Stenstr\u00f6m […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-09-23T11:57:35+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-19T17:36:08+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"19 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut\",\"datePublished\":\"2019-09-23T11:57:35+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-19T17:36:08+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\"},\"wordCount\":3721,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\",\"name\":\"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2019-09-23T11:57:35+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-19T17:36:08+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Texterna i PDF-format: Mikaelidagen, 16, 19 samt 21 e Tref, Om f\u00f6rf\u00f6ljelser Tacks\u00e4gelsedagen – bilder av gl\u00e4dje 18 e Tref Lagen g\u00f6r m\u00e4nniskan myndig Alla Helgons Dag – Att vara salt 22 e Tref – Sacramentum ist\u00e4llet f\u00f6r satisfactio \u00a0 Om f\u00f6rf\u00f6ljelser: Mikaelidagen,\u00a0 16, 19 samt 21 e Tref Av Thomas Kazen och Hanna Stenstr\u00f6m […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2019-09-23T11:57:35+00:00","article_modified_time":"2020-11-19T17:36:08+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"19 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut","datePublished":"2019-09-23T11:57:35+00:00","dateModified":"2020-11-19T17:36:08+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/"},"wordCount":3721,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/","name":"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2019-09-23T11:57:35+00:00","dateModified":"2020-11-19T17:36:08+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/09\/23\/trefaldighetstiden-mikaelidagen-till-kyrkoarets-slut\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Trefaldighetstiden : Mikaelidagen till kyrko\u00e5rets slut"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1797"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1797\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2318,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1797\/revisions\/2318"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}