{"id":1852,"date":"2019-12-16T18:14:16","date_gmt":"2019-12-16T17:14:16","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1852"},"modified":"2020-11-26T17:38:53","modified_gmt":"2020-11-26T16:38:53","slug":"tala-val-jultiden-tredje-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"

M\u00e5nga teman \u00e5terkommer i julens texter, och vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r ett \u00e5terbes\u00f6k i f\u00f6rsta<\/a> och andra \u00e5rg\u00e5ngens<\/a> kommentarer! P\u00e5 ny\u00e5rsdagen firas Jesu omsk\u00e4relse, vilket blir tydligt i f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens evengelietext, men inte de \u00f6vriga – vi vill \u00e4nd\u00e5 passa p\u00e5 tillf\u00e4llet att rekommendera den bloggtext p\u00e5 temat omsk\u00e4relse<\/a> som vi publicerade under h\u00f6sten, f\u00f6r den som eventuellt vill anknyta till detta firnings\u00e4mne.<\/p>\n

Texterna i pdf-format<\/strong><\/p>\n

Annandagen tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

S\u00f6ndagen efter jul tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

Ny\u00e5rsdagen Tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

S\u00f6ndagen efter ny\u00e5r tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

Trettondedag jul tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

3 e trettondedagen tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

6 e Trettondedagen – alla \u00e5rg\u00e5ngar<\/a><\/p>\n

Kyndelsm\u00e4ssodagen tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/a><\/p>\n

Annandag jul \u2013 en teologisk och historisk ber\u00e4ttelse i Apostlag\u00e4rningarna<\/strong><\/h3>\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m <\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Texten i Apg 4:18-31 talar inledningsvis om \u201dR\u00e5det\u201d, allts\u00e5 \u201dStora R\u00e5det\u201d, p\u00e5 hebreiska \u201dSanhedrin\u201d, den h\u00f6gsta\u00a0judiska juridiska instansen i Jud\u00e9en. R\u00e5det leddes av \u00f6verstepr\u00e4sten. Texten beskriver en situation d\u00e4r pr\u00e4staristokratin vid Jerusalems tempel, som samarbetade med romarna, framst\u00e5r som s\u00e5v\u00e4l de f\u00f6rsta kristnas som Jesu fiender.<\/p>\n

Vi kan f\u00f6rst\u00e5 detta p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Det f\u00f6rsta \u00e4r att se det som en del av\u00a0den teologiska ber\u00e4ttelsen<\/em> i Apostlag\u00e4rningarna utan att se till reella historiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Som redan n\u00e4mnts i en tidigare kommentar om \u201df\u00f6rf\u00f6ljelser\u201d<\/a> av Thomas Kazen och Hanna Stenstr\u00f6m framst\u00e4lls judarna genomg\u00e5ende i Apostlag\u00e4rningarna som de kristnas motst\u00e5ndare medan b\u00e5de romarna och Gud bekr\u00e4ftar de kristna. Sannolikt \u00e4r detta ett s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till Imperiets \u00f6vermakt som \u00e4r karakteristiskt f\u00f6r f\u00f6rfattaren, men som inte ger oss s\u00e4ker historisk kunskap om hur det var f\u00f6r f\u00f6rsamlingen i Jerusalem under de f\u00f6rsta \u00e5ren.<\/p>\n

I denna text \u00e4r dock b\u00e5de romarna och judarna de kristnas fiender.\u00a0Psaltartexten som Lukas citerar talar visserligen om \u201djordens kungar\u201d och \u201dfurstar\u201d, det vill s\u00e4ga andra folks h\u00e4rskare, som g\u00f6r uppror mot kungen i Jerusalem. Men Lukas tolkar texten att handla om \u201dHerodes och Pontius Pilatus, hedningarna\u00a0och Israels folk<\/em>\u201d. Han l\u00e4gger allts\u00e5 till Israels folk, helt i linje med sin grundsyn.<\/p>\n

P\u00e5 samma g\u00e5ng l\u00e4gger texten mycket av skulden p\u00e5 \u201dhedningarna\u201d och d\u00e5 \u00e4r det kanske\u00a0dags att l\u00e4sa\u00a0texten\u00a0p\u00e5 det andra s\u00e4ttet,\u00a0som sp\u00e5r av ett\u00a0historiskt\u00a0skeende. Trots att Lukas vanligtvis framst\u00e4ller romarna i positiv dager skiner deras verkliga, historiska roll igenom h\u00e4r. Samtidigt\u00a0m\u00e5ste vi \u00e5terigen p\u00e5minna om att textens grova generaliseringar inte \u00e5terger historien neutralt utan vi beh\u00f6ver\u00a0g\u00f6ra n\u00e5gra historiska p\u00e5pekanden. H\u00e4r har \u201dhedningar\u201d sammangaddat sig, en formulering fr\u00e5n det inskjutna Psaltarcitatet, med \u201dIsraels folk\u201d. Nu var inte Stora r\u00e5det hela \u201dIsraels folk\u201d, utan en grupp inom det. Jesu d\u00f6d berodde inte p\u00e5 att judarna som en kropp gjorde gemensam sak med romarna. Att romarna var ytterst ansvariga \u00e4r ett faktum, och de samarbetade med det r\u00e5d och den pr\u00e4staristokrati som de vanligen samarbetade med. Men Israels folk var st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5: till det h\u00f6rde ocks\u00e5 r\u00f6relsen kring Jesus.\u00a0B\u00e5de Jesusr\u00f6relsen och\u00a0tempelaristokratin\u00a0var delar av samma tradition\u00a0men p\u00e5 somliga punkter stod de i konflikt\u00a0om det gemensamma arvet.<\/p>\n

Kanske \u00e4r det ocks\u00e5 p\u00e5 sin plats att p\u00e5minna om vilken roll pr\u00e4sterna i Jerusalems tempel hade. Deras roll var ju att v\u00e4rna templet och dess kult samt att st\u00e4ndigt utf\u00f6ra kulten. Offerkulten i Jerusalems tempel hade samma funktion som andra offerkulter i forntiden. Genom den uppr\u00e4tth\u00f6lls relationen mellan folket och Gud. Det pr\u00e4sterna hade att f\u00f6rvalta var allts\u00e5 det viktigaste av allt, den relation med Gud som var grunden f\u00f6r folkets existens. Deras samarbete med det romerska Imperiet, som vi kan kritisera dem f\u00f6r, var i grunden ett s\u00e4tt att s\u00e4kra folkets existens.<\/p>\n

Inom tempelaristokratin fanns en judisk grupp som vi\u00a0\u00e5tminstone\u00a0vet lite om: sadduk\u00e9erna. Sannolikt var inte alla i pr\u00e4sterskapet sadduk\u00e9er men det var d\u00e4r de fanns. De var\u00a0oftast \u00f6verklass och hade makt, men m\u00e5ste nu anses h\u00f6ra till historiens f\u00f6rlorare d\u00e5 varken judisk eller kristen tradition talar v\u00e4l om dem. Vi k\u00e4nner dem genom deras motst\u00e5ndares texter och har ingenting kvar d\u00e4r de talar sj\u00e4lva. Sannolikt h\u00f6ll de fast vid den skriftliga Torah (Moseb\u00f6ckerna) och avvisade den framv\u00e4xande muntliga tolkningen. De h\u00f6ll fast vid de h\u00e4vdvunna trosf\u00f6rest\u00e4llningar och avvisade nymodigheter som tron p\u00e5 uppst\u00e5ndelse eller liv efter d\u00f6den i andra former. M\u00e5nga av dem h\u00f6rde samman med tempelkulten och f\u00f6rlorade sin position\u00a0vid templets fall, d\u00e5 andra judiska grupper ist\u00e4llet kom att vidareutveckla de drag inom judisk tradition som gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r folket att leva i relation till Gud utan offerkult.<\/p>\n

S\u00f6ndagen efter jul – Ett \u00f6verskridande av gr\u00e4nser<\/h3>\n

Av Mikael Larsson<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r vi m\u00e4nniskor f\u00f6rest\u00e4ller oss en ideal v\u00e4rld \u00e4r det mer regel \u00e4n undantag att vi befolkar dr\u00f6mmen med barn. Barn som rider p\u00e5 krokodiler (Harpocrates). Barn som vallar lejon (Jesaja). Barn som f\u00e5r f\u00f6rkroppsliga absolut trygghet, oskuldsfullhet, fred, omstart. Kruxet \u00e4r bara det att f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00f6rverkliga s\u00e5dana dr\u00f6mmar s\u00e5 ofta leder till dess motsats. H\u00e4r b\u00f6r historien st\u00e4mma till eftertanke, s\u00e5 att vi \u00e4r uppm\u00e4rksamma p\u00e5 tendensen att exempelvis ta \u201dbarnets b\u00e4sta\u201d som int\u00e4kt f\u00f6r allehanda politiska projekt.<\/p>\n

Den dikt som inleder Jesaja 11 har tv\u00e5 huvuddelar. De f\u00f6rsta fem verserna tecknar bilden av en ideal h\u00e4rskare, medan vers 6\u20139 beskriver den s\u00e5 kallade djurfreden. Till ber\u00f6ringspunkterna h\u00f6r bland annat kontrasten mellan det lilla och det stora. Den gestalt som m\u00f6ter oss i diktens f\u00f6rsta del \u00e4r p\u00e5 flera s\u00e4tt gr\u00e4ns\u00f6verskridande. En gren med en sl\u00e4kthistoria. N\u00e5got avhugget som ska leva vidare. Ett namn som signalerar b\u00e5de enkla f\u00f6rh\u00e5llanden och kunglig h\u00e4rkomst. En planta med agens, som \u201dkommer ut\u201d genom att vara fruktsam. D\u00e4rtill utrustad med allt som en god ledare kan t\u00e4nkas beh\u00f6va: regeringsduglighet, styrka och fromhet. N\u00e5gon som ut\u00f6var makten r\u00e4ttvist, vars karakt\u00e4r \u00e4r en rustning. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt att l\u00e4sare frestats att l\u00e4gga beslag p\u00e5 denna superhj\u00e4lte.<\/p>\n

I diktens andra del m\u00f6ter vi en l\u00e5ng rad omaka par av rovdjur och boskap. Den \u201dnaturliga\u201d fiendskapen \u00e4r bortbl\u00e5st, k\u00f6tt\u00e4tarna har blivit vegetarianer. Tre kategorier synnerligen aktiva barn framtr\u00e4der. Den lilla pojken vallar lejon och kalv, en typisk barn- och kungasyssla. Tanken g\u00e5r givetvis till David, vars huvudmerit inf\u00f6r striden med Goljat var att han (med Guds hj\u00e4lp) d\u00f6dat just lejon och bj\u00f6rn. Det som sticker ut h\u00e4r \u00e4r v\u00e4l att det talas om en \u201dliten\u201d pojke (Rakel var giftasmogen n\u00e4r hon vallade Labans hjordar). Vidare leker dibarnet vid huggormens h\u00e5la och den avvanda 3\u20134 \u00e5ringen str\u00e4cker ut handen mot kobrans bo. Denna grad av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet hos s\u00e5 sm\u00e5 barn ter sig n\u00e4rmast ofattbar f\u00f6r moderna l\u00e4sare. En baby som njuter av att uppt\u00e4cka v\u00e4rlden. F\u00f6r vilken den farligaste av platser \u00e4r fullkomligt s\u00e4ker. Kan vi t\u00e4nka oss n\u00e5got vackrare?<\/p>\n

En po\u00e4ng med metaforer \u00e4r just att de \u00f6ppnar f\u00f6r tolkning, att de kan \u00e5terv\u00e4ndas i nya sammanhang. I Jesajas avslutande vision om nya himlar och en ny hjord dyker delar av djurfreden upp igen (65:25), fast utan barn. Med en blinkning till Gen 3:15 antyds att ormen st\u00e5r utanf\u00f6r freden. Den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r att ingenting ont n\u00e5gonsin ska ske. I senare judisk tradition identifieras den ideala h\u00e4rskaren och den vallande gossen bland annat med pojk-kungen (och reformatorn) Josia. S\u00e5 n\u00e4r kristna med typologiska glas\u00f6gon h\u00e4r ser Jesus \u00e4r sj\u00e4lva omtolkningsgreppet inte nytt. Men med ett alltf\u00f6r h\u00e5rt fokus p\u00e5 fr\u00e5gan om vem riskerar vi att reducera potentialen i bildspr\u00e5ket. Ett hush\u00e5ll best\u00e5ende av barn och djur. Ett \u00f6verskridande av gr\u00e4nser mellan det vilda och det tama, mellan v\u00e4xtv\u00e4rld, djur, m\u00e4nniska och det gudomliga. Upp och nerv\u00e4nda hierarkier som n\u00e5got positivt och inte som tecken p\u00e5 f\u00f6rfall (i kontrast till Jes 3:4).<\/p>\n

Veckans \u00f6vriga texter aktualiserar var sin aspekt av barnaskap. Episteln betonar barnets s\u00e5rbarhet. (I Apostlag\u00e4rningarnas l\u00e4tt ogener\u00f6sa omskrivning av Mose f\u00f6delse h\u00f6r vi inget om mammans och systerns omsorger. H\u00e4r s\u00e4tts barnet bokstavligen ut f\u00f6r att d\u00f6 eller upptas som slav, i enlighet med romersk praxis). Evangelietexten lyfter fram barnet som f\u00f6rebild, utan att mer precist s\u00e4ga p\u00e5 vilket s\u00e4tt. Visst kan vi l\u00e4sa Jesaja som en vision om trygghet och frihet. Men framf\u00f6r allt erbjuder profeten en knippe bilder som kan hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rest\u00e4lla oss en alternativ v\u00e4rldsordning. Kanske kan vi suga p\u00e5 bilderna en stund innan vi f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e5sa fast vad de eventuellt skulle kunna betyda?<\/p>\n

Ny\u00e5rsdagen \u2013 om v\u00e5r utg\u00e5ng och v\u00e5r ing\u00e5ng<\/strong><\/h3>\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Psaltarens psalm 121 slutade i den \u00e4ldre \u00f6vers\u00e4ttningen med orden: Herren bevare din ing\u00e5ng och din utg\u00e5ng<\/em>. Detta uttryck med ing\u00e5ng och utg\u00e5ng finns ofta citerat p\u00e5 tavlor i kyrkornas vapenhus, som om det handlade om att vi som kyrkobes\u00f6kare \u00e4r beskyddade n\u00e4r vi g\u00e5r in i kyrkan och l\u00e4mnar den. Detta bygger emellertid p\u00e5 en fel\u00f6vers\u00e4ttning! P\u00e5 hebreiska st\u00e5r det Herren bevare din utg\u00e5ng och din ing\u00e5ng<\/em>. Allts\u00e5 utg\u00e5ngen f\u00f6rst och sedan ing\u00e5ngen.<\/p>\n

Uttrycket utg\u00e5ng och ing\u00e5ng \u00e4r som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger p\u00e5 hebreiska \u00e4r en bild f\u00f6r n\u00e5got annat: v\u00e5r f\u00f6delse och v\u00e5r d\u00f6d. Utg\u00e5ng kan ofta syfta p\u00e5 f\u00f6delse ut ur Gud, och med uttrycket ing\u00e5ng kan d\u00f6den \u00e5syftas d\u00e5 vi \u00e5terv\u00e4nder in i Gud igen. P\u00e5 m\u00e5nga spr\u00e5k har man bibeh\u00e5llit den hebreiska ordf\u00f6ljden, men icke s\u00e5 i Sverige. N\u00e4r Olaus Petri och hans bror Lars \u00f6versatte Gamla testamentet till svenska p\u00e5 1540-talet kastades ordningen om. Kanske berodde det p\u00e5 att de helt enkelt inte f\u00f6rstod utan t\u00e4nkte att man ju m\u00e5ste g\u00e5 in innan man kan g\u00e5 ut.<\/p>\n

Inte f\u00f6rr\u00e4n med Bibel 2000 tog man sig an uppgiften att g\u00f6ra en mer korrekt \u00f6vers\u00e4ttning, och d\u00e5 togs helt sonika hela uttrycket bort. Varf\u00f6r f\u00f6rsvann d\u00e5 utg\u00e5ngen och ing\u00e5ngen? Det finns n\u00e4mligen n\u00e5got mer dolt i den hebreiska stilistiken. Just denna mening uppvisar en grammatisk egenhet som man ibland finner i poetisk stil: verbet och subjektet har bytt plats. Normalt inleds hebreiska meningar med verbet f\u00f6ljt av subjektet, men just i slutraderna till psalm 121 st\u00e5r Herren f\u00f6rst i meningen, och verbet bevarar kommer d\u00e4refter. Stilistiskt inneb\u00e4r detta att verbet f\u00f6rvandlas till ett slags attribut. Meningen lyder allts\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r: Herren \u00e4r n\u00e5gon som till sin natur inte kan annat \u00e4n bevara dig, och detta bevarande p\u00e5g\u00e5r fr\u00e5n din f\u00f6delse till din d\u00f6d<\/em>. Efter m\u00e5nga \u00e5rs arbete kom bibelkommissionen fram till \u00f6vers\u00e4ttningen Herren ska bevara dig, i livets alla skiften, nu och f\u00f6r evigt.<\/em> Helt andra ord, visserligen, men v\u00e4ldigt n\u00e4ra hebreiskans intention.<\/p>\n

Ing\u00e5ng och utg\u00e5ng, eller utg\u00e5ng och ing\u00e5ng, uttrycket \u00e4r nu borta, och det kan vi s\u00f6rja, men vi har f\u00e5tt en \u00f6vers\u00e4ttning som s\u00e4ger n\u00e5got v\u00e4ldigt viktigt om Guds natur, n\u00e5got som genomsyrar bibelns alla b\u00f6cker.<\/p>\n

S\u00f6ndagen efter ny\u00e5r \u2013 Tala inkluderande om Guds n\u00e4rvaro!<\/strong><\/h3>\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m <\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>\u00c5rets evangelietext p\u00e5 S\u00f6ndagen efter ny\u00e5r, med temat \u201dGuds hus\u201d, \u00e4r Johannesevangeliets version av hur Jesus driver ut m\u00e5nglarna ur Templet. Ber\u00e4ttelsen finns ju ocks\u00e5 i de andra evangelierna, och alla evangelierna ger en tolkning av en symbolhandling Jesus sannolikt utf\u00f6rt. D\u00e4rf\u00f6r g\u00e5r det att arbeta s\u00e5v\u00e4l med fr\u00e5gor om vad Jesus sj\u00e4lv ville s\u00e4ga med denna symboliska handling och om hur den sedan tolkas i de olika evangelierna. De historiska fr\u00e5gorna f\u00e5r vila den h\u00e4r g\u00e5ngen och fokus ligga p\u00e5 Johannesevangeliets tolkning, s\u00e4rskilt det som ber\u00f6r synen p\u00e5 judisk tradition.<\/p>\n

Det \u00e4r ju tydligt att ber\u00e4ttelsen om den symbolhandling vi kan kalla \u201dtempelrensningen\u201d f\u00e5r en tolkning i Johannesevangeliet som s\u00e4ger mer om den tidens konflikter \u00e4n om de konflikter den historiske Jesus var aktiv i. Till skillnad fr\u00e5n i de tre andra evangelierna sker tempelrensningen i Johannesevangeliet alldeles i b\u00f6rjan av Jesu verksamhet och bidrar tillsammans med ber\u00e4ttelsen om br\u00f6llopet i Kana (Joh 2:1-11), ocks\u00e5 det en handling med symboliska dimensioner, till att ge \u00f6vergripande perspektiv p\u00e5 hela Jesu verksamhet. Redan h\u00e4r i b\u00f6rjan f\u00f6reb\u00e5das och tolkas Jesu d\u00f6d. N\u00e4r texten skrivs \u00e4r det ju ocks\u00e5 ett faktum sedan \u00e5rtionden att Jerusalems tempel rivits ner och inte \u00e5teruppbyggts.<\/p>\n

Joh 2:13 inleder ber\u00e4ttelsen med en tidsangivelse: detta sker i Jerusalem n\u00e4r \u201djudarnas p\u00e5skfest n\u00e4rmade sig\u201d. \u00c4ven i de andra evangelierna sker tempelrensningen vid p\u00e5sk, men i Johannesevangeliets hela sammanhang f\u00e5r den tidsangivelsen en s\u00e4rskild betydelse. Jesus framst\u00e5r ju i detta evangelium som den som kommer med n\u00e5got som ers\u00e4tter, eller till och med som en som sj\u00e4lv ers\u00e4tter, judiska h\u00f6gtider och bruk. Uttrycket \u201djudarnas p\u00e5skfest\u201d markerar ju ocks\u00e5 distans till judarna: en svensk skulle knappast skriva \u201dsvenskarnas jul\u201d om julen om inte sammanhanget var mycket specifikt (t ex\u201d svenskarnas jul\u201d till skillnad fr\u00e5n \u201ddanskarnas jul\u201d i en text om olika nordiska julseder).<\/p>\n

Ensamt skapar inte uttrycket \u201djudarnas p\u00e5skfest\u201d grund f\u00f6r att tala om Joh 2:12-22 som del av ett ers\u00e4ttningsteologiskt projekt, men detta finns ocks\u00e5 med i ber\u00e4ttelsens slut. D\u00e4r talas ju om att templet ska rivas ner och uppst\u00e5 p\u00e5 tredje dagen, och det s\u00e4gs ut att det \u201dtempel\u201d det d\u00e5 handlar om \u00e4r Jesu egen kropp. \u00a0Texten kan tolkas som att Jesus, den uppst\u00e5ndne Jesus, ers\u00e4tter Templet. En tanke som inte skrivs ut men som kan ligga som en f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r att Templet var den plats d\u00e4r Gud var n\u00e4rvarande. Enligt Joh 2:21 \u00e4r det i Jesus som Gud \u00e4r n\u00e4rvarande (jfr Joh 1:14). H\u00e4r kan vi tala om ers\u00e4ttningsteologi, eller i alla fall om b\u00f6rjan p\u00e5 ett ers\u00e4ttningsteologiskt t\u00e4nkande.<\/p>\n

En predikan p\u00e5 S\u00f6ndagen efter ny\u00e5r m\u00e5ste undvika att \u00e5terge denna ers\u00e4ttningsteologi, och en utmaning \u00e4r att kunna tala om Guds n\u00e4rvaro utan att begr\u00e4nsa den till oss, v\u00e5rt Gudshus. Kanske kan GT- l\u00e4sningen ur 1 Kung 8:20,27-30 ge inspiration. D\u00e4r formuleras ju den fr\u00e5ga hela f\u00f6rest\u00e4llningen om \u201dGuds hus\u201d kan v\u00e4cka: Kan verkligen Gud bo p\u00e5 jorden?\u00a0 Gud \u00e4r ju f\u00f6r stor f\u00f6r att rymmas i v\u00e5ra hus, och det finns ju m\u00e5nga idag f\u00f6r vilka naturen \u00e4r en plats f\u00f6r att m\u00f6ta Gud snarare \u00e4n en kyrkobyggnad. Men texten forts\u00e4tter: \u201dv\u00e4nd dig \u00e4nd\u00e5 hit\u2026\u201d V\u00e5ra gudshus, och v\u00e5ra teologier, kan inte innesluta eller uttrycka vad Gud \u00e4r, och v\u00e5ra teologier kan ocks\u00e5 bli exkluderande och fientliga mot andra Gudstroende. Vi f\u00e5r hoppas att Gud \u00e4nd\u00e5 h\u00f6r oss n\u00e4r vi ber i v\u00e5ra Gudshus \u2013 och en uppgift f\u00f6r predikan m\u00e5ste ju vara att tala om varf\u00f6r kyrkor och gudstj\u00e4nster trots allt beh\u00f6vs.<\/p>\n

I episteln, Fil 2:1-4, talas om en gudsn\u00e4rvaro \u2013 fast ordet inte skrivs ut \u2013 som finns d\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6rverkligar ord som \u201dtr\u00f6st, k\u00e4rlek, uppmuntran, medk\u00e4nsla\u201d. F\u00f6r att l\u00e5na ord ur en av v\u00e5ra gudstj\u00e4nsts\u00e5nger \u201dD\u00e4r barmh\u00e4rtighet och k\u00e4rlek bor, d\u00e4r finns ocks\u00e5 Gud\u2026\u201d Det kan ocks\u00e5 vara en \u00f6ppning f\u00f6r att tala inkluderande om Guds n\u00e4rvaro, en n\u00e4rvaro i en m\u00e4nsklig gemenskap och inte p\u00e5 en plats. Men \u00e4ven h\u00e4r en varning: orden om att \u201ds\u00e4tta andra h\u00f6gre \u00e4n er sj\u00e4lv\u201d ska inte s\u00e4gas till dem som \u00e4r nertryckta utan till dem som sitter tryggt p\u00e5 h\u00f6ga positioner och orden om att inte bara t\u00e4nka p\u00e5 eget b\u00e4sta utan ocks\u00e5 p\u00e5 andras \u00e4r inte riktade till dem som redan br\u00e4nner ut sig f\u00f6r andras skull.<\/p>\n

Trettondedag jul \u2013 utmanar den kristna universalismen<\/strong><\/h3>\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n

\"Helene<\/a>Trettondedagen \u00e4r en bra dag att fundera \u00f6ver hur kristen tro f\u00f6rh\u00e5ller sig till andra religi\u00f6sa traditioner. I tredje \u00e5rg\u00e5ngens texter f\u00e5r evangeliets vise m\u00e4n s\u00e4llskap med en vis kvinna i den gammaltestamentliga texten: drottningen av Saba. Liksom de \u00f6sterl\u00e4ndska stj\u00e4rntydarna \u00e5terv\u00e4nder hon till sitt land, berikad av det hon sett och h\u00f6rt i m\u00f6tet med den Andre, snarare \u00e4n att stanna kvar och ansluta sig till en annan religion.<\/p>\n

\u201dIt takes one to know one\u201d \u2013 den som \u00e4r vis k\u00e4nner igen vishet \u2013 eller Visheten \u2013 n\u00e4r hen m\u00f6ter den hos andra. Fr\u00e5gan vi kan st\u00e4lla oss \u00e4r om vi kan leva med att m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra religi\u00f6sa traditioner v\u00f6rdar och respekterar Jesus p\u00e5 andra s\u00e4tt och fr\u00e5n andra utg\u00e5ngspunkter \u00e4n vi kristna? Gl\u00e4ds vi \u00e5t att Jesus\/Issa \u00e4r en stor profet enligt islam, eller n\u00e4r vi ser en Jesus-staty bland andra gudabilder p\u00e5 ett hinduiskt altare? Ser vi det som blasfemi, som ett steg p\u00e5 v\u00e4gen mot den sanna tron eller som n\u00e5got som \u00e4r gott i sig? Kan vi t\u00e4nka oss att vi skulle kunna uppt\u00e4cka nya sidor av Kristushemligheten genom dialog med dem som nalkats den fr\u00e5n ett annat h\u00e5ll? Jag st\u00e4ller fr\u00e5gorna, jag har inte definitiva svar men tror att det \u00e4r viktiga fr\u00e5gor att fundera \u00f6ver. Kanske inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att ta upp i en predikan, men det kan g\u00f6ra n\u00e5got med predikans halt om vi har tagit oss an dem.<\/p>\n

I dessa dagar d\u00e5 h\u00f6gerextrema krafter vill f\u00f6rvanska kristen tro till att handla om svenskhet och nationalism \u00e4r det ett nog s\u00e5 viktigt budskap att \u201dhela v\u00e4rlden\u201d symboliserad av de tre stj\u00e4rntydarna kom till krubban i Betlehem. Men kanske utmanar texterna ocks\u00e5 den kristna universalismen. Kristen tro ska finnas \u00f6ver hela v\u00e4rlden \u2013 men beh\u00f6ver f\u00f6r den skull alla m\u00e4nniskor bli kristna? Judendomen \u00e4r en mycket partikularistisk tradition: judar har ett s\u00e4rskilt uppdrag i att tolka och leva efter Torah \u2013 men det inneb\u00e4r inte att g\u00f6ra alla m\u00e4nniskor till judar. Kanske kan man s\u00e4ga att kristendomen tog hand om de universalistiska anspr\u00e5k som vi kan l\u00e4sa in i dagens psaltartext, att g\u00f6ra Israels Gud k\u00e4nd f\u00f6r \u201dalla folk\u201d. Men \u00e4n en g\u00e5ng: inneb\u00e4r det att de alla m\u00e5ste bli kristna? Eller ligger den verkliga utmaningen i att kunna se sig som en partikul\u00e4r religi\u00f6s tradition bland andra, som var och en har sin unika g\u00e5va till m\u00e4nskligheten? \u00c4ven det fr\u00e5gor som kanske inte beh\u00f6ver artikuleras, men kan ligga som en klangbotten under predikan.<\/p>\n

Tredje s\u00f6ndagen efter trettondedagen – Multireligi\u00f6s pragmatism<\/strong><\/h3>\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>I s\u00f6ndagens l\u00e4sning ur den hebreiska bibeln (Tanach\/Gamla testamentet), 2 Kung 5:1-4, 9-15, ber\u00e4ttas det om den arameiska kung Ben Hadad II:s general Naaman. Naaman var framg\u00e5ngsrik och hade h\u00f6gt anseende men led av spet\u00e4lska. Han f\u00e5r h\u00f6ra om den israelitiska profeten Elisha i Samaria och reser till honom. Denne instruerar honom i hur han mirakul\u00f6st ska bli kvitt sin spet\u00e4lska. Han badar sju g\u00e5nger i Jordanfloden och blir helad, varp\u00e5 han s\u00e4ger till Elisha: \u201dSe! Nu vet jag att det inte finns n\u00e5gon gud i hela v\u00e4rlden f\u00f6rutom i Israel s\u00e5 ta sn\u00e4lla emot en v\u00e4lsignelse\/g\u00e5va av din tj\u00e4nare.\u201d<\/p>\n

H\u00e4r slutar s\u00f6ndagens l\u00e4sning. Ber\u00e4ttelsen forts\u00e4tter dock. Naaman vill inte offra till n\u00e5gon annan gud \u00e4n Israels. \u201dMen\u201d, s\u00e4ger han, \u201dm\u00e5 J-HVH f\u00f6rl\u00e5ta din tj\u00e4nare detta: d\u00e5 min herre tr\u00e4der in i Rimmons tempel och faller ned f\u00f6r att tillbe d\u00e4r, d\u00e5 lutar han sig p\u00e5 min arm och jag faller ned i Rimmons tempel \u2013 n\u00e4r jag faller ned i Rimmons tempel, m\u00e5 J-HVH f\u00f6rl\u00e5ta din tj\u00e4nare f\u00f6r detta.\u201d Elishas enda svar blir: \u201dG\u00e5 i frid.\u201d<\/p>\n

I Talmud (b.Sanhedrin <\/em>74b-75a) hoppar rabbinerna till inf\u00f6r det h\u00e4r stycket. F\u00f6rbudet mot avgudadyrkan \u00e4r ett av en mycket kort lista bud \u2013 de sju s\u00e5 kallade noakidiska buden \u2013 judar traditionellt f\u00f6rv\u00e4ntar sig att alla m\u00e4nniskor oavsett religion ska h\u00e5lla. I f\u00f6rbudet mot avgudadyrkan ing\u00e5r \u00e4ven det som kallas qeddushat Hashem<\/em>, att helga G-ds namn genom att lida martyrd\u00f6den hellre \u00e4n att delta i avgudadyrkan. Det h\u00e4r \u00e4r ett av endast tre brott (tillsammans med mord och v\u00e5ldt\u00e4kt\/sexuella brott) som man hellre ska d\u00f6 \u00e4n beg\u00e5 i klassisk judisk lag. Debatten i Talmud n\u00e5r ingen tydlig slutsats men blir en del av en st\u00f6rre diskussion om religi\u00f6sa kompromisser: om en romersk \u00f6verherre tvingar en jude att sl\u00e5 gr\u00e4s p\u00e5 sabbaten (vilket bryter mot sabbaten) men g\u00f6r det f\u00f6r att f\u00e5 mat till sina kor, d\u00e5 ska juden inte v\u00e4lja att d\u00f6 martyrd\u00f6den. Om romaren d\u00e4remot befaller juden att sl\u00e5 gr\u00e4s bara<\/em> f\u00f6r att i sig f\u00e5 juden att bryta sabbaten, d\u00e5 ska juden f\u00f6redra d\u00f6den.<\/p>\n

Den h\u00e4r typen av kompromisser mellan ett t\u00e4nkt religi\u00f6st ideal och en multireligi\u00f6s verklighet utm\u00e4rker mycket judiskt liv. P\u00e5 sjuttonhundratalet skriver den tyskjudiska upplysningsfilosofen Moses Mendelssohn i sitt klassiska verk Jerusalem<\/em> fr\u00e5n 1783 att man inte bara kan tala om avgudadyrkan utan att f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 en religi\u00f6s tradition inifr\u00e5n \u2013 enligt honom kan inte ens hinduismen, som under sena sjuttonhundratalet var sinnebilden av polyteistisk hedendom, r\u00e4knas som avgudadyrkan av judar eller kristna. F\u00f6r att avg\u00f6ra om n\u00e5got \u00e4r avgudadyrkan m\u00e5ste man f\u00f6rst kunna f\u00f6rst\u00e5 vad en rituell handling eller en teologisk tanke betyder f\u00f6r dem som brukar den. Det \u00e4r bara en hindu<\/em> som kan f\u00f6rst\u00e5 om delar av hinduismens gudsdyrkan \u00e4r teologiskt ol\u00e4mplig:<\/p>\n

N\u00e4r man bed\u00f6mer de religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningarna hos ett i \u00f6vrigt \u00e4nnu fr\u00e4mmande folk, b\u00f6r man av samma sk\u00e4l akta sig f\u00f6r att se allt med sina egna, inhemska <\/em>\u00f6gon, s\u00e5 att man inte kallar det som kanske bara \u00e4r skrift<\/em> [symbolisk kommunikation] f\u00f6r avgudabilder. (Mendelssohn, Moses. 2013. Jerusalem eller om religi\u00f6s makt och judendom<\/em>. Stockholm: Ruin f\u00f6rlag. 90)<\/p>\n

P\u00e5 liknande s\u00e4tt avg\u00f6r p\u00e5 artonhundratalet den stora irakiska rabbinen Ben Ish Chai (1835\u20131909) att bilder av jungfru Maria inte \u00e4r avgudabilder, eftersom han f\u00f6rst\u00e5tt skillnaden mellan vad kristna<\/em> menar med sina bilder och vad en jude<\/em> skulle mena. F\u00f6r en jude skulle det inneb\u00e4ra avgudadyrkan, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6r en kristen. Elisha skulle f\u00f6rst\u00e5s inte sj\u00e4lv fallit ned inf\u00f6r guden Rimmon men han f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r Naaman som b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5r balansg\u00e5ngen mellan tv\u00e5 religi\u00f6sa v\u00e4rldar i sin egen kultur. En pragmatism f\u00f6ds ur den h\u00e4r texten som inte g\u00f6r avkall p\u00e5 den egna integriteten \u2013 man kan fortfarande s\u00e4ga att man sj\u00e4lv inte skulle vara bekv\u00e4m med en viss ritual eller ett visst teologiskt spr\u00e5k \u2013 men som b\u00e4r med sig insikten att det inte betyder att inte andra kan vara bekv\u00e4ma med det. Dels finns det praktiska faktorer och dels finns det andra perspektiv fr\u00e5n andra bergsknallar: G-d kanske beh\u00f6ver se annorlunda ut i Rimmons tempel \u00e4n i sitt eget i Jerusalem.<\/p>\n

6 S\u00d6NDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN \u2013 JOHANNEISK KONFLIKTTEOLOGI<\/strong><\/p>\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n

Denna s\u00f6ndag infaller inte ofta \u00f6ver huvud taget och inneh\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r bara en upps\u00e4ttning texter. Evangelietexten \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt symtomatisk f\u00f6r Johannesevangeliets bild av Jesus f\u00f6rh\u00e5llande till \u201djudarna\u201d, som hans motst\u00e5ndare ofta kallas. Texten \u00e4r avslutningen p\u00e5 ber\u00e4ttelsen om den lame vid Betesdadammen. Inledningen till ber\u00e4ttelsen finner vi som evangelietext den fj\u00e4rde s\u00f6ndagen efter Trettondedagen, \u00e5rg\u00e5ng 2.<\/p>\n

Sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen \u00e4r pintjock med symbolik: dammen med vattnet som botar, men som mannen aldrig hinner till i tid, har fem pelarg\u00e5ngar. Det kan om man s\u00e5 vill l\u00e4sas som att Toran med sina fem Moseb\u00f6cker lovar runt men h\u00e5ller tunt \u2013 tills Jesus kommer och inte bara botar utan ocks\u00e5 bryter mot sabbatsbudet genom att s\u00e4ga \u00e5t mannen att ta sin s\u00e4ng och g\u00e5. F\u00f6r det blir han f\u00f6rf\u00f6ljd och f\u00f6rsvarar sig med att hans Fader verkar \u00e4ven p\u00e5 sabbaten.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen muterar s\u00e5 till en h\u00f6gkristologisk utl\u00e4ggning om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Fadern och Sonen. Som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger i Johannesevangeliet \u00e4r ber\u00e4ttelserna bara spr\u00e5ngbr\u00e4dor f\u00f6r teologiska utl\u00e4ggningar som speglar Johannesevangeliets \u2013 och den johanneiska gemenskapens, f\u00e5r vi f\u00f6rmoda \u2013 specifika teologi. Denna teologi h\u00e4nger samman med de konflikter som fanns i evangeliets tillkomstmilj\u00f6 mellan Jesustroende och den framv\u00e4xande rabbinska judendomen.<\/p>\n

I f\u00f6rh\u00e5llande till Jesus tid \u00e4r b\u00e5de ber\u00e4ttelsen och utl\u00e4ggningen f\u00f6rst\u00e5s djupt anakronistisk. Jesus kan ha kritiserats f\u00f6r sitt s\u00e4tt att ut\u00f6va helandeverksamhet, men h\u00e4r blir ber\u00e4ttelsen ett paradexempel p\u00e5 hur Jesus verksamhet senare kom att tolkas i kontrast till den judendom som den johanneiska gemenskapen levde i konflikt med. Och textavsnittet f\u00f6r s\u00f6ndagen pekar ut sabbatsbudet och h\u00f6gkristologin som de stora tvistefr\u00e5gorna.<\/p>\n

Att predika om en s\u00e5dan text \u00e4r sv\u00e5rt. Det \u00e4r viktigt att predikanten inte anv\u00e4nder texten f\u00f6r att f\u00f6rvr\u00e4nga bilden av Jesus och hans samtid. N\u00e4r det g\u00f6rs l\u00e4ggs ytterligare br\u00e4nsle till en kristen antisemitism. Den historiske Jesus upph\u00e4vde inte sabbatsbudet och j\u00e4mst\u00e4llde sig inte heller med Gud. En del av hans efterf\u00f6ljare drog s\u00e5 sm\u00e5ningom dessa slutsatser f\u00f6r sin egen livsf\u00f6ring och i f\u00f6rh\u00e5llande till sin egen tro och liturgiska praktik \u2013 med r\u00e4tta eller inte kan alltid diskuteras.<\/p>\n

Det g\u00e5r alltid att predika om Jesus som en reflektion av Gud, om Jesus handlande som pekar p\u00e5 Gud och speglar Gud. Mycket meningsfullt kan s\u00e4gas om detta. Men fr\u00e5gan \u00e4r om predikanten \u00e4nd\u00e5 inte m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r texten som \u00e4nd\u00e5 l\u00e4ses och faktiskt problematisera den. Annars armerar texten bara cementblandningen av antijudiska f\u00f6rdomar som \u00e4nd\u00e5 skvalpar omkring i samh\u00e4llet och i kyrkan.<\/p>\n

Kyndelsm\u00e4ssodagen – n\u00e4r kristna \u00e4r mer judiska \u00e4n judar<\/strong><\/h3>\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>T\u00e4nk att en stor kristen helg firas f\u00f6r renhetslagarna i 3 Mos 12! Det \u00e4r i alla fall bakgrunden till jungfru Marie kyrkog\u00e5ngsdag, d\u00e5 man firar att Maria i Luk. 2:22-40 f\u00f6ljde 3 Mos 12:s best\u00e4mmelser om att en kvinna efter sin f\u00f6rlossning drar sig tillbaka i fyrtio dagar f\u00f6r en nyf\u00f6dd pojke, f\u00f6r att d\u00e4refter b\u00e4ra fram ett offer, i Marias fall tv\u00e5 turtur-\/duvor. Evangelisten p\u00e5pekar tv\u00e5 g\u00e5nger att detta \u00e4r \u201ds\u00e5 som det \u00e4r f\u00f6reskrivet i Herrens lag\u201d och att \u201df\u00f6r\u00e4ldrarna kom in med barnet Jesus f\u00f6r att g\u00f6ra med honom som det \u00e4r sed enligt lagen.\u201d Precis som ny\u00e5ret \u2013 \u201dHerrens omsk\u00e4relse\u201d \u2013 firas \u00e5tta dagar efter jul, firas kyndelsm\u00e4ssodagen traditionellt fyrtio dagar efter den.<\/p>\n

Det kan vara p\u00e5 sin plats att reda ut lite vad \u201dorenhet\u201d (heb. tum\u2019a<\/em>) betyder \u2013 och inte betyder. Orenhet betyder inte att man \u00e4r syndig eller smutsig. Det betyder att ens kropp \u00e4r i ett s\u00e5dant l\u00e4ge att den inte ska vara i templet. Det l\u00e4get kan den hamna i p\u00e5 grund av kontakt med negativt laddade f\u00f6rem\u00e5l som vapen \u2013 men ocks\u00e5 positivt laddade f\u00f6rem\u00e5l som biblar. Man blir oren av att m\u00f6rda \u2013 men \u00e4ven av att f\u00f6da. Flera positivt laddade och hedersamma bud, som att ha sex med sin make eller att begrava d\u00f6da, f\u00e5r till f\u00f6ljd att man blir oren. Oren blir man till och med av att sova. Ibland \u00e4r kroppen ren, ibland \u00e4r den oren. Att en kvinna som nyss f\u00e5tt barn \u00e4r oren betyder allts\u00e5 inte att hon \u00e4r smutsig eller utkastad. Men det betyder praktiskt nog att hon kan kr\u00e4va att f\u00e5 vara ifred.<\/p>\n

I kristen historia \u00e4r det dock inte bara jungfru Maria som f\u00f6ljt 3 Mos 12. Det har i stort sett varje kristen kvinna velat g\u00f6ra i hennes fotsp\u00e5r. En ritual, \u201dkvinnors kyrktagning,\u201d utvecklades d\u00e4r en mor efter fyrtio (senare fyrtiotv\u00e5) dagar v\u00e4lkomnas tillbaka till det vanliga livet: pr\u00e4sten tar emot henne i gudstj\u00e4nsten med tacks\u00e4gelse och en v\u00e4lsignelse \u00f6ver att hon \u00f6verlevt en livshotande situation (ritualen inneh\u00f6ll \u00e4ven en b\u00f6n om barnet hade d\u00f6tt). Hon beh\u00f6vde under tiden inte g\u00e5 i kyrkan (men fick). Man kan kalla det v\u00e5r f\u00f6rsta mammaledighet. Kyrktagningen var en viktig ritual, som man kan se i socknarna kring Siljan d\u00e4r f\u00f6rstf\u00f6derskor in p\u00e5 nittonhundratalet bar sin brudkl\u00e4dsel till kyrktagningen. 1942 \u00e5rs kyrkohandbok var den senaste som hade med \u201den moders tacks\u00e4gelse.\u201d<\/p>\n

Det intressanta med den h\u00e4r ritualen \u00e4r att 3 Mos 12 egentligen inte haft n\u00e5gon st\u00f6rre verkan i judiskt <\/em>liv. Kvinnor som f\u00f6tt vaginalt har visserligen traditionellt renat sig efter v\u00e4nteperioden men d\u00e5 med mikva<\/em>, reningsbad, precis som efter mens. Det som finns \u00e4r en tradition att man i toral\u00e4sningen kan l\u00e4sa en s\u00e5 kallad mi sheberach<\/em>, en personligt riktad f\u00f6rb\u00f6n, f\u00f6r en kvinna som f\u00f6tt barn, s\u00e5 som man ofta g\u00f6r vid eller efter sjukdom. Det \u00e4r dock avgjort kristna som tydligast f\u00f6rt vidare 3 Mos 12.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt h\u00e4nt att man t\u00e4nker sig att judar \u00e4r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt mer \u201dbibliska\u201d \u00e4n kristna, och att det alltid \u00e4r de judiska traditionerna som \u00e4r de \u00e4ldsta. Hos judar kan det h\u00e4r t\u00e4nkes\u00e4ttet leda till en \u201dgammal \u00e4r \u00e4nd\u00e5 \u00e4ldst\u201d-attityd; att kristendomen alltid \u00e4r en yngre avart av en sj\u00e4lv. Hos kristna kan det omv\u00e4nt leda till attityden att det judar g\u00f6r \u00e4r gammalt och utdaterat: att det judiska alltid \u00e4r \u00e4ldre kan d\u00e4r bli slutsatsen att kristna sitter med Swish medan judar irrar letar efter n\u00e4rmaste kassaservicekontor. I v\u00e4rsta fall leder det ocks\u00e5 till ers\u00e4ttningsteologi: att judar \u00e4r fast i \u201dlagen\u201d medan kristna \u00e4r befriade fr\u00e5n den.<\/p>\n

Vad fallet med kyndelsm\u00e4ssodagen och kyrktagning visar \u00e4r dock att det ibland \u00e4r kristna som tydligast f\u00f6rt vidare bibliska och \u00e4ven antika judiska bruk. Det \u00e4r hos kristna de judiska texterna i Nya testamentet \u00f6verlevt, liksom de judiska texterna i de apokryfa\/deuterokanoniska b\u00f6ckerna. Det \u00e4r bara i den kristna bibeln man kan l\u00e4sa om den judiska h\u00f6gtiden chanucka, f\u00f6r den st\u00e5r bara omn\u00e4mnd i Mackabeerb\u00f6ckerna, som inte finns med i den judiska bibeln av idag. Det bibliska och antika judiska arvet f\u00f6rvaltas av b\u00e5de moderna judar och moderna kristna: de v\u00e4xte b\u00e5de fram ur det andra templets spretiga, breda judendom och b\u00e4r ibland vidare p\u00e5 samma traditioner i olika tappning och ibland p\u00e5 olika delar av den judendomen. Ibland har de l\u00e5nat av varandra och ibland beh\u00e5llit unika delar sj\u00e4lva. Den h\u00e4r h\u00f6gtiden \u00e4r ett exempel p\u00e5 att det h\u00e4r g\u00e4ller b\u00e5da grupperna: det \u00e4r inte alltid judar som \u00e4r mest judiska.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga teman \u00e5terkommer i julens texter, och vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r ett \u00e5terbes\u00f6k i f\u00f6rsta och andra \u00e5rg\u00e5ngens kommentarer! P\u00e5 ny\u00e5rsdagen firas Jesu omsk\u00e4relse, vilket blir tydligt i f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens evengelietext, men inte de \u00f6vriga – vi vill \u00e4nd\u00e5 passa p\u00e5 tillf\u00e4llet att rekommendera den bloggtext p\u00e5 temat omsk\u00e4relse som vi publicerade under h\u00f6sten, f\u00f6r den […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1852","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"M\u00e5nga teman \u00e5terkommer i julens texter, och vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r ett \u00e5terbes\u00f6k i f\u00f6rsta och andra \u00e5rg\u00e5ngens kommentarer! P\u00e5 ny\u00e5rsdagen firas Jesu omsk\u00e4relse, vilket blir tydligt i f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens evengelietext, men inte de \u00f6vriga – vi vill \u00e4nd\u00e5 passa p\u00e5 tillf\u00e4llet att rekommendera den bloggtext p\u00e5 temat omsk\u00e4relse som vi publicerade under h\u00f6sten, f\u00f6r den […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-12-16T17:14:16+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-26T16:38:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"28 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2019-12-16T17:14:16+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-26T16:38:53+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\"},\"wordCount\":5542,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2019-12-16T17:14:16+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-26T16:38:53+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"M\u00e5nga teman \u00e5terkommer i julens texter, och vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r ett \u00e5terbes\u00f6k i f\u00f6rsta och andra \u00e5rg\u00e5ngens kommentarer! P\u00e5 ny\u00e5rsdagen firas Jesu omsk\u00e4relse, vilket blir tydligt i f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens evengelietext, men inte de \u00f6vriga – vi vill \u00e4nd\u00e5 passa p\u00e5 tillf\u00e4llet att rekommendera den bloggtext p\u00e5 temat omsk\u00e4relse som vi publicerade under h\u00f6sten, f\u00f6r den […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2019-12-16T17:14:16+00:00","article_modified_time":"2020-11-26T16:38:53+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"28 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2019-12-16T17:14:16+00:00","dateModified":"2020-11-26T16:38:53+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/"},"wordCount":5542,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2019-12-16T17:14:16+00:00","dateModified":"2020-11-26T16:38:53+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2019\/12\/16\/tala-val-jultiden-tredje-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – jultiden tredje \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1852","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1852"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1852\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2363,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1852\/revisions\/2363"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1852"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1852"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1852"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}