{"id":1889,"date":"2020-01-31T14:53:04","date_gmt":"2020-01-31T13:53:04","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=1889"},"modified":"2020-11-05T11:46:05","modified_gmt":"2020-11-05T10:46:05","slug":"tala-val-fastan-tredje-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Kommentarerna i PDF-format
Septuagesima<\/a>
S<\/a>exagesima.<\/a>
Askonsdagen<\/a>
1 i Fastan<\/a>
3 i Fastan<\/a>
Midfastos\u00f6ndagen<\/a>
Marie Beb\u00e5delsedag – Hanna och Maria f\u00f6rebilder i b\u00f6nen<\/a>
Marie Beb\u00e5delsedag – Guds trofasthet i Magnificat<\/a>
5 i Fastan – Ps 103<\/a>
5 i Fastan – GT- och evangelietexten<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Septuagesima \u2013T\u00e4nk och tala v\u00e4l!<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Fil\n3:7\u201314<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I\ndenna perikop f\u00f6rekommer ett grekiskt ord som har diskuterats s\u00e4rskilt mycket:\nPaulus skriver att det finns s\u00e5dant som han betraktar som skybala <\/em>(sing. skybalon<\/em>) i j\u00e4mf\u00f6relse\nmed Kristus. Ordet \u00e4r ett s.k. hapax\nlegomenon<\/em> (det f\u00f6rekommer bara en enda g\u00e5ng i NT) och \u00f6vers\u00e4ttare\ndiskuterar om det b\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttas med \u201davfall\u201d eller t.o.m. \u201dexkrement\u201d. F\u00f6r\nm\u00e5nga av dem som vill teckna en avgrundsdjup klyfta mellan judendom och\nkristendom har denna perikop kommit att spela en avg\u00f6rande roll. Framg\u00e5r det\ninte av detta avsnitt, s\u00e4ger de, att Paulus finner allt judiskt anst\u00f6tligt och\nmotbjudande? Bevisar inte denna text att Paulus helt och h\u00e5llet l\u00e4mnade den\njudiska v\u00e4rlden n\u00e4r han p\u00e5 Damaskusv\u00e4gen bytte religion och blev en kristen i\nst\u00e4llet f\u00f6r att, som tidigare, vara jude? Men problemet med den\nhistorieskrivningen \u00e4r inte bara att den \u00e4r anakronistisk (n\u00e4mligen att det p\u00e5\nPauli tid inte gick att tala om tv\u00e5 v\u00e4sensskilda religioner), utan \u00e4ven att\nPaulus omedelbart f\u00f6re detta avsnitt i synnerligen positiva ordalag har\nbeskrivit sin judiska identitet: han \u00e4r omskuren, han tillh\u00f6r Israels folk och \u00e4r\nav Benjamins stam, i fr\u00e5ga om Torah<\/em>-tolkning (grek. kata nomon<\/em>) \u00e4r han en faris\u00e9, och i r\u00e4ttf\u00e4rdighet efter lagen \u00e4r\nhan of\u00f6rvitlig (grek. amemptos<\/em>; jfr hebr. tam<\/em>). (Jfr Rom 9:4f.) <\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 som avses h\u00e4r? Pauli\nterminologi \u00e4r h\u00e4mtad dels fr\u00e5n aff\u00e4rsv\u00e4rlden (i v. 7 beskriver han hur en\nekonom bokf\u00f6r n\u00e5got som \u201dvinst\u201d [grek. kerdos<\/em>]\nrespektive \u201df\u00f6rlust\u201d [grek. z\u00eamia<\/em>]),\ndels fr\u00e5n idrottsv\u00e4rlden (i v.14 skriver han att han \u201dl\u00f6per mot m\u00e5let\u201d). Inte\nminst det faktum att han liknar sig sj\u00e4lv vid en l\u00f6pare hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 att\nhan vill fokusera p\u00e5 en enda sak, n\u00e4mligen det som nu har kommit att bli det\nallra viktigaste i hans liv: han \u201dvill l\u00e4ra k\u00e4nna Kristus och kraften fr\u00e5n hans\nuppst\u00e5ndelse\u201d (v. 10). I j\u00e4mf\u00f6relse med det f\u00f6rbleknar allt annat, inte d\u00e4rf\u00f6r\natt det \u00e4r d\u00e5ligt utan d\u00e4rf\u00f6r att det inte \u00e4r det viktigaste. Ja, \u00e4r inte den\nretoriska strategin att han j\u00e4mf\u00f6r det allra mest angel\u00e4gna med n\u00e5got som ocks\u00e5\n\u00e4r betydelsefullt?<\/p>\n\n\n\n

Vilka nytestamentliga paralleller finns\nsom talar f\u00f6r denna tolkning? \u00c5tminstone tv\u00e5 kan anf\u00f6ras: (a) Jesu ord \u201dL\u00e5t de\nd\u00f6da begrava de d\u00f6da\u201d (Matt 8:22 och Luk 9:60) tolkar vi ju inte som ett\nradikalt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n v\u00e5ra begravningsseder. S\u00e5v\u00e4l judar som kristna i\nantiken var k\u00e4nda f\u00f6r att de visade respekt f\u00f6r de avlidna genom att ge dem en\nbegravning. \u00c4n idag \u00e4r det f\u00f6r judar ett hedersuppdrag att tillh\u00f6ra chevrah\nqadisha<\/em> (aram. \u201dett heligt s\u00e4llskap\u201d), den grupp m\u00e4nniskor som tar hand om\nde d\u00f6da och f\u00f6rbereder dem f\u00f6r begravning. Jesusordets po\u00e4ng \u00e4r att budet att\nleva i Kristi efterf\u00f6ljd \u00e4r \u00e4nnu viktigare \u00e4n budet att hedra sina n\u00e4rmaste.\n(b) Den andra parallellen \u00e4r den matteiska liknelsen om personen som en dag finner\nen kostbar p\u00e4rla p\u00e5 marknaden, och som d\u00e4refter g\u00e5r och s\u00e4ljer allt han \u00e4ger\nf\u00f6r att kunna k\u00f6pa denna enda p\u00e4rla (Matt 13:45f., jfr Thomasevangeliet 76 och Sv.Ps.\n570:5). Tankarna g\u00e5r till Sv.Ps. 583:1: <\/p>\n\n\n\n

P\u00e4rlor sk\u00f6na, \u00e4ngder gr\u00f6na,
skatter m\u00e5nga jorden b\u00e4r.
Vilka g\u00e5vor, rika h\u00e5vor
v\u00e4rlden \u00e4n kan rymma h\u00e4r,
en allena dock den rena
p\u00e4rlan utan like \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Matt\n19:27\u201330<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det\n\u00e4r det sistn\u00e4mnda i perikopen som f\u00f6rst m\u00e5ste omn\u00e4mnas, eftersom den versen\nutg\u00f6r nyckeln till hela perikopen. Paralleller till v. 30 (\u201dM\u00e5nga som \u00e4r sist\nskall bli f\u00f6rst, och m\u00e5nga som \u00e4r f\u00f6rst skall bli sist\u201d) finns p\u00e5 ytterligare\nst\u00e4llen i NT (Matt 20:16, Mark 10:31 och Luk 13:30) och \u00e4ven i utomkanoniska\ntexter (P.Oxy. 654:3 och Thomasevangeliet 4). Detta \u00e4r allts\u00e5 en \u00e5terkommande\ntankeg\u00e5ng i den synoptiska traditionen: De f\u00f6rsta och de sista kan komma att\nbyta plats. (F\u00f6r liknande formuleringar, se \u00e4ven Matt 16:25, 23:12, Mark 8:35,\nLuk 1:51\u201353 och 14:11.) <\/p>\n\n\n\n

Sammanhanget \u00e4r att l\u00e4saren just f\u00e5tt veta att en yngling blivit djupt bedr\u00f6vad efter att ha f\u00e5tt h\u00f6ra att det som verkligen skulle g\u00f6ra honom \u201dfullkomlig\u201d (grek. teleios<\/em>) \u00e4r att s\u00e4lja allt han \u00e4ger och ge till de fattiga. Ynglingen har l\u00e4mnat Jesus och l\u00e4rjungarna \u201dty han \u00e4gde mycket\u201d (grek. h\u00ean gar ech\u00f4n kt\u00eamata polla<\/em>). Det \u00e4r d\u00e5 som Petrus st\u00e4ller fr\u00e5gan om sig sj\u00e4lv och de andra l\u00e4rjungarna. Hur ska det g\u00e5 f\u00f6r dem som verkligen har l\u00e4mnat allt? Det \u00e4r i det sammanhanget som Jesus svarar att de tolv ska sitta p\u00e5 tolv troner f\u00f6r att d\u00f6ma Israels tolv stammar. Exegeter har ofta diskuterat vad som avses med paliggenesia <\/em>(Bibel 2000: \u201d\u00e5terf\u00f6delse\u201d), f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 vad som avses med att de tolv ska \u201dd\u00f6ma\u201d (grek. krinontes<\/em>): avses Domens dag eller en l\u00e4ngre tidsdr\u00e4kt? Det som talar f\u00f6r den senare tolkningen \u00e4r den lukanska parallellen: i Luk 22:30 f\u00f6rekommer detta motiv i samband med den himmelska m\u00e5ltiden. (Det kan \u00e4ven noteras att den lukanska versionen saknar uppgiften att l\u00e4rjungarna ska sitta p\u00e5 just tolv<\/em> troner; detta beror antagligen p\u00e5 traditionerna om l\u00e4rjungen Judas\u2019 \u00f6de.)<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 bloggen \u201dTala v\u00e4l\u201d \u00e4r det v\u00e4sentligt att uppm\u00e4rksamma att verbet \u201datt d\u00f6ma\u201d (grek. krinein<\/em>; hebr. li-shpot<\/em>) i en inomjudisk kontext \u2013 och det \u00e4r ju s\u00e5 vi f\u00f6rst\u00e5r Matteusevangeliet \u2013 inte betyder att de ska f\u00f6r<\/em>-d\u00f6ma det judiska folket utan be<\/em>-d\u00f6ma sitt folks juridiska fr\u00e5gor. Tankeg\u00e5ngen \u00e4r inte att de skulle avvisa<\/em> sitt folk utan vara dess v\u00e4gvisare<\/em>. (En central tanke i d\u00e5varande judisk eskatologi var att de f\u00f6rlorade stammarna skulle \u00e5teruppr\u00e4ttas, och de kunde ju inte p\u00e5 n\u00e5got vis anklagas f\u00f6r att eventuellt ha st\u00e5tt den tidiga Jesusr\u00f6relsen emot.) <\/p>\n\n\n\n

Ett intressant exempel p\u00e5 s\u00e5dan andlig\nv\u00e4gledning finns i det allra \u00e4ldsta textskiktet i GT, n\u00e4mligen i texterna om\ndomaren, profetissan och s\u00e5ngerskan Debora, vars namn \u00e4r ett anagram av dibberah<\/em>\n(\u201dhon talade\u201d): <\/p>\n\n\n\n

Debora,\nen profetissa, d\u00f6mde Israel (hebr. shoftah et-Jisrael<\/em>) p\u00e5 den tiden. Hon\nbrukade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd,\noch israeliterna gick till henne med sina r\u00e4ttstvister (hebr. la-mishpat<\/em>; ordagrant \u201df\u00f6r r\u00e4ttvisa\u201d, \u201df\u00f6r dom\u201d)\n(Dom 4:4f.). <\/p>\n\n\n\n

Den matteiska texten (och \u00e4ven den lukanska parallellen) handlar allts\u00e5 rimligtvis om att l\u00e4rjungarna ska sitta p\u00e5 sina troner f\u00f6r att d\u00f6ma Israel i bem\u00e4rkelsen att de ska vara goda ledare f\u00f6r sitt folk: de ska, f\u00f6r att anspela p\u00e5 reformatorns ord och bloggens namn, t\u00e4nka och tala v\u00e4l och tyda allt till det b\u00e4sta. Men om de inte \u00e4r goda ledare kan det h\u00e4nda, som den avslutande versen antyder, att de som \u00e4r de f\u00f6rsta i st\u00e4llet blir de sista. Det handlar d\u00e4rf\u00f6r, som det efterf\u00f6ljande liknelsen betonar, om att vinnl\u00e4gga sig om att f\u00f6rs\u00f6ka betrakta medm\u00e4nniskor med Guds goda blick: \u201d\u2026 ser Du med onda \u00f6gon p\u00e5 att jag \u00e4r god? S\u00e5 skall de sista bli f\u00f6rst och de f\u00f6rsta sist\u201d (Matt 20:15f.).  <\/p>\n\n\n\n

Sexagesima – Hammaren och l\u00e4ran: hur texter p\u00e5verkar andra texter <\/h2>\n\n\n\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

”En boks gr\u00e4nser \u00e4r s\u00e4llan glasklara: bortom titeln, de f\u00f6rsta raderna och den sista punkten, bortom dess inre konfiguration och dess sj\u00e4lvst\u00e4ndiga form \u00e4r den f\u00e5ngad i ett system av referenser till andra b\u00f6cker, andra texter, andra fraser: den \u00e4r en nod i ett n\u00e4tverk.” <\/p>\n\n\n\n

Orden \u00e4r filosofen Michel Foucaults och beskriver hur texter p\u00e5verkar varandra. Har man l\u00e4st Odyss\u00e9n s\u00e5 kommer den alltid att eka n\u00e4r man l\u00e4ser Eyvind Johnsons Str\u00e4ndernas svall <\/em>(1946), eller ser Coenbr\u00f6dernas O Brother, where art thou?<\/em> (2000), som bygger p\u00e5 Odyss\u00e9n. \u00c4ven verk som inte \u00e4r t\u00e4nkta att st\u00e5 i relation till varandra kan relateras genom att l\u00e4saren\/tittaren associerar dem med varandra. Vilka andra verk n\u00e5got st\u00e4lls i relation till kan f\u00f6r\u00e4ndra ens tolkning, n\u00e5got man kan k\u00e4nna igen fr\u00e5n den effekt en uppf\u00f6ljare kan ge. Utan att originalet f\u00f6r\u00e4ndrats alls s\u00e5 kan det \u00e4nd\u00e5 anta helt andra konturer n\u00e4r man i en uppf\u00f6ljare f\u00e5tt reda p\u00e5 n\u00e5got om en karakt\u00e4r eller ett f\u00f6rlopp. <\/p>\n\n\n\n

Text talar till text och inte minst s\u00e5 i evangelieboken d\u00e4r texter kombineras med varandra just f\u00f6r att l\u00e4saren\/\u00e5h\u00f6raren ska alstra ny mening ur relationen mellan<\/em> texterna: l\u00e4sningar ur den hebreiska bibeln, de nytestamentliga breven och evangelierna s\u00e4tts ihop f\u00f6r att tala till varandra. Det h\u00e4r l\u00e4sningsm\u00f6nstret har den kristna kyrkan \u00e4rvt fr\u00e5n judisk liturgi d\u00e4r veckans toratext kombineras med tematiskt valda l\u00e4sningar ur de bibliska profetb\u00f6ckerna. De kreativa tolkningar som kan uppst\u00e5 kan vara ov\u00e4rderliga f\u00f6r ens f\u00f6rst\u00e5else av en bibeltext eller f\u00f6r hur Bibeln talar till en den helgen. Samtidigt b\u00f6r man vara vaken p\u00e5 hur mycket ens f\u00f6rst\u00e5else kan f\u00e4rgas av de h\u00e4r andra texterna. <\/p>\n\n\n\n

Ett exempel p\u00e5 hur olika man kan l\u00e4sa ett bibelstycke kan h\u00e4mtas ur Sexagesimas l\u00e4sningar den h\u00e4r \u00e5rg\u00e5ngen. H\u00e4r kombineras Jer. 23:23-29, Heb. 4:12-13 och Joh. 6:60-69. I Jeremia l\u00e4ser vi om hur G-ds ord \u00e4r \u201dsom en eld, s\u00e4ger Herren, en sl\u00e4gga som krossar klippan\u201d medan vi i Hebreerbrevet l\u00e4ser att G-ds ord \u201d\u00e4r skarpare \u00e4n n\u00e5got tveeggat sv\u00e4rd och tr\u00e4nger s\u00e5 djupt att det skiljer sj\u00e4l och ande, led och m\u00e4rg.\u201d Slutligen l\u00e4ser vi hos Johannes att \u201dm\u00e5nga av Jesu l\u00e4rjungar som h\u00f6rde honom tala sade: Det \u00e4r outh\u00e4rdligt, det han s\u00e4ger. Vem st\u00e5r ut med att h\u00f6ra p\u00e5 honom?\u201d <\/p>\n\n\n\n

Temat som framtr\u00e4der n\u00e4r man l\u00e4gger ihop texterna \u00e4r tydligt: G-ds ord \u00e4r som en krossande hammare, ett skarpt sv\u00e4rd, outh\u00e4rdligt och rannsakande. F\u00f6r en judisk l\u00e4sare skulle dock den tolkningen knappast dyka upp kring Jeremia 23. Just bilden med G-ds ord som en hammare \u00e4r en omhuldad vers som citeras i Talmud tillsammans med Ps. 62:12: \u201dEtt har G-d talar, tv\u00e5 har jag h\u00f6rt.\u201d Rabbinerna f\u00f6rklarar verserna som att G-ds ord \u00e4r s\u00e5 m\u00e5ngtydigt att det n\u00e4r det h\u00f6rs av m\u00e4nniskor leder till flera tolkningar. \u201dS\u00e5 som hammaren sl\u00e5r fram gnistor, s\u00e5 sprutar ur en vers flera olika tolkningar.\u201d (b.Sanhedrin<\/em> 34a) Detta \u00e4r en av grundbultarna i rabbinsk bibell\u00e4sning: att G-ds ord m\u00e5ste brytas genom ett m\u00e4nskligt prisma och anta m\u00e5nga olika f\u00e4rger. Det h\u00e4r \u00e4r en vers rabbinerna lutar sig p\u00e5 i sina kreativa tolkande midrasher<\/em>: att G-ds tora<\/em>, l\u00e4ra, \u00e4r s\u00e5 vid att den m\u00e5ste brytas upp i sinsemellan mots\u00e4gelsefulla tolkningar. En tidig f\u00f6rk\u00e4mpe i svensk religionsdialog, rabbi Marcus Ehrenpreis, skriver aprop\u00e5 Jeremia 23: <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskans ord har blott en mening, men Guds ord \u00e4r en levande kraft, som v\u00e4xer och alstrar nya v\u00e4rden\u2026 Det talar till urtiden och till alla tider, det talar till en ny generation p\u00e5 dess eget spr\u00e5k, det innefattar alla of\u00f6dda m\u00f6jligheter, som legat inneslutna i urbegynnelsens sk\u00f6te. (Ehrenpreis, Marcus. 1933. Talmud. <\/em>Stockholm: Hugo Gebers f\u00f6rlag. 20-21) <\/p>\n\n\n\n

Bilden av G-ds ord som en hammare f\u00e5r i en judisk l\u00e4sningstradition inte samma associationer som den f\u00e5r n\u00e4r andra texter kompletterar bilden p\u00e5 en s\u00f6ndagsm\u00e4ssa. Eftersom Jeremia 23 associeras, inte med sv\u00e4rd och outh\u00e4rdliga predikningar, utan med Psalm 62, s\u00e5 talar den p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Det ena \u00e4r inte r\u00e4tt medan det andra \u00e4r fel. Det \u00e4r bara hur texter fungerar n\u00e4r de \u00e4r \u201dnoder i ett n\u00e4tverk.\u201d Andra tolkningar framtr\u00e4der eftersom texten st\u00e4lls i dialog med andra bibeltexter. Man skulle kunna s\u00e4ga, med rabbinerna, att bilden av hammaren alstrar andra gnistor, andra tolkningsm\u00f6jligheter. <\/p>\n\n\n\n

Fastlagss\u00f6ndagen<\/h2>\n\n\n\n

En kort notis om evangelitexten p\u00e5 denna k\u00e4rlekens s\u00f6ndag. H\u00e4r dyker utpekandet av ”\u00f6verstepr\u00e4sterna och de skriftl\u00e4rda” som ansvariga f\u00f6r Jesu d\u00f6d upp. H\u00e4r g\u00e4ller det allts\u00e5 att vakta sin tunga s\u00e5 att ingen h\u00f6r oss s\u00e4ga att ”judarna ville d\u00f6da Jesus”. I f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens Lukastext st\u00e5r det bara att Jesus ska utl\u00e4mnas \u00e5t hedningarna, utan att peka ut de judiska ledarna som anstiftare. \u00c4n en g\u00e5ng \u00e4r det viktigt att se att det \u00e4r en inomjudisk polemik vi har att g\u00f6ra med i evangelierna, en besvikelse \u00f6ver ledarnas svek. Den historiska kontexten b\u00f6r man ocks\u00e5 ha i minnet: de stora h\u00f6gtiderna innebar en \u00f6kad risk f\u00f6r upplopp mot den romerska ockupationsmakten, vilka i sin tur innebar risk f\u00f6r \u00f6kad repression – n\u00e5got som ledarna till varje pris ville undvika.<\/p>\n\n\n\n

Ett inl\u00e4gg under f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen av v\u00e5r blogg som summerar vikten av att vara s\u00e4rksklt varsam just under denna tid av kyrko\u00e5ret \u00e4r v\u00e4rt att upprepa. Du finner det h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Askonsdagen – R\u00e4tt ordning f\u00f6r fasta<\/h2>\n\n\n\n

Av H\u00e5kan Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r \u00e4r den r\u00e4tta stunden att v\u00e4nda om till Gud? I den\nlutherska traditionen ges svaret: varje dag, kanh\u00e4nda med varningen att det\nhela inte f\u00e5r bli slentrian. \u00c4ven om kyrko\u00e5ret har sina best\u00e4mda beredelsetider\nm\u00e5ste ocks\u00e5 individen vara p\u00e5 samma v\u00e5gl\u00e4ngd som kalendern.<\/p>\n\n\n\n

Askonsdagens texter ger goda m\u00f6jligheter att spegla sig i\ntv\u00e5 kungars, Manasses och Davids, \u00e5nger. \u00c4ven om de h\u00e4r texternas tillkomst\ninte direkt borgar f\u00f6r att de angivna kungarna \u00e4r f\u00f6rfattarna ger texterna direkta\nuttryck f\u00f6r vad \u00e5nger och bot \u00e4r. Man m\u00e5ste vara medveten om, samt tala om vad\ndet or\u00e4tta \u00e4r som man har gjort: \u201dJag har syndat, Herre, syndat, och jag vet\nvad jag har brutit. Jag b\u00f6nfaller och ber dig: f\u00f6rl\u00e5t mig, Herre, f\u00f6rl\u00e5t mig\u201d\n(Manasses b\u00f6n 12-13a). Lika viktigt \u00e4r att man ska uppskatta och f\u00f6rst\u00e5 det\nbefriande i f\u00f6rl\u00e5telsen: \u201dLycklig den vars brott har f\u00f6rl\u00e5tits och vars synd\nhar pl\u00e5nats ut!\u201d (Psalm 32:1).<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt speglar Paulus i 2 Kor 7:18-13 processen att\nf\u00f6rst p\u00e5peka fel och behovet av \u00e4ndring, och sedan f\u00e5 bekr\u00e4ftat att det var\nn\u00f6dv\u00e4ndigt. Paulus kallar k\u00e4nnetecknet \u201den sorg efter Guds vilja\u201d (7:10, 11)\noch menar att det var en process styrd av Gud (med Paulus och Titus som\nmellanh\u00e4nder), d\u00e4r skarpa p\u00e5pekanden fr\u00e5n Paulus ledde till att n\u00e5gra i\nf\u00f6rsamlingen \u00e4ndrade levnadss\u00e4tt. Detta bekr\u00e4ftades i gl\u00e4djen \u00f6ver att den\ntidigare livsstilen \u00f6vergivits.<\/p>\n\n\n\n

Det finns d\u00e4rf\u00f6r en klok ordning med att insikten f\u00f6ljs av\nbek\u00e4nnelse och att bek\u00e4nnelsen f\u00f6ljs av gl\u00e4dje och gottg\u00f6relse. Hoppas n\u00e5got av\nstegen \u00f6ver riskerar processen att halta och det kan komma bakslag. Den inre\nprocessen st\u00e4mmer inte med de yttre tecknen p\u00e5 \u00e5nger och det hela blir\nsk\u00e5despeleri. En spegling av ett s\u00e5dant hyckleri finns i Jesajatexten. Det inre\nst\u00e4mmer inte med det yttre, eller snarare insikten om att livsf\u00f6rh\u00e5llandena och\nproblemen m\u00e5ste \u00e4ndras f\u00e5r ingen forts\u00e4ttning och ingen f\u00f6r\u00e4ndring sker.<\/p>\n\n\n\n

Lukastextens utmaning, n\u00e4mligen den att falla i en\ners\u00e4ttningsteologisk f\u00f6rst\u00e5else av \u201dnytt vin i gamla vins\u00e4ckar\u201d ska undvikas\ngenom att f\u00f6rst\u00e5 textens po\u00e4ng som handlande om den riktiga f\u00f6ljden av \u00e5nger,\nrespektive gl\u00e4dje. I samtliga de synoptiska evangelierna \u00e5terfinns episoden med\nhur skriftl\u00e4rda och faris\u00e9er reagerar p\u00e5 att Jesus \u00e4ter med tullindrivare och\nsyndare. Reaktionen p\u00e5 detta och fr\u00e5ga om varf\u00f6r Jesus egna l\u00e4rjungar inte\nfastade besvaras med argumentet att tidpunkten inte \u00e4r den r\u00e4tta: \u201dInte kan ni\nv\u00e4l f\u00e5 br\u00f6llopsg\u00e4sterna att fasta s\u00e5 l\u00e4nge brudgummen \u00e4r hos dem? Men det skall\nkomma en tid d\u00e5 brudgummen tas ifr\u00e5n dem, och n\u00e4r den tiden \u00e4r inne kommer de\natt fasta.\u201d (Lukas 5:34-35).<\/p>\n\n\n\n

Liknelserna som f\u00f6ljer, f\u00f6rst den med den nya lappen p\u00e5\ngammalt tyg och sedan nytt vin i gamla s\u00e4ckar, bekr\u00e4ftar argumentet. Det var\nfel tidpunkt f\u00f6r dem att fasta. Bilderna med den nya lappen p\u00e5 det gamla tyget,\neller lite mer dramatiskt med det nya vinet som f\u00f6rst\u00f6r ge gamla s\u00e4ckarna\nhandlar om att ta saker i r\u00e4tt ordning. Risken var att det nya vinet ofta inte\nj\u00e4st klart. Bilden \u00e5terfinns ocks\u00e5 i Jobs bok 32:19.<\/p>\n\n\n\n

Det som f\u00f6rbryllar i Lukastexten \u00e4r till\u00e4gget i vers 39: \u201dIngen som har druckit gammalt vin vill ha av det nya; han tycker det gamla \u00e4r b\u00e4ttre.\u201d (vilket Markus och Matteus inte har \u2013 de betonar ist\u00e4llet att man f\u00f6rst\u00f6r b\u00e5de vin och s\u00e4ckar genom att kombinera dem fel). G\u00e5r man p\u00e5 en ers\u00e4ttningsteologisk linje mots\u00e4ger Lukas en s\u00e5dan tolkning h\u00e4r, vilket nog \u00e4r hans avsikt. Han vill understryka att man ska ta saker i r\u00e4tt ordning, s\u00e5 \u00e4ven vindrickande. Det finns en tid f\u00f6r sorg, \u00e5nger och b\u00e4ttring. Och det finns en tid f\u00f6r gl\u00e4dje \u00f6ver \u00e5ngern och boten.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan – Det \u00e4r (arv)synd om ormen <\/h2>\n\n\n\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta s\u00f6ndagen i fastan, som efter Askonsdagen inleder\nhela fastetiden som leder till p\u00e5sken, utg\u00e5r fr\u00e5n ber\u00e4ttelsen om hur Jesus\npr\u00f6vades i \u00f6knen i fyrtio dagar av frestaren.<\/p>\n\n\n\n

Vem denna diabolos<\/em>, frestare, \u00e4r r\u00e5der det ingen\nhundraprocentig klarhet i. Att han ses som synonym med den hebreiska bibelns sat\u00e1n<\/em>,\n\u00e5klagare, st\u00e5r klart i evangelierna. I den hebreiska bibeln finns det ingen\nmotst\u00e5ndare mot G-d och ingen dj\u00e4vulsgestalt. Tv\u00e5 g\u00e5nger (Job 1-2; Sak. 3:1-2)\nn\u00e4mns ett v\u00e4sen, troligen en \u00e4ngel, som kallas ha-sat\u00e1n<\/em>, \u00e5klagaren (en\ntitel, inte ett egennamn). N\u00e4r n\u00e5gon st\u00e5r emot n\u00e5gon annan, eller anklagar den,\n\u00e4r den personen en sat\u00e1n<\/em>. I senare judisk folktro utvecklades detta till\nen sorts lurendrejarfigur som ocks\u00e5 kunde testa folk eller driva g\u00e4ck med dem.\nN\u00e5gon verkligt ond gestalt \u00e4r det inte fr\u00e5gan om \u2013 mer en figur som N\u00e4cken. I\ndelar av framf\u00f6rallt grekisktalande judendom utvecklades \u00e4ven en dualistisk\ntanke p\u00e5 en motst\u00e5ndare till G-d, vilket \u00e4r bakgrunden till de nytestamentliga\ntexternas portr\u00e4tt. I senare kristen tolkning kom flera figurer att\nidentifieras med den h\u00e4r figuren tills vi undan f\u00f6r undan n\u00e5r den kristna\nsatansgestalten.<\/p>\n\n\n\n

En s\u00e5dan figur som kommit att identifieras med den h\u00e4r\nefterbibliska figuren finner vi i s\u00f6ndagens hebreiska bibell\u00e4sning: ormen i 1\nMos 3. I kristen tolkning har den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen tolkats som ett \u201dsyndafall\u201d,\nd\u00e4r m\u00e4nniskan f\u00f6ll fr\u00e5n en paradistillvaro ned i arvsynd, genom att den f\u00f6rsta\nkvinnan luras av dj\u00e4vulen. Efter den f\u00f6rsta Adams fall \u00e4r m\u00e4nskligheten d\u00f6md\ntill underg\u00e5ng till dess den andra Adam, Jesus, f\u00f6dd av den andra Eva, Maria,\n\u00f6vervinner dj\u00e4vulen p\u00e5 korset. Det h\u00e4r \u00e4r i grova drag den traditionella\nkristna \u201dfr\u00e4lsningshistorien\u201d, ber\u00e4ttelsen om m\u00e4nniskans fall och uppr\u00e4ttelse.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dock en specifikt kristen l\u00e4sning. I sj\u00e4lva texten\nst\u00e5r det inte om n\u00e5got annat \u00e4n en lurig orm och att G-d k\u00f6r m\u00e4nniskorna p\u00e5\nporten. G-d kastar ut m\u00e4nniskorna med ett straff som f\u00f6r mannen inneb\u00e4r st\u00f6rande\nogr\u00e4s p\u00e5 \u00e5kern, f\u00f6r kvinnan inbegriper sm\u00e4rtsam graviditet och patriarkalt\n\u00e4ktenskap (intressant nog sett som en f\u00f6rbannelse!), och f\u00f6r ormen resulterar i\nen mer jordn\u00e4ra h\u00e5llning. Vad g\u00e4ller Adam s\u00e5 \u00e4r det inte han sj\u00e4lv som\nf\u00f6rbannas, utan jorden <\/em>(heb. adam\u00e1<\/em>) varifr\u00e5n han \u00e4r tagen.\nF\u00f6rbannelsen \u00f6ver jorden n\u00e4mns ett par g\u00e5nger i 1 Moseboks inledande kapitel,\nmen h\u00e4vs sedan n\u00e4r Noak f\u00f6ds (1 Mos 5:29). Det kanske inte b\u00f6r komma som n\u00e5gon\n\u00f6verraskning att judar och muslimer inte alls ser ber\u00e4ttelsen om Edens lustg\u00e5rd\nsom ett syndafall d\u00e5 det \u00e4r en specifikt kristen l\u00e4sning av de h\u00e4r kapitlen. I\njudendomens fall \u00e4r det inte mer \u00e4n en just s\u00e5-ber\u00e4ttelse om varf\u00f6r ormar \u00e4r s\u00e5\njobbiga, jorden s\u00e5 full av ogr\u00e4s och varf\u00f6r det g\u00f6r s\u00e5 ont att f\u00f6da barn.<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00e5terkommande tema i Tala v\u00e4l<\/em>-projektet handlar om\natt l\u00e4ra sig se sina egna f\u00e4rgade linser och att kunna \u00f6va sig i att g\u00f6ra\nmedvetna, ansvarsfulla tolkningar. Judar och kristna har b\u00e5da tolkningar som \u00e4r\nmilt sagt kreativa men mycket viktiga f\u00f6r resten av deras teologiska t\u00e4nkande.\nI traditionell kristen teologi \u00e4r det h\u00e4r en s\u00e5dan tolkning: den beh\u00f6vs f\u00f6r att\nresten av systemet ska h\u00e4nga ihop: om inte Adam faller beh\u00f6vs inte Jesus och d\u00e5\nsaknar man s\u00e5 att s\u00e4ga sitt syfte. P\u00e5sken beh\u00f6vs i kristen teologi f\u00f6r att l\u00f6sa\nett problem men en anledning till att m\u00e5nga judar genom historien f\u00f6rh\u00e5llit sig\nsvala till l\u00f6sningen \u00e4r att man inte haft problemet till att b\u00f6rja med. <\/p>\n\n\n\n

Att p\u00e5tala att en l\u00e4sning \u00e4r s\u00f6kt, ibland \u00e4ven l\u00e5ngs\u00f6kt, inneb\u00e4r inte<\/em> att den m\u00e5ste f\u00f6rkastas, bara att man m\u00e5ste vara medveten om att den kanske inte \u00e4r \u201dden kortaste v\u00e4gens l\u00e4sning\u201d eller f\u00f6rv\u00e4nta sig att andra kommer att h\u00e5lla med en om ens l\u00e4sning. Judendomen och kristendomen \u00e4r inte bara olika religi\u00f6sa svar p\u00e5 samma fr\u00e5ga \u2013 de \u00e4r olika svar p\u00e5 olika grundfr\u00e5gor. Grovt uttryckt kan man s\u00e4ga att kristendomen f\u00f6rs\u00f6ker besvara fr\u00e5gan \u201dhur kan vi fr\u00e4lsas ur synd?\u201d medan judendomen f\u00f6rs\u00f6ker besvara fr\u00e5gan \u201dhur kan vi leva i f\u00f6rbund med G-d?\u201d B\u00e5da inneh\u00e5ller delar av den andras perspektiv \u2013 f\u00f6rbundslivet finns ju i kristendomen ocks\u00e5, liksom synden i judendomen \u2013 men teologiskt sett \u00e4r den ena en hammare och den andra en skruvmejsel. En del av detta \u00e4r att vi l\u00e4ser vissa grundtexter p\u00e5 fundamentalt olika s\u00e4tt och m\u00e5ste vara medvetna om vad det g\u00f6r med oss. 1 Mos 3 \u00e4r en s\u00e5dan text.<\/p>\n\n\n\n

Tredje s\u00f6ndagen i fastan – S\u00f6k samband snarare \u00e4n motsats!<\/h2>\n\n\n\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Helene<\/figure>\n\n\n\n

\u201dMotsats\u201d \u00e4r ett av de b\u00e4rande elementen i kristen\nantijudisk retorik \u2013 och i polemik religioner emellan \u00f6verhuvudtaget. De Andra\n\u00e4r det vi inte \u00e4r, de \u00e4r v\u00e5r motsats. De \u00e4r barbariska och v\u00e5ldsamma, vi \u00e4r\nciviliserade och m\u00e5ttfulla. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r den effektfulla ber\u00e4ttelsen\nom Elia och baalsprofeterna i F\u00f6rsta Kungaboken. Baalsprofeterna skriker och\nsargar sig, Elia \u00e4r svalt ironisk och v\u00e4rdig.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att ironisera \u00f6ver andra, inte minst som svensk\nprotestant. Vi h\u00e5ller inte p\u00e5 som judar och muslimer med sina egendomliga\nmatregler och kl\u00e4dkoder, eller hinduerna med alla sina gr\u00e4lla gudabilder. Vi\nvet ju att det \u00e4r tro, och inte yttre p\u00e5fund som g\u00e4ller. Till dess vi samtalar\nmed den Andre, och b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got om hur kl\u00e4d- och matvanor kan st\u00e4rka\ntron, och om den verklighet som manifesteras f\u00f6r hindun i bilden. Och d\u00e5 vi\nblir varse det som f\u00f6renar oss.<\/p>\n\n\n\n

En kan ju undra \u00f6ver valet av gammaltestamentlig text denna\ns\u00f6ndag, under rubriken \u201dkampen mot ondskan\u201d. St\u00e5r andra religioners f\u00f6retr\u00e4dare,\nh\u00e4r representerade av baalsprofeterna, f\u00f6r ondskan? T\u00e4nk om vi ist\u00e4llet f\u00e5tt\nl\u00e4sa ber\u00e4ttelsen ur Andra Kungaboken 4:11-37 om hur Elisha helar den pojke hans\ntj\u00e4nare inte kunde hj\u00e4lpa \u2013 en fin parallell till Markusevangeliets\nhelandeber\u00e4ttelse.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 kanske \u00e4r detta en s\u00f6ndag d\u00e5 en f\u00e5r predika antingen \u00f6ver\ntemat, eller \u00f6ver (n\u00e5gon av) texterna. Att l\u00e4sa texterna utifr\u00e5n temat riskerar\natt leda fel. Temat i evangelietexten \u00e4r tydligt trons makt, och kanske kan den\ngammaltestamentliga texten ocks\u00e5 l\u00e4sas ur det perspektivet.<\/p>\n\n\n\n

Uttrycket \u201ddetta sl\u00e4kte som inte vill tro\u201d \u00e4r ocks\u00e5 en\nfallgrop om man v\u00e4ljer att l\u00e5ta det syfta p\u00e5 det judiska folket. Grekiskan gene\u00e0<\/em> kan betyda b\u00e5de sl\u00e4kt och\ngeneration \u2013 engelskans generation som anv\u00e4nds i bibel\u00f6vers\u00e4ttningar har b\u00e5da\nbetydelserna. S\u00e5 vi kan v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5 detta ot\u00e5liga utbrott, s\u00e5 typiskt f\u00f6r\nMarkusevangeliet, som ett uttryck f\u00f6r att Jesus ibland blev v\u00e4ldigt tr\u00f6tt p\u00e5 de\nsamtida tr\u00f6gm\u00e5nsarna \u2013 och n\u00e5got vi kanske kan k\u00e4nna igen oss i?<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt ger ju evangelietexten ett exempel p\u00e5 tro: den sjuke pojkens pappa. Ofta lyfter vi fram att det var de som inte tillh\u00f6rde det judiska folket: romerska tj\u00e4nstem\u00e4n, kanaaneiska kvinnor m fl som visar prov p\u00e5 tro. I denna ber\u00e4ttelse \u00e4r det \u201den i m\u00e4ngden\u201d, allts\u00e5 rimligen en jude eftersom inget annat s\u00e4gs, som g\u00f6r det. Och det kan ocks\u00e5 vara viktigt att h\u00e5lla i minnet \u2013 kanske inte att predika om denna dag, men att ha i bakhuvudet n\u00e4r vi predikar om de andra texterna. Annars \u00e4r det l\u00e4tt att ber\u00e4ttelsen om \u201dde Andras\u201d tro uppfattas som motsats till judarnas brist p\u00e5 tro, just d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r en undertext vi blivit tillvanda att h\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Midfastos\u00f6ndagen – Luras vi av hebreiskans tempus?<\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I dagens episteltext skriver Paulus om Israels folk i \u00f6knen. Om hur de skyddades av Gud och drack vatten ur klippan. S\u00e5 s\u00e4ger han att den klippan var Kristus. Hur ska vi f\u00f6rst\u00e5 detta? Menar Paulus att Kristus \u00e4r n\u00e4rvarande i exodus, att det som h\u00e4nde d\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ger det som h\u00e4nde senare eller att det vatten Kristus erbjuder \u00e4r ett b\u00e4ttre vatten?<\/p>\n\n\n\n

Kanske menar Paulus inget av detta.<\/p>\n\n\n\n

Kanske beh\u00f6ver vi bekanta oss med hebreiskans tempusanv\u00e4ndning f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det judiska s\u00e4ttet att navigera i bibelns olika texter. P\u00e5 hebreiska finns m\u00e5nga verbb\u00f6jningar; n\u00e5gra beskriver hur verbet p\u00e5verkar andra, p\u00e5verkar den som sj\u00e4lv utf\u00f6r verbet eller hur verbet f\u00e5r andra att agera p\u00e5 ett visst s\u00e4tt. Det m\u00e4rkliga med hebreiskan \u00e4r emellertid att verbformerna inte tycks intressera sig f\u00f6r tid. Hebreiskan skiljer inte alls lika tydligt mellan det som har h\u00e4nt, det som h\u00e4nder och det som kommer att h\u00e4nda. Samma verbform kan syfta b\u00e5de p\u00e5 det f\u00f6rflutna och p\u00e5 framtiden, och mest f\u00f6rvirrande f\u00f6r oss, att det kan syfta p\u00e5 alla tre tidsperspektiven samtidigt. Gud har skapat, skapar och forts\u00e4tter att skapa \u2013 och detta uttrycks inte med tre olika b\u00f6jningar utan med en enda b\u00f6jning av ett och samma verb.<\/p>\n\n\n\n

Ett spr\u00e5k med s\u00e5dana kvaliteter p\u00e5verkar m\u00e4nniskors s\u00e4tt att t\u00e4nka. D\u00e4rf\u00f6r h\u00f6r man \u00e4n idag judar tala om vandringen genom Sinai som n\u00e5got som h\u00e4nde f\u00f6r l\u00e4nge sedan OCH n\u00e5got som h\u00e4nder nu. D\u00e5 och nu \u00e4r inte skilda \u00e5t. D\u00e5 och nu varken f\u00f6ruts\u00e4ger eller ers\u00e4tter, snarare liknar varandra och dubbelexponeras. I Knesset kan en ledamot som k\u00e4nner sig kr\u00e4nk av en annan s\u00e4ga: du kan inte behandla mig s\u00e5 f\u00f6r vi st\u00e5r b\u00e5da tillsammans inf\u00f6r Sinai berg. Inte stod utan st\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Paulus skriver beh\u00f6ver vi allts\u00e5 p\u00e5minna oss om just detta: att det som h\u00e4nde d\u00e5 fortfarande p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt p\u00e5g\u00e5r och h\u00e4nder igen, och att det som h\u00e4nder nu redan har p\u00e5g\u00e5tt sedan l\u00e4nge. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de nytestamentliga f\u00f6rfattarna s\u00e5 ofta h\u00e4nvisar till texter i GT, inte f\u00f6r att s\u00e4ga att n\u00e5got b\u00e4ttre nu h\u00e4nder utan f\u00f6r att p\u00e5minna att det som h\u00e4nde d\u00e5 nu forts\u00e4tter att h\u00e4nda, om \u00e4n i ny form.<\/p>\n\n\n\n

Jungfru Marie Beb\u00e5delsedag <\/h2>\n\n\n\n

– Hanna och Maria f\u00f6rebilder i b\u00f6nen<\/h2>\n\n\n\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttelsen om Marie beb\u00e5delse \u00e4r ber\u00e4ttelsen om en ung\njudinna som st\u00e4lls inf\u00f6r ett hisnande val. Hon \u00e4r ensam i detta val \u2013 hennes\nf\u00e4stman, Josef, n\u00e4mns inte ens \u2013 men som mirakul\u00f6st havande kvinna har hon gott\ns\u00e4llskap av m\u00e5nga systrar i den hebreiska bibeln, fr\u00e5n matriarkerna Sara,\nRebecka och Rakel till Johannes d\u00f6parens mor Elisabet. En av de ber\u00e4ttelser\nhennes p\u00e5minner mest om \u00e4r dock profeten Hannas, profeten Samuels mor, som \u00e4r\ns\u00f6ndagens l\u00e4sning ur den hebreiska bibeln (1 Sam 2:1-10). Hanna, i likhet med\nm\u00e5nga av Bibelns hj\u00e4ltinnor, \u00e4r ofruktsam och vallf\u00e4rdar till Shilo, d\u00e4r G-ds\nf\u00f6rbundsark f\u00f6rvaras i perioden innan David er\u00f6vrat Jerusalem och Salomo byggt\ntemplet d\u00e4r. D\u00e4r st\u00e4ller hon sig upp och ber till \u201dh\u00e4rars J-HVH\u201d (\u201dH-rren\nSebaot\u201d). \u201dOch Hanna talade i sitt hj\u00e4rta \u2013 bara hennes l\u00e4ppar r\u00f6rde sig men\nn\u00e5gon r\u00f6st h\u00f6rdes inte.\u201d (1 Sam 1:13) Pr\u00e4sten Eli, som ser henne, gastar \u00e5t\nhenne: \u201dHur l\u00e4nge ska du h\u00e5lla p\u00e5 och vara full! Nyktra till fr\u00e5n vinet!\u201d (vers\n14)<\/p>\n\n\n\n

Hanna f\u00e5r f\u00f6rklara situationen och Hanna blir kort d\u00e4refter\nhavande. N\u00e4r hon f\u00f6der sin son, Samuel, ser hon till att han blir en nasir, en\nhelig man som avst\u00e5r vin och h\u00e5rklippning, och helgar honom \u00e5t tempeltj\u00e4nst. I\nShilo ber hon, denna g\u00e5ng en lovs\u00e5ng: \u201dMitt hj\u00e4rta jublar \u00f6ver J-HVH, mitt horn\n\u00e4r h\u00f6gt i J-HVH\u2026\u201d<\/p>\n\n\n\n

Hannas lovs\u00e5ng ekar starkt i den lovs\u00e5ng Maria sjunger i Luk\n1:46-55 d\u00e5 hon m\u00f6ter Elisabet, som \u00e4r gravid med Johannes d\u00f6paren: i b\u00e5da\nfallen inleds b\u00f6nen med ett jubel \u00f6ver G-ds storhet och ingripande, i b\u00e5da\nfallen po\u00e4ngteras hur G-d har sett en ensam kvinna och i b\u00e5da finns en politisk\nudd: G-d st\u00f6rtar h\u00e4rskare fr\u00e5n deras troner och upph\u00f6jer fattiga och hj\u00e4lpl\u00f6sa.\nDetta \u00e4r inte s\u00e5 konstigt: Marias lovs\u00e5ng, Magnificat<\/em>, \u00e4r en judisk\ns\u00e5ng\/b\u00f6n, och en av fyra judiska s\u00e5nger som \u00e5terfinns i Lukasevangeliet (de\nandra \u00e4r, med de kristna liturgiska titlarna, Sakarjas lovs\u00e5ng Benedictus<\/em>,\n1:67-69, \u00e4nglarnas s\u00e5ng Gloria<\/em> 2:13-14 och Symeons s\u00e5ng Nunc dimittis<\/em>,\nLuk 2:29-32). De h\u00e4r \u00e4r texter som \u00e4r sprungna ur judisk liturgisk tradition\noch i teorin lika g\u00e4rna hade kunnat s\u00e4gas av judar som av kristna. De \u00e4r\nkraftfulla exempel p\u00e5 det judiska arvet i kristna texter och liturgier.<\/p>\n\n\n\n

Hannas lovs\u00e5ng och Marias lovs\u00e5ng har ocks\u00e5 satt kraftfulla\navtryck i sj\u00e4lva b\u00f6nens format. Judisk b\u00f6n har som sitt epicentrum amidan<\/em>,\nden st\u00e5ende b\u00f6nen, med sina arton (+ en) tysta meditationer \u00f6ver G-ds\nhandlande. Denna b\u00f6n s\u00e4gs tre g\u00e5nger om dagen f\u00f6r att (bland annat) spegla de\ntre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. Men sj\u00e4lva formen f\u00f6r den \u00e4r h\u00e4mtad\nfr\u00e5n Hannas b\u00f6n. I judisk tradition ska man \u201dbe som moder Hanna\u201d: st\u00e5ende och\ntyst. Hanna har ofta tagits som den stora f\u00f6rebilden f\u00f6r en bedjande och i\nashkenasisk judisk tradition har hennes exempel gett upphov till en l\u00e5ng rad\nb\u00f6ner p\u00e5 jiddisch, framf\u00f6rallt sagda av kvinnor, som \u00e5beropar \u201dunser mutter di\nnevia Channe\u201d (v\u00e5r moder, profetissan Hanna). Det \u00e4r ocks\u00e5 Hanna som \u00e4r den\nf\u00f6rsta personen i Bibeln som anv\u00e4nder titeln \u201dJ-HVH tzevaot\u201d (h\u00e4rars J-HVH),\ndet sista av de sju heliga g-dsnamnen som inte f\u00e5r suddas ut efter att ha\nskrivits (de andra \u00e4r J-HVH, E-l, E-lohim, E-loa, E-lohai och Sha-ddai). Hanna\nses d\u00e4rf\u00f6r som den som \u201dfullkomnar Guds namn\u201d, eftersom hon \u00e4r den profet som\navsl\u00f6jar G-ds sista, sjunde namn.<\/p>\n\n\n\n

Marias lovs\u00e5ng har ocks\u00e5 varit central, i kristen b\u00f6netradition.\nDen anv\u00e4nds i tideg\u00e4rdens vesper<\/em>, aftonb\u00f6nen, och Marias b\u00f6n \u00e4r central\ni mycket katolsk b\u00f6nepraktik. Maria som bedjande har f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven satt sina\nsp\u00e5r i den traditionella teologin om Maria som mediatrix<\/em>, medlerska,\nmellan m\u00e4nniskor och G-d, och att hennes f\u00f6rb\u00f6n b\u00e4r m\u00e4nskliga b\u00f6ner, en tanke\nsom speglas inte minst i Ave Maria<\/em>, b\u00f6nen som avslutas med en uppmaning\ntill Maria att \u201dbe f\u00f6r oss syndare, nu och i v\u00e5r d\u00f6dsstund.\u201d I b\u00e5de Hannas och\nMarias fall \u00e4r de stora f\u00f6rebilder f\u00f6r b\u00f6n och deras b\u00f6ner har satt formatet\nf\u00f6r andras b\u00f6n, i judisk och kristen daglig liturgi. Det \u00e4r dem man p\u00e5 s\u00e4tt och\nvis tar sikte p\u00e5 i sitt bedjande, och \u00e4ven tar rygg p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Att det finns en parallellitet mellan Hanna och Maria, de stora bedjarna i judisk och kristen tradition, kommer \u00e4ven till uttryck inom shiaislamsk hadithtradition, d\u00e4r Marias anmoder \u00e4r \u2013 just det \u2013 Hanna.<\/p>\n\n\n\n

– Guds trofasthet i Magnificat<\/h2>\n\n\n\n

Av Madeleine Fredell OP<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I de s\u00e5 kallade barndomsber\u00e4ttelserna, kapitel 1 \u2013 2, avl\u00e4ser vi Lukas teologi f\u00f6r hela evangeliet. Tv\u00e5 centrala nyckelord \u00e4r \u201dfr\u00e4lsare\u201d som syftar p\u00e5 Guds trofasthet mot sitt folk fr\u00e5n urminnes tid och \u201dgl\u00e4dje\u201d. Detta framst\u00e5r tydligt i de tre s\u00e5nger som ofta h\u00e4nvisas till med de latinska namnen, Magnificat<\/em>, Benedictus<\/em> och Nunc<\/em> Dimittis<\/em>, i dessa kapitel. Lukas inramar sitt evangelium med templet och dess gudstj\u00e4nst och detta i relation till Gud som fr\u00e4lsare. Det b\u00f6rjar med Sakarias som g\u00f6r sin pr\u00e4sttj\u00e4nst inf\u00f6r Gud i templet, 1:8ff, och evangeliet slutar med att l\u00e4rjungarna st\u00e4ndigt var i templet och prisade Gud, 24:53. S\u00e5ngerna \u00e4r ett slags sjungen b\u00f6n om Guds l\u00f6ften och trofasthet. Litter\u00e4rt och spr\u00e5kligt har de samma struktur som m\u00e5nga b\u00f6ner och s\u00e5nger i den hebreiska traditionen, inte minst i psaltarpsalmerna. S\u00e5ngen \u00e4r sammansatt av en rad strofer fr\u00e5n olika h\u00e5ll i den hebreiska bibeln och del i en judisk muntlig b\u00f6netradition.<\/p>\n\n\n\n

Som en f\u00f6rebild f\u00f6r Magnificat<\/em> h\u00e4nvisas ofta till Hannas lovs\u00e5ng i 1 Sam 2:1 \u2013 10. Fokus ligger \u00e4ven h\u00e4r p\u00e5 Gud som fr\u00e4lsare och som den som skipar r\u00e4ttvisa. Men det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka att Hannas situation mer liknar Elisabeths \u00e4n Marias eftersom det \u00e4r fr\u00e5ga om tv\u00e5 till \u00e5ren komna kvinnor som blir havande, medan Maria trots allt \u00e4r en ung person. Vissa handskrifter har ocks\u00e5 lagt Magnificat<\/em> i Elisabeths mun. Understrykas b\u00f6r ocks\u00e5 att Guds fr\u00e4lsande kraft i Magnificat<\/em> \u00e5terfinns som ett genomg\u00e5ende tema i den hebreiska bibeln och s\u00e4rskilt i de poetiska texterna. <\/p>\n\n\n\n

De inledande stroferna i vv 46 \u2013 47 \u00e4r ett vanligt s\u00e4tt att tilltala Gud som fr\u00e4lsare och de avslutande vv 54 \u2013 55 sammanfattar Guds l\u00f6ften till f\u00e4derna f\u00f6r evig tid, med fokus p\u00e5 Abraham. H\u00e4r kan n\u00e4mnas Ps 34:2 \u2013 3: \u201dJag vill alltid prisa Herren, st\u00e4ndigt sjunga hans lov. Stolt ger jag Herren \u00e4ran, de betryckta h\u00f6r det och gl\u00e4ds\u201d och Hab 3:18: \u201dMen jag vill jubla \u00f6ver Herren, gl\u00e4dja mig \u00f6ver Gud, min r\u00e4ddare.\u201d De avslutande stroferna \u00e5terfinns i princip \u00f6verallt i den hebreiska bibeln och h\u00e4r ska bara som exempel n\u00e4mnas Ps 98:3: \u201dMed godhet och trofasthet har han t\u00e4nkt p\u00e5 Israels folk. Hela jorden har sett att v\u00e5r Gud r\u00e4ddar.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Magnificat<\/em> liksom den hebreiska b\u00f6netraditionen i Bibeln fokuserar helt p\u00e5 Gud som r\u00e4ddare, fr\u00e4lsare, och som trofast mot folket och mot den enskilda personen. Fr\u00e4lsningen som ett nu<\/em>, n\u00e5got som vi kan erfara i v\u00e5ra egna liv. De centrala stroferna i Magnificat<\/em>, vv 51 \u2013 53, har i det sammanhanget blivit avg\u00f6rande f\u00f6r exempelvis v\u00e5r tids befrielseteologi. \u201dHan g\u00f6r m\u00e4ktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har \u00f6vermodiga planer. Han st\u00f6rtar h\u00e4rskare fr\u00e5n deras troner, och han upph\u00f6jer de ringa. Hungriga m\u00e4ttar han med sina g\u00e5vor, och rika skickar han tomh\u00e4nta bort.\u201d Det \u00e4r viktigt att understryka att detta inte \u00e4r n\u00e5got \u201dnytt\u201d i och med Jesus-traditionen och evangelierna, utan att det utg\u00f6r en stark understr\u00f6m i, eller karakt\u00e4ristik f\u00f6r, det judiska folkets hela historia. Delar av psaltarpsalm 107 sammanfattar mycket av det befrielseteologiska budskapet i poetisk form: \u201d \u2026\u00f6ser han f\u00f6rakt \u00f6ver furstarna och leder dem vilse i v\u00e4gl\u00f6s \u00f6demark. Men de fattiga lyfter han ur deras betryck och g\u00f6r familjerna stora som hjordar. De r\u00e4ttr\u00e5diga ser det och gl\u00e4der sig, all ondska tvingas till tystnad\u201d, vv 40 \u2013 42.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis b\u00f6r framh\u00e5llas att det \u00e4r Gud som den trofaste fr\u00e4lsaren som \u00e4r akt\u00f6ren i Magnificat<\/em> och inte Jesus. Gud som befriare fr\u00e5n social or\u00e4ttvisa \u00e5terfinns f\u00f6rst\u00e5s i Hannas lovs\u00e5ng i 1 Sam 2:1 \u2013 10, men vi b\u00f6r erinra oss att grunden ligger i det judiska p\u00e5skfirandet och befrielsen fr\u00e5n slaveriet i Egypten.<\/p>\n\n\n\n

Femte s\u00f6ndagen i fastan
– Gud som l\u00e4ngtar i Ps 103<\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Genom kyrkans historia har\nofta synden f\u00e5tt en dominerande plats, en j\u00e4rnrid\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rhindrar\ngudsrelationen, som om vi m\u00e4nniskor p\u00e5 egen hand kunde f\u00f6rst\u00f6ra Guds relation\ntill oss. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 viktigt att regelbundet \u00e5terv\u00e4nda till den Hebreiska\nbibeln och i synnerhet till Psaltaren d\u00e4r en helt annan bild ges, en bild d\u00e4r\nsynden inte f\u00f6rnekas men inte heller till\u00e5ts dominera.<\/p>\n\n\n\n

I psalm 103 som l\u00e4ses denna Femte s\u00f6ndagen i fastan finns en formulering som Ignatius av Loyola tog djupt intryck av och l\u00e4t sina v\u00e4nner begrunda n\u00e4r de genomgick hans Andliga \u00f6vningar. I psalmen st\u00e4lls Guds l\u00e4ngtan mot m\u00e4nniskans synd. Medan den f\u00f6rsta beskrivs som om\u00e4tbar, skildras den senare som n\u00e5got n\u00e4stan f\u00f6rsumbart. I lite friare \u00f6vers\u00e4ttning lyder strofen: Lika h\u00f6gt som himlen v\u00e4lver sig \u00f6ver jorden, lika v\u00e4ldig \u00e4r Guds l\u00e4ngtan efter mig, och lika l\u00e5ngt som \u00f6ster \u00e4r fr\u00e5n v\u00e4ster, lika l\u00e5ngt slungar Gud min synd ifr\u00e5n mig<\/em>. Att se Gud som akt\u00f6r, som l\u00e4ngtande akt\u00f6r, som inte l\u00e5ter sig stoppas av mina handlingar, \u00e4r ett tema vi ofta \u00e5terfinner i den hebreiska bibeln. \u00c4r det inte ocks\u00e5 precis detta som Jesus \u00e5terkommer till?  <\/p>\n\n\n\n

– Spring inte p\u00e5 den ers\u00e4ttnignsteologiska bollen!<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sammanst\u00e4llningen av texter f\u00f6r 5 s\u00f6ndagen i fastan (Joh 3.11-21, Num 21.4-9, 1 Joh 1.8-2.2) borde om n\u00e5got, st\u00e4mma oss till eftertanke kring p\u00e5 vilka grunder och utifr\u00e5n vilka premisser den kristna kyrkan bygger sina teologiska f\u00f6rest\u00e4llningar. Framf\u00f6r allt borde texterna f\u00e5 oss att t\u00e4nka till kring vad teologisk texttolkning egentligen \u00e4r och vilka anspr\u00e5k vi g\u00f6r f\u00f6r de motivsammanst\u00e4llningar som redan bibelb\u00f6ckernas f\u00f6rfattare \u00e4gnar sig \u00e5t och som forts\u00e4tter genom hela kyrkohistorien.<\/p>\n\n\n\n

Johannesevangeliets\nf\u00f6rfattare speglar Jesus i ber\u00e4ttelsen om ormen i \u00f6knen. Fj\u00e4rde Moseboken \u00e4r\nf\u00f6rmodligen den sist sammanst\u00e4llda delen av Toran och kompletterar b\u00e5de lagar\noch ber\u00e4ttelser med vad som beh\u00f6vs f\u00f6r att Moseb\u00f6ckerna ska bli till en n\u00e5got\ns\u00e5 n\u00e4r sammanh\u00e4ngande helhet efter \u00e5terkomsten fr\u00e5n Babylon, en bit in i den\npersiska perioden. Boken fyller allts\u00e5 igen luckor i b\u00e5de narrativ och\nlagmaterial men \u00e4r samtidigt spretig. Ber\u00e4ttelsen om giftormarna \u00e4r ett\nskolexempel p\u00e5 s\u00e5 kallad sympatetisk magi och f\u00f6rmodligen en gammal legend. Ont\nskall med ont f\u00f6rdrivas och giftormsbetten f\u00f6rdrivs med en kopparorm p\u00e5 en\np\u00e5le. Den magiska \u00e5tg\u00e4rden \u201dtv\u00e4ttas\u201d i ber\u00e4ttelsen genom att det \u00e4r Gud som\nbefaller Mose att utf\u00f6ra den. (En kopparorm f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i 2 Kung 18:2 som\nett av flera f\u00f6rbjudna kultf\u00f6rem\u00e5l.)<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5r tid skulle vi nog\nha tvekat att plocka upp en s\u00e5dan suspekt story f\u00f6r att illustrera Jesu\nf\u00f6rsoningsverk, men i den tidiga kyrkan var s\u00e5dana skrupler mer s\u00e4llsynta. De\ntidiga Jesusanh\u00e4ngarna var \u00f6vertygade om att Jesus var uppfyllelsen av deras\nmessianska f\u00f6rhoppningar och de speglade sj\u00e4lvklart Jesusber\u00e4ttelsen i sina\nheliga skrifter (Gamla testamentet\/den hebreiska bibeln) med hj\u00e4lp av de\nstrategier och metoder f\u00f6r l\u00e4sning och tolkning som var g\u00e4ngse. M\u00e5nga av\ntolkningsmetoderna var huvudsakligen associativa. <\/p>\n\n\n\n

I detta fall \u00e4r\nkopplingen enkel: \u201dliksom Mose h\u00e4ngde upp ormen i \u00f6knen\u201d f\u00f6r att ge de bitna\nisraeliterna liv, s\u00e5 h\u00e4ngdes Jesus upp p\u00e5 korset f\u00f6r att ge den syndastungna\nm\u00e4nskligheten liv. Om ormen s\u00e4gs: \u201dVar och en som blir biten skall se p\u00e5 den,\ns\u00e5 f\u00e5r han leva\u201d. Och om Jesus: \u201dvar och en som tror p\u00e5 honom skall ha evigt\nliv\u201d. Motivet forts\u00e4tter genom historien: se p\u00e5 Jesus \u2013 i m\u00e5nga kyrkor rent\nbokstavligt d\u00e4r han h\u00e4nger i koret p\u00e5 korset.<\/p>\n\n\n\n

Men redan i de h\u00e4r formuleringarna har jag b\u00f6rjat t\u00e4nja p\u00e5 bilden i Joh 3 n\u00e5got ut\u00f6ver vad den uttryckligen s\u00e4ger (syndastungna m\u00e4nskligheten) och tolkningshistorien visar hur den processen forts\u00e4tter. Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att de kristologiska efterhandsspeglingarna av Jesus i den hebreiska bibeln mestadels \u00e4r en fr\u00e5ga om associationer \u2013 ibland ganska l\u00e5ngs\u00f6kta s\u00e5dana \u2013 som ofta bryter samman om de pressas ytterligare. Evangelietextens bild bygger helt enkelt p\u00e5 tv\u00e5 enkla associationer kring att h\u00e4nga upp och att ge liv. Facit har de johanninska kristna redan i sina erfarenheter av liv fr\u00e5n Jesus och nu ser de i backspegeln efter reflexer som vibrerar p\u00e5 samma v\u00e5gl\u00e4ngd. F\u00f6r dem. Kanske r\u00e4cker det.<\/p>\n\n\n\n

Impulserna till antijudiska och ers\u00e4ttningsteologiska associationer och tolkningar finns redan d\u00e4r hos Johannes. Evangelietexten avslutar Nikodemosber\u00e4ttelsen. Nikodemos framst\u00e4lls som en judisk faris\u00e9 och r\u00e5dsmedlem, det vill s\u00e4ga en prototyp f\u00f6r det judiska ledarskap som Johannesevangeliets Jesustroende lever i n\u00e5gon slags konfliktfylld dialog med. F\u00f6r detta \u00e4r det konkreta sammanhanget f\u00f6r evangelietexten, att Johannesevangeliets jesustroende inte f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r (de andra) judarna inte f\u00f6rst\u00e5r att Jesus \u00e4r m\u00e4nniskosonen, Messias och Guds son. <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ocks\u00e5 adressen n\u00e4r en av kyrkans mest \u00e4lskade texter (Joh 3:16-17) direkt f\u00f6ljs av orden om att \u201dden som inte tror \u00e4r redan d\u00f6md\u201d och att m\u00e4nniskorna \u00e4lskade m\u00f6rkret mer \u00e4n ljuset. Det \u00e4r h\u00e5rda ord och de riktas mot gruppens motst\u00e5ndare, \u201dde andra\u201d, kusinerna som tolkar annorlunda. Och det \u00e4r nu det blir viktigt f\u00f6r dagens kristna att inte springa p\u00e5 varje boll och bygga vidare med l\u00e4sningar och tolkningar som framst\u00e4ller Jesus i \u00f6verl\u00e4gsen konstrast till Mose och f\u00f6rminskar och f\u00f6rringar den judiska religionen och det judiska folket till onda och m\u00f6rker\u00e4lskande tr\u00f6ghuvuden som inte f\u00f6rst\u00e5r de kristna sanningarna. Nej, ingen av oss g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt, f\u00f6rst\u00e5s, men det r\u00e4cker med att g\u00e5 en liten bit p\u00e5 v\u00e4gen \u2013 och texten kan dessv\u00e4rre trigga den riktningen \u2013 f\u00f6r att omedvetet bidra till och g\u00f6da de m\u00f6rka krafter som otroligt nog \u00e5terigen verkar ha vind i seglen i v\u00e5r v\u00e4rld idag. <\/p>\n\n\n\n

Evangelietexten, liksom\nJohannesevangeliet i stort, har en del av bakgrunden i en s\u00e5rig konflikt. Men\ndet \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket en inomjudisk konflikt och vi har ingen anledning att\nf\u00f6rst\u00e4rka de polemiska dragen eller demoniseringen av motst\u00e5ndare. D\u00e4remot anar\nvi kanske de johanneskristnas upplevda situation. Det kanske hj\u00e4lper oss att f\u00e5\nf\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r andra m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra delar av jordklotet som har sv\u00e5rt att\nvisa den distanserade tolerans som vi i v\u00e5r skyddade tillvaro tycker \u00e4r\nl\u00e4mplig, vare sig de \u00e4r kristna, judar, muslimer eller hinduer. F\u00f6r den skull\nhar vi ingen r\u00e4tt att f\u00f6rkasta eller f\u00f6rd\u00f6ma dem. D\u00e4remot har vi en skyldighet\natt inte dras med i intoleransen. Vi kan v\u00e4lja att inte missrepresentera andra,\ngeneralisera, eller f\u00f6ra nidbilder vidare, utan ist\u00e4llet l\u00e4ra oss att tala v\u00e4l\n\u00e4ven om v\u00e5ra motst\u00e5ndare, och \u00e4ven i stridens hetta. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en utmaning att\nfundera \u00f6ver hur vi kan bejaka Jesus som en reflektion av Guds f\u00f6rsonande\nhandlande med m\u00e4nskligheten, i v\u00e4rlden, utan att f\u00f6r den skull f\u00f6rneka andras\nannorlunda tolkningar och uppfattningar, utan att fr\u00e5ns\u00e4ga andra deras\nalternativa perspektiv, och utan att i smyg inta en \u00f6verl\u00e4gsen attityd. <\/p>\n\n\n\n

<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kommentarerna i PDF-formatSeptuagesimaSexagesima.Askonsdagen1 i Fastan3 i FastanMidfastos\u00f6ndagenMarie Beb\u00e5delsedag – Hanna och Maria f\u00f6rebilder i b\u00f6nenMarie Beb\u00e5delsedag – Guds trofasthet i Magnificat5 i Fastan – Ps 1035 i Fastan – GT- och evangelietexten Septuagesima \u2013T\u00e4nk och tala v\u00e4l! Av Jesper Svartvik Fil 3:7\u201314 I denna perikop f\u00f6rekommer ett grekiskt ord som har diskuterats s\u00e4rskilt mycket: Paulus […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-1889","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Kommentarerna i PDF-formatSeptuagesimaSexagesima.Askonsdagen1 i Fastan3 i FastanMidfastos\u00f6ndagenMarie Beb\u00e5delsedag – Hanna och Maria f\u00f6rebilder i b\u00f6nenMarie Beb\u00e5delsedag – Guds trofasthet i Magnificat5 i Fastan – Ps 1035 i Fastan – GT- och evangelietexten Septuagesima \u2013T\u00e4nk och tala v\u00e4l! Av Jesper Svartvik Fil 3:7\u201314 I denna perikop f\u00f6rekommer ett grekiskt ord som har diskuterats s\u00e4rskilt mycket: Paulus […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-01-31T13:53:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-05T10:46:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"39 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2020-01-31T13:53:04+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-05T10:46:05+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\"},\"wordCount\":7784,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2020-01-31T13:53:04+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-05T10:46:05+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Kommentarerna i PDF-formatSeptuagesimaSexagesima.Askonsdagen1 i Fastan3 i FastanMidfastos\u00f6ndagenMarie Beb\u00e5delsedag – Hanna och Maria f\u00f6rebilder i b\u00f6nenMarie Beb\u00e5delsedag – Guds trofasthet i Magnificat5 i Fastan – Ps 1035 i Fastan – GT- och evangelietexten Septuagesima \u2013T\u00e4nk och tala v\u00e4l! Av Jesper Svartvik Fil 3:7\u201314 I denna perikop f\u00f6rekommer ett grekiskt ord som har diskuterats s\u00e4rskilt mycket: Paulus […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2020-01-31T13:53:04+00:00","article_modified_time":"2020-11-05T10:46:05+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"39 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2020-01-31T13:53:04+00:00","dateModified":"2020-11-05T10:46:05+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/"},"wordCount":7784,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2020-01-31T13:53:04+00:00","dateModified":"2020-11-05T10:46:05+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/01\/31\/tala-val-fastan-tredje-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – fastan tredje \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1889","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1889"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1889\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2287,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1889\/revisions\/2287"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1889"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1889"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1889"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}