{"id":2007,"date":"2020-03-27T16:23:22","date_gmt":"2020-03-27T15:23:22","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=2007"},"modified":"2020-03-27T16:23:23","modified_gmt":"2020-03-27T15:23:23","slug":"tala-val-stilla-veckan-och-pask","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rutom de kommentarer som publiceras nedan finns det anledning att g\u00e5 tillbaka till kommentarer som publicerats tidigare, smen som kan vara relevanta \u00e4ven i \u00e5r. f\u00f6rst och fr\u00e4mst rekommenderar vi Krister Stendahls bok Den heliga veckan<\/em> som finns p\u00e5 Centrum f\u00f6r religionsdialogs hemsida<\/a>. Vi har ingen s\u00e4rksild kommentar till sk\u00e4rtorsdagen men rekommenderar l\u00e4saren att \u00e5terv\u00e4nda till Jesper Svartviks inl\u00e4gg<\/a> fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret, samt ett inl\u00e4gg<\/a> om bruket att fira ”kristen seder”. <\/p>\n\n\n\n

Texterna finns att ladda ned som pdf, i n\u00e5gra fall \u00e4r pdf.en en l\u00e4ngre version av kommentarerna som \u00e5terfinns som l\u00f6pande text nedan.<\/p>\n\n\n\n

texterna i pdf-format<\/h3>\n\n\n\n

Palms\u00f6ndagen GT-text<\/a><\/p>\n\n\n\n

Palms\u00f6ndagen Psaltartext<\/a><\/p>\n\n\n\n

Palms\u00f6ndagen episteltext<\/a><\/p>\n\n\n\n

L<\/a>\u00e5ngfredagen- den r\u00e4mnade f\u00f6rl\u00e5ten ett uttryck f\u00f6r sorg<\/a><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5skdagen – ryktesspridning och apologetik<\/a><\/p>\n\n\n\n

Annandag p\u00e5sk – m\u00f6tet med befriaren<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n

Ymnigt ympade tr\u00e4d p\u00e5 Palms\u00f6ndagen? Judendom och konvertering<\/h2>\n\n\n\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 Palms\u00f6ndagen, en kristen helgdag\nsom redan ekar av judiska seder d\u00e5 \u201dpalmkvistarna\u201d man anv\u00e4nder h\u00e4rstammar fr\u00e5n\ndet judiska lulav<\/em>-knippet med palm-, myrten- och pilkvistar, st\u00f6ter vi\np\u00e5 en \u00f6ppning mot det judiska i l\u00e4sningen ur Jesaja 56:6-8 som talar om\n\u201dfr\u00e4mlingar som sluter sig till J-HVH\u201d och h\u00e5ller sabbat och deltar i\ntempeloffren. H\u00e4r talas om de som kommer utifr\u00e5n och tr\u00e4der in i Israels f\u00f6rbund.\nSamma tema tar Paulus upp i Efeseierbrevet 2:12-16 d\u00e4r han n\u00e4mner de\nicke-judiska jesustroende som tidigare \u201dvar utan Kristus, utanf\u00f6r\nmedborgarskapet i Israel, utan del i f\u00f6rbunden.\u201d Enligt Paulus har dock\nskiljemuren rivits mellan judar och icke-judar genom Jesus. En bild som anv\u00e4nds\ni Rom 11:17 \u00e4r den om Israel som olivtr\u00e4det, som de icke-judiska jesustroende\ninympas p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Paulus skriver om hur judar och hedningar\nb\u00f6r f\u00f6rh\u00e5lla sig till varandra iden ungaJesusr\u00f6relsen(allts\u00e5\ninte om \u201dkristendomen\u201d och \u201djudendomen\u201d, d\u00e5 de identiteterna \u00e4r senare). Orden\nhar senare f\u00f6rst\u00e5tts som ett exempel p\u00e5 en inkluderande kristendom j\u00e4mf\u00f6rt med\nen utest\u00e4ngande judendom. Bilden av olivtr\u00e4det med inympad gren har dock en\nn\u00e4ra parallell i rabbinsk litteratur (Vajiqra Rabba<\/em> 1:2), med\nutg\u00e5ngspunkt i Hosea 14:6-8: \u201dJag ska vara som dagg f\u00f6r Israel. Han ska blomma\nsom liljan, han ska sl\u00e5 rot som Libanon\u2026 De som sitter i hans skugga ska\n\u00e5terv\u00e4nda, de ska ge liv \u00e5t ny s\u00e4d, de ska blomma som vinrankan. Hans rykte\nblir som Libanons vin.\u201d Rabbi Abahu kommenterar:<\/p>\n\n\n\n

De som sitter i hans skugga: <\/em>Dessa\n\u00e4r konvertiterna som kommer och tar skydd i skuggan av den Heliga V\u00e4lsignade.
\nDe ska ge liv \u00e5t ny s\u00e4d: <\/em>De blir r\u00f6tter precis som Israel.
\nDe ska blomma som vinrankan: <\/em>S\u00e5 som det st\u00e5r skrivet (ang\u00e5ende resten av\nIsrael, som liknas vid en vinranka): \u201dEn vinranka fick du att resa ur Egypten\u2026\u201d\n(Ps. 80:9) <\/p>\n\n\n\n

Att bilden av konvertiter som\ninympas p\u00e5 eller sl\u00e5r rot i tr\u00e4det Israel anv\u00e4nts av b\u00e5de Paulus och Abahu \u00e4r\ninte konstigt. I s\u00e5v\u00e4l rabbinsk judendom som i kyrkan har man alltid tagit emot\nkonvertiter. I antiken fanns det gott om icke-judar i synagogorna. Anledningen\ntill att konvertering kom att bli ovanlig hade ingenting med judar att g\u00f6ra,\nutan med det faktum att b\u00e5de kristna och islamiska h\u00e4rskare belade konvertering\ntill judendom med h\u00e5rda straff. Att judisk konvertering har g\u00e5tt upp s\u00e5\ndrastiskt idag har inte att g\u00f6ra med ett skifte bland judar s\u00e5 mycket som ett i\nkristna majoritetssamh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Judiska f\u00f6rsamlingar best\u00e5r i\nallt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning av judar som valt sin judiskhet snarare \u00e4n f\u00f6tts in i\nden och det medf\u00f6r fr\u00e5gor. Det medf\u00f6r \u00e4ven fr\u00e5gor f\u00f6r kristna, som ibland tycks\nhelt of\u00f6rberedda p\u00e5 att n\u00e5gon skulle kunna l\u00e4mna ett kristet liv f\u00f6r ett judiskt\nist\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e4rtom, som tidigare har varit den enda m\u00f6jliga v\u00e4gen. D\u00e4remot\n\u00e4ndrar det inte den judiska grundh\u00e5llning som s\u00e4ger att det inte finns n\u00e5got\negenv\u00e4rde i konvertiter. Anledningen till att judar inte missionerar \u00e4r ju inte\nf\u00f6r att man vill h\u00e5lla murarna h\u00f6ga till en exklusiv grupp utan f\u00f6r att man kan\nn\u00e5 G-d lika bra genom andra religi\u00f6sa traditioner. Varf\u00f6r ska en muslim bli\njude n\u00e4r islam \u00e4r en fullgod v\u00e4g att n\u00e5 G-d p\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

Mission \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga judar \u2013 liksom f\u00f6r m\u00e5nga andra minoritetsfolk \u2013 inte ett positivt laddat ord utan tv\u00e4rtom en kod f\u00f6r kulturellt folkmord: att utrota en grupp inte genom att d\u00f6da medlemmarna i den utan genom att f\u00e5 dem att upph\u00f6ra med att vara sig sj\u00e4lva. Det har ofta varit det uttryckliga m\u00e5let i kristen mission att judar ska upph\u00f6ra att vara judar. \u00c4ven om personerna i sig \u00f6verlever s\u00e5 ska judenheten upph\u00f6ra att finnas som grupp och religi\u00f6s tradition. Man kan fr\u00e5ga sig vad f\u00f6r typ av inkludering det \u00e4r och om man inte d\u00e5 hellre blir exkluderad. Bilden av r\u00f6tter och grenar \u00e4r ocks\u00e5 vacker inom<\/em> den judiska och den kristna gruppen. Som bild f\u00f6r relationen mellan dem \u00e4r den dock inte helt oproblematisk: har judar n\u00e5got att s\u00e4ga till om n\u00e4r kristna beskriver fram sig sj\u00e4lva som inympade p\u00e5 Israels tr\u00e4d? Vill vi<\/em> ha den d\u00e4r grenen d\u00e4r? Inom <\/em>kristendomen \u00e4r det viktigt att ingen l\u00e4ngre \u00e4r jude eller grek, och inom <\/em>det judiska folket \u00e4r konvertiter en del av rotsystemet. Men hur f\u00f6rgreningarna, vare sig de \u00e4r de oliv-, palm- eller andra grenar, f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandral \u00e4r n\u00e5got vi m\u00e5ste reda ut tillsammans<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Palms\u00f6ndagen \u2013 Gud g\u00f6r sig sj\u00e4lv till pilgrim<\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det \u00e5ter dags f\u00f6r int\u00e5get i Jerusalem. En text\nvi l\u00e4ser tre g\u00e5nger under kyrko\u00e5ret. Men det \u00e4r ju h\u00e4r den h\u00f6r hemma, som\ninledning till p\u00e5skh\u00f6gtiden. N\u00e4r Jesus kommer ridande f\u00f6r att delta i\np\u00e5skfirandet l\u00e5ter evangelisterna m\u00e4nniskorna brista ut i s\u00e5ng: V\u00e4lsignad\nhan som kommer i Herrens namn<\/em>. Ord som inte \u00e4r s\u00e5 oskyldiga som de\nkan verka. I sj\u00e4lva verket \u00e4r de ett citat fr\u00e5n psalm 118. Forskarna t\u00e4nker sig\natt just den psalmen speglar en rituell praxis fr\u00e5n de stora\nvallf\u00e4rdsh\u00f6gtiderna, varav p\u00e5sken var en. D\u00e5 stod templets pr\u00e4ster uppe p\u00e5\ntempelmuren, medan pilgrimerna kom vandrade upp f\u00f6r backarna mot portarna. En\ndialog mellan dem utspann sig. Pr\u00e4sterna v\u00e4lsignade de som kom i Herrens namn\noch uppmanade dem att med palmblad i h\u00e4nder forma sig till procession och tr\u00e4da\nin i Herrens tempel. <\/p>\n\n\n\n

Just uttrycket v\u00e4lsignad den som kommer i Herrens namn<\/em> riktas allts\u00e5 till folket som n\u00e4rmar sig templet. Evangelisten bryter loss uttrycket fr\u00e5n detta sammanhang och l\u00e5ter nu ist\u00e4llet ropet h\u00f6ras inte i templet utan p\u00e5 gatan, inte till folket utan av folket, mot en specifik person. Kanske \u00e4r ropet evangelisternas f\u00f6rs\u00f6k att skapa ny mening efter att templet f\u00f6rst\u00f6rts och vallf\u00e4rder inte l\u00e4ngre var m\u00f6jliga. Texten l\u00e5ter templet f\u00f6rvandlas till Kristus, som kommer till m\u00e4nniskorna. Gud har gjort sig sj\u00e4lv till pilgrim. En kreativ nytolkning helt i judisk tradition…   <\/p>\n\n\n\n

Palms\u00f6ndagen \u2013 skiljemuren en metafor f\u00f6r fiendskap<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper\nSvartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den \u00e4ldsta kristenhetens teologiska sammanhang\noch fr\u00e5gest\u00e4llningar \u00e4r det av yttersta vikt att vara medveten om att det d\u00e5\nfanns tv\u00e5 olika kristna grupperingar: judekristna och hednakristna. Med andra\nord, somliga som tillh\u00f6rde den tidigkristna r\u00f6relsen var judar som var bekanta\nmed de heliga texterna, troligen hade deltagit i synagoggudstj\u00e4nster hela\nlivet, och gissningsvis hade offrat i Jerusalems tempel i samband med de stora\nh\u00f6gtiderna. Andra kristna var hedningar, de var allts\u00e5 icke-judar som blivit\nintresserade av judiska texter, teologiska tankeg\u00e5ngar och liturgier. Tron p\u00e5\nJesus var f\u00f6r dem v\u00e4gen till Israels Gud. V\u00e4gen\ntill Gud var allts\u00e5 radikalt annorlunda f\u00f6r hednakristna \u00e4n f\u00f6r judekristna<\/em>.\nOm vi bortser fr\u00e5n detta faktum har vi sv\u00e5rt att uppfatta n\u00e5gra av de mest\ngrundl\u00e4ggande motiven i den \u00e4ldsta kristna skriftf\u00f6rst\u00e5elsen och\nskriftanv\u00e4ndningen. <\/p>\n\n\n\n

Det finns\nnog ingen text i Nya testamentet som tydligg\u00f6r detta i lika h\u00f6g grad som\nEfesierbrevets andra kapitel. Det \u00e4r troligen den nytestamentliga text som mest\nexplicit anv\u00e4nder det rumsliga bildspr\u00e5ket f\u00f6r att beskriva hur tron p\u00e5 Kristus\nf\u00f6rde m\u00e4nniskor n\u00e4rmare Gud. De som en g\u00e5ng var \u201dl\u00e5ngt borta\u201d hade nu kommit\n\u201dn\u00e4ra\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det finns\nm\u00e5nga sk\u00e4l att anta att brevet prim\u00e4rt riktar sig till hednakristna. Det \u00e4r den\ngrupp som avses med f\u00f6ljande beskrivning: \u201d\u2026 ni som en g\u00e5ng var l\u00e5ngt\nborta [har nu] kommit n\u00e4ra, genom Kristi blod\u201d (Ef 2:13). Vi ser h\u00e4r p\u00e5 ett fascinerande\ns\u00e4tt hur den grundl\u00e4ggande betydelsen av \u201doffer\u201d (hebr. qorban<\/em>) blir synligt. Moshe Halbertal har i boken On Sacrifice <\/em>p\u00e5mint om att offer i\nantiken var det som f\u00f6rde m\u00e4nniskor n\u00e4ra Gud \u2013 och Kristus \u00e4r enligt\nnytestamentlig teologi den som f\u00f6r hedningarna n\u00e4ra Gud. <\/p>\n\n\n\n

Hat mellan m\u00e4nniskor \u00e4r grundproblemet<\/h3>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det\negentligen som \u00e5syftas med begreppet \u201dskiljemuren\u201d\n(grek. to mesotoichon tou fragmou<\/em>) i\nEfesierbrevet 2:15? De sedvanliga tolkningarna kan inordnas i fyra\nhuvudkategorier. (a) st\u00e4ngsletmellan\nhedningarnas f\u00f6rg\u00e5rd och Israels g\u00e5rd i Jerusalems tempel.(b) den judiska uppfattningen att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt \u201datt bygga ett\nstaket runt [de bibliska] buden\u201d (c) ett slags skiljemur mellan himmel och\njord, mellan Gud och m\u00e4nniskor. (d) Den fj\u00e4rde tolkningen v\u00e4ver samman\n\u201dskiljemuren\u201d med n\u00e4sta sats som handlar om \u201dLagen\u201d. Kristi verk skulle i s\u00e5\nfall f\u00f6rst och fr\u00e4mst inneb\u00e4ra att den judiska Lagen upph\u00e4vs. Detta har varit\nen synnerligen inflytelserik tolkning, inte minst i den lutherska traditionen.<\/p>\n\n\n\n

I min bok F\u00f6rsoning och f\u00f6rvandling <\/em>redovisar jag\nvarf\u00f6r ingen av de fyra tolkningarna \u00e4r \u00f6vertygande. Vad kan det d\u00e5 vara som\navses med skiljemuren? Det femte och mest \u00f6vertygande svaret \u00e4r att uttrycket\nverkligen \u00e4r en metafor<\/em>. Nelson\nGoodman har sagt att en metafor \u00e4r \u201dteaching an old word new tricks\u201d. Om det\ngrekiska uttrycket to mesotoichon tou\nfragmou <\/em>bara vore en referens till Jerusalems tempel skulle det inte vara\nen metafor. Om det d\u00e4remot \u00e4r ett bildspr\u00e5k \u00e4r det en metafor. Om det \u00e5syftar\ndet som verkligen \u00e5tskiljer m\u00e4nniskor, n\u00e4mligen os\u00e4mja, hat och fiendskap, \u00e4r\ndet en metafor. Det \u00e4r ju faktiskt ocks\u00e5 detta som explicit anges i\nEfesierbrevet. Det \u00e4r \u201dfiendskapen\u201d (grek. h\u00ea\nechthra<\/em>) som \u00e4r den verkliga skiljemuren mellan m\u00e4nniskor och folk. Den\nverkliga skiljemuren m\u00e4nniskor emellan \u00e4r inte olikhet utan of\u00f6rsonlighet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r hat\nm\u00e4nniskor emellan som \u00e4r grundproblemet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den f\u00f6rkunnelse som sprider\nf\u00f6rakt f\u00f6r andra grupperingar djupt bekymmersam. <\/p>\n\n\n\n

En\nintressant men s\u00e4llan \u00e5beropad parallelltext till Efesierbrevet finner vi i\nAndra Baruksboken. Det \u00e4r s\u00e4rskilt f\u00f6ljande avsnitt som \u00e4r av intresse eftersom\ndet visar att det finns ytterligare en m\u00f6jlighet att tolka texten om\nskiljemuren i Efesierbrevet: <\/p>\n\n\n\n

Det handlar om okunskap…<\/h3>\n\n\n\n

”Han f\u00f6r vars skull djupen kommer till, p\u00e5 samma s\u00e4tt som h\u00f6jderna och tidernas begynnelse, [\u00e4r] ditt ords tj\u00e4nare, han som uppenbarar f\u00f6r dem som fruktar [honom] det som \u00e4r f\u00f6rberett f\u00f6r dem s\u00e5 att han nu kan tr\u00f6sta dem. Han uppenbarar m\u00e4ktiga verk f\u00f6r dem som inte har kunskap. Han river ned hindret [syr. syga<\/em>] f\u00f6r dem som inte har n\u00e5gon kunskap, och skingrar m\u00f6rkret och uppenbarar det f\u00f6rdolda f\u00f6r dem som \u00e4r fl\u00e4ckfria, f\u00f6r dem som i tro har tj\u00e4nat dig och din Torah<\/em> ”(2 Baruk 54:3\u20135).<\/p>\n\n\n\n

Andra Baruksboken \u00e4r sannolikt skriven efter det andra\ntemplets fall. Med andra ord, om Efesierbrevet \u00e4r deuteropaulinskt \u00e4r de tv\u00e5\ntexterna n\u00e5gorlunda samtida. Det som \u00e4r s\u00e4rskilt intressant i detta sammanhang\n\u00e4r att Andra Baruksbokens f\u00f6rfattare talar om en nedriven skiljemur, men i\ndetta fall \u00e4r det inte en p\u00e5st\u00e5dd judisk chauvinism som utg\u00f6r problemet utan\nm\u00e4nniskors okunskap, som Gud r\u00e5der bot p\u00e5 genom att uppenbara sina m\u00e4ktiga g\u00e4rningar: Gud \u201driver ned\nskiljemuren f\u00f6r dem som inte har kunskap<\/em>\u201d. Det \u00e4r allts\u00e5 ett teologiskt\nutanf\u00f6rskap som \u00e4r problemet, inte det teologiska \u201dinnanf\u00f6rskapet\u201d. Detta \u00e4r\nett motiv som f\u00f6rekommer i exempelvis Jesaja d\u00e4r det talas om en sl\u00f6ja som \u00e4nnu skymmer sikten f\u00f6r de\nicke-judiska <\/em>folken, men att denna en\ndag ska utpl\u00e5nas: <\/p>\n\n\n\n

Herren Sebaot\nskall p\u00e5 detta berg h\u00e5lla g\u00e4stabud f\u00f6r alla folk [le-khol-ha-\u02bbammim<\/em>], ett g\u00e4stabud med feta r\u00e4tter och starkt vin,\nmed feta, mustiga r\u00e4tter och starkt, klarat vin. P\u00e5 detta berg skall han\nutpl\u00e5na den sl\u00f6ja som h\u00f6ljer alla folk (kol-ha-\u2018ammim<\/em>), det dok som skyler alla\nfolkslag [kol ha-gojim<\/em>] (Jes 25:6f.).<\/p>\n\n\n\n

… och andlig klarsyn<\/h3>\n\n\n\n

\u00c4n en g\u00e5ng, det handlar allts\u00e5 om att\nde icke-judiska<\/em> folken ska erh\u00e5lla\nandlig klarsyn, inte att det judiska folkets s\u00e4rart ska utpl\u00e5nas. <\/p>\n\n\n\n

Den\nJesajatext som emellertid \u00e4r mest n\u00e4raliggande Efesierbrevets formulering \u201dfred\nf\u00f6r er som var l\u00e5ngt borta och fred f\u00f6r dem som var n\u00e4ra\u201d finner vi i den\nnittonde versen i det femtiosjunde kapitlet (som i dagens synagogor l\u00e4ses p\u00e5 jom kippur<\/em>, F\u00f6rsoningsdagen): \u201dFrid och\nlycka \u00e5t alla, fj\u00e4rran och n\u00e4ra,\ns\u00e4ger Herren.\u201d I den hebreiska texten upprepas ordet \u201dfrid\u201d: shalom shalom la-rachoq we-la-qarov, amar\nAdonaj<\/em> (ordagrant \u201dFrid, frid till den fj\u00e4rran och den n\u00e4ra, s\u00e4ger\nHerren\u201d). Fridens budskap m\u00e5ste s\u00e5lunda g\u00e4lla s\u00e5v\u00e4l<\/em> den som f\u00f6rr var fj\u00e4rran som<\/em>\nden som redan tidigare var n\u00e4ra.<\/p>\n\n\n\n

Syftet med att h\u00e4nvisa till dessa texter fr\u00e5n Andra Baruksboken och Jesajaboken \u2013 har varit att visa att det finns ett fullgott alternativ till den sedvanliga triumfalistiska l\u00e4sning som f\u00f6renklande fastsl\u00e5r att f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r goda relationer mellan judar och icke-judar \u00e4r att ogiltigf\u00f6rklara judiskt liv. I ljuset av de texter som har citerats framst\u00e5r det som l\u00e5ngt troligare att det handlar om att de som f\u00f6rr var fj\u00e4rran nu har kommit n\u00e4ra (jfr hebr. qorban<\/em>). D\u00e4rmed \u00e4r \u201dfiendskapen\u201d (grek. h\u00ea echthra<\/em>) upph\u00e4vd. Kort sagt, judisk f\u00f6rbundstrohet \u00e4r inte ett teologiskt problem, men det \u00e4r d\u00e4remot hedningars teologiska utanf\u00f6rskap<\/em>. Po\u00e4ngen \u00e4r inte att ett hednakristet liv skulle vara \u00f6verl\u00e4gset ett judiskt liv, utan att ocks\u00e5 hedningarna tack vare Kristus erh\u00e5llit en f\u00f6rbundsrelation, liknande den som Israel redan \u00e5tnjuter.<\/p>\n\n\n\n

NB: En l\u00e4ngre version av texten \u00e5terfinns som pdf ovan.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

L\u00e5ngfredagen \u2013 F\u00f6rl\u00e5tens r\u00e4mnande ett uttryck f\u00f6r sorg<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rl\u00e5tens r\u00e4mnande har spelat en stor roll n\u00e4r kristna\nformulerar de teologiska konsekvenserna av Jesu d\u00f6d. H\u00e4r presenteras tre\ntolkningsf\u00f6rslag som var och en f\u00f6rknippas med en k\u00e4nsloyttring: vrede<\/em>, gl\u00e4dje<\/em> och sorg<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Ett\ntecken p\u00e5 Guds vrede?<\/h3>\n\n\n\n

En f\u00f6rsta tolkning \u00e4r att uppfatta det s\u00f6nderrivna f\u00f6rh\u00e4nget\ni templet som ett uttryck f\u00f6r och en konsekvens av gudomlig vrede \u00f6ver att\nJesus av Nasaret har blivit f\u00f6rr\u00e5dd och d\u00f6dats. Den som noggrant l\u00e4ser de\nnytestamentliga evangelierna noterar snart att det enligt dessa texter finns\nolika grupperingar som samverkar f\u00f6r att r\u00f6ja Jesus ur v\u00e4gen, framf\u00f6r allt\nrepresentanter f\u00f6r tempelaristokratins ledare och den romerska\nockupationsmakten. Detta faktum har emellertid inte spelat n\u00e5gon viktig roll i\ntexternas verkningshistoria. I st\u00e4llet har allt ljus riktats mot hela det\njudiska folket: judenheten presenteras inte som Jesu systrar och br\u00f6der utan\nsom hans cyniska b\u00f6dlar. Denna f\u00f6rskjutning kan noteras redan i de\nnytestamentliga evangelierna, men \u00e4r riktigt uppenbar f\u00f6rst i texter fr\u00e5n andra\n\u00e5rhundradet. Av tre sk\u00e4l brukar Melitons p\u00e5skpredikan Peri pascha<\/em> (\u201dOm p\u00e5sken\u201d) n\u00e4mnas i detta sammanhang: f\u00f6r det f\u00f6rsta\nskrivs denna text av en inflytelserik kyrkoledare. Meliton (d. c:a 180) var\nn\u00e4mligen biskop i den antika staden Sardes. F\u00f6r det andra \u00e4r detta en text som\ntydligt anklagar hela det judiska folket f\u00f6r Jesu d\u00f6d. F\u00f6r det tredje pr\u00e4glas\ntexten av en h\u00f6gkristologi<\/em>, d\u00e4r det\nfinns  en betoning p\u00e5 det gudomliga hos\nJesus. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte vem som helst som har avr\u00e4ttats p\u00e5 korset: det \u00e4r Gud\nsj\u00e4lv som har blivit m\u00f6rdad.<\/p>\n\n\n\n

Jeremy Cohen\nhar p\u00e5pekat hur tydligt det \u00e4r i denna text att det \u00e4r enbart judar som utpekas\nsom skyldiga till detta oerh\u00f6rda mord och oerh\u00f6rda brott. Icke-judarna \u2013\nbeskrivna som \u201dhedningarna\u201d, \u201doomskurna\u201d och \u201dfr\u00e4mlingar\u201d \u2013 tillber, beundrar\noch \u00e4rar honom, men det judiska folket d\u00f6dade honom mitt under den stora\nh\u00f6gtiden. Med andra ord: dels \u00e4r inga\nandra \u00e4n judar<\/em> skyldiga till detta oerh\u00f6rda mord, dels \u00e4r alla judar<\/em> skyldiga till detta oerh\u00f6rda\nbrott. <\/p>\n\n\n\n

Melitons\np\u00e5skpredikan ger uttryck f\u00f6r en aggressiv och anklagande tolkning av Jesu d\u00f6d.\nGuds vrede riktas mot det judiska folket f\u00f6r vad det har gjort. Tyv\u00e4rr utg\u00f6r den\ninte ett undantag. I st\u00e4llet \u00e4r det s\u00e5 att processen mot Jesus ofta utl\u00e4ggs p\u00e5\nett s\u00e5dant s\u00e4tt att konsekvensen blir att den uppfattas som en process mot\njudar: d\u00e5tida judar, nutida judar, ja, alla judar i alla tider anklagas f\u00f6r\nJesu d\u00f6d. <\/p>\n\n\n\n

En\nanledning till gl\u00e4dje?<\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6rl\u00e5tens r\u00e4mnande som en anledning till gl\u00e4dje \u00e4r en\ntolkning som \u00e4r vida spridd, inte minst p\u00e5 Internet som rymmer en hel del\ngeneraliserande teologi. I\ndessa anakronistiska tolkningar presenteras templet som en institution\nsom stod i v\u00e4gen f\u00f6r m\u00e4nniskors gudsrelation. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r en\nsuggestiv video av YouTube-predikanten Dan Stevers, d\u00e4r texten lyder som\nf\u00f6ljer:<\/p>\n\n\n\n

The curtain separated a holy God from sinful man.
Man created the veil by turning against God.
But he could not tear it down.
It was too high
and too thick.
It was said that even the strongest horses tied to each side
could not pull the veil apart.
Only God could tear the veil.
\u2026
The barrier between God & humanity was removed.
The veil was torn.<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rh\u00e4nget i templet presenteras allts\u00e5 inte bara som ett\nhinder utan dessutom som ett uttryck f\u00f6r m\u00e4nniskors bortv\u00e4ndhet fr\u00e5n Gud. H\u00e4r\nf\u00e5r emellertid textf\u00f6rfattaren problem med bibeltexterna eftersom det ju \u00e4r Gud\nsj\u00e4lv som b\u00e5de uppmanar folket att bygga tabernaklet och ger t\u00e4mligen exakta\ninstruktioner om hur det ska byggas. I det tjugosj\u00e4tte kapitlet i Andra Moseboken beskrivs noggrant hur\ntabernaklet, inklusive f\u00f6rh\u00e4nget, ska utformas.<\/p>\n\n\n\n

Med andra\nord, tempelkritiken \u00e4r s\u00e5 viktig f\u00f6r ers\u00e4ttningsteologin att den tvingar dess\nanh\u00e4ngare att negligera det som \u00e4r uppenbart i Bibeln, n\u00e4mligen att tabernaklet uppf\u00f6rdes p\u00e5 Guds uppdrag och\nutformades enligt Guds instruktioner<\/em>. Den som vill undvika ett anakronistiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt\nuppt\u00e4cker snart i de bibliska texterna ett helt annorlunda f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt:\ntabernakel och tempel \u00e4r platser f\u00f6r gudsm\u00f6ten, inte symboler f\u00f6r motsatsen. De\ng\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor att n\u00e4rma<\/em> sig Gud. De \u00e4r inte hinder som\nmedf\u00f6r att m\u00e4nniskor fj\u00e4rmar<\/em> sig fr\u00e5n Gud.<\/p>\n\n\n\n

Den gnagande\nfr\u00e5gan \u00e4r allts\u00e5 om det verkligen \u00e4r gl\u00e4dje<\/em>\nsom kristna ska f\u00f6rv\u00e4ntas k\u00e4nna vid korsets fot? Vad f\u00e5r detta f\u00f6r konsekvenser\nf\u00f6r syn p\u00e5 tortyr och m\u00e4nniskors lidande idag? \u00c4r det inte snarare helt andra\nk\u00e4nslor \u00e4n gl\u00e4dje som fyller oss n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 all sm\u00e4rta i v\u00e5r v\u00e4rld? Detta\nleder oss nu till den tredje tolkningen. <\/p>\n\n\n\n

Ett uttryck f\u00f6r gudomlig sorg \u2015 och\nomsorg?<\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6r att fril\u00e4gga en tredje tolkning beh\u00f6ver vi reflektera\n\u00f6ver vad det iturivna tempelf\u00f6rh\u00e4nget symboliserar. Inom judendomen finns\nbruket att i d\u00f6dens n\u00e4rhet riva s\u00f6nder sina kl\u00e4der. Den hebreiska termen f\u00f6r\ndetta bruk \u00e4r qeri\u2018ah<\/em>. Numera g\u00f6rs\ndetta i samband med begravningen, men tidigare var det s\u00e5 att n\u00e4r en anh\u00f6rig\ngick bort rev de s\u00f6rjande sina kl\u00e4der; de som inte var n\u00e4rvarande gjorde det\nn\u00e4r d\u00f6dsbudet n\u00e5dde dem. <\/p>\n\n\n\n

Av flera sk\u00e4l \u00e4r f\u00f6ljande avsnitt fr\u00e5n Andra Kungaboken av\ns\u00e4rskilt intresse f\u00f6r den som \u00e4r intresserad av h\u00e4ndelserna i samband med Jesu\nd\u00f6d: det handlar om Elia (vars namn ju n\u00e4mns vid Jesu d\u00f6d), den s\u00f6rjande river\nsina kl\u00e4der, han river dem i tv\u00e5 stycken, och dessutom riktas orden till en\nfader (2 Kung 2:12): <\/p>\n\n\n\n

Elisha s\u00e5g det [dvs. att Elia for upp\ntill himlen i en stormvind], och han ropade: \u2019Min fader, min fader, du Israels\nvagnar och ryttare!\u2019 N\u00e4r han inte s\u00e5g Elia l\u00e4ngre grep han tag i sina kl\u00e4der\noch rev itu dem [dvs. i tv\u00e5 stycken]. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven Gud visar sin sorg genom att riva sin kl\u00e4dnad. Roger\nDavid Aus skriver: \u201dIt was natural for the rabbis to think that God in mourning\nrent His royal purple garment in heaven when His dwelling on earth, the Temple,\nwas destroyed by the Babylonians.\u201d Sammanfattningsvis, i judisk tradition finns bruket att de\ns\u00f6rjande river sina kl\u00e4der i samband med en anh\u00f6rigs d\u00f6d. <\/p>\n\n\n\n

Templet var\nden gudomliga n\u00e4rvarons konkretisering. Det uppfattades som en m\u00f6tesplats<\/em>\nmellan Gud och m\u00e4nniskor, inte Guds g\u00f6mst\u00e4lle<\/em>. Templet och dess f\u00f6rh\u00e4nge\nvar symbolen f\u00f6r Guds n\u00e4rvaro<\/em>, inte\nen gudomlig fr\u00e5nvaro<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom\ntemplet uppfattas som den gudomliga n\u00e4rvarons konkretisering \u00e4r det inte sv\u00e5rt\natt f\u00f6rest\u00e4lla sig att f\u00f6rl\u00e5tens r\u00e4mnande kan ha uppfattats som ett uttryck f\u00f6r\nsorg. Gud river sin kl\u00e4dnad i samband med att Jesus d\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

Ett\nintressant samband p\u00e5pekas av Abraham Joshua Heschel i boken Heavenly Torah. Han citerar d\u00e4r<\/em> Han citerar d\u00e4r en medeltida k\u00e4lla\nsom framh\u00e5ller den stora likheten mellan de tv\u00e5 orden qeri\u2018ah<\/em> (\u201ds\u00f6nderrivande\u201d) och raqia\u2018<\/em>\n(\u201df\u00e4ste\u201d, \u201dvalv\u201d) som anv\u00e4nds i skapelseber\u00e4ttelsen. \u201dGud sade: \u2019I vattnet\nskall ett valv bli till, och det skall skilja vattnet fr\u00e5n vatten\u201d (1 Mos\n1:6). Detta samband finns faktiskt i \u00e5rets textl\u00e4sning i Matt 27:51: n\u00e4r Gud i\nsorgens stund river sin kl\u00e4dnad (qeri\u2018ah<\/em>)\nvacklar f\u00e4stet (raqia\u2018<\/em>) och det\nuppst\u00e5r en jordb\u00e4vning. I d\u00f6dens n\u00e4rhet r\u00e4mnar allt. <\/p>\n\n\n\n

Enligt den\ntredje tolkningen kan allts\u00e5 f\u00f6rl\u00e5tens r\u00e4mnande uppfattas som ett uttryck f\u00f6r\ngudomlig sorg \u00f6ver det som sker. <\/p>\n\n\n\n

I en av\nHeschels dikter finns ett liknande samband mellan den Gud som visar sin sorg<\/em> genom att riva sin kl\u00e4dnad och\nuppmaningen att visa medm\u00e4nniskan omsorg<\/em>.\nDe orden f\u00e5r utg\u00f6ra en p\u00e5minnelse om att teologin<\/em>\naldrig f\u00e5r isoleras fr\u00e5n etiken \u2013 <\/em>och\nom vikten av att k\u00e4nna den Andres sm\u00e4rta som sin egen. H\u00e4r \u00e5terges den i svensk\ntolkning: <\/p>\n\n\n\n

 Som brinnande vedtr\u00e4n t\u00f6rstar efter l\u00e5gor
s\u00e5 t\u00e5ras mina \u00f6gon inf\u00f6r Dig, o Gud,
som river Din kl\u00e4dnad i sorg \u00f6ver denna v\u00e4rld \u2013
L\u00e5t oss se hur Ditt ansikte speglas
i v\u00e5ra \u00f6gons pupiller.
Och jag har svurit
att l\u00e5ta mina \u00f6gon \u00e5terspegla varje solnedg\u00e5ng,
mitt hj\u00e4rta aldrig f\u00f6rseglat,
mina \u00f6gon aldrig f\u00f6rslutna. <\/em><\/p>\n\n\n\n

NB: En l\u00e4ngre version av texten \u00e5terfinns som pdf ovan.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5skdagen \u2013 ryktesspridning och apologetik<\/h2>\n\n\n\n


\nAv Simon Hedlund<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n


\nP\u00e5skdagen \u00e4r h\u00e4r, och vi f\u00e5r \u00e5ter igen veta att Jesus uppst\u00e5tt fr\u00e5n de d\u00f6da.\nHan var d\u00f6d men se Han lever, hallelujah! I \u00e5r l\u00e4ser vi Matteusevangeliets\n\u00e5tergivning av de h\u00e4ndelser som \u00e4gde rum den d\u00e4r fantastiska dagen, d\u00e5 Maria\noch Maria kom till graven bara f\u00f6r att uppt\u00e4cka att den var tom.<\/p>\n\n\n\n

I den ber\u00e4ttelsen \u00e5terfinner vi ocks\u00e5 en s\u00e4regen passage som\ninte finns med i de andra evangelierna. Vi f\u00e5r m\u00f6ta tv\u00e5 vakter som tillsammans\nmed \u00f6verstepr\u00e4sterna kokar ihop en historia om gravplundring. Att Jesu\nl\u00e4rjungar stal Hans kropp f\u00f6r att kunna h\u00e4vda att Han uppst\u00e5tt, ett rykte som\nenligt Matteusevangeliet spreds \u201dbland judarna\u201d ocks\u00e5 i hans tid. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga \u00e4r de exegeter som ifr\u00e5gas\u00e4tter om denna ber\u00e4ttelses\nfaktiskt \u00e4gt rum, dess historicitet. Dels \u00e4r den s\u00e4rstoff f\u00f6r Matteus, och\nallts\u00e5 inte underst\u00f6dd av andra evangelister. Dels verkar den f\u00f6ruts\u00e4tta att\n\u00f6verstepr\u00e4sterna och soldaterna skulle ha tr\u00e4ffats p\u00e5 Sabbaten, vilket \u00e4r\nosannolikt. Vidare riskerade soldater som somnade i tj\u00e4nsten d\u00f6dsstraff, s\u00e5 att\nde frivilligt skulle ber\u00e4tta det anses \u00e4ven det osannolikt. \u00c5 andra sidan, nog\nkan man t\u00e4nka sig att m\u00e4nniskor, s\u00e5v\u00e4l pr\u00e4ster som soldater, agerat\nirrationellt i chocktillst\u00e5nd, och att Matteus kan ha haft sina egna,\ns\u00e4rskilda, anledningar att ta med den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen. <\/p>\n\n\n\n

Oavsett dess historicitet \u00e4r det dock sannolikt att det\nrykte som n\u00e4mns om att l\u00e4rjungarna stulit Jesu kropp faktiskt var ett problem i\nMatteus kontext, och d\u00e4rf\u00f6r kom den h\u00e4r perikopen med i evangeliet. Man ville\nredovisa ett f\u00f6rsvar. Det \u00e4r sedan ingen \u00f6verraskning att skulden ligger hos\njust \u00f6verstepr\u00e4sterna. Den gruppen ligger i Matteusevangeliet bakom en hel del,\ninte minst Jesu d\u00f6d. De \u00e4r framst\u00e4lls som den religi\u00f6sa eliten som inte ville\nha en upprorsmakare eller konkurrent p\u00e5 halsen. Fr\u00e5n de Kristustroendes\nst\u00e5ndpunkt \u00e4r de allts\u00e5 s\u00e5dana som f\u00f6rleder folket, mutar och ljuger. H\u00e4r b\u00e4r\nde ocks\u00e5 ansvaret f\u00f6r att somliga inte tror att Jesus uppst\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n

Det finns s\u00e5ledes en skarp udd riktad mot \u201detablissemanget\u201d.\nDet som dock inte finns \u00e4r antisemitism. Ber\u00e4ttelsen \u00e4r inget st\u00e4llningstagande\nang\u00e5ende judendomen, som m\u00e5nga Kristustroende fortfarande ans\u00e5g sig vara en del\nav, utan helt enkelt en apologetisk f\u00f6rklaring, historisk eller ej, som skulle\nbem\u00f6ta ett rykte som spridits om Jesu uppst\u00e5ndelse. Skulden f\u00f6r ryktet ligger\np\u00e5 \u201deliten\u201d, motst\u00e5ndarna till Jesus, medan Jesus kommit som en \u201dunderdog\u201d och\nbesegrat till och med d\u00f6den.<\/p>\n\n\n\n

Som predikant kan det s\u00e5klart vara sv\u00e5rt att i p\u00e5skdagens f\u00f6rv\u00e4ntade gl\u00e4dje ha en utl\u00e4ggning om historicitet och problematiska rykten fr\u00e5n f\u00f6re \u00e5r 100. Men nog kan vi alla s\u00e4tta oss i evangelistens skor \u2013 t\u00e4nk om Armand Duplantis hade satt sitt v\u00e4rldsrekord (i skrivande stund 6.18) utan kameror, och s\u00e5 hade stavhoppseliten h\u00e4vdat att han hade en f\u00f6r l\u00e5ng stav n\u00e4r det h\u00e4nde. \u201dAtt de d\u00e4r f\u00f6rbaskade stavhopparna ska ljuga om v\u00e5r Duplantis!\u201d Nog hade vi blivit arga om v\u00e5ra ungdomar gav upp p\u00e5 stavhoppsdr\u00f6mmarna n\u00e4r idolen kallades l\u00f6gnare. Nog hade vi ber\u00e4ttat f\u00f6r alla vi kunde om de d\u00e4r l\u00f6gnaktiga stavhopparna som snackade ner v\u00e5r Duplantis. Men inte hade vi gjort det f\u00f6r att vi avskydde stavhoppare! Nej, vi hade gjort det f\u00f6r att alla skulle kunna veta att han besegrade den d\u00e4r d\u00f6dligt h\u00f6ga h\u00f6jden, och n\u00e4r han gjorde det s\u00e5 gjorde vi alla det. F\u00f6r n\u00e4r n\u00e5gon vinner i sport, d\u00e5 vinner hela landet. Och n\u00e4r Jesus besegrade d\u00f6den, ja d\u00e5 gjorde \u00e4ven vi det.

Kristus \u00e4r uppst\u00e5nden, och tack gode Gud f\u00f6r det!<\/p>\n\n\n\n

Annandag p\u00e5sk \u2013 m\u00f6tet med befriaren<\/h2>\n\n\n\n

Av H\u00e5kan\nBengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5skens texter h\u00f6r till de mest dramatiska i Nya testamentet. Annandagens\ntema med m\u00f6tet med den uppst\u00e5ndne manar till mer eftertanke, men ocks\u00e5 till\nansvar. De flesta uttolkarna av evangeliernas uppst\u00e5ndelsetexter brukar p\u00e5peka\natt evangelisterna skildrar mycket omv\u00e4lvande h\u00e4ndelser. De l\u00e4rjungar som m\u00f6ter\nden uppst\u00e5ndne k\u00e4nner f\u00f6rst inte igen honom. Det g\u00f6r de d\u00e4remot i Annandagens\nevangelium.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Johannes skildrar Jesus m\u00f6te med de samlade l\u00e4rjungarna sker\ndet mot bakgrund av olika teman vilka tidigare reflekterats i evangeliet.\nJohannes l\u00e5ter dessutom tv\u00e5 olika l\u00e4rjungakonstellationer (Petrus-\u00e4lsklingsl\u00e4rjungen\noch Maria fr\u00e5n Magdala-Thomas) kontrastera sina upplevelser och k\u00e4nslor efter\nuppst\u00e5ndelsen. Inte f\u00f6rv\u00e5nande handlar det om att se och tro.<\/p>\n\n\n\n

Annandagens evangelietext befinner sig precis mittemellan dessa ber\u00e4ttelser\noch \u00e4r kort och kondenserad. Den b\u00f6rjar i r\u00e4dsla och f\u00f6rkrympthet, men slutar i\nhopp och f\u00f6rtroende. L\u00e4rjungarna \u00e4r nu tillsammans f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan Jesus\nh\u00e5llit sitt avskedstal (kapitlen 14-17), d\u00e4r l\u00f6ftet om \u201dhj\u00e4lparen\u201d syftar fram\nmot den tid d\u00e5 Jesus inte \u00e4r kvar bland l\u00e4rjungarna. N\u00e4r Jesus h\u00e4lsar sina\nl\u00e4rjungar anknyter han till ett annat l\u00f6fte i avskedstalet, n\u00e4mligen friden som\nde skulle f\u00e5 (14:27): \u201dfrid \u00e5t er alla\u201d. Jesus h\u00e4lsning f\u00f6reg\u00e5r det som\nevangelisten Johannes t\u00e4nker sig som sj\u00e4lva avsl\u00f6jandet. Jesus visar sina\nh\u00e4nder och sin sida, det vill s\u00e4ga sina s\u00e5r, lidandets sp\u00e5r. Det \u00e4r d\u00e5 som\nl\u00e4rjungarna k\u00e4nner igenom honom och bli glada. Sedan sker ett av de stora\nmomenten i Johannesevangeliet. Jesus ger dem liv (jfr. 10:10b).<\/p>\n\n\n\n

Han andades p\u00e5 dem och det \u00e4r samma yttryck anv\u00e4nds i Septuaginta\nn\u00e4r Gud ger liv \u00e5t den f\u00f6rsta m\u00e4nniskan, 1 Mos. 2:7). I influensatider skulle\ndetta betraktas som allm\u00e4nfarlig verksamhet. I Johannes betyder det att Gud ger\nl\u00e4rjungarna livet \u00e5ter, efter f\u00f6rtvivlans natt. De f\u00e5r del av hj\u00e4lparen, Guds\nlivgivande kraft. L\u00e4rjungarna f\u00e5r ocks\u00e5 sitt uppdrag, att g\u00e5 ut och l\u00f6sa\nm\u00e4nniskor fr\u00e5n bundenheten, fr\u00e5n synd och skam.<\/p>\n\n\n\n

Om man tar fasta p\u00e5 att det \u00e4r m\u00f6tet med befriaren som \u00e4r en\nb\u00e4rande tanke f\u00f6r Annandagens texter passar den gammaltestamentliga texten fr\u00e5n\nJeremia 31 utm\u00e4rkt. Temat i kapitlen 30-31 b\u00f6rjar med l\u00f6ftet om\n\u00e5teruppr\u00e4ttelse, g\u00e5r till det tr\u00f6sterika \u00e5terf\u00f6randet landet och till slut ett\nf\u00f6rnyande av f\u00f6rbundet. I v\u00e5r aktuella text fr\u00e5n 31:9-13 proklameras Israels \u00e5teruppr\u00e4ttelse\nf\u00f6r de andra folken. Folkets sorg och f\u00f6rnedring v\u00e4nds i gl\u00e4dje och tr\u00f6st\n(31:13). <\/p>\n\n\n\n

Episteltexten fr\u00e5n 1 Petrusbrevet 1:18-22 \u00e4r mer problematisk d\u00e5\nden uppvisar kontrasterande tolkningar mellan judiskt och kristet liv. Det\ng\u00e4ller fr\u00e4mst frasen \u201ddet meningsl\u00f6sa liv som ni \u00f6vertagit fr\u00e5n era f\u00e4der\u201d.\nL\u00e4ses frasen i brevets sammanhang f\u00e5r man konstatera att den korresponderar mot\nden antijudisk polemik som uttrycks i versarna 10-12. Den judiska f\u00f6rst\u00e5elsen\nav befrielsen skulle vara ofullst\u00e4ndig. Texten \u00e4r i det h\u00e4r avseendet illa vald\nf\u00f6r Annandag p\u00e5sk. Den g\u00e5r dock att l\u00e4sa den som en uppmaning till gl\u00e4dje och\ntacksamhet f\u00f6r den r\u00e4ddning Gud berett. Utl\u00e4ggaren b\u00f6r dock avh\u00e5lla sig fr\u00e5n\natt kontrastera Jesus befrielse mot andra offerg\u00e4rningar.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat problem i texterna \u00e4r Johannesevangeliets korta fras \u201dav\nr\u00e4dsla f\u00f6r judarna\u201d (20:19). Den \u00e4r en del av evangeliets negativa attityd mot\ndem som inte tror p\u00e5 Jesus. Men bilden \u00e4r komplicerad. Det finns en grundton i\nevangeliet som framh\u00e5ller att grunden f\u00f6r Guds r\u00e4ddning f\u00f6r v\u00e4rlden har sin\ngrund i den judiska traditionen. M\u00e5nga sekvenser i evangeliet \u00e4r uppbyggda\nkring olika judiska h\u00f6gtider d\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r just Guds f\u00f6rbund med det\njudiska folket. Den ber\u00f6mda passagen i 4:2: \u201dfr\u00e4lsningen kommer fr\u00e5n judarna\u201d understryker\ndetta.<\/p>\n\n\n\n

I de flesta fall fungerar dock etiketten \u201djudarna\u201d som debatt\u00f6rer,\nmotst\u00e5ndare eller konspirat\u00f6rer mot Jesus. Frasen \u201dr\u00e4dsla f\u00f6r judarna\u201d \u00e5terfinns\np\u00e5 fyra st\u00e4llen i evangeliet (7:13, 9:22, 19:8 och i v\u00e5r text 20:19). P\u00e5\nsamtliga st\u00e4llen anger den sk\u00e4let till varf\u00f6r m\u00e4nniskor underl\u00e5tit att handla, eller\nvarf\u00f6r de dragit sig undan.<\/p>\n\n\n\n

En del forskare anser att den grupp som ligger bakom Johannesevangeliet har genomg\u00e5tt olika konflikter med olika n\u00e4rliggande grupperingar, varav den kanske mest avg\u00f6rande var konflikten med en judisk grupp. En s\u00e5dan teori \u00e4r inte bara av akademiskt intresse d\u00e5 den kan f\u00f6rklara varf\u00f6r Johannesevangeliet i h\u00f6g grad \u00e4r polemiskt och nedv\u00e4rderande mot \u201djudarna\u201d. Det \u00e4r oansvarigt av en utl\u00e4ggare att \u00e5terupprepa ett s\u00e5dant polemiskt perspektiv, utan att problematisera eller varna f\u00f6r det. R\u00e5det blir att i st\u00e4llet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 Johannesevangeliets m\u00f6rka sidor, b\u00f6r utl\u00e4ggaren snarare parafrasera Jesus h\u00e4lsning: \u201dFrid \u00e5t er alla\u201d.<\/p>\n\n\n\n

NB: En l\u00e4ngre version av texten \u00e5terfinns som pdf ovan.<\/strong> <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rutom de kommentarer som publiceras nedan finns det anledning att g\u00e5 tillbaka till kommentarer som publicerats tidigare, smen som kan vara relevanta \u00e4ven i \u00e5r. f\u00f6rst och fr\u00e4mst rekommenderar vi Krister Stendahls bok Den heliga veckan som finns p\u00e5 Centrum f\u00f6r religionsdialogs hemsida. Vi har ingen s\u00e4rksild kommentar till sk\u00e4rtorsdagen men rekommenderar l\u00e4saren att \u00e5terv\u00e4nda […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-2007","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6rutom de kommentarer som publiceras nedan finns det anledning att g\u00e5 tillbaka till kommentarer som publicerats tidigare, smen som kan vara relevanta \u00e4ven i \u00e5r. f\u00f6rst och fr\u00e4mst rekommenderar vi Krister Stendahls bok Den heliga veckan som finns p\u00e5 Centrum f\u00f6r religionsdialogs hemsida. Vi har ingen s\u00e4rksild kommentar till sk\u00e4rtorsdagen men rekommenderar l\u00e4saren att \u00e5terv\u00e4nda […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-03-27T15:23:22+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-03-27T15:23:23+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"28 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk\",\"datePublished\":\"2020-03-27T15:23:22+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-27T15:23:23+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\"},\"wordCount\":5673,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2020-03-27T15:23:22+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-27T15:23:23+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"F\u00f6rutom de kommentarer som publiceras nedan finns det anledning att g\u00e5 tillbaka till kommentarer som publicerats tidigare, smen som kan vara relevanta \u00e4ven i \u00e5r. f\u00f6rst och fr\u00e4mst rekommenderar vi Krister Stendahls bok Den heliga veckan som finns p\u00e5 Centrum f\u00f6r religionsdialogs hemsida. Vi har ingen s\u00e4rksild kommentar till sk\u00e4rtorsdagen men rekommenderar l\u00e4saren att \u00e5terv\u00e4nda […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2020-03-27T15:23:22+00:00","article_modified_time":"2020-03-27T15:23:23+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"28 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk","datePublished":"2020-03-27T15:23:22+00:00","dateModified":"2020-03-27T15:23:23+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/"},"wordCount":5673,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/","name":"Tala v\u00e4l - Stilla veckan och p\u00e5sk - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2020-03-27T15:23:22+00:00","dateModified":"2020-03-27T15:23:23+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/03\/27\/tala-val-stilla-veckan-och-pask\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – Stilla veckan och p\u00e5sk"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2007","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2007"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2007\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2029,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2007\/revisions\/2029"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2007"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2007"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2007"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}