{"id":2037,"date":"2020-04-07T15:30:18","date_gmt":"2020-04-07T13:30:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=2037"},"modified":"2020-07-30T13:55:46","modified_gmt":"2020-07-30T11:55:46","slug":"tala-val-pasktiden-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Andra s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u2013 vilka \u00e4r \u201dGuds folk\u201d?<\/h2>\n\n\n\n

Av Anders G\u00f6ranzon<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Denna s\u00f6ndag f\u00f6rst\u00e4rker och understryker p\u00e5skens budskap om\nuppst\u00e5ndelsen. Nu handlar det inte bara om sj\u00e4lva Kristus-h\u00e4ndelsen utan om de\nreaktioner den v\u00e4cker. Det som binder ihop evangeliel\u00e4sningen med framf\u00f6r allt\nSakarjatexten \u00e4r fr\u00e5gan hur sv\u00e5rt det \u00e4r att tro p\u00e5 de g\u00e4rningar som Gud utf\u00f6r.\nF\u00f6r den predikant som vill anknyta till Sakarjatexten kan det allts\u00e5 vara klokt\natt ha med det perspektivet. Samma fr\u00e5gest\u00e4llning finns i episteltexten, men\nh\u00e4r \u00e4r inte tvivlet i f\u00f6rgrunden utan brevskrivaren betonar att brevmottagarna tror\nutan att se: \u201d\u2026 ni ser honom \u00e4nnu inte men tror p\u00e5 honom \u2026\u201d vilket direkt\nanknyter till Jesusordet hos Johannes: \u201dSaliga de som inte har sett men \u00e4nd\u00e5\ntror.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det finns \u00e4nd\u00e5 anledning att, utifr\u00e5n Sakarjatexten, s\u00e4ga\nn\u00e5gra ord om ett annat motiv, n\u00e4mligen \u201dmitt folk\u201d. Utifr\u00e5n samtalsdokumentet\n\u201dGuds v\u00e4gar\u201d \u00e4r det viktigt att som grund sl\u00e5 fast \u201datt Guds f\u00f6rbund med det\njudiska folket \u00e4ger fortsatt giltighet\u201d. Den fr\u00e5ga som \u00e4nd\u00e5 dyker upp fr\u00e5n tid\ntill annan \u00e4r i vilken utstr\u00e4ckning \u00e4ven kristenheten kan beskrivas som \u201dGuds\nfolk\u201d. D\u00e4rf\u00f6r vill jag skriva n\u00e5gra rader om det. Inte i f\u00f6rsta hand f\u00f6r att\npredikan denna s\u00f6ndag b\u00f6r handla om detta, utan f\u00f6r att inte predikan ska hamna\nsnett.<\/p>\n\n\n\n

Medvetenhet om riskerna<\/h3>\n\n\n\n

Att kristna b\u00e5de i Nya testamentet och under kyrkans\nhistoria beskriver sig som \u201dGuds folk\u201d \u00e4r ett faktum. Det \u00e4r min utg\u00e5ngspunkt i\ndetta resonemang. Metaforen anv\u00e4nds. Mitt syfte \u00e4r att de som idag g\u00f6r det, ska\ng\u00f6ra det i medvetenhet om riskerna. Jag skriver f\u00f6r att jag m\u00f6tt predikanter\nsom i f\u00f6rsiktighet undrar: \u00e4r all j\u00e4mf\u00f6relse mellan kyrkan och gudsfolket, i\ndet vi kallar gamla testamentet, uttryck f\u00f6r ers\u00e4ttningsteologi? Jag menar att\ndet inte beh\u00f6ver vara det. Om vi \u00e4r medvetna om \u201datt Guds f\u00f6rbund med det\njudiska folket \u00e4ger fortsatt giltighet\u201d g\u00e5r det att ocks\u00e5 anv\u00e4nda denna bild i\nden kristna kontexten. Exempel p\u00e5 detta finns exempelvis inom kampen mot\nslaveriet i de amerikanska sydstaterna eller i antiapartheidr\u00f6relsen i\nSydafrika. <\/p>\n\n\n\n

I dessa exempel blir det tydligt att anspr\u00e5ket p\u00e5 att Gud finns\nmed i kampen f\u00f6r befrielse inte exkluderar Guds ingripande i andra folks kamp\nf\u00f6r befrielse. Tanken \u00e4r snarare att Exodusber\u00e4ttelsen blir en typos<\/em> f\u00f6r\ndet som \u00e4ven sker i den innevarande tiden. Resonemanget \u201dp\u00e5 samma s\u00e4tt som Gud\nbefriade sitt folk ur slaveriet i Egypten, tror vi att Gud ocks\u00e5 vill att vi i\nv\u00e5r situation ska befrias\u201d. Det handlar om ett \u201db\u00e5de och\u201d \u2013 inte ett \u201dist\u00e4llet\nf\u00f6r\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Den som i sin f\u00f6rkunnelse \u2013 eller i andra sammanhang \u2013\nplockar upp \u201dGuds folk\u201d-metaforen b\u00f6r vara medveten om denna distinktion.\nSkulle denna tematik bli aktuell andra s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden, i predikan \u00f6ver\ntredje \u00e5rg\u00e5ngens l\u00e4sningar, kan det vara bra att ocks\u00e5 inkludera en aspekt ur\nepisteltexten. I det sammanhanget handlar en eskatologisk r\u00e4ddning. Det \u00e4r\nhimlen som avses. <\/p>\n\n\n\n

Arvet – en bild som kan fungera<\/h3>\n\n\n\n

Brevskrivaren talar i sammanhanget om \u201dett arv\u201d. Med arv\nfungerar det ibland s\u00e5, att den som skriver ett testamente, ut\u00f6ver\nbr\u00f6starvingar och andra n\u00e4rst\u00e5ende, inkluderar andra personer eller\norganisationer. Det \u00e4r ett sammanhang som ofta skapar konflikter och inte\ns\u00e4llan leder till r\u00e4ttsliga processer. Men n\u00e4r det fungerar v\u00e4l \u00e4r de olika\narvtagarna glada f\u00f6r att de f\u00e5r del av arvet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Eventuellt kunde\ndenna bild, om den genomf\u00f6rs p\u00e5 ett klokt s\u00e4tt, kunna uttrycka relationen\nmellan det judiska folket och kyrkan p\u00e5 ett begripligt s\u00e4tt. V\u00e4ldigt m\u00e5nga har\nerfarenhet av hur fel det blir n\u00e4r avundsjuka och tankar om exklusivitet f\u00e5r\nf\u00e4ste och resulterar i en arvstvist.<\/p>\n\n\n\n

Men fr\u00e5gan \u00e4r sv\u00e5r och det \u00e4r l\u00e4tt att bli missf\u00f6rst\u00e5dd. Min rekommendation \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att just denna s\u00f6ndag att den som vill anv\u00e4nda Sakarjatexten inte fokuserar p\u00e5 detta motiv. D\u00e5 \u00e4r det rimligare att predika med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n sv\u00e5righeter att tro p\u00e5 Guds m\u00e4ktiga g\u00e4rningar.<\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Tredje s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u2013 olika bruk av Psalm 23 <\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Psaltarpsalmen Herren \u00e4r min herde<\/em> \u00e4r en av\nbibelns mest k\u00e4nda texter. I kristen tradition har den anv\u00e4nts och anv\u00e4nds i\nh\u00f6gsta grad \u00e4n idag som tr\u00f6st n\u00e4r livet k\u00e4nns sv\u00e5rt. M\u00e5nga som har \u00e5ngest eller\npsykiska problem ringer p\u00e5 n\u00e4tterna till Jourhavande pr\u00e4st och ber att just den\nbibeltexten ska l\u00e4sas h\u00f6gt f\u00f6r dem. Den har \u00e5tminstone i Svenska kyrkan blivit\nn\u00e5got av sj\u00e4lav\u00e5rdens grundtexter, som p\u00e5minner om att Gud inte \u00f6vergivit trots\natt livet k\u00e4nns becksvart.   <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 anv\u00e4nds inte texten i judisk tradition. Genom att metaforen med herden s\u00e5 tydligt tagits upp av Jesus sj\u00e4lv, som en bild av honom, har psalmen kommit att f\u00f6rknippas med kristen tradition i s\u00e5 h\u00f6g grad att man undvikit den i judiska sammanhang. Idag \u00e4r det en text som rabbiner eller kantorer fr\u00e4mst l\u00e4ser vid begravningar. D\u00e5 har talet om \u00e4ngar och dukade bord blivit till bilder som inte i f\u00f6rsta hand tr\u00f6star nu utan p\u00e5minner om att den d\u00f6de nu blivit omh\u00e4ndertagen av Gud och vilar tryggt i Guds hand. Psalmen har allts\u00e5 blivit en beskrivning av evigheten.<\/p>\n\n\n\n

Denna process \u00e4r ett uttryck f\u00f6r att influenser inte bara g\u00e5tt fr\u00e5n judiskt till kristet utan ocks\u00e5 \u00e5t andra h\u00e5llet. Under medeltiden l\u00e5nade judiskt t\u00e4nkande in mycket kristet material, inte minst s\u00e5dant som skildrade tiden efter d\u00f6den. Detta p\u00e5minner oss \u00e5terigen om att det judiska och det kristna \u00e4r tv\u00e5 religi\u00f6sa str\u00f6mningar som v\u00e4xer fram samtidigt och inspirerar varandra under \u00e5rtusendena. <\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

Tredje s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u2013 Goda och d\u00e5liga herdar<\/h2>\n\n\n\n

Av Katarina Lamos<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den \u00f6vergripande tematiken i den tredje \u00e5rg\u00e5ngens texter om den gode herden \u00e4r den \u00e5terkommande beskrivningen av herden som den som ansvarar f\u00f6r andra. Texterna l\u00e5ter b\u00e5de l\u00e4saren p\u00e5minnas om sitt behov av ledning, beskydd och att hj\u00e4lpas fr\u00e5n att g\u00e5 vilse \u2013 men ocks\u00e5 om de situationer d\u00e5 ett herde-\/ledaransvar ist\u00e4llet \u00e4r aktuellt f\u00f6r l\u00e4saren sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren till 1 Petrusbrevet skriver fram hur han \u00f6nskar att ledarna i de Jesustroende f\u00f6rsamlingarna ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till sitt ledarskap – de ska ta sig an det inte av tv\u00e5ng utan sj\u00e4lvmant, inte av vinningslystnad utan av h\u00e4ngivenhet. Flocken \u00e4r n\u00e5got de anf\u00f6rtrotts, och herdeaspekten av ledarskapet betonar v\u00e4rden som f\u00f6rtroende och ansvar framf\u00f6r s\u00e5dana som makt och kontroll. I evangelietexten betonas den fysiskt konkreta relationen mellan herde och f\u00e5r som central: f\u00e5ren h\u00f6r herdens r\u00f6st, k\u00e4nner igen den och f\u00f6ljer med honom. P\u00e5 samma s\u00e4tt beskriver texten ur Jeremia herden som den som skyddar flocken fr\u00e5n r\u00e4dsla och \u00e4ngslan.<\/p>\n\n\n\n

En bakomliggande kontext \u00e4r den att skilja ut goda herdar fr\u00e5n d\u00e5liga, Jeremiaperikopen f\u00f6reg\u00e5s i Jeremia 23:1 av raden: \u201dVe de herdar som l\u00e5ter f\u00e5ren i min hjord g\u00e5 vilse och skingras, s\u00e4ger Herren\u201d. En m\u00f6jlig fallgrop i en predikan utifr\u00e5n denna text \u00e4r att l\u00e5ta de ledare som orden pekar p\u00e5 beskrivas som d\u00e5liga inte p\u00e5 grund av sitt d\u00e5liga ledarskap utan p\u00e5 grund av sin judiskhet. I en s\u00e5dan tolkning syftar inte det r\u00e4ttf\u00e4rdiga skottet ur Davids stam p\u00e5 en m\u00f6jlig inomjudisk r\u00e4ddning. En annan tolkning av skottet kunde vara att se Davids stam som det l\u00f6ftesb\u00e4rande \u2013 d\u00e4r finns hoppet om r\u00e4ddning. <\/p>\n\n\n\n

Skottet som bild f\u00f6r en legitim ledare \u00e4r h\u00e4r ett vedertaget begrepp, f\u00f6rekommer \u00e4ven i tidigare ugaritisk litteratur (Alter, The Hebrew Bible\/Prophets 2019, s936).  Rot\/skott-liknelsen anv\u00e4nds l\u00e4mpligen f\u00f6r att betona kontinuitet, ett delat rotsystem. Denna tolkning f\u00f6rst\u00e4rks i s\u00e5 fall av perikopens sista rader \u2013 d\u00e5 en framtid beskrivs d\u00e4r Guds r\u00e4ddning inte kommer att omtalas som n\u00e5got som skett historiskt f\u00f6r l\u00e4nge sedan (Egypten) utan som n\u00e5got skett i det tr\u00e5ngm\u00e5l som r\u00e5der nu. I judisk gudstj\u00e4nsts viktigaste b\u00f6n, Amidan, f\u00f6rekommer b\u00e5de v\u00e4lsignelse av Gud som r\u00e4ddat<\/em> Israel och Gud som r\u00e4ddar<\/em> Israel. <\/p>\n\n\n\n

Oavsett predikoing\u00e5ng \u00e4r det viktigt att inte l\u00e5ta Jesus framtr\u00e4da som den gode herden p\u00e5 bekostnad av judiskhet. Det begr\u00e4nsar dessutom Jesu herdeskap till att prim\u00e4rt handla om ett politiskt s\u00e5dant. (Inte heller \u00e4r det ju Jesus som s\u00e5 att s\u00e4ga uppfinner herdemetaforen \u2013 varken Jesus eller rabbinerna uppfann ju konceptet tala i liknelser). En predikan p\u00e5 temat kan ju d\u00e4remot med f\u00f6rdel vidga \u00e4mnet till ett resonemang om gott\/d\u00e5ligt herdeskap (d\u00e4r det d\u00e5liga herdeskap som n\u00e4mns i \u00e5rg\u00e5ngens texter handlar om judisk sj\u00e4lvkritik) \u2013 d\u00e4r finns ju en stor k\u00e4lla att \u00f6sa ur i s\u00e5v\u00e4l Bibel som v\u00e4rldsl\u00e4ge. <\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

Fj\u00e4rde s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden – ett nytt bud?<\/h2>\n\n\n\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Helene<\/figure>\n\n\n\n

Evangelietextens ”ett nytt bud” t\u00e5l att fundera \u00f6ver. I vilken mening \u00e4r k\u00e4rleksbudet ett nytt bud?<\/p>\n\n\n\n

Begreppen nytt och gammalt \u00e4r laddade av ers\u00e4ttningsteologiska tolkningar. Vi anv\u00e4nder ju h\u00e4r hellre begreppet ”den hebreiska Bibeln” \u00e4n Gamla Testamentet, f\u00f6r att komma ifr\u00e5n id\u00e9n om att det gamla \u00e4r s\u00e4mre, eller blott ett f\u00f6rstadium till kristendomen.<\/p>\n\n\n\n

Av ers\u00e4ttningsteologisk slentrian \u00e4r det allts\u00e5 l\u00e4tt att tolka ”ett nytt bud” som att k\u00e4rleksbudet \u00e4r n\u00e5got som inte funnits i den judiska traditionen. Men ”det dubbla k\u00e4rleksbudet” best\u00e5r ju av tv\u00e5 citat ur Torah. The Jewish Annotated New Testament<\/em> citerar Hillel som ska ha sagt ”Be of the followers of Aaron, loving peace, pursuing peace, loving your fellow human beings and bringing them to Torah.” <\/p>\n\n\n\n

I vilken mening s\u00e4ger d\u00e5 Jesus att han ger sina l\u00e4rjungar ett nytt bud? Utifr\u00e5n situationen i avskedstalet kan vi t\u00e4nka att det handlar om ett bud f\u00f6r den nya tillvaro som v\u00e4ntar l\u00e4rjungarna d\u00e5 de inte l\u00e4ngre kommer att ha Jesus kroppsligen n\u00e4rvarande ibland sig. Nu \u00e4r det de som m\u00e5ste leva detta bud s\u00e5 att alla kan se det, och f\u00f6rst\u00e5 vems l\u00e4rjungar de \u00e4r och vilken Gud de tror p\u00e5. Och det \u00e4r samma Gud som gett buden i Torah.<\/p>\n\n\n\n

En tidigare kommentar om Judarna i Johannesevangeliet<\/a> \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4mplig f\u00f6rberedelse f\u00f6r denna s\u00f6ndag.<\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

Femte s\u00f6ndagen i P\u00e5sktiden \u2013 Stororden i Galaterbrevet<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I dagens episteltext ur Galaterbrevet tr\u00e4ngs flera av Paulus storord p\u00e5 litet utrymme: lagen, anden, k\u00e4rleken, k\u00f6ttet \u2013 och s\u00e5 friheten. Frestelsen \u00e4r alltid stor, i synnerhet f\u00f6r en kristen protestant, att st\u00e4lla lagen mot k\u00e4rleken och k\u00f6ttet mot anden. \u00c4r inte en kristen m\u00e4nniskas frihet en frihet fr\u00e5n lagen, med det f\u00f6rbeh\u00e5llet att allt handlande mot medm\u00e4nniskan med andens hj\u00e4lp styrs av k\u00e4rleken? H\u00e4r kan vi beh\u00f6va se upp f\u00f6r tolkningsstrategier som sk\u00f6nm\u00e5lar den kristna livsh\u00e5llningen genom att svartm\u00e5la judendomen som kontrast till evangeliet. Vi tillverkar s\u00e5 l\u00e4tt fantombilder som har mycket litet med verkligheten att g\u00f6ra f\u00f6r att boosta den egna gruppidentiteten.<\/p>\n\n\n\n

Paulus syn p\u00e5 den judiska lagen \u00e4r ett stort forskningsf\u00e4lt. F\u00f6rr tolkade m\u00e5nga Paulus som att han vidareutvecklade Jesus \u201dlagkritiska\u201d h\u00e5llning. Idag \u00e4r b\u00e5de Jesus- och Paulusbilden p\u00e5 detta omr\u00e5de starkt ifr\u00e5gasatt. Som jude \u00e4r Paulus huvudsakligen positiv till \u201dlagen\u201d \u2013 de fem Moseb\u00f6ckerna \u00e4r k\u00e4rnan i hans Bibel! Toran, i sin ursprungliga betydelse av v\u00e4gledning, spelar avg\u00f6rande roll f\u00f6r hans moraliska kompass. Det \u00e4r i lagen han finner buden om k\u00e4rlek till Gud och till n\u00e4stan. Det \u00e4r i lagen han finner etiska riktlinjer och det \u00e4r lagen han ofta citerar. Icke-judar har visserligen inte tillg\u00e5ng till den judiska lagen, men han t\u00e4nker sig \u00e4nd\u00e5 att de av sig sj\u00e4lva, \u201dav naturen\u201d kan f\u00f6lja det moraliska inneh\u00e5llet i lagen.<\/p>\n\n\n\n

Anden g\u00f6r det m\u00f6jligt att leva enligt lagen<\/h3>\n\n\n\n

Paulus har huvudsakligen tv\u00e5 problem med lagen och b\u00e4gge h\u00e4nger nog samman med att han har ett enda begrepp f\u00f6r allt det som ryms i Moseb\u00f6ckerna. Det ena problemet, som han diskuterar framf\u00f6r allt i Romarbrevet, \u00e4r att n\u00e4r lagen kodifieras i budord, det vill s\u00e4ga n\u00e4r v\u00e4gledningen kokas ner i konkreta f\u00f6rbud, s\u00e5 t\u00e4nker han sig n\u00e4stan att den triggar ig\u00e5ng synden i m\u00e4nniskan. N\u00e4stan, f\u00f6r l\u00e4ser vi honom riktigt noga ser vi att han verkar mena att det \u00e4r synden <\/em>som \u00e4r boven i dramat. Och det som g\u00f6r att m\u00e4nniskan tappar kontrollen och \u00e5ker dit \u00e4r det el\u00e4ndiga \u201dk\u00f6ttet<\/em>\u201d, det vill s\u00e4ga den m\u00e4nskliga svagheten, som sl\u00e4pper fram beg\u00e4ren<\/em>. L\u00f6sningen f\u00f6r Paulus stavas anden<\/em>, som m\u00e4nniskan kan f\u00e5 del av p\u00e5 grund av Jesus uppst\u00e5ndelse, och som g\u00f6r det fullt m\u00f6jligt att leva ett r\u00e4ttf\u00e4rdigt liv i enlighet med lagen. Ja, s\u00e5 ser faktiskt Paulus p\u00e5 saken i Rom 7-8, om vi l\u00e4ser honom utifr\u00e5n hans egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

Det andra problemet som Paulus har med lagen och som han diskuterar i Galaterbrevet handlar om \u201dlagg\u00e4rningar\u201d, eller n\u00e5gra av de p\u00e5bud som tolkats som utm\u00e4rkande k\u00e4nnetecken f\u00f6r det judiska folket: omsk\u00e4relse och vissa renhetsregler och sabbatsregler. De \u00e4r inga problem f\u00f6r Paulus sj\u00e4lv, eftersom han \u00e4r jude, men han menar att Gud visat honom att icke-judar i och med Jesus d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse nu kan inlemmas i Guds f\u00f6rbund utan<\/em> att anpassa sig till judisk livsf\u00f6ring p\u00e5 dessa punkter. Han verkar mena att dessa regler inte g\u00e4ller icke-judar och som argument \u00e5beropar han det faktum att Gud bevisligen gett anden <\/em>till dessa icke-judiska Jesusanh\u00e4ngare utan <\/em>n\u00e5gon f\u00f6reg\u00e5ende omsk\u00e4relse. De har ju redan Guds godk\u00e4nnande. Dessutom menar han att han har st\u00f6d f\u00f6r sin syn i sj\u00e4lva lagen. (F\u00f6r mer om Paulus och lagen i Galaterbrevet, se ocks\u00e5 kommentaren till Gal 4:4-7 p\u00e5 S\u00f6ndagen efter jul, \u201dVad st\u00e5r \u2019lagen\u2019 f\u00f6r?\u201d<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ter till v\u00e5r specifika episteltext, Gal 5:13-18. Som alltid \u00e4r sammanhanget avg\u00f6rande. I kapitlets f\u00f6rsta vers (5:1) landar Paulus sin utl\u00e4ggning av Sara och Hagar (kap 4) i slutsatsen att Kristus har befriat till frihet och att hans adressater inte f\u00e5r l\u00e5ta n\u00e5gon l\u00e4gga p\u00e5 dem slavoket igen. Slavoket f\u00f6r de icke-judiska Jesustroende adressaterna verkar vara det Paulus sedan sammanfattar (5:2-12): omsk\u00e4relse. Om de l\u00e5ter omsk\u00e4ra sig, menar Paulus, s\u00e5 har de ju konverterat och m\u00e5ste d\u00e5 leva helt och h\u00e5llet<\/em> p\u00e5 judiska villkor. Medan de kanske t\u00e4nker sig att de d\u00e5 verkligen <\/em>blir delaktiga i Guds f\u00f6rbund s\u00e5 menar Paulus tv\u00e4rtom att de hamnar utanf\u00f6r, eftersom han \u00e4r \u00f6vertygad om att Guds plan f\u00f6r icke-judar<\/em> \u00e4r just att de ska inlemmas utan <\/em>att bli judar och att det just detta som Jesus d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse m\u00f6jligg\u00f6r. Det \u00e4r denna v\u00e4g till Gud f\u00f6r icke-judar som \u00e4r det \u201danst\u00f6tliga i korset\u201d och icke-judar som omsk\u00e4r sig sabbar helt enkelt Guds geniala fr\u00e4lsningsplan genom Jesus!<\/p>\n\n\n\n

Icke-judar har aldrig st\u00e5tt under lagen<\/h3>\n\n\n\n

Efter v\u00e5r text f\u00f6ljer en syndakatalog och en dygdekatalog, \u201dvad k\u00f6ttet ger\u201d och \u201dandens frukter\u201d (5:19-26). Paulus g\u00f6r klart att \u201dandens frukter\u201d st\u00e5r i samklang med lagen. Han beh\u00f6ver s\u00e4ga detta tydligt eftersom hans resonemang l\u00e4tt missuppfattas: han anklagas f\u00f6r att hans budskap om medlemskap utan omsk\u00e4relse leder till omoral. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r han uttrycker sig som han g\u00f6r i v\u00e5r episteltext. Han s\u00e4ger till de icke-judiska adressaterna att de \u00e4r kallade till frihet (fr\u00e5n omsk\u00e4relse, etc), men att de inte f\u00e5r l\u00e5ta detta f\u00f6rs\u00e4mra deras moral och att de inte f\u00e5r sl\u00e5ss med varann. Paulus recept \u00e4r lagens sammanfattning, k\u00e4rleksbudet fr\u00e5n 3 Mosebok, och medicinen \u00e4r anden som h\u00e5ller \u201dk\u00f6ttet\u201d i schack s\u00e5 att adressaterna faktiskt kan g\u00f6ra det de vill \u2013 det som de verkligen vill, det vill s\u00e4ga leva etiskt riktigt i enlighet med lagens k\u00e4rleksbud.<\/p>\n\n\n\n

Om anden f\u00e5r styra er p\u00e5 det viset, s\u00e4ger Paulus, s\u00e5 \u201dst\u00e5r ni inte l\u00e4ngre under lagen\u201d Ordet \u201dl\u00e4ngre\u201d finns inte i grundtexten, h\u00e4r f\u00f6rvillar \u00f6vers\u00e4ttarna oss. De icke-judiska Jesustroende har ju aldrig \u201dst\u00e5tt under lagen\u201d, det vill s\u00e4ga, de har aldrig varit bundna till judisk livsf\u00f6ring \u2013 och Paulus menar att de ska s\u00e5 f\u00f6rbli.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00f6r till den h\u00e4r kommentarens natur att fokusera p\u00e5 att varna f\u00f6r fallgropar snarare \u00e4n att tillhandah\u00e5lla predikoutkast. Men kanske kan fr\u00e5gor om hur vi balanserar frihet och ansvar vara generaliserbara? Kanske handlar de om att inte l\u00e5ta sig pushas till anpassning till andras liv och regelverk, men samtidigt visa omsorg och ta h\u00e4nsyn till andra n\u00e4r vi lever v\u00e5ra egna liv. Att vara medveten om de egna svagheterna och bristerna, men samtidigt \u00f6vertygad om att det finns en kraft att f\u00e5 f\u00f6r att leva ett r\u00e4tt och riktigt liv och f\u00f6lja sin inre \u00f6vertygelse.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en f\u00f6rkortad version av texten, originalet g\u00e5r att l\u00e4sa som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

B\u00f6ns\u00f6ndagen \u2013 \u201dandlig, inte religi\u00f6s\u201d?<\/h2>\n\n\n\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Helene<\/figure>\n\n\n\n

B\u00f6ns\u00f6ndagens episteltext ger oss en ansats av \u00f6dmjukhet inf\u00f6r det gudomliga mysteriet: \u201dvi vet ju inte hur v\u00e5r b\u00f6n b\u00f6r vara, men Anden v\u00e4djar f\u00f6r oss med rop utan ord\u201d! Att Gud utforskar v\u00e5ra hj\u00e4rtan \u00e4r ju Ps 139 en enda l\u00e5ng utl\u00e4ggning av \u2013 samtidigt som den vittnar om att vi har behov av att f\u00f6rs\u00f6ka uttrycka v\u00e5ra b\u00f6ner med ord. Om den insikten f\u00e5r sl\u00e5 an tonen f\u00f6r predikan kan vi undg\u00e5 att hamna i f\u00f6rd\u00f6manden av andras b\u00f6nevanor, som exemplifieras i evangelietexten.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det skulle ju vara s\u00e5 l\u00e4tt att \u00e4n en g\u00e5ng hamna hos de f\u00f6rk\u00e4ttrade faris\u00e9erna \u2013 f\u00f6r \u00e4ven om de inte n\u00e4mns h\u00e4r \u00e4r kopplingen faris\u00e9=hycklare s\u00e5 djupt rotad hos oss att m\u00e5nga s\u00e4kert l\u00e4ser in det \u00e4ven om det inte st\u00e5r. Det finns allts\u00e5 anledning att \u00e5terv\u00e4nda till H\u00e5kan Bengtssons text<\/a> om denna religi\u00f6sa grupp.<\/p>\n\n\n\n

Det finns en tendens idag att s\u00e4tta upp en mots\u00e4ttning mellan personlig fromhet och organiserad religion, d\u00e4r man g\u00e4rna definierar sig sj\u00e4lv som \u201dandlig, inte religi\u00f6s\u201d. Och d\u00e5 blir l\u00e4tt judendom och islam exempel p\u00e5 andefattig ritualism.<\/p>\n\n\n\n

Men Jesu f\u00f6rmaningar i Matt 6:5-8 \u00e4r djupt f\u00f6rankrade i judisk tradition, man kan finna motsvarigheter s\u00e5v\u00e4l i Talmud som hos Maimonides. Enligt The Jewish Annotated New Testament<\/em> fanns ingen tradition av att bl\u00e5sa i basun n\u00e4r man gav allmosor (n\u00e5got som n\u00e4mns i de f\u00f6reg\u00e5ende meningarna i texten), utan det f\u00e5r uppfattas som en bild f\u00f6r att skryta med sin givmildhet.<\/p>\n\n\n\n

Jesus f\u00f6refaller h\u00e4r f\u00f6respr\u00e5ka privat b\u00f6n framf\u00f6r offentlig, men evangelierna har ju s\u00e5 m\u00e5nga ber\u00e4ttelser om att han och l\u00e4rjungarna deltog i gudstj\u00e4nster i s\u00e5v\u00e4l synagogan som templet att vi f\u00e5r konstatera att han rimligen inte menade att den privata b\u00f6nen skulle ers\u00e4tta den gemensamma.<\/p>\n\n\n\n

Kanske har coronapandemin med alla inst\u00e4llda gudstj\u00e4nster gjort behovet av s\u00e5v\u00e4l den privata b\u00f6nen som den gemensamma tydligt f\u00f6r oss?<\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kristi Himmelsf\u00e4rds dag \u2013 L\u00e4ngtan efter en m\u00e4nsklig v\u00e4rld<\/h2>\n\n\n\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Jag tror inte jag \u00e4r den enda som ser Kristi Himmelsf\u00e4rds dag som en av kyrko\u00e5rets sv\u00e5rare helgdagar. Det \u00e4r inte enkelt att omformulera det den symboliska ber\u00e4ttelsen s\u00e4ger till n\u00e5got som \u00e4r intellektuellt begripligt och existentiellt angel\u00e4get. H\u00e4r \u00e4r dock inte min uppgift att l\u00f6sa alla Himmelsf\u00e4rdsdagens problem utan att fokusera p\u00e5 ett av dem: det som s\u00e4gs om makt och det som s\u00e4gs, om \u00e4n underf\u00f6rst\u00e5tt, om Gud, och om Jesus. Vi m\u00f6ter det i temat \u201cHerre \u00f6ver allting\u201d. Mitt fokus \u00e4r framf\u00f6rallt p\u00e5  den gammaltestamentliga l\u00e4sningen ur Dan 7:13-14, som inte \u00e4r helt l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 och d\u00e4rmed inte direkt framst\u00e5r som existentiellt angel\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5v\u00e4l temat \u201dHerre \u00f6ver allting\u201d som Dan 7:13-14 och dagens Psaltarpsalm, Ps 110, talar om en stark \u00f6vermakt. Gud ger denna makt till \u201den som liknar en m\u00e4nniska\u201d (Dan 7), till en m\u00e4nsklig kung (Ps 110) och till Jesus (temat). Makt framst\u00e5r i dessa texter i h\u00f6g grad som makt \u00f6ver andra m\u00e4nniskor. Det \u00e4r l\u00e4tt att associera till kungar och kejsare, imperier och andra v\u00e4lden som uppr\u00e4tth\u00e5ller sin makt \u00f6ver m\u00e4nniskor genom att krossa deras oberoende och g\u00f6ra dem till sina lydiga unders\u00e5tar. S\u00e5 har ocks\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger Gud beskrivits genom historien, inte minst i kristen tradition. Den som kunnat g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att vara den genom vilken Gud ut\u00f6var makt p\u00e5 jorden har d\u00e4rmed f\u00e5tt en oerh\u00f6rd legitimitet. Judar har ofta varit bland dem som utsatts f\u00f6r denna maktut\u00f6vning. \u00d6verhuvudtaget finns det p\u00e5 Kristi Himmelsf\u00e4rds dag alltf\u00f6r tydliga \u00f6ppningar mot kristen triumfalism.<\/p>\n\n\n\n

Uppg\u00f6relse med makten<\/h3>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det m\u00e5nga, s\u00e5v\u00e4l judar som kristna, som inte l\u00e4ngre kan tro p\u00e5 en s\u00e5dan Gud, Gud som den ytterste makthavaren, alla kejsares \u00f6verkejsare.  F\u00f6r kristna handlar det ofta om uppg\u00f6relse med hur den egna kyrkan blivit delar av den f\u00f6rtryckande makten. Jag vill f\u00f6rs\u00f6ka visa hur texten ur Dan 7 kan vara en resurs i kampen med detta problem, en resurs fr\u00e5n det f\u00f6r judar och kristna gemensamma arvet. Dan 7:13-14 var uppenbart viktig f\u00f6r de f\u00f6rsta kristna och kan ha varit betydelsefull f\u00f6r Jesus sj\u00e4lv och dem som f\u00f6ljde honom under hans liv.<\/p>\n\n\n\n

Dan 7:13-14 har en klar koppling till temat \u201dHerre \u00f6ver allting\u201d. Att den l\u00e4ses p\u00e5 Kristi Himmelsf\u00e4rds dag f\u00f6ruts\u00e4tter kristen tolkningstradition, med r\u00f6tter ner i Nya testamentet: att \u201d(e)n som liknar en m\u00e4nniska\u201d identifieras med Jesus. Bibeln 1917 \u00f6vers\u00e4tter ordagrant  \u201den som liknade en m\u00e4nniskoson\u201d.  Det finns goda sk\u00e4l att \u00f6vers\u00e4tta \u201dm\u00e4nniska\u201d, inte \u201dm\u00e4nniskoson\u201d,  d\u00e5 det hebreiska uttryck som bokstavligen blir \u201dm\u00e4nniskoson\u201d vanligen betyder \u201dm\u00e4nniska\u201d. Samtidigt blir i Bibel 2000 kopplingen till evangeliernas bruk av \u201dM\u00e4nniskosonen\u201d svagare. \u00d6vers\u00e4ttarnas avsikt kan mycket v\u00e4l vara att l\u00e4saren inte ska styras in i en l\u00e4sning i enlighet med kristen tolkningstradition utan l\u00e5ta den g\u00e5tfulla texten \u00f6ppna f\u00f6r andra l\u00e4sningar, s\u00e4rskilt de som historiskt skolade bibelforskare kan klarl\u00e4gga.<\/p>\n\n\n\n

Men vad handlar d\u00e5 Dan 7:13-14 om ifall den l\u00e4ses i relation till det som med rimlig sannolikhet \u00e4r dess ursprungliga historiska sammanhang? Och hur kan den utifr\u00e5n det l\u00e4sas i ett kristet sammanhang av kristna som inte vill se Kristus som den kosmiske \u00f6verkejsarens viceregent och f\u00f6rtryckarnas bundsf\u00f6rvant?<\/p>\n\n\n\n

Det historiska sammanhanget \u00e4r, kort och f\u00f6renklat, att Israel, som del av perserriket, blev del av  Alexander den stores rike n\u00e4r denne 333 fvt besegrade perserna. Efter Alexanders d\u00f6d splittras hans rike. Israel l\u00e5g mellan tv\u00e5 av dessa riken: Ptolemeerriket och det seleukidiska riket. Efter en tid av krig och konflikter blev Israel f\u00f6rst del av det ptolemeiska riket och sedan efter \u00e4nnu en tid av krig en del av seleukidiska riket 198 fvt.<\/p>\n\n\n\n

Minoritetssituationen<\/h3>\n\n\n\n

I Alexanders rike var grekiskt spr\u00e5k och kultur  ett sammanh\u00e5llande band och den pluralistiska kultur vi kallar \u201dhellenistisk\u201d v\u00e4xte fram genom m\u00f6ten mellan grekisk kultur och andra kulturer, inklusive den judiska. Under hellenistisk och romersk tid levde m\u00e5nga judar i diaspora runtom Medelhavet, och st\u00e4lldes som alla minoriteter inf\u00f6r fr\u00e5gor om hur de skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig till den omgivande, dominerande, kulturen. En helleniserad diasporajudendom v\u00e4xte fram, som blev avg\u00f6rande f\u00f6r kristendomens framv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n

Vi har kvar n\u00e5gra av de texter som vittnar om \u201d judendom p\u00e5 grekiska\u201d. Det handlade om att anv\u00e4nda det grekiska spr\u00e5ket men ocks\u00e5 om att uttrycka bibeltolkning och teologi  med den grekiska filosofins begrepp.<\/p>\n\n\n\n

Daniels bok skrivs n\u00e4r Anthiochus IV blivit seleukiderrikets h\u00e4rskare och b\u00f6rjade driva en tydlig helleniseringspolitik  i Israel. Han uppmuntrade kult av grekiska gudar och helgade Jerusalems tempel till Zeus.<\/p>\n\n\n\n

I en tid av accelererande konflikter tycks Antiochus ha uppfattat  judisk religi\u00f6s praktik som orsak till de konflikter han hade med sina judiska unders\u00e5tar. Han f\u00f6rbj\u00f6d d\u00e4rf\u00f6r omsk\u00e4relse, sabbatsfirande och Torahl\u00e4sning. \u00d6vertr\u00e4delser straffades med d\u00f6den och fromma judar dog martyrd\u00f6den. Anthiochus politik ledde  till det uppror som kallas \u201dmackabeerupproret\u201d och som resulterade i en sj\u00e4lvst\u00e4ndig judisk stat  fr\u00e5n tidigt 140tal fvt till den romerska er\u00f6vringen 63 fvt.<\/p>\n\n\n\n

Martyrernas \u00e5teruppr\u00e4ttelse<\/h3>\n\n\n\n

 Daniels bok skrevs allts\u00e5 med st\u00f6rsta sannolikhet i och f\u00f6r en krets judar som ville bevara sin tro och religi\u00f6sa praktik i en politisk situation d\u00e4r detta kunde leda till d\u00f6den. Dan 7 \u00e4r ett centralt avsnitt i boken, skrivet f\u00f6r att ge hopp till dem som \u00e4nnu h\u00e5ller ut men lever under d\u00f6dshot samt till dem som s\u00f6rjer dem som blivit martyrer.  I Dan 7 ser Daniel i en syn f\u00f6rst tre djur, tre monster, som i Dan 7:16 tolkas som fyra kungar. Kungarna representerar de riken de styrde. Det g\u00f6rs ocks\u00e5 klart, i Dan 7:18, att \u201d(e)n som liknade en m\u00e4nniska\u201d ska f\u00f6rst\u00e5s som \u201dden H\u00f6gstes heliga\u201d allts\u00e5 som de som st\u00e5tt fast vid judisk tro och praktik \u00e4ven om det kostat dem livet. Dan 7:13-14 \u00e4r en vision av de m\u00f6rdades, martyrernas, \u00e5teruppr\u00e4ttelse n\u00e4r Gud slutligen visar sig starkare \u00e4n m\u00f6rdarna, f\u00f6rtryckarna. Imperierna \u00e4r monster, de uppr\u00e4tth\u00e5lls med makt och v\u00e5ld. Mot dem st\u00e5r Gud som uppr\u00e4ttar de m\u00f6rdade.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r finns potential f\u00f6r en tolkning som m\u00f6jligg\u00f6r en annan gudsbild \u00e4n Gud som den yttersta \u00f6vermakt som h\u00e4rskar genom jordiska makthavare. Dan 7:13-14 ger oss en bild som \u00f6ppnar f\u00f6r nya tolkningar, tolkningar som inte \u00e4r de ursprungliga f\u00f6rfattarnas och mottagarnas. D\u00e4rf\u00f6r kan vi h\u00e4r se en bild f\u00f6r en djupt m\u00e4nsklig l\u00e4ngtan. L\u00e4ngtan efter en v\u00e4rld som, f\u00f6r att anv\u00e4nda ett slitet uttryck, \u00e4r m\u00e4nsklig. En v\u00e4rld som bygger p\u00e5 det som kan v\u00e4xa fram n\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6rm\u00e5r att f\u00f6rverkliga det b\u00e4sta i det m\u00e4nskliga, i solidaritet med varandra och i inkluderande gemenskaper. Det \u00e4r en bild som talar om l\u00e4ngtan efter \u00e5teruppr\u00e4ttelse f\u00f6r dem som offrats i stormakters brutala spel och dem som stod fast vid sin tro ocks\u00e5 n\u00e4r det kostade livet. En g\u00e5ng handlade det om judiska martyrer men om bilden f\u00e5r \u00f6ppna f\u00f6r nya tolkningar kan den inkludera ocks\u00e5 andra, som levt och d\u00f6tt f\u00f6r visionen av en v\u00e4rld som \u00e4r m\u00e4nsklig, inte monstru\u00f6s.<\/p>\n\n\n\n

En central text f\u00f6r jesus<\/h3>\n\n\n\n

I predikan i en kristen gudstj\u00e4nst p\u00e5 Kristi Himmelsf\u00e4rds dag kan vi v\u00e4nda oss till evangeliernas ber\u00e4ttelser om Jesus, d\u00e4r \u201dM\u00e4nniskosonen\u201d \u00e4r ett \u00e5terkommande ord. Att reda ut hur ordet anv\u00e4nds i evangelierna och  i andra judiska texter, hur den specifikt kristna tolkningen av M\u00e4nniskosonen v\u00e4xte fram samt om den tolkningen har koppling till Jesu egen f\u00f6rkunnelse och sj\u00e4lvbild  – det  \u00e4r en uppgift jag inte ens kan f\u00f6rs\u00f6ka ge mig p\u00e5 h\u00e4r. Jag vill h\u00e4r  bara kort lyfta fram en m\u00f6jlighet som Thomas Kazen, k\u00e4nd ocks\u00e5 fr\u00e5n denna blogg, argumenterar f\u00f6r i ett flera vetenskapliga arbeten.  <\/p>\n\n\n\n

Kazen menar att Dan 7:13-14, dess vision av ett kommande rike, f\u00f6rkroppsligat och representerat av \u201dden h\u00f6gstes heliga\u201d,  var central f\u00f6r Jesus fr\u00e5n Nasaret. Jesus sj\u00e4lv talade om detta rike som \u201dGuds rike\u201d, en utopi om en v\u00e4rld d\u00e4r de nu sista blir f\u00f6rst och de minsta st\u00f6rst. Jesus gjorde detta rike n\u00e4rvarande i sitt s\u00e4tt att leva och verka, i den inkluderande gemenskap han skapade med gemensamma m\u00e5ltider som centrum. Han s\u00e5g sig sj\u00e4lv och den r\u00f6relse som han ledde som detta Guds rikes f\u00f6respr\u00e5kare och f\u00f6retr\u00e4dare i likhet med den m\u00e4nsklige, den M\u00e4nniskoson, vi m\u00f6ter  i Dan 7.  Jesus kan ha h\u00e4mtat kraft i denna vision av martyrernas \u00e5teruppr\u00e4ttelse n\u00e4r han f\u00f6rstod att han ocks\u00e5 skulle bli d\u00f6dad, av sin tids Imperium, som ett hot mot makten och ordningen. Han l\u00e4rde dem som tillh\u00f6rde hans r\u00f6relse att det \u00e4r s\u00e5 de ska se p\u00e5 sig sj\u00e4lva, s\u00e5 de ska f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r motg\u00e5ng och sv\u00e5righeter och d\u00f6d ocks\u00e5 blir deras verklighet. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fortsatte hans r\u00f6relse att leva efter honom och fortsatte att i inkluderande gemenskaper och gemensamma m\u00e5ltider vittna om den nya v\u00e4rld som de hoppades p\u00e5. Nu \u00e4r det v\u00e5rt ansvar att forma bilder av hur Gud \u00e4r och v\u00e5ra visioner av vad det \u00e4r att leva i trohet mot Gud samt att ta ansvar f\u00f6r hur de kan leda till handling d\u00e4r vi \u00e4r. F\u00f6rhoppningsvis kan Kristi himmelsf\u00e4rds dag, med dess vision av den stora \u00e5teruppr\u00e4ttelsen, bli en plats d\u00e4r vi kan stanna till och finna resurser f\u00f6r den uppgiften.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en f\u00f6rkortad versikon av texten, originalet g\u00e5r att l\u00e4sa som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

Pingstdagen – ”Anden bl\u00e5ser vart den vill\u201d Ruach\/pneuma<\/em> i judisk och kristen teologi<\/h2>\n\n\n\n

Av Sebastian Selv\u00e9n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Pingst \u00e4r en av de h\u00f6gtider som den kristna kyrkan har med sig ur sitt judiska ursprung. Ordet kommer fr\u00e5n grekiskans pentekoste<\/em>, \u201dden femtionde,\u201d allts\u00e5 den femtionde dagen efter p\u00e5sk. Det \u00e4r h\u00e4mtat ur den antika judiska bibel\u00f6vers\u00e4ttningen Septuaginta och syftar p\u00e5 h\u00f6gtiden Shavuot<\/em>. Shavuot, som omn\u00e4mns i Toran (men under annat namn), b\u00f6rjade som en sk\u00f6rdeh\u00f6gtid f\u00f6r vetet. Det senare namnet Shavuot betyder \u201dveckor\u201d och \u00e4r de sju veckor (7×7=49 dagar) man r\u00e4knar fr\u00e5n p\u00e5sken fram till denna h\u00f6gtid. Perioden mellan de tv\u00e5 h\u00f6gtiderna kallas \u2019omer, \u201d<\/em>r\u00e4kningen\u201d, d\u00e5 man varje kv\u00e4ll r\u00e4knar dagarna mellan utt\u00e5get ur Egypten fram till att israeliterna stod vid Sinai berg och d\u00e4r tog emot stentavlorna med de tio budorden. Shavuot firas d\u00e4rf\u00f6r idag till minnet avn\u00e4r Toran uppenbarades och n\u00e4r G-d och Israel sluter sitt f\u00f6rbund med Toran som \u00e4ktenskapskontrakt. G-d uppenbarar sig och det judiska folket blir till som en f\u00f6rbundspartner.<\/p>\n\n\n\n

Liknande tankeg\u00e5ngar m\u00f6ter man i den kristna pingsten, d\u00e5 l\u00e4rjungarna i Apg. 2, liksom israeliterna i Sinai\u00f6knen, h\u00f6r ett d\u00e5n fr\u00e5n himlen och G-ds n\u00e4rvaro visar sig i eld \u00f6ver dem. De fylls av \u201dhelig ande\u201d och kan mirakul\u00f6st tala andra spr\u00e5k. I kristen teologi \u00e4r den heliga Anden en av personerna i Treenigheten och omn\u00e4mns i alla de klassiska trosbek\u00e4nnelserna.<\/p>\n\n\n\n

Den heliga anden som begrepp \u00e4r dock inte en kristen uppfinning utan \u00e4r, liksom pingsten, n\u00e5got man \u00e4rvt fr\u00e5n judiskt liv. Ruach ha-qodesh<\/em> \u00e4r den hebreiska termen och syftar i rabbinska texter p\u00e5 den inspiration G-d ger till Bibelns profeter f\u00f6r att v\u00e4gleda och f\u00f6rmana sitt folk.(1) Ruach<\/em>, \u201dande\u201d eller \u201dvind\u201d, \u00e4r ett ord som n\u00e4mns redan i skapelseber\u00e4ttelsen d\u00e4r ruach E-lohim<\/em>, \u201dG-ds ande\/vind\u201d sv\u00e4var \u00f6ver urtidens vatten innan jorden kommer till. Anden kan inspirera David att sjunga, driva Saul till vansinne, f\u00f6rmedla budskap genom profeterna och v\u00e4lsignelse \u00f6ver Israels barn. Anden i Bibeln \u00e4r, som bibelvetaren Nathan MacDonald p\u00e5pekat, ett begrepp som ofta anv\u00e4nds d\u00e5 G-d agerar p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte l\u00e5ter sig f\u00e5ngas av m\u00e4nskliga kategorier. \u201dVinden (to<\/em> pneuma<\/em>, som precis som p\u00e5 hebreiska kan betyda s\u00e5v\u00e4l \u201dvinden\u201d som \u201danden\u201d) bl\u00e5ser vart den och vill,\u201d st\u00e5r det i Joh. 3:8 och samma sak kan man s\u00e4ga generellt om G-ds ande i Bibeln. Anden \u00e4r G-ds n\u00e4rvaro, kraft och inspiration som \u00f6verg\u00e5r m\u00e4nsklig kontroll och som bryter genom de mer f\u00f6ruts\u00e4gbara m\u00f6tesytorna med G-d som templet i Jerusalem. Den \u00e4r n\u00e5got av jokern i G-ds kortlek.(2)<\/p>\n\n\n\n

I judisk teologi ligger ruach ha-qodesh <\/em>n\u00e4ra ett annat koncept, shechinan<\/em>, G-ds subtila n\u00e4rvaro i v\u00e4rlden och i m\u00e4nniskan. Shechinan<\/em> anses s\u00e4rskilt vila \u00f6ver torarullar och \u00f6ver tempelberget i Jerusalem, d\u00e4r hon en g\u00e5ng bodde i templet, men framf\u00f6r allt mellan m\u00e4nniskor. Liksom i kristen teologi har man varit \u00f6ppen f\u00f6r att en m\u00e4nniska som grips av denna n\u00e4rvaro kan bryta genom det vanligas begr\u00e4nsningar.<\/p>\n\n\n\n

\u201dAnden\u201d i judisk och kristen teologi \u00e4r absolut inte identiska koncept, p\u00e5 samma s\u00e4tt som Shavuot och pingst av idag inte \u00e4r identiska h\u00f6gtider. Men de v\u00e4xer ut ur samma bibliska och antika judiska mylla och s\u00e4ger n\u00e5got om hur b\u00e5de judar och kristna f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rst\u00e5 och tala om G-d n\u00e4r G-d \u00e4r subtil, ober\u00e4knelig eller kategorispr\u00e4ngande, n\u00e4r G-d, osynlig som luften men stark som stormen, agerar i m\u00e4nniskors liv och visar sin vilja och sin v\u00e4gledning.<\/p>\n\n\n\n

Fotnoter:
(1) \u201dHelig ande\u201d f\u00f6rekommer tre g\u00e5nger i den hebreiska bibeln: en g\u00e5ng i Ps. 51:11 och tv\u00e5 g\u00e5nger i Jes. 63:10-11.
(2) MacDonald, Nathan. 2013. \u201cThe Spirit of YHWH: An Overlooked Conceptualization of Divine Presence in the Persian Period.\u201d In Divine Presence and Absence in Exilic and Post-Exilic Judaism<\/em> (Forschungen zum Alten Testament II\/61). Eds.  Nathan MacDonald and Izaak J. de Hulster, 95-119. T\u00fcbingen: Mohr Siebeck.<\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a><\/p>\n\n\n\n

Annandag pingst \u2013 F\u00f6rkunna uppst\u00e5ndelsen!<\/h2>\n\n\n\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Helene<\/figure>\n\n\n\n

I episteltexten finns en anklagelse insmugen som f\u00f6rmodligen ingen g\u00f6r till \u00e4mne f\u00f6r sin predikan denna dag, men vars verkan vi kanske \u00e4nd\u00e5 beh\u00f6ver g\u00f6ra oss medvetna om: \u201ddenne Jesus som ni har korsf\u00e4st\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5h\u00f6rarna till Petrus tal p\u00e5 pingstdagen \u00e4r som bekant judar och proselyter fr\u00e5n hela den k\u00e4nda v\u00e4rlden. Det \u00e4r allts\u00e5 de som anklagas f\u00f6r att ha korsf\u00e4st Jesus. Sannolikheten f\u00f6r att Petrus hade tilltalat sina judiska trosfr\u00e4nder p\u00e5 detta s\u00e4tt (i andra person pluralis som om han sj\u00e4lv inte var en av dem) \u00e4r liten \u2013 detta \u00e5terspeglar snarare situationen n\u00e4r boken skrevs och splittringen mellan Jesusr\u00f6relsen och andra judiska grupper b\u00f6rjade bli m\u00e4rkbar.<\/p>\n\n\n\n

Apostlag\u00e4rningarna har en tydlig tendens av att vilja tala v\u00e4l om det romerska imperiet och dess representanter. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rfattaren tonar ned de romerska myndigheterna skuld till Jesu d\u00f6d, t ex i vers 23 i samma kapitel: \u201dni l\u00e4t lagl\u00f6sa spika fast och d\u00f6da honom\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Men att l\u00e4gga skulden f\u00f6r Jesu d\u00f6d p\u00e5 det judiska folket \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte textens \u00e4rende \u2013 och om det inte vore f\u00f6r de fruktansv\u00e4rda konsekvenser denna anklagelse f\u00e5tt genom \u00e5rtusendena f\u00f6r det judiska folket skulle vi inte beh\u00f6va stanna upp vid det. Men t\u00e4nk om Lukas l\u00e5tit Petrus s\u00e4ga \u201ddenne Jesus som vi<\/em> har korsf\u00e4st\u201d \u2013 och genom den formuleringen dels inkluderat sig sj\u00e4lv i den judiska folket, dels m\u00f6jliggjort en tolkning d\u00e4r Jesu d\u00f6d symboliskt h\u00e4nger samman med hela m\u00e4nsklighetens tillkortakommanden!<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5dana kontrafaktiska funderingar kan en ju \u00e4gna sig \u00e5t. Men vi ska inte l\u00e5ta det skymma att textens \u00e4rende inte \u00e4r att anklaga n\u00e5gon f\u00f6r Jesu d\u00f6d utan att f\u00f6rkunna uppst\u00e5ndelsen. Det \u00e4r den Petrus predikar, och det \u00e4r den som enligt vers 36 bevisar att \u201dGud har gjort honom till Herre och Messias\u201d \u2013 en indikation p\u00e5 att det var s\u00e5 man vid denna tid s\u00e5g p\u00e5 Jesu messiasskap. Och i den messianska tiden f\u00e5r fler del av den Ande som, vilket vi kan l\u00e4sa i Sebastians Selv\u00e9ns kommentar till pingstdagen, inte l\u00e5ter sig begr\u00e4nsas av de uppdelningar vi s\u00e5 g\u00e4rna g\u00f6r mellan m\u00e4nniskor!<\/p>\n\n\n\n

Texten som PDF<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Andra s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u2013 vilka \u00e4r \u201dGuds folk\u201d? Av Anders G\u00f6ranzon Denna s\u00f6ndag f\u00f6rst\u00e4rker och understryker p\u00e5skens budskap om uppst\u00e5ndelsen. Nu handlar det inte bara om sj\u00e4lva Kristus-h\u00e4ndelsen utan om de reaktioner den v\u00e4cker. Det som binder ihop evangeliel\u00e4sningen med framf\u00f6r allt Sakarjatexten \u00e4r fr\u00e5gan hur sv\u00e5rt det \u00e4r att tro p\u00e5 de g\u00e4rningar […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[125989,141107],"tags":[],"class_list":["post-2037","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bloggtexter","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Andra s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u2013 vilka \u00e4r \u201dGuds folk\u201d? Av Anders G\u00f6ranzon Denna s\u00f6ndag f\u00f6rst\u00e4rker och understryker p\u00e5skens budskap om uppst\u00e5ndelsen. Nu handlar det inte bara om sj\u00e4lva Kristus-h\u00e4ndelsen utan om de reaktioner den v\u00e4cker. Det som binder ihop evangeliel\u00e4sningen med framf\u00f6r allt Sakarjatexten \u00e4r fr\u00e5gan hur sv\u00e5rt det \u00e4r att tro p\u00e5 de g\u00e4rningar […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-04-07T13:30:18+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-07-30T11:55:46+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"32 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden\",\"datePublished\":\"2020-04-07T13:30:18+00:00\",\"dateModified\":\"2020-07-30T11:55:46+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\"},\"wordCount\":6419,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Bloggtexter\",\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2020-04-07T13:30:18+00:00\",\"dateModified\":\"2020-07-30T11:55:46+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"Andra s\u00f6ndagen i p\u00e5sktiden \u2013 vilka \u00e4r \u201dGuds folk\u201d? Av Anders G\u00f6ranzon Denna s\u00f6ndag f\u00f6rst\u00e4rker och understryker p\u00e5skens budskap om uppst\u00e5ndelsen. Nu handlar det inte bara om sj\u00e4lva Kristus-h\u00e4ndelsen utan om de reaktioner den v\u00e4cker. Det som binder ihop evangeliel\u00e4sningen med framf\u00f6r allt Sakarjatexten \u00e4r fr\u00e5gan hur sv\u00e5rt det \u00e4r att tro p\u00e5 de g\u00e4rningar […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2020-04-07T13:30:18+00:00","article_modified_time":"2020-07-30T11:55:46+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"32 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden","datePublished":"2020-04-07T13:30:18+00:00","dateModified":"2020-07-30T11:55:46+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/"},"wordCount":6419,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Bloggtexter","Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/","name":"Tala v\u00e4l - p\u00e5sktiden - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2020-04-07T13:30:18+00:00","dateModified":"2020-07-30T11:55:46+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/04\/07\/tala-val-pasktiden-2\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – p\u00e5sktiden"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2037","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2037"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2037\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2183,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2037\/revisions\/2183"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2037"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2037"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2037"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}