{"id":2109,"date":"2020-05-29T17:20:43","date_gmt":"2020-05-29T15:20:43","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?p=2109"},"modified":"2020-11-27T20:49:26","modified_gmt":"2020-11-27T19:49:26","slug":"tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/","title":{"rendered":"Tala v\u00e4l – Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e5gra kommentarer f\u00f6r hela Trefaldighetstiden<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5nga av Trefaldighetstidens texter kan f\u00f6rleda oss till f\u00f6renklade framst\u00e4llningar av konflikten mellan Jesus och faris\u00e9erna, och att m\u00e5la upp en mots\u00e4ttning mellan kult och etik. F\u00f6r att vaccinera oss mot detta kan vi l\u00e4sa (om) H\u00e5kan Bengtssons Faran med faris\u00e9iska faris\u00e9er<\/a>, G\u00f6ran Eidevalls Om kultkritiken i de bibliska texterna<\/a>, samt Sebastian Selv\u00e9ns Pr\u00e4st och profet – heligt och etiskt<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Heliga trefaldighets dag \u2013 G\u00e4stfrihet<\/h2>\n\n\n\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Helene<\/figure>\n\n\n\n

Dagens gammaltestamentliga text \u00e4r sj\u00e4lva urbilden f\u00f6r g\u00e4stfrihet, och har ocks\u00e5 i kristen tradition tolkats trinitariskt \u2013 den sammanf\u00f6r allts\u00e5 dagens tema \u201dGud – Fader, Son och Ande\u201d med dess beteckning \u201dMissionsdagen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e4stfrihet \u00e4r en stark metafor f\u00f6r religionsm\u00f6ten \u2013 s\u00e5v\u00e4l att vi bjuder in andra att ta del av vad vi har som att vi l\u00e5ter oss bjudas in till dem. G\u00e4stfrihet \u00e4r n\u00e5got universellt, en dygd eller ett v\u00e4rde som vi finner i alla kulturer och traditioner. G\u00e4stfrihet \u00e4r centralt i Guds mission: Guds uppdrag till oss att leva tillsammans i fred och samh\u00f6righet p\u00e5 denna jord.<\/p>\n\n\n\n

Den judiska traditionen ber\u00e4ttar att Abrahams t\u00e4lt hade fyra ing\u00e5ngar, en i varje v\u00e4derstreck, s\u00e5 att Sara och Abraham inte skulle missa n\u00e5gon fr\u00e4mling som passerade, utan kunna bjuda in dem. Det \u00e4r d\u00e4rmed idealet f\u00f6r det judiska hemmet. \u201dAbrahams t\u00e4lt\u201d har ocks\u00e5 varit ben\u00e4mningen p\u00e5 olika interreligi\u00f6sa aktiviteter i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

g\u00e4stfrihet i koranen<\/h3>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttelsen ur 1 Mos 18, som ocks\u00e5 \u00e5terfinns i Koranen, \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Mona Siddiquis bok Hospitality and Islam. Welcoming in God\u2019s Name<\/em>. H\u00e4r framh\u00e5ller hon att Koranen inneh\u00e5ller m\u00e5nga referenser till \u201dresande\u201d (ibn al-sabil, eg. \u201dv\u00e4gens s\u00f6ner\u201d) och \u201dgrannar\u201d (j\u0101r), som f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r g\u00e4stfrihet. Man skiljer mellan \u201dgrannen\/n\u00e4stan som st\u00e5r er n\u00e4ra\u201d och \u201dgrannen\/n\u00e4stan som \u00e4r fr\u00e4mling\u201d, men b\u00e5da ska behandlas med generositet och g\u00e4stfrihet. F\u00f6rst\u00e5elsen av dessa b\u00e5da begrepp varierar, men Mona Siddiqui lyfter fram att icke-muslimer kan ing\u00e5 i kategorin \u201dgrannen som \u00e4r fr\u00e4mling\u201d, d\u00e5 alla muslimer kan anses ing\u00e5 i kategorin \u201dgrannar som \u00e4r n\u00e4ra\u201d. I sina avslutande reflektioner skriver Mona Siddiqui:<\/p>\n\n\n\n

Christian and Islamic cultures have emphasized the significance of hospitality as a structure and as an act in the cultivation of a virtuous life. In both traditions, hospitality is good or the individual, the host and the guest, and attitudes of hospitality can transform society around us. This is not easy, but being a certain way can eventually become our character; it is possible to speak and act more charitably towards those we know and those we don\u2019t know. The stranger and the traveller are still there in the form of refugees and migrants, except now they are identities through the political language of our age.<\/em>(1)<\/p>\n\n\n\n

matbordet som symbol<\/h3>\n\n\n\n

G\u00e4stfrihet \u00e4r en metafor f\u00f6r religionsm\u00f6te inte minst hos asiatiska kristna teologer. Religionspedagogen Hope Antone konstaterar f\u00f6rst och fr\u00e4mst att matbordet \u00e4r en bra plats att samlas kring f\u00f6r dialog, och att vid religi\u00f6sa fester i Asien samlas alla oavsett religion och tar del i religi\u00f6sa fester och de dignande matbord som h\u00f6r till dem. Matbordet \u00e4r, s\u00e4ger hon en symbol f\u00f6r f\u00f6rsoning och fredsskapande; f\u00f6r friheten att vara den man \u00e4r; f\u00f6r tacksamhet och gl\u00e4dje och sist men inte minst en vision av och ett hopp om en b\u00e4ttre framtid d\u00e5 alla har tillr\u00e4ckligt att \u00e4ta och ing\u00e5r i en gemenskap.(2)<\/p>\n\n\n\n

En annan asiatisk teolog som skriver om g\u00e4stfrihet \u00e4r koreanen Heup Young Kim. Med utg\u00e5ngspunkt i liknelsen om f\u00e5ren och getterna (Matt 25:31-46) h\u00e4vdar han att \u201dfr\u00e4mlingen\u201d \u00e4r mer teologiskt central \u00e4n n\u00e5gon annan, och att g\u00e4stfriheten relativiserar alla dogmer. G\u00e4stfriheten mot fr\u00e4mlingen inkluderar sj\u00e4lvklart m\u00e4nniskor av annan tro. Heup utf\u00e4rdar dock ett varningens ord: den som ut\u00f6var g\u00e4stfrihet m\u00e5st \u00f6verge den prestige, de r\u00e4ttigheter och den makt som ligger i v\u00e4rdskapet. I Asien har den kristna missionen alltf\u00f6r ofta ut\u00f6vat ett v\u00e4rdskap som ut\u00f6vat makt, d\u00e4r de ist\u00e4llet skulle ha sett sig som g\u00e4ster:<\/p>\n\n\n\n

The \u201dwill to become host\u201d or \u201dwill to host\u201d would be a main cause for the original sin of Western imperial Christianity. The will to host<\/strong> it inevitably leads to host<\/strong>ility, in opposition to hospital<\/strong>ity.<\/em>(3)<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6r oss I Svenska kyrkan som ofta tar initiativ till religonsdialog: hur anv\u00e4nder vi den makt vi har p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte f\u00f6rtrycker? V\u00e5gar vi ocks\u00e5 g\u00e5 in i rollen av g\u00e4st, den som blir bjuden och har n\u00e5got att l\u00e4ra?<\/p>\n\n\n\n

treenigheten bjuder in<\/h3>\n\n\n\n

Heup tar ocks\u00e5 upp den trinitariska grunden f\u00f6r g\u00e4stfrihet. Treenighetens \u201dpreichoresis\u201d (cirkeldans) \u00e4r prototypen f\u00f6r m\u00e4nskligheten som med-m\u00e4nsklighet, \u201dbeing-in fellowship, being-in-togetherness, or being-in-between\u201d. Att ut\u00f6va g\u00e4stfrihet blir att delta i Treenighetens inre liv. I termer av interreligi\u00f6sa relationer inneb\u00e4r det att relationerna ska vara symmetriska och j\u00e4mlika. Heup menar ocks\u00e5 att ett asiatiskt komplement\u00e4rt yin-yang-t\u00e4nkande har l\u00e4ttare att ta till sig det trinitariska mysteriet med en natur i tre personer \u00e4n en v\u00e4sterl\u00e4ndsk antingen-eller-logik. (4)<\/p>\n\n\n\n

Till sist ger oss ocks\u00e5 evangelietexten en fin bild av g\u00e4stfrihet: \u201dm\u00e5nga judar hade kommit till Marta och Maria f\u00f6r att tr\u00f6sta dem i sorgen \u00f6ver brodern\u201d. Detta \u00e4r ett av de tillf\u00e4llen d\u00e5 beteckningen \u201djudar\u201d i Johannesevangeliet anv\u00e4nds utan negativa bitoner. Han beskriver helt enkelt sedan att i en vecka efter jordf\u00e4stningen sitta \u201dshiva\u201d<\/a> hos en familj d\u00e4r n\u00e5gon d\u00f6tt f\u00f6r att tr\u00f6sta och hj\u00e4lpa med praktiska ting. En sed som vi kan l\u00e5ta oss inspireras av.<\/p>\n\n\n\n

Fotnoter:
(1) Mona Siddiqui: Hospitality and islam. Welcoming in God\u2019s Name<\/em>. Yale University Press 2015 s 242-243<\/p>\n\n\n\n

(2) Hope Antone: Re\u00f6ligious education in Context of Plurality and Pluralism <\/em>New Day Publishers 2003 s 89-102<\/p>\n\n\n\n

(3) Heup Young Kim: \u201c\u201dMultiple Belonging as Hospitality\u201d I Jesudason, Peniel et al (ed) Many yet One? Multiple Religious Belonging<\/em> WCC Publications 2016, s 84<\/p>\n\n\n\n

(4) ibid, sid 86<\/p>\n\n\n\n

Samtliga b\u00f6cker finns att l\u00e5na p\u00e5 Centrum f\u00f6r religionsdialogs bibliotek<\/a><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du en l\u00e4ngre version av texten som PDF.<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttande historia \u2013 om narrativa och historiska personer i evangelierna<\/h2>\n\n\n\n

Av H\u00e5kan Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hur kommer det sig att Maria Magdalena oftast framst\u00e4lls som en f\u00f6re detta prostituerad n\u00e4r evangelierna inte presenterar henne s\u00e5? Varf\u00f6r \u00e4r bilderna av Judas i Johannesevangeliet m\u00f6rkare \u00e4n i de andra evangelierna? Ofta grundar sig popul\u00e4ra tolkningar av de n\u00e5got undanskymda personerna i evangelierna mer p\u00e5 efterkonstruktioner, \u00e4n p\u00e5 sj\u00e4lva bibelber\u00e4ttelserna. H\u00e4r kommer en diskussion om Judas Iskariot, Maria Magdalena och till sist Maria, Marta och Lasaros, i Missionsdagens predikotext Johannes 11:18-17.<\/p>\n\n\n\n

Det finns inga goda sk\u00e4l att betvivla den historiska existensen av de flesta vanligt f\u00f6rekommande personerna i evangelierna, men det \u00e4r f\u00f6rknippat med t\u00e5lmodig forskning att beskriva dem historiskt. V\u00e5r historieforskning g\u00f6rs p\u00e5 grundval av k\u00e4llor och metoder och blir i b\u00e4sta fall goda rekonstruktioner. Det har l\u00e4nge framh\u00e5llits i bibelforskningen att evangelierna \u00e4r texter som vill \u00f6vertyga och dra med l\u00e4saren eller \u00e5h\u00f6raren in i trons och ber\u00e4ttelsernas f\u00e4lt. Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att evangeliernas f\u00f6rfattare valt att skildra just de personer som f\u00f6rekommer i dem. Personerna beh\u00f6vs i respektive evangelief\u00f6rfattares ber\u00e4ttelseprogram.<\/p>\n\n\n\n

De litter\u00e4ra karakt\u00e4rerna i evangelierna erbjuder olika vinklingar och varianter, \u00e4ven om det r\u00f6r samma personer. N\u00e4r man g\u00f6r en narrativ analys m\u00e5ste man h\u00e5lla is\u00e4r de olika evangeliernas program. Det g\u00e4ller att motst\u00e5 \u00f6nskan att se en ganska enhetlig och f\u00f6renklande bakgrund till karakt\u00e4rerna. Vi l\u00e4ser g\u00e4rna ber\u00e4ttelserna selektivt och harmoniserar, medvetet eller omedvetet. N\u00e5gonstans vill vi att \u201dden riktige Jesus\u201d eller \u201dden sanna Maria Magdalena\u201d ska tr\u00e4da fram. En klok utl\u00e4ggare visar dock p\u00e5 ber\u00e4ttelsernas komplexitet.<\/p>\n\n\n\n

Tack vare modern forskning p\u00e5 det utomkanoniska materialet fr\u00e5n 100-400-talet vet vi att andra f\u00f6rst\u00e5elser av personerna i evangelierna var m\u00f6jliga redan strax efter de skrevs ner. Denna dimension i f\u00f6rst\u00e5elsen av evangelierna texter \u00e4r den som ofta kallas texternas reception.<\/p>\n\n\n\n

Judas<\/h3>\n\n\n\n

Den kanske mest nagelfarne och misshandlade personen i evangelierna \u00e4r Judas Iskariot. Mest negativ \u00e4r bilden av honom i Johannesevangeliet d\u00e4r han framst\u00e4lls som en av de tolv som tagit steget utanf\u00f6r kretsen och \u00f6verl\u00e4mnat Jesus till myndigheterna. Han var en dj\u00e4vul, en tjuv och en \u201df\u00f6rd\u00e4rvets person\u201d, Hos Matteus s\u00e5lde Judas sin m\u00e4stare f\u00f6r 30 silvermynt och hans sj\u00e4lvmord blev den f\u00f6rd\u00f6mdes d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Evangelierna l\u00e4gger lika mycket energi p\u00e5 att betona f\u00f6ruts\u00e4gelserna i skrifterna att Judas handlade som han gjorde (Joh. 17:12), som att f\u00f6rklara sk\u00e4let till sveket. Det handlar om en slags krishantering d\u00e5 man fr\u00e5gar sig hur detta kunde h\u00e4nda. I tv\u00e5hundratalets Judasevangelium \u00e4r bilden en annan. H\u00e4r framst\u00e4lls Judas som Jesus n\u00e4rmaste och mest insiktsfulle l\u00e4rjunge, som skulle befria Jesus fr\u00e5n hans kroppslighet.<\/p>\n\n\n\n

Maria Magdalena<\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller personen Maria Magdalena handlar problematiken fr\u00e4mst om sexualiseringen av hennes bakgrund. I regel framst\u00e4lls hon som en f\u00f6re detta prostituerad, vilket inte bekr\u00e4ftas i bibeltexterna. I evangelierna n\u00e4mns Maria Magdalena fr\u00e4mst som ett vittne till Jesus korsf\u00e4stelse, begravning och uppst\u00e5ndelse. Lukas n\u00e4mner henne i sammanhanget kring de kvinnor som med de andra l\u00e4rjungarna f\u00f6ljde Jesus.: \u201dMaria, hon fr\u00e5n Magdala, som sju demoner farit ut ur\u201d. Vad historisk forskning kan fastsl\u00e5 \u00e4r att Maria Magdalena var en de personer som f\u00f6ljde Jesus till korsf\u00e4stelsen och hon blev sedan en ledare och auktoritet i de tidiga kristna sammanhangen. <\/p>\n\n\n\n

Marta, Maria och Lasaros i evangelierna<\/h3>\n\n\n\n

Till sist en kort inblick i Johannesevangeliets ber\u00e4ttelseprogram n\u00e4r det g\u00e4ller syskonen Marta, Maria och Lasaros. Som bekant delar Johannes in v\u00e4rlden och tillvaron tv\u00e5 sf\u00e4rer, den goda och den onda. Syskonen Marta, Maria och Lasaros som bodde i Betania h\u00f6r till de goda, till och med till dem som Jesus \u00e4lskade (11:3, 5). Samtidigt fungerar de tre syskonen i texten som ett exempel p\u00e5 l\u00e4rjungaskap. Senare i kapitel 15:14 kallar Jesus l\u00e4rjungarna f\u00f6r sina v\u00e4nner. Den insatte l\u00e4saren f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r att l\u00e4rjungarna st\u00e5r Jesus n\u00e4ra, men de \u00e4r inte fullkomliga.<\/p>\n\n\n\n

Enligt den amerikanske forskaren R. Alan Culpepper \u00e4r Jesus roll i kapitel 11 den som ger liv och \u00e4r uppst\u00e5ndelsen. Maria \u00e4r hemma, medan Marta m\u00f6ter Jesus n\u00e4r han \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Marta inleder en dialog d\u00e4r hon visar att hon tror p\u00e5 att Jesu kan hela sjuka. Men detta \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt. Dialogen brukar r\u00e4knas till de s\u00e5 kallade johanneiska missf\u00f6rst\u00e5nden d\u00e4r Jesus och den andra parten delvis talar f\u00f6rbi varandra. Marta har tagit det f\u00f6rsta steget, men inte omfamnat tanken p\u00e5 att Jesus \u00e4r \u201duppst\u00e5ndelsen och livet\u201d (11:25), vilket hon till slut g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

De tre syskonens samspel med Jesus kan l\u00e4sas p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt, om \u00e4n n\u00e5got allegoriserande, enligt Culpepper: Marta \u00e4r den som uttrycker tro och handling, Maria k\u00e4rlek och v\u00f6rdnad och Lasaros innefattar hoppet om uppst\u00e5ndelse. De tre syskonen uttrycker var f\u00f6r sig tro, k\u00e4rlek och hopp. Bara det \u00e4r en vacker predikan.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du en l\u00e4ngre version av texten som PDF.<\/p>\n\n\n\n

Andra s\u00f6ndagen efter trefaldighet<\/h2>\n\n\n\n

Dagens evangelietext h\u00f6r till dem som skulle kunna f\u00f6rleda den ouppm\u00e4rksamme predikanten att m\u00e5la upp konflikten mellan Jesus och faris\u00e9erna i alltf\u00f6r bj\u00e4rta f\u00e4rger. Vi anbefaller d\u00e4rf\u00f6r en (om) l\u00e4sning av H\u00e5kan Bengtssons text Farorna med faris\u00e9iska faris\u00e9er.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Tredje s\u00f6ndagen efter trefaldighet \u2013 en ber\u00e4ttelse som v\u00e4cker fr\u00e5gor<\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Liknelsen om den F\u00f6rlorade sonen \u00e4r tillsammans med liknelsen om det F\u00f6rlorade f\u00e5ret och den Barmh\u00e4rtige samariern tre av Jesus mest k\u00e4nda liknelser. I kristen tradition l\u00e4ser vi dem ofta som tydliga p\u00e5st\u00e5enden om r\u00e4tt och fel. Vi tolkar texterna som att Jesus s\u00e4ger att vi ska f\u00f6rl\u00e5ta s\u00f6ner vad de \u00e4n g\u00f6r, att vi ska \u00f6verge 99 f\u00e5r och leta efter det hundrade, att vi alltid ska hj\u00e4lpa lidande vid v\u00e4gkanten. Men dessa texter \u00e4r v\u00e4ldigt problematiska och djupt or\u00e4ttvisa. Hur kan det vara r\u00e4tt att \u00f6verge 99 f\u00e5r, inte \u00e4r det v\u00e4l r\u00e4ttvist mot den \u00e4ldre brodern att bara v\u00e4lkomna den yngre, inte kan man se pr\u00e4sten och leviten som gick f\u00f6rbi som d\u00e5liga m\u00e4nniskor eftersom vi ju inte alls vet vad de just gjort f\u00f6r gott?<\/p>\n\n\n\n

Just liknelsen om den f\u00f6rlorade sonen brukar v\u00e4cka b\u00e5de undran och irritation. Ska vi inte efterstr\u00e4va att vara goda samh\u00e4llsmedborgare, t\u00e4nka innan vi agerar och axla v\u00e5rt ansvar? Inte ska vi v\u00e4l strunta i alla krav och bara t\u00e4nka p\u00e5 v\u00e5r egen njutning? Inte \u00e4r det v\u00e4l r\u00e4tt att g\u00f6ra fel bara f\u00f6r att vi vet att vi blir f\u00f6rl\u00e5tna? Ber\u00e4ttelsen f\u00e5r det ju n\u00e4stan att l\u00e5ta som att den \u00e4ldre brodern gjort fel som stannat hemma och arbetat.<\/p>\n\n\n\n

Vad vi d\u00e5 gl\u00f6mmer \u00e4r att Jesus var en judisk rabbin och en s\u00e5dan kommer inte med sanningsp\u00e5st\u00e5enden utan med ber\u00e4ttelser som just v\u00e4cker fr\u00e5gor. Rabbinens uppgift \u00e4r inte att s\u00e4ga vad som \u00e4r r\u00e4tt utan att ber\u00e4tta historier som tvingar lyssnarna att sj\u00e4lva t\u00e4nka ett steg l\u00e4ngre. N\u00e4r Jesus ber\u00e4ttat om Sonen som kom \u00e5ter och Sonen som varit hemma, f\u00f6rv\u00e4ntade han sig allts\u00e5 inte att l\u00e4rjungarna skulle h\u00e5lla med. Han f\u00f6rutsatte att de skulle reagera och s\u00e4ga emot. Precis som vi ska g\u00f6ra idag. Som rabbin ville han att lyssnarna sj\u00e4lva skulle b\u00f6rja t\u00e4nka, inse att verkligheten inte \u00e4r svart eller vitt, att det finns flera svar p\u00e5 samma fr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

Jesu liknelser \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mer inledningar till reflekterande samtal \u00e4n dogmatiska p\u00e5st\u00e5enden om etiska principer. Och viktigast av allt: Jesus talar inte i f\u00f6rsta hand om m\u00e4nniskor utan om Gud. Den f\u00f6rlorade sonen \u00e4r en ber\u00e4ttelse om Guds l\u00e4ngtan efter varje m\u00e4nniska, inte i f\u00f6rsta hand en ber\u00e4ttelse om hur vi ska agera mot varandra.  <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4tte s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 Lagen som problem och resurs<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den sj\u00e4tte s\u00f6ndagen efter Trefaldighet dyker \u00e5terigen en Paulustext upp (1 Kor 9:19-26) som v\u00e4nder och vrider p\u00e5 lagbegreppet och vi f\u00e5r anledning att \u00e5terkomma till Paulus syn p\u00e5 lagen. Den \u00e4r b\u00e5de knepig och ganska enkel p\u00e5 samma g\u00e5ng. En stor del av problematiken f\u00f6r oss idag \u2013 och som det verkar, \u00e4ven f\u00f6r en del av Paulus samtida \u2013 \u00e4r att grekiskans nomos<\/em> kan anv\u00e4ndas p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt och Paulus utnyttjar detta f\u00f6r sina retoriska syften, utan att g\u00f6ra klart f\u00f6r sina brevmottagare vad han menar den h\u00e4r g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n

Paulus diskuterar lagen fr\u00e4mst i Romarbrevet och Galaterbrevet. I Galaterbrevet sl\u00e5ss han mot dem som menar att icke-judiska m\u00e4n beh\u00f6ver omsk\u00e4ras f\u00f6r att bli fullt ut delaktiga i Guds f\u00f6rbund. Han uttrycker sig ganska h\u00e5rt om \u201dlagg\u00e4rningar\u201d (l\u00e4s omsk\u00e4relse) som han menar inte ger tilltr\u00e4de till f\u00f6rbundet. Samtidigt tar han st\u00f6d av lagen (l\u00e4s Moseb\u00f6ckerna) f\u00f6r sina tolkningar och beskriver ett liv efter anden i enlighet med lagen och varnar f\u00f6r \u00f6vertr\u00e4delser. I Galaterbrevet dyker ocks\u00e5 uttrycket \u201dKristi lag\u201d upp.<\/p>\n\n\n\n

I Romarbrevet tonar Paulus ner sin polemik, \u00e4ven om \u00e4rendet \u00e4r liknande. \u00c5 ena sidan \u00e4r lagen n\u00e5gonting heligt och gott som den inre m\u00e4nniskan, jaget, helt bejakar och som \u00e4ven icke-judar kan f\u00f6lja av naturen, fast de inte har den, och best\u00e5 i domen. \u00c5 andra sidan kan lagens bud trigga m\u00e4nniskan att synda p\u00e5 grund av hennes svaghet (\u201dk\u00f6ttet\u201d). Men det \u00e4r en kristen missuppfattning att Paulus negativa uttryck skulle handla om \u201dden judiska lagen\u201d (Gamla Testamentet) medan de positiva skulle h\u00e4nvisa till Jesu undervisning. Paulus h\u00e4mtar ofta argument f\u00f6r sina etiska instruktioner fr\u00e5n GT och Moseb\u00f6ckerna.<\/p>\n\n\n\n

tar st\u00f6d i moseb\u00f6ckerna<\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4r Paulus slipper br\u00e5ka om omsk\u00e4relsen diskuterar han inte heller lagen (nomos<\/em>) s\u00e4rskilt ofta och den polemiska retoriken anv\u00e4nds f\u00f6r andra syften. I korrespondensen med f\u00f6rsamlingen i Korinth kontrasterar han r\u00e4ttf\u00e4rdighet mot lagl\u00f6shet och tar st\u00f6d av Tredje Moseboken f\u00f6r sina instruktioner (2 Kor 6:14\u201318). I sammanhanget d\u00e4r v\u00e5r episteltext \u00e5terfinns g\u00f6r han n\u00e5got liknande. Han vill visa att han \u00e4r fri och inte st\u00e5r i beroendest\u00e4llning till n\u00e5gon. Han har inget vinstintresse i att f\u00f6rkunna evangeliet och han tar inte emot n\u00e5got underst\u00f6d fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen, vilket han enligt lagen borde ha r\u00e4tt till \u2013 och h\u00e4r h\u00e4nvisar han till Femte Moseboken (1 Kor 9:3\u201318).<\/p>\n\n\n\n

Efter detta f\u00f6ljer v\u00e5r episteltext, d\u00e4r Paulus beskriver sin anpassning till olika sammanhang. Han framst\u00e4ller sig som extremt pragmatisk och anpassningsbar. Hans frihet och oberoende har som syfte att tj\u00e4na eller vara slav \u00e5t alla. F\u00f6r judar har han varit som en jude. F\u00f6r att vinna dem \u201dunder lagen\u201d har han levt som om han vore \u201dunder lagen\u201d (hypo nomon<\/em>), fast han inte sj\u00e4lv betraktar sig s\u00e5. F\u00f6r att vinna dem \u201dutan lag\u201d har han levt som om han vore \u201dutan lag\u201d (anomos<\/em>), fast han inte \u00e4r utan Guds lag utan \u201dhar Kristi lag\u201d (ennomos Christou<\/em>). Och f\u00f6r att vinna de svaga har han blivit svag (asthen\u0113s<\/em>) f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r om Paulus betraktar sig sj\u00e4lv som fritt flytande och identitetsl\u00f6s i all denna anpassning? F\u00f6r s\u00e4kerhets skull l\u00e4gger han in sm\u00e5 brasklappar. Han betraktar inte sig sj\u00e4lv hypo nomon<\/em>. Han ser sig allts\u00e5 inte bunden att sj\u00e4lv, i alla sammanhang, f\u00f6lja lagen. H\u00e4r menar han nog vissa av de detaljregler eller sedv\u00e4njor som hans icke-judiska konvertiter enligt honom inte beh\u00f6ver anamma. Vi skulle kunna l\u00e4sa det som att Paulus avs\u00e4ger sig sin judiska identitet, men skulle han d\u00e5 inte sagt: jag har varit som en jude \u2013 fast jag inte l\u00e4ngre \u00e4r det? Ist\u00e4llet specificerar han en viss aspekt av judisk identitet eller livsf\u00f6ring som att vara \u201dunder lagen\u201d (hypo nomon<\/em>) och reserverar sig i f\u00f6rh\u00e5llande till den. P\u00e5 liknande s\u00e4tt reserverar han sig i f\u00f6rh\u00e5llande till begreppet \u201dutan lag\u201d (anomos<\/em>) och l\u00e4gger genast till att han inte \u00e4r utan Guds lag, han har ju Kristi lag.<\/p>\n\n\n\n

flertydig ordlek<\/h3>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttningen av den sista reservationen \u00e4r inte sj\u00e4lvklar. Paulus s\u00e4ger att han inte \u00e4r anomos theou<\/em>, han \u00e4r inte lagl\u00f6s i f\u00f6rh\u00e5llande till Gud, han lever inte utanf\u00f6r Guds lag, han \u00e4r inte gudl\u00f6s. Detta bekr\u00e4ftar att han menar n\u00e5got ganska speciellt eller tekniskt med hypo nomon<\/em>, n\u00e5got som har att g\u00f6ra med sedv\u00e4njor som \u00e4r specifika f\u00f6r den judiska folkgruppen. Paulus kontrar med att han \u00e4r ennomos Christou<\/em>. Uttrycket \u00e4r flertydigt och v\u00e4xlingen mellan anomos <\/em>och ennomos <\/em>\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en retorisk ordlek. Paulus ser sig som underst\u00e4lld Kristus, han lever lagligt, lagenligt, i f\u00f6rh\u00e5llande till Kristus. Etymologin (en<\/em> = i) p\u00e5minner ocks\u00e5 om Paulus uttryckss\u00e4tt \u201di Kristus\u201d. Kristi lag \u00e4r f\u00f6r Paulus allts\u00e5 ingen mots\u00e4ttning till Guds lag utan att vara i Kristus \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00f6lja Guds v\u00e4gledning i Toran.<\/p>\n\n\n\n

Det fick bli en uppgift f\u00f6r senare generationer att f\u00f6rs\u00f6ka bena ut hur den kristna kyrkan skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig till Moseb\u00f6ckernas alla instruktioner och med romersk juridik som utg\u00e5ngspunkt krympte m\u00f6jligheterna till det flexibla och eklektiska s\u00e4tt som Paulus och en del andra judar fortfarande under Andra templets tid kunde till\u00e4mpa Toran p\u00e5. Med tiden kom somligt att betraktas som bindande, annat som ogiltigt eller upph\u00e4vt, och \u00e5ter annat som \u201duppfyllt\u201d. Men i Paulus sammanhang fanns fortfarande m\u00f6jligheten att betrakta lagen som b\u00e5de problem och resurs, och att f\u00f6rh\u00e5lla sig pragmatiskt.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du en l\u00e4ngre version av texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Kristi f\u00f6rklarings dag<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5nga av temana fr\u00e5n de andra \u00e5rg\u00e5ngarnas texter \u00e5terkommer i tredje \u00e5rg\u00e5ngen, varf\u00f6r vi rekommendera en oml\u00e4sning av s\u00e5 v\u00e4l f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngens<\/a> som andra \u00e5rg\u00e5ngens<\/a> kommentarer till denna s\u00f6ndag!<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ttonde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 Kan vi leva enligt Lagen?<\/h2>\n\n\n\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c5ttonde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u00e4r en s\u00f6ndag som ger oss m\u00f6jlighet att tala om \u201dLagen\u201d som n\u00e5got positivt, s\u00e4rskilt om vi v\u00e4ljer att l\u00e4sa dagens Psaltarpsalm. Ps 119:30-35 kan f\u00e5 p\u00e5minna om att ingen text i Nya testamentet avvisar Torahs etiska bud eller tanken p\u00e5 att kristna ska svara p\u00e5 Guds n\u00e5d genom att leva enligt buden.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven den gammaltestamentliga l\u00e4sningen, Jer 7:1-7, \u00f6ppnar f\u00f6r att se Lagen som n\u00e5got gott. I  en kristen gudstj\u00e4nst f\u00e5r vi l\u00e4sa profetens budskap till sina samtida som ett budskap till oss, ett budskap om det n\u00f6dv\u00e4ndiga i \u201dinte f\u00f6rtrycka invandraren, den faderl\u00f6se och \u00e4nkan\u2026.inte utgjuta oskyldigt blod.\u201d  H\u00e4r p\u00e5minns vi om den f\u00f6r alla m\u00e4nniskor gemensamma s\u00e5rbarheten samt om de grundl\u00e4ggande etiska krav som m\u00e4nniskor av skilda religi\u00f6sa, politiska och kulturella tillh\u00f6righeter kan bejaka. Och vi kan denna s\u00f6ndag be om den andliga klarsyn som g\u00f6r att vi kan se hur vi i v\u00e5rt sammanhang kan g\u00f6ra ord till handling.<\/p>\n\n\n\n

Till bilden h\u00f6r ocks\u00e5 att vi i dessa tv\u00e5 texter m\u00f6ter Lagens bud som n\u00e5got som vi faktiskt kan leva efter. Lagen \u00e4r h\u00e4r inte de om\u00f6jliga krav som f\u00e5r oss att inse v\u00e5r brist och v\u00e5rt beroende av Guds n\u00e5d. Visst kan det vara nog s\u00e5 m\u00f6dosamt att leva detta etiskt goda liv, visst kan det vara sv\u00e5rt att komma fram till t ex en fungerande migrationspolitik som ocks\u00e5 fyller moraliska krav.  Men grundtanken \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att f\u00f6lja Guds Lag och att det finns f\u00f6rl\u00e5telse att f\u00e5 f\u00f6r de fel vi oundvikligen kommer att g\u00f6ra.  <\/p>\n\n\n\n

Texten stretar emot<\/h3>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e5ngt allt v\u00e4l – men n\u00e4r det \u00e4r sagt s\u00e5 finns det ju \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got som kr\u00e4ver \u00e4n mer av den andliga klarsynen. F\u00f6r det f\u00f6rsta rekommenderar jag den som f\u00f6rbereder predikan att l\u00e4sa G\u00f6ran Eidevalls text om kultkritik <\/a>p\u00e5 den h\u00e4r bloggen. Det finns, tror jag, en risk att Jer 7:1-7  l\u00e4ses som ett exempel p\u00e5 en profetisk kultkritik som avvisar kulten, vilket inte \u00e4r historiskt rimligt. Det vi rimligen kan l\u00e4sa ut av texten \u00e4r att kulten h\u00f6r samman med ett liv i enlighet med Lagen: kult, gudstj\u00e4nst, och etik h\u00f6r samman.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det andra stretar Jer 7:1-7 emot mina \u00f6vers\u00e4ttningar till nutid genom orden om att folket inte ska \u201df\u00f6lja andra gudar\u201d, n\u00e5got som inte st\u00e4mmer med en religionsdialogisk h\u00e5llning. Jag kan ju l\u00f6sa det genom att g\u00f6ra en Martin Luther och, som han gjorde i sin stora katekes, f\u00f6rklara att Mammon \u00e4r den st\u00f6rsta avguden p\u00e5 jorden. Samtidigt m\u00e5ste jag vara klarsynt nog att se att oavsett om jag identifierar andra religioner eller t ex ekonomiska strukturer som falska gudar s\u00e5 riskerar jag alltid att hamna i demoniseringen av den Andre.  \u00c4r den andliga klarsynens s\u00f6ndag en dag f\u00f6r att reflektera b\u00e5de \u00f6ver hur vi kan hantera de h\u00e4r texterna i ett religionsdialogsammanhang  och f\u00f6r en bredare diskussion om hur vi kan ta st\u00e4llning i n\u00e5gon fr\u00e5ga \u00f6verhuvudtaget utan att demonisera v\u00e5ra meningsmotst\u00e5ndare?  <\/p>\n\n\n\n

Episteln, Rom 8:14-17, kan l\u00e4sas som ett uttryck f\u00f6r Paulus \u00f6vertygelse att det Gud gjort, genom Jesus, \u00e4r att \u00f6ppna v\u00e4gen in i det f\u00f6rbund som profeten och psalmisten levde i f\u00f6r m\u00e4nniskor av alla folk. Paulus anv\u00e4nder ett annat spr\u00e5k \u00e4n \u201df\u00f6rbund\u201d f\u00f6r att uttrycka gemenskap mellan m\u00e4nniskor och Gud: att vara Guds s\u00f6ner eller Guds barn. I sammanhanget Rom 8, n\u00e4r det st\u00e5r som kontrast till \u201dslav\u201d, f\u00e5r ordet son betydelser av att sonen \u00e4r det som slaven inte \u00e4r: fri, myndig, herre \u00f6ver sin kropp och den som har arvsr\u00e4tt. \u201dGuds son\u201d (eller liknande som \u201dden H\u00f6gstes son\u201d ) kan i Hebreiska bibeln och tidigjudiska texter  anv\u00e4ndas om Israels folk som kollektiv eller om individer som verkligen levde konsekvent efter Guds vilja.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan texterna p\u00e5 8 e Tref vrida en kristen l\u00e4sares perspektiv, och d\u00e5 kanske s\u00e4rskilt en luthersk kristen l\u00e4sares perspektiv, s\u00e5 att Lagen inte framst\u00e5r som n\u00e5got pl\u00e5gsamt eller underl\u00e4gset. Samtidigt vrider s\u00f6ndagens texter perspektivet \u00e4nnu lite mer: det \u00e4r ju evangeliet, Matt 7:13-14, som framst\u00e5r som \u201dlagiskt\u201d. V\u00e4gen till livet \u00e4r smal och f\u00e5 \u00e4r de som finner den!<\/p>\n\n\n\n

De tv\u00e5 v\u00e4garna<\/h3>\n\n\n\n

Bilden av \u201dtv\u00e5 v\u00e4gar\u201d och att m\u00e4nniskan m\u00e5ste v\u00e4lja vilken v\u00e4g hon ska g\u00e5 finns i antiken hos grekiska, icke-judiska, f\u00f6rfattare och i tidigjudiska texter. Den ing\u00e5r av allt att d\u00f6ma i en sorts standardrepertoar i moralundervisning. Det g\u00e5r att dra linjer tillbaka till 5 Mos 30, s\u00e4rskilt verserna 19-20. som uppmanar sina mottagare att \u201dv\u00e4lja livet!\u201d, vilket inneb\u00e4r att leva trofast i f\u00f6rbundet med Gud enligt den Guds vilja som uttrycks i Guds lag.  S\u00e5 l\u00e5ngt kan de kommentatorer ha r\u00e4tt som i Matt 7:13-14  ser \u00e4nnu ett uttryck f\u00f6r judisk fromhet: kraven \u00e4r h\u00f6ga men inte om\u00f6jliga att f\u00f6lja och n\u00e4r vi g\u00f6r det vinner vi det riktiga livet.<\/p>\n\n\n\n

Andra kan i Matt 7:13-14 se ett uttryck f\u00f6r att Bergspredikan f\u00f6rkunnar ett livss\u00e4tt som \u00e4r s\u00e5 radikalt och kr\u00e4vande att det \u00e4r om\u00f6jligt eller \u00e5tminstone extremt sv\u00e5rt att f\u00f6rverkliga och att det kanske till och med \u00e4r avsiktligt. Bergspredikans ideal kan d\u00e5 tolkas som de  krav inf\u00f6r vilka vi ser v\u00e5r syndighet och d\u00e4rmed v\u00e5rt behov av Guds n\u00e5d.  Bergspredikan kan historiskt f\u00f6rst\u00e5s som uttryck f\u00f6r en liten grupps radikala ideal som bara kan f\u00f6rverkligas under mycket kort tid, av dem som tror att Jesus snart ska \u00e5terkomma, v\u00e4rlden ska g\u00e5 under och en ny v\u00e4rld komma.<\/p>\n\n\n\n

Det som g\u00f6r Matt 7:13-14 s\u00e5 utmanande \u00e4r v\u00e4l att texten inte bara talar om tv\u00e5 portar som leder till tv\u00e5 v\u00e4gar, en till liv och en till d\u00f6d. Det som stegrar sv\u00e5righeten med Matt 7:13-14 \u00e4r att det dessutom s\u00e4gs att det \u00e4r f\u00e5 som finner v\u00e4gen till livet. Det finns en liknande utsaga i Luk 13:23-24: \u201d N\u00e5gon fr\u00e5gade honom: \u201dHerre, \u00e4r det bara n\u00e5gra f\u00e5 som blir r\u00e4ddade?\u201d Han sade till dem:  K\u00e4mpa f\u00f6r att komma in genom den tr\u00e5nga porten. Jag s\u00e4ger er: m\u00e5nga skall f\u00f6rs\u00f6ka ta sig in men inte lyckas.\u201d  Dessa tv\u00e5 texter uttrycker tanken att det \u00e4r f\u00e5 som blir fr\u00e4lsta, en uppfattning som f\u00f6rekommer men inte \u00e4r vanlig i tidigjudiska texter.<\/p>\n\n\n\n

Detta betyder, menar jag, att om vi har problem med den str\u00e4nga texten Matt 7:13-14 s\u00e5 \u00e4r de problemen inte nya och inte bara v\u00e5ra. Matt 7:13-14 \u00e4r del av en diskussion d\u00e4r det finns andra r\u00f6ster med en mer optimistisk m\u00e4nniskosyn.  Vi ser framf\u00f6rallt ett exempel p\u00e5 kampen med Bergspredikan i i Didache, en till stora delar undervisande tidig kristen text som har mycket material gemensamt med Bergspredikan. D\u00e4r finns ett l\u00e5ngt stycke (Did 1:1-5:3) som med m\u00e5nga detaljer \u2013 delvis gemensamma med Bergspredikan \u2013 utvecklar vad det inneb\u00e4r att f\u00f6lja D\u00f6dens respektive Livets v\u00e4g. H\u00e4r \u00e4r etiken ocks\u00e5 radikal och str\u00e4ng. Men s\u00e5 f\u00f6ljer, i Did 6:1-3, en sorts sammanfattande uppmaning som ocks\u00e5 s\u00e4ger \u201dOm du kan b\u00e4ra hela Herrens ok, \u00e4r du fullkomlig, men om du inte kan det, s\u00e5 g\u00f6r vad du f\u00f6rm\u00e5r\u201d (Did 6:2). S\u00e5 finns det redan tidigt en diskussion om hur vi kan f\u00f6rh\u00e5lla oss till de krav vi m\u00f6ter i Matt 7:13-14, d\u00e4r den m\u00e4nskliga svagheten och of\u00f6rm\u00e5gan erk\u00e4nns. Det \u00e4r en s\u00e5dan diskussion vi g\u00e5r in i n\u00e4r vi arbetar med texterna som h\u00f6r till 8 e Tref, 3 \u00e5rg\u00e5ngen. Vi f\u00e5r bejaka det utopiska men ocks\u00e5 se hur det i v\u00e5r tradition ryms en diskussion om det m\u00f6jliga och \u00e4ven h\u00f6ra r\u00f6ster som talar om livet enligt Guds bud som en v\u00e4g vi kan g\u00e5 med gl\u00e4dje.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du en l\u00e4ngre version av texten som PDF.<\/p>\n\n\n\n

Nionde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, epistel – Hur till\u00e4mpar vi Pastoralbrevens principer idag?<\/h2>\n\n\n\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c4ven om dagens episteltext inte inneh\u00e5ller n\u00e5gra direkt antijudiska teman finns \u00e4nd\u00e5 en del vi som arbetar med predikan b\u00f6r p\u00e5minna oss och en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r reflektion som h\u00f6r hemma p\u00e5 denna blogg. <\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6rsta vi m\u00e5ste p\u00e5minna oss \u00e4r kunskaperna fr\u00e5n introduktionskursen i bibelvetenskap: Andra Timotheosbrevet \u00e4r inte skrivet av Paulus. Det \u00e4r en av flera, sinsemellan olika texter, skrivna efter Paulus d\u00f6d som ger bilder av honom och tolkningar av det han f\u00f6rkunnade som ska fungera f\u00f6r en ny tid och situation, efter hans d\u00f6d. Ett annat s\u00e4tt att beskriva det \u00e4r att anonyma f\u00f6rfattare ger sina teologiska och kyrkopolitiska agendor legitimitet genom att l\u00e5na Paulus auktoritet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta och Andra Timotheosbrevet utg\u00f6r tillsammans med Titusbrevet en grupp texter som har s\u00e5 pass mycket gemensamt i b\u00e5de spr\u00e5k och inneh\u00e5ll att de kan ha skrivits av samma person, som kallas \u201dPastoralbreven\u201d d\u00e5 de \u00e4r skrivna som brev till tv\u00e5 f\u00f6rsamlingsledare, allts\u00e5 pastorer=herdar, Timotheos och Titus. Dessutom handlar Pastoralbreven till stor del om pastorala fr\u00e5gor som f\u00f6rsamlingsorganisation.<\/p>\n\n\n\n

Det finns flera sk\u00e4l till att Pastoralbreven inte kan vara skrivna av Paulus. Grundl\u00e4ggande \u00e4r att det fanns som etablerad konvention i antiken att l\u00e4rjungar till t ex en filosof kunde skriva texter i sin d\u00f6de m\u00e4stares namn, f\u00f6r att f\u00f6ra vidare en tolkning av hans l\u00e4ra och f\u00f6r att ge den egna tolkningen auktoritet. I Pastoralbreven \u00e4r ocks\u00e5 adressaterna del av fiktionen: breven riktas till personer som var k\u00e4nda som medarbetare till Paulus men \u00e4ven dessa var vid det laget d\u00f6da.<\/p>\n\n\n\n

Genom noggranna textanalyser har forskare kunnat visa att spr\u00e5k, stil och teologi skiljer sig p\u00e5 ett m\u00e4rkbart s\u00e4tt \u00e5t mellan de oomtvistat \u00e4kta Paulusbreven och Pastoralbreven.  Bland annat anv\u00e4nds i Pastoralbreven vissa ord och uttryck som helt saknas hos Paulus sj\u00e4lv, till exempel ett grekiskt uttryck som finns i 2 Tim 4:3 och i svensk \u00f6vers\u00e4ttning blivit \u201dden sunda l\u00e4ran\u201d. Dessutom f\u00f6ruts\u00e4tter Pastoralbreven en senare tid \u00e4n de oomtvistat \u00e4kta Paulusbreven, en tid d\u00e5 f\u00f6rsamlingarna b\u00f6rjat f\u00e5 en fastare organisatorisk struktur De i Paulusbreven s\u00e5 levande fr\u00e5gorna om relationer mellan Kristustroende judar och icke-judar i f\u00f6rsamlingarna, om ifall m\u00e4n ska omsk\u00e4ras och vad man f\u00e5r \u00e4ta, har blivit icke-fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av en utveckling<\/h3>\n\n\n\n

Pastoralbreven \u00e4r sv\u00e5rdaterade och dateringar i hela spannet 100 \u2013 150 vt har f\u00f6reslagits. De \u00e4r inl\u00e4gg i diskussioner om kyrkoorganisation, kvinnors roll i f\u00f6rsamlingarna, relationen till samh\u00e4llet i \u00f6vrigt och om teologi som vi m\u00f6ter i m\u00e5nga texter som sannolikt \u00e4r fr\u00e5n denna tid. De \u00e4r med i b\u00f6rjan av en utveckling mot en kanon, en mer fastlagd trosl\u00e4ra och kyrkoorganisation, men allts\u00e5 i b\u00f6rjan av den utvecklingen i en tid av m\u00e5ngfald och konflikt.<\/p>\n\n\n\n

Vi kan inte veta i vad m\u00e5n Pastoralbreven \u00e5terspeglar hur det faktiskt var i f\u00f6rsamlingar och i vad m\u00e5n de ist\u00e4llet uttrycker ett ideal som en f\u00f6rfattare eller en grupp vill f\u00f6rverkliga.  Pastoralbrevens f\u00f6rfattare f\u00f6respr\u00e5kar tydligt kvinnors och slavars underordning, att f\u00f6rsamlingarna organiseras som hush\u00e5ll med ett manligt \u00f6verhuvud och en allm\u00e4n anpassning till det omgivande samh\u00e4llet. Den kristna r\u00f6relsen framtr\u00e4der inte som en motkultur som l\u00e4ngtar efter en annan v\u00e4rld som snart ska komma utan som goda samh\u00e4llsmedborgare som lever enligt samh\u00e4llets ordningar och f\u00f6rverkligar moraliska ideal som alla kan dela.<\/p>\n\n\n\n

Andra Timotheosbrevet \u00e4r skrivet som en sorts Paulus andliga testamente, en sorts avskedstal. Det finns andra samtida exempel p\u00e5 s\u00e5dana testamenten\/avskedstal som kan tillskrivas en sedan l\u00e4nge d\u00f6d person, s\u00e5 f\u00f6rfattaren anv\u00e4nder en k\u00e4nd litter\u00e4r konvention. I detta avskedstal\/testamente f\u00e5r Paulus ge n\u00e5gra sista f\u00f6rmaningar till Timotheos men ocks\u00e5 framtr\u00e4da som ett f\u00f6red\u00f6me i s\u00e4ttet att m\u00f6ta lidandet och d\u00f6den. B\u00e5da de dragen syns tydligt i dagens epistel.<\/p>\n\n\n\n

Andra exempel fr\u00e5n Nya testamentet som tolkar Paulus f\u00f6r en ny tid, i brev i hans namn eller i en ber\u00e4ttelse \u00e4r Andra Thessalonikerbrevet, Kolosser- och Efesierbreven samt Apostlag\u00e4rningarna. Det finns ocks\u00e5 flera andra texter som inte kom med i kanon (se www.earlychristianwritings.com<\/a>) som knyts till Paulus eller ber\u00e4ttar om honom och som inte heller \u00e4r skrivna av honom eller ger kunskap om den historiske Paulus, men d\u00e4remot \u00e4r intressanta just f\u00f6r att de visar hur olika grupper med olika agendor skapade Paulusbilder som tj\u00e4nade deras syften.<\/p>\n\n\n\n

Pastoralbreven \u00e4r allts\u00e5 en r\u00f6st av flera i samtalet \u2013 eller kampen \u2013 om hur Paulus ska tolkas in i nya tider och situationer. Samtidigt har vi ju kvar ett antal av hans egna brev. De breven vittnar, till exempel, om att Paulus kan vara i konflikt med kvinnor om kvinnors roller i f\u00f6rsamlingen och att han ser sin tids k\u00f6nsf\u00f6rst\u00e5elser och hierarkiska samh\u00e4llsstrukturer som sj\u00e4lvklara, men vittnar ocks\u00e5 om kvinnor kan ha haft har vissa ledande roller i tidiga kristna f\u00f6rsamlingar. I Pastoralbreven \u00e4r det kvinnounderordning som g\u00e4ller, f\u00f6r att utrycka sig enkelt.<\/p>\n\n\n\n

Av alla dessa sk\u00e4l kan vi inte l\u00e4sa episteln p\u00e5 2 Tim 4:1-7 utifr\u00e5n det vi t ex kan hitta p\u00e5 den h\u00e4r bloggen om hur den verkliga Paulus formulerar sig om t ex nomos  <\/em>i sina brev. Vi kan inte f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4sa texten i relation till hans liv och situationer. Vad vi har i episteln \u00e4r ett kort avsnitt ur en text som uttrycker en senare generations f\u00f6rst\u00e5else av kristen tro och kristet liv.<\/p>\n\n\n\n

Ingen plats f\u00f6r dialog<\/h3>\n\n\n\n

I oomtvistat \u00e4kta Paulusbrev som F\u00f6rsta Korinthierbrevet och Galaterbrevet kan vi f\u00e5 en viss uppfattning om vad sj\u00e4lva diskussionen g\u00e4ller. De \u00e4r debattinl\u00e4gg i konkreta situationer d\u00e4r ibland allm\u00e4ngiltig reflektion v\u00e4xer ur det mycket specifika och d\u00e4r bibeltexter och traditioner om Jesu liv, d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse belyser f\u00f6rsamlingens situation. Visserligen h\u00f6r vi bara Paulus r\u00f6st, men det g\u00e5r att se att det handlar om konkreta problem med principiella dimensioner. Vi kan skapa hypoteser ocks\u00e5 om vad motst\u00e5ndarna t\u00e4nkte. Framf\u00f6rallt ser vi att Paulus m\u00e5ste argumentera f\u00f6r sin sak. Det \u00e4r ofta mer konflikt \u00e4n dialog, men det finns \u00e4nd\u00e5 en m\u00f6jlighet att motst\u00e5ndarna skulle kunna \u00f6vertygas av hans argument.<\/p>\n\n\n\n

Men i 2 Tim 4:1-7 finns ingen s\u00e5dan argumentation. Detta \u00e4r typiskt f\u00f6r Pastoralbreven. Den fiktive Paulus uppmanar den fiktive Timotheos att st\u00e5 emot vissa andra m\u00e4nniskors syns\u00e4tt, och detta motiveras med att den egna positionen \u00e4r \u201dden sunda l\u00e4ran\u201d eller \u201dsanningen\u201d i kontrast till \u201dlegenderna\u201d. Dessutom beskrivs meningsmotst\u00e5ndare som personer som springer runt och letar upp de l\u00e4rare som passar dem. H\u00e4r finns sannerligen ingen plats f\u00f6r dialog, inte ens f\u00f6r att bli \u00f6vertygad av argument.<\/p>\n\n\n\n

Hur har detta relevans f\u00f6r predikan idag? Framf\u00f6rallt vill jag varna f\u00f6r att p\u00e5 ett naivt s\u00e4tt l\u00e4sa episteln som ett brev av Paulus sj\u00e4lv. Jag vill p\u00e5minna om att vi i episteln i st\u00e4llet h\u00f6r en r\u00f6st som talar f\u00f6r en hierarkisk kyrka med underordnade kvinnor och slavar som anpassar sig efter Imperiets ordningar snarare \u00e4n att utmana dem. Det kan ju tolkas som ett st\u00f6d f\u00f6r att kristna ska bejaka kvinnors underordning och andra hierarkiska system. Samtidigt kan jag inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka mig att om jag f\u00f6ljer just principen om att leva som andra m\u00e4nniskor i samh\u00e4llet g\u00f6r, d\u00e5 m\u00e5ste det ju idag handla om att leva fullt integrerat i ett demokratiskt samh\u00e4lle: Pastoralbrevens princip leder till ett liv helt motsatt dess konkreta bud. Det kanske \u00e4r en lite vildsint tolkning. Men det jag skrivit p\u00e5minner i alla fall om predikantens st\u00e4ndiga ansvar f\u00f6r att dels h\u00e5lla uppe sina historiska kunskaper och dels att vara medveten om att vi alltid m\u00e5ste v\u00e5ga v\u00e4lja mellan texter och tolkningar samt att vi ocks\u00e5, som Paulus och de som skapade bilder av honom efter hans d\u00f6d, st\u00e4ndigt arbetar med hur vi kan leva i en religi\u00f6s tradition och f\u00f6rena n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring med kontinuitet.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du en l\u00e4ngre version av texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Nionde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, evangelium \u2013 Om r\u00e4knes\u00e4tt och ordlekar<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den lukanska liknelsen om den ohederlige f\u00f6rvaltaren torde vara en av de mest omdiskuterade texterna i de nytestamentliga evangelierna. Kan det verkligen vara s\u00e5 att Jesus ber\u00f6mmer en person som f\u00f6rskingrar en annan persons f\u00f6rm\u00f6genhet? Fr\u00e5gorna som bibell\u00e4sare st\u00e4ller \u00e4r m\u00e5nga \u2013 och m\u00e5nga \u00e4r \u00e4ven svaren som bibelforskare ger. Tre kortfattade tankar f\u00e5r sammanfatta exegeternas diskussion.<\/p>\n\n\n\n

En f\u00f6rsta iakttagelse \u00e4r att vi faktiskt inte vet vem som avses med \u201dherren\u201d (grek. ho kyrios<\/em>) i den \u00e5ttonde versen: \u00e4r det Jesus eller \u00e4r det den rike mannen? Bibel 2000 stavar ordet med initial versal (\u201dHerren\u201d) och markerar d\u00e4rmed att det troligen \u00e4r Jesus som ber\u00f6mmer f\u00f6rvaltaren, men p\u00e5 detta kan vi ju inte vara s\u00e4kra (vilket \u00e4ven framg\u00e5r av bibelkommissionens fotnot). Det kan allts\u00e5 vara s\u00e5 att ber\u00f6mmet ing\u00e5r i sj\u00e4lva liknelsen, snarare \u00e4n att det \u00e4r Jesu teologiska slutsats.<\/p>\n\n\n\n

En andra kommentar \u00e4r att denna liknelses placering i Lukasevangeliet \u00e4r av betydelse. Perikopen inleds med anm\u00e4rkningen att Jesus \u201d\u00e4ven\u201d (grek. kai<\/em>) gav dem denna liknelse. Den utg\u00f6r allts\u00e5 en forts\u00e4ttning p\u00e5 det femtonde kapitlet (\u201dde f\u00f6rlorades kapitel\u201d) med de tre k\u00e4nda liknelserna om det f\u00f6rlorade f\u00e5ret, det f\u00f6rlorade myntet och den f\u00f6rlorade sonen. Det \u00e4r ju inte s\u00e4kert att alla tycker att herden i den f\u00f6rsta liknelsen handlar ekonomiskt omd\u00f6mesgillt n\u00e4r han l\u00e4mnar de nittionio f\u00e5ren i \u00f6knen f\u00f6r att s\u00f6ka det hundrade f\u00e5ret \u2013 men vi gl\u00e4ds \u00e4nd\u00e5 \u00f6ver att Gud s\u00f6ker och finner den m\u00e4nniska som omgivningen s\u00e4ger \u00e4r f\u00f6rlorad. Gudsrikets matematik \u00e4r inte alltid som m\u00e4nniskors fyra r\u00e4knes\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven den efterf\u00f6ljande perikopen \u00e4r av betydelse. I den fjortonde versen st\u00e5r det att faris\u00e9erna h\u00f6rde \u201dallt detta\u201d (grek. tauta panta<\/em>) och i n\u00e4sta vers st\u00e5r det att Jesus s\u00e4ger till dem att de \u201dvill framst\u00e5 som r\u00e4ttf\u00e4rdiga inf\u00f6r m\u00e4nniskorna\u201d. T. W. Manson har f\u00f6reslagit att denna vers b\u00e4r sp\u00e5r av fokusf\u00f6rskjutningen i de nytestamentliga evangelierna \u2013 och \u00e4n mer i kristnas utl\u00e4ggningar av evangelierna \u2013 fr\u00e5n de olika d\u00e5tida religi\u00f6sa grupperingarna (ess\u00e9er, sadduc\u00e9er, seloter, sikarier osv.) till endast fariseismen. \u00c4r det inte troligt, f\u00f6reslog allts\u00e5 Manson, att dessa rannsakande ord ursprungligen riktades till sadduc\u00e9erna som dels i genomsnitt var mer v\u00e4lb\u00e4rgade \u00e4n faris\u00e9erna, dels ben\u00e4mndes med en term som verkligen betydde \u201dr\u00e4ttf\u00e4rdiga\u201d (hebr. tsaddiqim<\/em>)? Om detta st\u00e4mmer finns det allts\u00e5 en semitisk ordlek under ytan p\u00e5 den grekiska texten, en ordlek som p\u00e5minner oss om att inte alla faris\u00e9er var klanderv\u00e4rda och att alla klanderv\u00e4rda inte var faris\u00e9er.<\/p>\n\n\n\n

Den tredje \u2013 och enligt min mening viktigaste \u2013 iakttagelsen har gjorts av J. Duncan M. Derrett. Han var professor i \u201dOriental Laws\u201d vid University of London, och f\u00f6rfattade en m\u00e4ngd texter av betydelse f\u00f6r exegetik. Han menade att liknelsens bakgrund \u00e4r de bibliska r\u00e4ntef\u00f6rbuden (se 2 Mos 22:25\u201327, 3 Mos 25:37 och 5 Mos 23:19f.). F\u00f6r att kringg\u00e5 dessa best\u00e4mmelser fanns det, enligt Derrett, ett d\u00e5tida bruk som innebar att skuldebrev skrevs p\u00e5 ett h\u00f6gre belopp \u00e4n den faktiska l\u00e5nesumman. Den f\u00f6rste g\u00e4lden\u00e4ren hade allts\u00e5 inte l\u00e5nat ett belopp motsvarande hundra krus olja (utan snarare femtio), och den andre hade inte l\u00e5nat motsvarande hundra tunnor vete (utan i st\u00e4llet \u00e5ttio). Det f\u00f6rvaltaren i s\u00e5 fall g\u00f6r \u00e4r att avst\u00e5 fr\u00e5n en ockerr\u00e4nta p\u00e5 mellan 25 och 50 procent f\u00f6r att i st\u00e4llet vinna omgivningens f\u00f6rtroende och tacksamhet. D\u00e4rmed kan han \u2013 hur m\u00e4rkligt detta vid f\u00f6rsta anblicken \u00e4n synes vara \u2013 bli en f\u00f6rebild f\u00f6r en god f\u00f6rvaltare som vill \u201dv\u00e5rda och v\u00e4rna [skapelsen] med ansvar och vishet\u201d (jfr Dagens b\u00f6n).<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Nionde s\u00f6ndagen efter trefaldighet \u2013 Psalm 8 en nyckeltext<\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Psaltarpsalm 8 \u00e4r en av Bibelns nyckeltexter och en viktig motvikt mot den kristna syndafallstanken. Psalmen sl\u00e5r visserligen fast m\u00e4nniskans litenhet men betonar samtidigt hennes unika st\u00e4llning i f\u00f6rh\u00e5llande till skapelsen. Psalmisten konstaterar att m\u00e4nniskan \u00e4r ett stoftkorn i universum. N\u00e4r vi ser upp mot himmelens stj\u00e4rnor inser vi v\u00e5r d\u00f6dlighet och intighet. Psalmisten n\u00f6jer sig dock inte med detta faktum utan lyfter i klassisk judisk stil fram m\u00e4nniskans ansvar f\u00f6r skapelsen. M\u00e4nniskan har f\u00e5tt en uppgift.<\/p>\n\n\n\n

Det som g\u00f6r Psalm 8 s\u00e5 viktig \u00e4r motiveringen kring detta ansvar. Psalmisten h\u00e4vdar att m\u00e4nniskan skapades n\u00e4stan till en gud. Hon gavs \u00e4ra och h\u00e4rlighet. P\u00e5 hebreiska heter h\u00e4rlighet kavod<\/em>, och just kavod \u00e4r en av de egenskaper som k\u00e4nnetecknar Gud. M\u00e4nniskan har allts\u00e5 f\u00e5tt en del av Gud. Rabbiner brukar koppla kavod och m\u00e4nniskans gudslikhet till de verb som f\u00f6rekommer i Genesis 1: Gud ser, Gud agerar, Gud utv\u00e4rderar, Gud modifierar. Just denna f\u00f6rm\u00e5ga att b\u00e5de g\u00f6ra och analysera och sedan g\u00f6ra nytt och b\u00e4ttre ses som en gudomlig f\u00f6rm\u00e5ga. I kyrkans historia har det funnits perioder d\u00e5 detta budskap f\u00f6rtryckts, och ist\u00e4llet har underkastelse och resignation inf\u00f6r \u00f6det lyfts fram som ideal.<\/p>\n\n\n\n

Om m\u00e4nniskan getts kavod, \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att konstatera att hon inte getts en annan av Guds egenskaper, n\u00e4mligen qadosh<\/em>, helighet. Qadosh f\u00f6rknippas med det som \u00e4r bortom tid och rum, vilket ju m\u00e4nniskan inte \u00e4r. H\u00e4rlighet var oss given men icke helighet.<\/p>\n\n\n\n

Psalm 8 p\u00e5minner oss allts\u00e5 om att vi m\u00e4nniskor \u00e4r b\u00e5de mindre \u00e4n vi hoppas och viktigare \u00e4n vi tror \u2013 och det samtidigt. En v\u00e4ldigt typisk biblisk iakttagelse.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Tionde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 Se upp med kontrasterna!<\/h2>\n\n\n\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m och Mikael Larsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart vad en reflektion p\u00e5 den h\u00e4r bloggen ska ta upp om l\u00e4sningarna p\u00e5 10 e trefaldighet tredje \u00e5rg\u00e5ngen. Det som f\u00f6rst faller en i \u00f6gonen \u00e4r nog Jos 24:16-18 men \u00e4ven kombinationen av den texten med Luk 9:46-48. D\u00e4refter  kommer evangelietexten i sig sj\u00e4lv, medan episteltexten \u00e4r oproblematisk.<\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjar med en kort reflektion om Jos 24:16-18 och forts\u00e4tter med Luk 9:46-48. I avsnittet om evangelietexten behandlas ocks\u00e5 risker med kombinationen av texter i denna \u00e5rg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Denna text \u00e4r en tydlig utmaning. H\u00e4r h\u00e5lls ju befrielsen ur slaveriet i Egypten –  allts\u00e5 det odiskutabelt goda som \u00e4r centralt f\u00f6r b\u00e5de judar och kristna –  n\u00e4ra samman med int\u00e5get i Kanaans land och f\u00f6rdrivandet av folken som redan bodde d\u00e4r. \u00c4ven om detta inte \u00e4r en av de mest v\u00e5ldsamma texterna i Josuaboken  \u00e4r den en av flera texter d\u00e4r religi\u00f6st legitimerat v\u00e5ld framst\u00e5r som gott och riktigt. H\u00e4r finns en risk att vi som kristna f\u00f6rkunnare tar fram stereotyper om den v\u00e5ldsamme gammaltestamentlige guden som kontrasteras mot en god nytestamentlig Gud. Det finns ocks\u00e5 en risk att vi ger f\u00f6rvanskade bilder av att judar ser sig som \u201ddet utvalda folket\u201d eller att vi inte se riskerna med att kristna talar om sig sj\u00e4lva som Guds folk. Inf\u00f6r denna s\u00f6ndag rekommenderar vi d\u00e4rf\u00f6r att den som ska f\u00f6rkunna l\u00e4ser Sebastian Selv\u00e9ns text<\/a> p\u00e5 denna blogg om judarna som \u201ddet utvalda folket\u201d, Anders G\u00f6ranzons<\/a> text om den kristna\/kyrkan som \u201dGuds folk\u201d, samt Thomas Kazens text<\/a> om hur vi kan f\u00f6rst\u00e5 texter om hur folken f\u00f6rdrivs av i deras historiska kontext.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en utmaning f\u00f6r b\u00e5de judar och kristna att skapa strategier f\u00f6r att hantera dessa v\u00e5ldets texter som \u00e4r en del av v\u00e5rt arv.  Vi som vill delta i religionsdialog, judar som kristna, kan enas om att dessa texter normaliserar eller till och med legitimerar det vi f\u00f6rkastar vilket g\u00f6r att vi inte kan undvika att reflektera kring dem. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 l\u00e4ra av varandra. F\u00f6r en kristen inneb\u00e4r det att l\u00e4ra sig att och hur man i judisk tradition samt i nutida judendom f\u00f6rh\u00e5ller sig till dessa texter.<\/p>\n\n\n\n

En grundl\u00e4ggande strategi \u00e4r att se texterna i deras historiska sammanhang. De har tydliga paralleller i andra samtida texter fr\u00e5n andra folk. Det f\u00f6rdrivande av andra som de talar om kan ha sina orsaker ocks\u00e5 i t ex demografiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Texter om att Gud f\u00f6rdriver m\u00e4nniskor handlar om en retorik i en viss historisk situation.<\/p>\n\n\n\n

Texten f\u00e5r p\u00e5minna oss som kristna om det v\u00e5ld som beg\u00e5tts i kristendomens namn. Det handlar om antisemitism men ocks\u00e5 om allt annat som aktualiseras n\u00e4r vi diskuterar vilka statyer som ska v\u00e4ltas och vilka som ska f\u00e5 st\u00e5 kvar. I Jos 24:16-18 st\u00e5r ocks\u00e5 ber\u00e4ttelsen om f\u00f6rdrivandet av andra folk tillsammans med ber\u00e4ttelsen om befrielsen ur slaveriet. Det m\u00e5ste p\u00e5minna oss om hur det i kristen tradition och kultur har varit s\u00e5 att det goda st\u00e5r n\u00e4ra det v\u00e4rsta. Det l\u00e4r t ex ha varit s\u00e5 att n\u00e4r europ\u00e9er kom till det vi kallar Nordamerika och f\u00f6rdrev urbefolkningen f\u00f6r att f\u00e5 ett land och en framtid f\u00f6r sig sj\u00e4lva identifierade de sig sj\u00e4lva med det folk som gick in i det f\u00f6rlovade landet, som i Josuatexten, och urbefolkningen som \u201dden r\u00f6de kanan\u00e9en\u201d som det var legitimt att f\u00f6rdriva f\u00f6r att f\u00e5 det land Gud lovat. <\/p>\n\n\n\n

Lukasversionen av ber\u00e4ttelsen om hur Jesus st\u00e4ller ett barn i centrum som svar p\u00e5 fr\u00e5gan om vem som \u00e4r st\u00f6rst och\/eller fr\u00e4mst inneh\u00e5ller i sig inget antijudiskt. dock finns risken att ber\u00e4ttelser d\u00e4r Jesus framst\u00e5r som annorlunda, som radikal, st\u00e4lls i kontrast mot en mer eller mindre korrekt uppfattad bild av hans judiska samtid. Hur var det med synen p\u00e5 barn i Jesu tid?  Var han unikt god i sitt s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till barn?<\/p>\n\n\n\n

Till detta kommer den m\u00e4rkliga kombinationen av texter p\u00e5 denna s\u00f6ndag d\u00e5 man i v\u00e5r evangeliebok st\u00e4ller samman f\u00f6rdrivandet av andra folk i GT-texten med Jesus som \u00e4r sn\u00e4ll mot barn i evangelietexten. Om evangeliebokskommitt\u00e9n hade velat betona kontinuiteten mellan traditionerna hade man kunnat v\u00e4lja en av de ber\u00e4ttelser d\u00e4r Elia och Elisa uppv\u00e4cker barn fr\u00e5n d\u00f6den (ur 1 Kung 17, 2 Kung 4). Helandet vittnar om Guds makt, men det \u00e4r barnets liv som st\u00e5r i centrum.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got kan s\u00e4gas kort som svar p\u00e5 fr\u00e5gorna om synen p\u00e5 barn i antiken och barnens situation. Lukasevangeliet skrivs sannolikt f\u00f6r en blandad grupp, d\u00e4r Kristustroende judar kan ha ing\u00e5tt men d\u00e4r m\u00e5nga tillh\u00f6rde andra folk. Ber\u00e4ttelsen om Jesus och barnet, om att den minste \u00e4r stor, m\u00e5ste ha fungerat ocks\u00e5 f\u00f6r icke-judar som hade f\u00f6rest\u00e4llningar och sakf\u00f6rh\u00e5llanden i det romerska samh\u00e4llet som sin referensram.<\/p>\n\n\n\n

I den grekisk-romerska antiken var den frie, vuxne mannen normen f\u00f6r m\u00e4nniskan. Slavar, kvinnor och barn stod l\u00e4gre p\u00e5 samh\u00e4llets statusskalor och var inte m\u00e4nniskor fullt ut. Att g\u00f6ra barnet till den st\u00f6rste kan allts\u00e5 tolkas som n\u00e5got som skiljer Jesus fr\u00e5n hela den kulturella kontexten.  Att st\u00e4lla fram barnet som den som \u00e4r stor uttrycker d\u00e5 en sorts motkulturella v\u00e4rderingar, s\u00e4rskilt d\u00e5 den frie vuxne mannen identifierar sig med barnet, g\u00f6r barnet till sin representant. Dessutom stannar det ju inte d\u00e4r, utan Jesus talar om sig sj\u00e4lv som, om vi f\u00f6rst\u00e5r det underf\u00f6rst\u00e5dda, s\u00e4nd av Gud. Att ta emot barnet \u00e4r att ta emot Gud. Jesus identifierar sig enligt Lukasevangeliet med den minste och just s\u00e5 blir den minste stor. H\u00e4r finns en kontrast, men inte specifikt mot det judiska utan mot det som allm\u00e4nt g\u00e4llde. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att p\u00e5minna sig barns konkreta villkor. I det romerska samh\u00e4llet skulle fadern efter barnets f\u00f6rsta levnadsvecka besluta om han skulle g\u00f6ra det till en medlem i familjen eller s\u00e4tta ut det. Barn som \u201dsattes ut\u201d l\u00e4mnades p\u00e5 gatan, ofta p\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r n\u00e5gon kunde plocka upp det, vilket innebar en m\u00f6jlighet att \u00f6verleva men ocks\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga en framtid p\u00e5 en bordell eller som slav i n\u00e5gons hush\u00e5ll. Det finns en viss kritik av seden att s\u00e4tta ut barn ocks\u00e5 bland romerska filosofer. Vissa k\u00e4llor s\u00e4ger att judarna, och senare de kristna, var emot seden att \u201ds\u00e4tta ut\u201d barn. \u00c5r 374 vt f\u00f6rbj\u00f6d kejsar Valentinus I  uts\u00e4ttandet av barn i lag .<\/p>\n\n\n\n

Judarna framst\u00e5r i den h\u00e4r historieskrivningen snarare som de goda, som till skillnad fr\u00e5n romarna inte l\u00e4mnade sina barn p\u00e5 gatan utan tog hand om dem, n\u00e5got som sedan ocks\u00e5 blev praxis bland de kristna. H\u00e4r finns allts\u00e5 snarast en risk att g\u00f6ra romarna, eller antikens m\u00e4nniskor i allm\u00e4nhet, till den m\u00f6rka kontrasten mot vilken Jesus lyser. Fr\u00e5gan \u00e4r den \u00e5terkommande om hur vi kan ta st\u00e4llning f\u00f6r n\u00e5got, gl\u00e4dja oss \u00f6ver positiva f\u00f6r\u00e4ndringar, st\u00e5 f\u00f6r det vi st\u00e5r f\u00f6r, utan att g\u00f6ra det mot en bakgrund av den m\u00f6rke andre.<\/p>\n\n\n\n

Vilka f\u00f6rest\u00e4llningar som storhet m\u00e5ste utmanas idag?<\/h3>\n\n\n\n

Detta betyder inte att tona ner det radikala i evangelietexten. Visst st\u00e5r Jesusorden om den minste som den som \u00e4r stor, illustrerat av ett barn, i kontrast till v\u00e4rderingen att det \u00e4r den frie vuxne mannen som \u00e4r M\u00e4nniskan. Samtidigt handlar det sammanhang d\u00e4r den korta ber\u00e4ttelsen st\u00e5r inte om hur vi ska behandla barn. Den st\u00e5r i ett sammanhang som handlar om Jesus som en annorlunda Messias, om ett l\u00e4rjungaskap som inte \u00e4r vad l\u00e4rjungarna v\u00e4ntar sig. Allt detta h\u00f6r samman med Jesu vision av Guds rike, dr\u00f6mmen om en annan v\u00e4rld, med andra normer \u00e4n de som nu r\u00e5der, normer som p\u00e5 ett f\u00f6regripande s\u00e4tt ska f\u00f6rverkligas i f\u00f6rsamlingen till exempel n\u00e4r barnet blir Jesu representant och bilden av den sanna storheten.<\/p>\n\n\n\n

Vilka f\u00f6rest\u00e4llningar om storhet m\u00e5ste utmanas idag? Vilka f\u00f6rest\u00e4llningar om m\u00e4nniskan m\u00e5ste utmanas idag? Barns utsatthet, att barn utnyttjas och far illa genom vuxnas handlanden eller underl\u00e5tenheter, g\u00f6r att bilden av barnet som den minste som \u00e4r st\u00f6rst fortfarande fungerar som en bild f\u00f6r v\u00e5r l\u00e4ngtan efter en annorlunda v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

Vi kan ocks\u00e5 ge andra exempel.  I en artikel om teologi och demenssjukdom, om att g\u00f6ra teologi utifr\u00e5n de demenssjukas perspektiv, lyfter den danske teologen Johannes Nissen fram att v\u00e5rt samh\u00e4lle kan beskrivas som ett \u201dhyperkognitivt samh\u00e4lle\u201d, d\u00e4r en v\u00e4lfungerande hj\u00e4rnverksamhet och f\u00f6rm\u00e5gan att vara ekonomiskt produktiv ger en m\u00e4nniska hennes v\u00e4rdighet. Detta drabbar demenssjuka (och andra) som inte har dessa f\u00f6rm\u00e5gor.  Ska v\u00e5r ber\u00e4ttelse om hur Jesus reagerar p\u00e5 v\u00e5ra diskussioner om vem som \u00e4r st\u00f6rst ocks\u00e5 finnas i en variant d\u00e4r han st\u00e4ller den Alzheimerssjuke bredvid sig och s\u00e4ger \u201dDen som tar emot \u2026.\u201d? Men d\u00e5 l\u00e4mnar vi det som st\u00e5r i fokus p\u00e5 den h\u00e4r bloggen.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns en l\u00e4ngre version av texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Elfte s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 knepig sammanst\u00e4llning av texter<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sammanst\u00e4llningen av texter inf\u00f6r den h\u00e4r s\u00f6ndagen \u00e4r ytterst knepig, f\u00f6r att inte s\u00e4ga subtilt f\u00f6rr\u00e4disk. Tanken \u00e4r helt s\u00e4kert att belysa tematiken (tro och liv) ur ett f\u00f6rmodat kristet perspektiv, vilket genom textsammanst\u00e4llningen st\u00e4lls i kontrast till israelitisk religion under f\u00f6rsta templets tid (kritik mot strukturella or\u00e4ttvisor i kombination med kulten i Jesaja) och judisk fromhet under andra templets tid (kritik mot skriftl\u00e4rda och faris\u00e9er i Matteus). Mot detta st\u00e4lls Jesu undervisning om att inte g\u00f6ra saker f\u00f6r syns skull utan vara \u00f6dmjuk och Jakobsbrevets betoning av r\u00e4tt handling.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r lurar alla gamla antijudiska stereotyper och schabloner i vassen. Judar: giriga, lagiska och sj\u00e4lvr\u00e4ttf\u00e4rdiga ritualister. Kristna: \u00f6dmjuka tj\u00e4nare som handlar utifr\u00e5n goda och r\u00e4tta motiv. Jakobstexten \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda t\u00e4nkt att balansera upp den teologiska slagsidan, men riskerar att f\u00f6rv\u00e4rra situationen. I vulg\u00e4rversionen av luthersk soteriologi \u00e4r goda g\u00e4rningar f\u00f6r att bli <\/em>fr\u00e4lst en styggelse medan samma goda g\u00e4rningar som ett resultat av fr\u00e4lsningen <\/em>\u00e4r andens frukt. Med det rastret kan ocks\u00e5 Jakobstexten l\u00e4sas kvasipaulinskt och faris\u00e9er (l\u00e4s: judar) och hela Israels folk blir exempel p\u00e5 hur illa det g\u00e5r n\u00e4r man f\u00f6ljer lagen av yttre motiv (fel) och inte som resultat av omv\u00e4ndelse och inre f\u00f6rvandling (r\u00e4tt). Min egen och tidigare generationer kanske drar sig till minnes Hugo Odebergs lilla skrift, Fariseism och kristendom<\/em> som l\u00e4mnar den best\u00e5ende bilden av faris\u00e9er (l\u00e4s: judar) och fariseiska kristna som dresserade djur, vars goda handlingar \u00e4r v\u00e4rdel\u00f6sa. Med s\u00e5dana perspektiv kan Jakobsbrevet tal om att g\u00f6ra <\/em>efter att ha blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, fusioneras med Paulus \u201dKristi lag\u201d och pressas in i den r\u00e4tta ordningen. Predikanten kanske ocks\u00e5 noterar att Jakobs g\u00f6rare inte bli fr\u00e4lsta genom sina handlingar utan bara saliga.<\/p>\n\n\n\n

Jag riskerar nu att raljera, men det \u00e4r sj\u00e4lvironi, f\u00f6r jag minns hur jag sj\u00e4lv kunde predika i min riktigt gr\u00f6na ungdom \u2013 i rent of\u00f6rst\u00e5nd. Och n\u00e4r konfession och tradition l\u00e4gger sina tunga, v\u00e5ta filtar \u00f6ver historisk forskning och texttolkning s\u00e5 kr\u00e4vs ibland en del verktyg f\u00f6r att kravla sig upp och ut. Det visar sig att Jesaja inte <\/em>d\u00f6mer ut offerkulten (se Eidevalls tidigare text om profetisk kultkritik), att skriftl\u00e4rda och faris\u00e9er inte <\/em>var speciellt sj\u00e4lvr\u00e4ttf\u00e4rdiga hycklare (se Bengtssons tidigare text om faris\u00e9erna), men att samtliga textf\u00f6rfattare st\u00e5r i en judisk tradition av internkritik, d\u00e4r man kritiserar den egna ekonomiska, politiska, och\/eller religi\u00f6sa eliten f\u00f6r maktmissbruk och dubbelmoral. Teori och praktik (tro och liv om vi s\u00e5 vill) m\u00e5ste h\u00e4nga samman och n\u00e4r s\u00e5 inte \u00e4r fallet blir omgivningens dom h\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Predikanten har allts\u00e5 god t\u00e4ckning i texterna f\u00f6r en socialt och politiskt orienterad predikan. Det g\u00e4ller bara att inte frestas av traditionens stereotypa nidbilder av \u201dden andre\u201d f\u00f6r att m\u00e5la upp en m\u00f6rk fond mot vilken Jesus och de kristna framst\u00e5r som s\u00e5 mycket ljusare och b\u00e4ttre. F\u00f6r det handlar om intern maktkritik. Ocks\u00e5 Matteus vinklade version av Jesu kritik av den egna eliten h\u00f6r till ett sammanhang d\u00e4r Jesusanh\u00e4ngarna \u00e5tminstone delvis identifierar sig med sina motst\u00e5ndare \u2013 de delar samma lag, samma skrift, samma f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld, samma symboliska universum.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gorna om hur tro och liv h\u00e4nger samman visar sig allts\u00e5 vara moraliska snarare \u00e4n soteriologiska, \u00e5tminstone i sn\u00e4v mening. I vid mening avg\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s m\u00e4nniskans beteenden hennes \u00f6verlevnad, b\u00e5de som individ och art, vilket blir sm\u00e4rtsamt tydligt under pandemier och klimatkris. I vilket fall kan evangelietexten idag l\u00e4sas som en uppmaning till en radikal nedmontering av hierarkiska strukturer i den egna gruppen och det egna samh\u00e4llet, f\u00f6r att undvika den dubbelmoral, det maktmissbruk och de or\u00e4ttvisor som ofta frodas n\u00e4r de med pengar och makt ges m\u00f6jlighet att utnyttja sina positioner och de med inflytande \u00e4gnar sig \u00e5t mer snack \u00e4n verkstad.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Elfte s\u00f6ndagen efter trefaldighet \u2013 Gn\u00e4llande psalmister f\u00e5r vi alla bli<\/h2>\n\n\n\n

Av Ulf Lindgren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Psaltarens psalm 143 \u00e4r exempel p\u00e5 en hel grupp psalmer i Psaltaren d\u00e4r det klagas och gn\u00e4lls. Gud ifr\u00e5gas\u00e4tts. Psalmisterna anklagar Gud f\u00f6r att sova, f\u00f6r att ha rest bort, f\u00f6r att ha gl\u00f6mt sitt l\u00f6fte om beskydd. Ofta har dessa klagopsalmer uppfattats som lite pinsamma, naiva och barnsliga. Inte kan man v\u00e4l bete sig som ett gn\u00e4lligt barn inf\u00f6r Gud? Ist\u00e4llet har kristendomen efter Konstantin b\u00f6rjat anv\u00e4nda bilder av Gud s\u00e5som kejsare och herre, inf\u00f6r vilken vi ska buga och vara lydiga.<\/p>\n\n\n\n

Just Psaltarens klagopsalmer har d\u00e4rf\u00f6r ofta f\u00f6rvandlats till en skatt som vi gr\u00e4vt ner. Kyrkan har ofta gl\u00f6mt att Bibelns Gud inte \u00e4r n\u00e5gon som ober\u00f6rd betraktar allt fr\u00e5n ovan. Den Gud Jesus talar om och gestaltar \u00e4r inte n\u00e5gon som vill ha avst\u00e5nd utan n\u00e4rhet. N\u00e4r vi i evangelierna m\u00f6ter m\u00e4nniskor som vill r\u00f6ra vid Jesus, ropar p\u00e5 honom, eller \u00e4nnu v\u00e4rre klagar och gn\u00e4ller p\u00e5 honom, ser vi det ofta som uttryck f\u00f6r n\u00e5got lite primitivt och barnsligt. F\u00e5 \u00e4r de predikningar som uppmuntrar oss att efterlikna de gn\u00e4llande bibliska gestalterna. Ist\u00e4llet ska vi stoiskt bita ihop eller l\u00e5ta bli att st\u00f6ra Gud med v\u00e5ra sm\u00e5 problem.<\/p>\n\n\n\n

Men relationen mellan m\u00e4nniska och Gud baseras inte p\u00e5 tyst resignation. Bibeln vill l\u00e4ra oss att tala med<\/strong> Gud och inte om<\/strong> Gud. Psaltarens klagopsalmer vill hj\u00e4lpa oss att v\u00e5ga g\u00f6ra just detta. V\u00e5ga tala \u00f6ppenhj\u00e4rtigt med Gud. V\u00e5ga sitta p\u00e5 en b\u00e4nk tillsammans med Gud och tala som till en v\u00e4n om det som \u00e4r viktigt i livet, som jesuiterna brukar s\u00e4ga.<\/p>\n\n\n\n

Den n\u00e4rhet till Gud och den l\u00e4ngtan efter Guds n\u00e4rvaro som klagopsalmerna uttrycker beh\u00f6ver vi som troende st\u00e4ndigt \u00e5terv\u00e4nda till. Psalmerna p\u00e5minner oss om att det som g\u00f6r ont inte i f\u00f6rsta hand \u00e4r motg\u00e5ngar eller sjukdomar utan just \u00f6vergivenhet. Och n\u00e4r k\u00e4nslan av absolut meningsl\u00f6shet infinner sig, d\u00e5 f\u00e5r vi ropa p\u00e5 Gud. Gn\u00e4llande psalmister f\u00e5r vi alla bli.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Tolfte s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 M\u00e4nniskan r\u00e5r \u00f6ver sina egna regler<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 den h\u00e4r s\u00f6ndagen \u00e4r sammanst\u00e4llningen av texter subtil. Markustexten deklarerar en syn p\u00e5 sabbaten som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att vara ursprunglig och som st\u00e4lls mot faris\u00e9ernas. F\u00f6rbundsbokens (2 Mos 21\u201323) anvisning om sabbats\u00e5r och veckosabbat (2 Mos 23:10\u201312) inneh\u00e5ller sociala komponenter (omsorg om fattiga, slavar och djur). Det kan vara l\u00e4tt att g\u00e5 i f\u00e4llan och f\u00f6resl\u00e5 att \u201djudarna\u201d missf\u00f6rst\u00e5tt syftet med sin egen sabbat, vilket Jesus f\u00f6rst\u00e5s kom f\u00f6r att r\u00e4tta till. Samtidigt ligger episteltexten d\u00e4r med sitt avvisande av omsk\u00e4relsen och en och annan kan nog undra om inte sabbaten ocks\u00e5 \u00e4r \u201davskaffad\u201d f\u00f6r kristna och om inte Jesus signalerar det i evangelieber\u00e4ttelsen.<\/p>\n\n\n\n

Paulus drastiska s\u00e4tt att uttrycka sig om lagen i allm\u00e4nhet och omsk\u00e4relsen i synnerhet har diskuterats flera g\u00e5nger tidigare i den h\u00e4r bloggen. Det \u00e4r ganska tydligt att Paulus anser att de icke-judiska jesustroende m\u00e4nnen i Galatien inte f\u00e5r pressas till omsk\u00e4relse utan ska r\u00e4knas som fullt ut delaktiga i Guds f\u00f6rbund (dvs f\u00f6rbundet med det judiska folket) utan anpassning till vissa av de specifika levnadsregler som Toran tillhandah\u00f6ll \u2013 omsk\u00e4relse och f\u00f6rmodligen vissa renhets- och sabbatsregler. D\u00e4rut\u00f6ver vet vi inte s\u00e4kert, men det mesta talar f\u00f6r att Paulus ans\u00e5g som sj\u00e4lvklart att judiska jesustroende fortsatte att leva enligt judisk livsstil. Allt handlade ju i Paulus f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld om en kort mellantid, i v\u00e4ntan p\u00e5 Messias \u00e5terkomst.<\/p>\n\n\n\n

Men evangelieber\u00e4ttelsen utspelas bland judar i judiska omr\u00e5den. Jesus och hans motst\u00e5ndare delar f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld. Till den h\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s att veckosabbat och sabbats\u00e5r hade en social funktion \u2013 de var till f\u00f6r m\u00e4nniskan. Id\u00e9er om att Jesus p\u00e5 olika s\u00e4tt skulle implicera den judiska lagens avskaffande genom sitt beteende och sina konflikter h\u00f6r till en teologisk tradition som sedan l\u00e4nge passerat b\u00e4st-f\u00f6re datum, \u00e4ven om den fortfarande g\u00f6r sig g\u00e4llande ibland.<\/p>\n\n\n\n

en brytningstid<\/h3>\n\n\n\n

Idag vet vi ganska mycket om situationen mot slutet av andra templets tid, den period som ocks\u00e5 rymmer Jesu korta verksamhet. Olika grupperingar konkurrerade med varandra i sina uttolkningar av Toran. Lagens praktiska till\u00e4mpning kr\u00e4vde tolkning och nya situationer och behov triggade ibland innovativa utl\u00e4ggningar. Det vi kallar \u201dlagen\u201d, Toran, s\u00e5gs fr\u00e5n b\u00f6rjan som v\u00e4gledning, mer formativ \u00e4n normativ, om vi f\u00e5r f\u00f6renkla lite. Den anv\u00e4ndes knappast som lagbok vid r\u00e4ttsskipning, utan fungerade mer som v\u00e4gledning i ett s\u00e4tt att t\u00e4nka och i. Toran gjorde m\u00e4nniskor r\u00e4ttvisa och kalibrerade deras moraliska kompass. Under inflytande av grekiska och romerska syns\u00e4tt p\u00e5 lag som konstitution och juridik s\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras l\u00e5ngsamt judiska f\u00f6rst\u00e5elser och till\u00e4mpningar av Toran.<\/p>\n\n\n\n

Jesus och de allra tidigaste jesusanh\u00e4ngarna befinner sig i denna brytningstid. N\u00e4r Jesus i ett annat sammanhang diskuterar exemplet med f\u00e5ret i gropen s\u00e5 \u00e4r det ett skolexempel som f\u00f6rekommer s\u00e5v\u00e4l i tidigare texter fr\u00e5n D\u00f6da Havet (ess\u00e9erna i Qumran) och i senare rabbinska texter (Mishna och Tosefta). Det romerska Palestina var f\u00f6rst\u00e5s inte osedvanligt rikt p\u00e5 h\u00e5l \u2013 ett m\u00e5nlandskap som sm\u00e5boskapen ideligen trillade ner i. Exemplet diskuteras inte f\u00f6r att det representerade det vanligaste eller viktigaste problemet, utan f\u00f6r att i den h\u00e4r milj\u00f6n och med en formativ f\u00f6rst\u00e5else av Toran s\u00e5 l\u00e4r man principer genom att diskutera stiliserade exempel. I F\u00f6rbundsboken finner vi n\u00e5got liknande med oxen som st\u00e5ngas och mannen som under slagsm\u00e5l med n\u00e5gon annan st\u00f6ter till en kvinna s\u00e5 hon f\u00e5r missfall. Det var knappast de vanligaste olycksh\u00e4ndelserna men fungerade f\u00f6r att resonera principiellt och r\u00e4ttvist.<\/p>\n\n\n\n

I Markustexten handlar det varken om f\u00e5r eller om oxar, utan om l\u00e4rjungarna som rycker av ax och \u00e4ter. Varf\u00f6r skulle inte faris\u00e9erna betrakta detta som till\u00e5tet? F\u00f6rslagen har varit m\u00e5nga, alltifr\u00e5n att l\u00e4rjungarna vandrar l\u00e4ngre \u00e4n till\u00e5tet p\u00e5 sabbaten (men hur kan d\u00e5 faris\u00e9erna se dem?) till att de trampar ner s\u00e4den (men det skulle inte ha varit okey en tisdag heller). Den enklaste f\u00f6rklaringen \u00e4r antagligen att budet att tillreda mat i f\u00f6rv\u00e4g, f\u00f6re sabbaten, av somliga nyligen utvidgats till ett f\u00f6rbud mot en \u00e4ldre sedv\u00e4nja att \u00e4ta s\u00e5dant man hittade i naturen. Den h\u00e4r striktare tolkningen av f\u00f6rbudet mot matlagning verkar ha uppkommit vid ungef\u00e4r denna tid, men var knappast allm\u00e4nt accepterad.<\/p>\n\n\n\n

st\u00e4lla in den moraliska kompassen<\/h3>\n\n\n\n

S\u00e5dana \u00f6verv\u00e4ganden r\u00f6r sig i sk\u00e4rningspunkten mellan en syn p\u00e5 Toran som formativ v\u00e4gledning och normativ juridik. Med tiden tar ett mer juridiskt syns\u00e4tt \u00f6ver, p\u00e5verkat av grekisk och romersk lag. I rabbinska texter ser vi hur avvikelser fr\u00e5n lagen m\u00e5ste motiveras med att andra bud v\u00e4ger tyngre \u2013 redan Matteus har liknande tendenser. Men p\u00e5 Jesu tid \u00e4r diskussionerna om Torans tolkning i stor utstr\u00e4ckning en fr\u00e5ga om att st\u00e4lla in den moraliska kompassen. Det h\u00e4r \u00e4r inte en skiljelinje mellan Jesus och hans motst\u00e5ndare eller mellan judar och kristna. Det \u00e4r en skillnad mellan \u00e5 ena sidan tidig judendom och den tidigaste jesusr\u00f6relsen, \u00e5 andra sidan en senare utveckling som drabbar b\u00e5de judar och kristna.<\/p>\n\n\n\n

Med en senare tids glas\u00f6gon kan Markus Jesusgestalt l\u00e5ta bra slarvig och nonchalant n\u00e4r han skyller p\u00e5 kung David f\u00f6r sina l\u00e4rjungars beteende: David \u00e5t och gav ocks\u00e5 sina mannar otill\u00e5ten mat n\u00e4r han var hungrig. Men slutsatsen, att sabbaten \u00e4r till f\u00f6r m\u00e4nniskan och inte tv\u00e4rtom, skulle f\u00f6rmodligen m\u00e5nga av Jesu kritiker ha h\u00e5llit med om. Och med en syn p\u00e5 Toran som formativ v\u00e4gledning s\u00e5 blir varken Davids eller l\u00e4rjungarnas handlingar s\u00e4rskilt problematiska. F\u00f6rst med en normerande syn uppst\u00e5r behovet att r\u00e4ttf\u00e4rdiga beteenden och handlingar som grundas p\u00e5 sunt f\u00f6rnuft med konkurrerande lagar och juridiska argument.<\/p>\n\n\n\n

Slutsatsen, \u201dAllts\u00e5 \u00e4r m\u00e4nniskosonen herre ocks\u00e5 \u00f6ver sabbaten\u201d, \u00e4r mycket omdiskuterad. Jesus kallas ibland f\u00f6r \u201dm\u00e4nniskosonen\u201d i evangelierna. Men uttrycket \u00e4r ocks\u00e5 vanligt f\u00f6r att beteckna en m\u00e4nniska i allm\u00e4nhet. H\u00e4r \u00e4r det uttryckligen en slutsats (\u201dallts\u00e5\u201d) av f\u00f6reg\u00e5ende utsaga om att sabbaten \u00e4r till f\u00f6r m\u00e4nniskan och inte tv\u00e4rtom. Slutsatsen \u00e4r att m\u00e4nniskan kan avg\u00f6ra hur Torans v\u00e4gledning om sabbaten b\u00e4st tolkas och till\u00e4mpas, inte att Jesus s\u00e4tter sig \u00f6ver Toran!<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan r\u00e5r allts\u00e5 \u00f6ver sina egna regler och Jesu sabbatskonflikter \u00e4r del av en inomjudisk debatt. De tydligaste exemplen idag p\u00e5 liknande konflikter d\u00e4r vi skulle beh\u00f6va en inomsvensk debatt \u00e4r f\u00f6rmodligen migrationsverket och f\u00f6rs\u00e4kringskassan. D\u00e4r tar ofta en normerande och juridisk regelsyn \u00f6ver helt, s\u00e5 till den grad att m\u00e4nniskans behov kan f\u00f6rbises eller betraktas som uttryckligen irrelevant. Utan sunt f\u00f6rnuft havererar den moraliska kompassen totalt. Kanske antyder Markus konfliktber\u00e4ttelse en social och juridisk utmaning f\u00f6r ett samh\u00e4lle i kris?<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Tolfte s\u00f6ndagen efter Trefaldighet – Friheten i Kristus \u2013 inte frihet fr\u00e5n judendomen!<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r vi studerar vilka bibeltexter som i Evangelieboken har knutits till den tolfte s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 d\u00e5 \u00e4mnet \u00e4r \u201dFriheten i Kristus\u201d \u2013 blir det s\u00e4rskilt tydligt att v\u00e5r tradition tenderar att g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00f6rv\u00e4xla <\/em>tv\u00e5 fundamentalt olika f\u00f6reteelser: \u00e5 ena sidan, (i) det som brukar kallas en bristfull skapelse<\/em> eller en fallen v\u00e4rld<\/em>, och, \u00e5 andra sidan (ii) Guds goda och n\u00e5defulla f\u00f6rbund med det judiska folket<\/em>, den relation som kommer till uttryck i och faktiskt \u00e4r sj\u00e4lva f\u00f6ruts\u00e4ttningen och garanten f\u00f6r de gammaltestamentliga texternas tillkomst och bevarande \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 v\u00e5r kristna tro, som ju framv\u00e4xer ur andra templets judendoms tro, traditioner och texter.<\/p>\n\n\n\n

Denna s\u00f6ndag hade kunnat handla om att den kraft som springer fram ur det kristna budskapet kan f\u00f6rm\u00e5 oss att v\u00e4rja oss f\u00f6r meningsl\u00f6shet, \u00f6vergivenhet, skuld och skam. Men av textsammanst\u00e4llningen i Evangelieboken framg\u00e5r det att dess redakt\u00f6rer i st\u00e4llet tydligen anser att det \u00e4r judisk f\u00f6rbundstrohet som \u00e4r det teologiska problem som kristendomen \u00e4r satt att l\u00f6sa \u2013 eftersom s\u00e5 m\u00e5nga av texterna handlar om judiska bruk (shabbat<\/em> och omsk\u00e4relse).<\/p>\n\n\n\n

I boken Evangelieboken i gudstj\u00e4nst och f\u00f6rkunnelse: Homiletiska och liturgiska perspektiv <\/em>(Verbum 2003) framg\u00e5r det tydligt vilken Evangeliebokens bakomliggande teologi \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

Tredje \u00e5rg\u00e5ngen<\/em> handlar tematiskt mycket om frihet fr\u00e5n lagen. [\u2026] Episteln f\u00f6rdjupar fr\u00e5gan om lagen och dess iakttagande i ljuset av Jesu g\u00e4rning; att h\u00e5lla lagen st\u00e4lls i motsats till att tro p\u00e5 Kristus. [\u2026] Det finns f\u00f6rvisso tv\u00e5 v\u00e4gar: omsk\u00e4relsens (lagens) och trons. Men friheten i Kristus inneb\u00e4r att v\u00e4lja trons v\u00e4g, \u201dsom f\u00e5r sitt uttryck i k\u00e4rlek\u201d (5:6) [\u2026]  I relation till \u00f6vriga texter denna \u00e5rg\u00e5ng kompletterar och f\u00f6rdjupar episteln fr\u00e5gest\u00e4llningen om friheten i Kristus som en frihet fr\u00e5n lagen (s. 338).<\/p>\n\n\n\n

Tankeg\u00e5ngen \u00e4r allts\u00e5 att friheten i Kristus framf\u00f6r allt skulle handla om frihet fr\u00e5n den judiska \u201dlagen\u201d, det vill s\u00e4ga ha-Torah<\/em>, det vill s\u00e4ga centrum i judisk tro, det vill s\u00e4ga judendomen. (\u00c4r det inte egentligen en ganska bef\u00e4ngd id\u00e9 \u2013 n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 det \u2013 att den kristna trons huvud\u00e4rende skulle vara att en av v\u00e4rldens numer\u00e4rt sett minsta religioner inte l\u00e4ngre ska f\u00e5 ha n\u00e5gra ut\u00f6vare?)<\/p>\n\n\n\n

Jag har brukat s\u00e4ga och skriva att ers\u00e4ttningsteologins tydligaste avtryck \u00e4r att judendomen g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00e5r kl\u00e4 skott f\u00f6r bristerna i den fallna skapelsen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ers\u00e4ttningsteologin felaktig och farlig, och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi i v\u00e5ra utl\u00e4ggningar vinnl\u00e4gga oss om att undvika den kontrastteologi som har utvecklats under tv\u00e5 \u00e5rtusenden, och som kommer till tydligt uttryck i ovanst\u00e5ende citat. Det \u00e4r \u201d\u00e5nyo\u201d och \u201d\u00e4n som i g\u00e5ngen tid\u201d (Sv. Ps. 39:1) som \u00e4r den naturliga klangbottnen i kristen teologi n\u00e4r den ska beskriva f\u00f6rh\u00e5llandet till Gamla testamentets texter och relationen till det judiska folket \u2013 inte \u201ddet gamla \u00e4r f\u00f6rbi, n\u00e5got nytt har kommit\u201d (2 Kor 5:17) och \u201dse, jag g\u00f6r allt nytt\u201d (Upp 21:5), vilka ju inte \u00e5syftar den judiska traditionen utan denna ofullkomliga tids\u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n

Den enligt mig st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r f\u00f6rkunnaren denna s\u00f6ndag \u00e4r att inte utl\u00e4gga tron p\u00e5 Kristus p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att den uppfattas som en frihet fr\u00e5n judendomen. Kristen tro handlar inte om att vi undg\u00e5r<\/em> att bli judar, utan i st\u00e4llet om att vi undf\u00e5r<\/em> den gudsrelation som f\u00f6re oss \u2013 och j\u00e4mte oss \u2013 har f\u00f6rl\u00e4nats det judiska folket. Som s\u00e5 ofta \u00e4r det psaltarpsalmen som sl\u00e5r an grundtonen och visar v\u00e4gen: \u201dGud h\u00e5ller sina l\u00f6ften, k\u00e4rleksfull i allt han g\u00f6r\u201d (Ps 145:13).<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

13 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 predika (enligt) den gyllene regeln!<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Att framh\u00e4va den egna trosuppfattningens \u00f6verl\u00e4gsenhet p\u00e5 andras bekostnad \u00e4r aldrig bra!<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r s\u00f6ndagens evangelietext \u00e4r extremt kort och oerh\u00f6rt v\u00e4lk\u00e4nd: den gyllene regeln. En g\u00e5ng i tiden var det inte helt ovanligt att kristna predikanter anv\u00e4nde den h\u00e4r texten f\u00f6r att framh\u00e4va kristendomens \u00f6verl\u00e4gsenhet i f\u00f6rh\u00e5llande till s\u00e5v\u00e4l judendomen som andra religioner. Det byggde nog mer p\u00e5 okunskap \u00e4n p\u00e5 illvilja. Inte minst judendomen framst\u00e4lldes som h\u00e4mndlysten j\u00e4mf\u00f6rt med kristendomen.<\/p>\n\n\n\n

I verkligheten finns motsvarigheter till den gyllene regeln i alla religioner. Och bland icke-religi\u00f6sa livs\u00e5sk\u00e5dningar ocks\u00e5, f\u00f6r den delen. Med \u00f6kad kunskap byttes taktiken ut. Ganska m\u00e5nga av oss har f\u00e5tt l\u00e4ra oss att visserligen finns det negativa varianter i andra religioner (g\u00f6r inte <\/em>mot andra s\u00e5dant du inte <\/em>vill att de g\u00f6r mot dig), men bara kristendomen uttrycker den gyllene regeln positivt. \u00d6verl\u00e4gsenheten \u00e4r d\u00e4rmed r\u00e4ddad.<\/p>\n\n\n\n

Detta st\u00e4mmer f\u00f6rst\u00e5s inte heller. Det r\u00e4cker med att s\u00f6ka p\u00e5 Wikipedia<\/a> f\u00f6r att inse att s\u00e5 inte \u00e4r fallet. Nog finns m\u00e5nga \u201dnegativa\u201d varianter, men ocks\u00e5 \u201dpositiva\u201d, inte minst i islam.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom \u00e4r argumentet som s\u00e5dant oh\u00e5llbart. Det g\u00e5r lika bra att v\u00e4nda p\u00e5 hela resonemanget: \u00e4r det inte en svaghet att inte uttryckligen instruera folk att l\u00e5ta bli att behandla varandra illa utan bara be dem vara v\u00e4nliga?<\/p>\n\n\n\n

Nej, att framh\u00e4va den egna trosuppfattningens \u00f6verl\u00e4gsenhet p\u00e5 andras bekostnad \u00e4r aldrig bra! Det finns m\u00e5nga andra saker att predika denna s\u00f6ndag. Den gyllene regeln, till exempel.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

15 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 Var Jesus feminist?<\/h2>\n\n\n\n

Av Helene Egnell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Helene<\/figure>\n\n\n\n

Lukas ber\u00e4ttelse om Jesus hos Maria och Marta var en av dem som tidiga feminister anv\u00e4nde f\u00f6r att argumentera f\u00f6r att Jesus var feminist och st\u00f6dde kvinnors r\u00e4tt till l\u00e4rande och i f\u00f6rl\u00e4ngningen till pr\u00e4st\u00e4mbetet. Sedan kom eftertankens kranka blekhet med insikten att m\u00e5nga kvinnor k\u00e4nt sig f\u00f6ror\u00e4ttade av att Jesus underv\u00e4rderar kvinnors traditionella kompetens.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r litet ironiskt att tv\u00e5 veckor efter den s\u00f6ndag som brukar kallas \u201ddiakonins dag\u201d kommer en text som tycks reducera diakonin till n\u00e5got mindre viktigt \u2013 det grekiska ord som st\u00e5r i grundtexten och som Bibel 2000 \u00f6vers\u00e4tter med \u201dallt hon hade att ordna med\u201d \u00e4r just diakonia.<\/em> Elisabeth Sch\u00fcssler Fiorenza har f\u00f6reslagit att perikopen reflekterar en debatt vid den tid d\u00e5 Lukasevengeliet skrevs om kvinnors roller i husf\u00f6rsamlingarna, som ofta leddes av kvinnor. P\u00e5 Lukas tid var diakonia<\/em> en teknisk term f\u00f6r att presidera vid den eukaristiska m\u00e5ltiden, inklusive ordets f\u00f6rkunnelse. Kanske ville Lukas i sj\u00e4lva verket s\u00e4ga att kvinnor inte ska leda gudstj\u00e4nster, utan sitta tysta och lyssna? Maria framst\u00e4lls ju som en passiv lyssnare i denna text. The Women\u2019s Bible Commentary<\/em> (red Carol A Newsom & Sharon H Ringe, SPCK 1992) behandlar feministiska l\u00e4sningar av denna text f\u00f6r den som vill l\u00e4sa mer.<\/p>\n\n\n\n

Det finns allts\u00e5 ingen anledning att utifr\u00e5n denna text framst\u00e4lla Jesus som en protofeminist i mots\u00e4ttning till en kvinnofientlig judisk omv\u00e4rld. 1971 skrev den katolske teologen Leonard Swidler en inflytelserik text med rubriken \u201dJesus was a feminist\u201d, d\u00e4r han kontrasterade Jesu s\u00e4tt att bem\u00f6ta kvinnor mot kvinnofientliga uttalanden av judiska rabbiner. Texten kom snart att kritiseras av judiska feminister, som p\u00e5pekade att de citat han anv\u00e4nde h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n rabbiner som verkade flera \u00e5rhundraden efter Jesus, och som hellre borde ha j\u00e4mf\u00f6rts med motsvarande kvinnofientliga citat fr\u00e5n kyrkof\u00e4derna.<\/p>\n\n\n\n

Jesu samtid, den judiska s\u00e5v\u00e4l som den hellenistiska, var patriarkal. Men det finns inget f\u00f6rbud i Tora mot att kvinnor skulle f\u00e5 undervisning. L\u00e4rda kvinnor var visserligen undantag i den judiska traditionen, men i Talmud finns flera kvinnor som citeras \u2013 den mest k\u00e4nda av dem \u00e4r kanske Bruriah som verkade under \u00e5rhundradet efter andra templets f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Jesus s\u00e4ger att Maria har valt det som \u00e4r b\u00e4st talar han som en judisk l\u00e4rd, som menar att hans fr\u00e4msta plikt \u00e4r att studera Skriften. De som i v\u00e5ra dagar mest lever upp till den plikten \u00e4r de ultraortodoxa \u2013 men de uppskattar \u00e5tminstone att deras hustrur m\u00f6jligg\u00f6r det genom att ordna med allt det praktiska\u2026<\/p>\n\n\n\n

Vill man predika feministiskt \u00f6ver denna text g\u00e4ller det allts\u00e5 att komplicera saker en smula, att f\u00f6ra samman det med de andra ber\u00e4ttelserna om Marta och Maria kan vara en ing\u00e5ng, eller att lyfta kvinnogestalter fr\u00e5n Bibelns b\u00e5da delar. Ett annat grepp kunde vara att fundera \u00f6ver hur vi h\u00e5ller ihop begreppet diakoni s\u00e5 att det integrerar den praktiska omsorgen med ordets f\u00f6rkunnelse.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Den helige Mikaels dag \u2013 vikten av f\u00f6rundran i religionsm\u00f6tet<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Merparten av de texter som kommenteras p\u00e5 denna blogg uppfattas nog av de flesta som sv\u00e5ra att tolka och till\u00e4mpa, i synnerhet om vi \u00e4r m\u00e5na om att tala v\u00e4l om den judiska traditionen och det judiska folket. Men vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma att det ju finns l\u00e5ngt fler bibeltexter som blottl\u00e4gger de starka banden b\u00e5de mellan de tv\u00e5 delarna av den kristna Bibeln, och mellan de judiska och kristna trostraditionerna.<\/p>\n\n\n\n

En av de bibeltexter som, med Tomas Transtr\u00f6mers ofta citerade ord, f\u00f6rm\u00e5r \u00f6ppna inom oss \u201dvalv bakom valv o\u00e4ndligt\u201d \u00e4r patriarken Jakobs ord i Betel (v. 16f.):<\/p>\n\n\n\n

\u201dSannerligen Herren \u00e4r p\u00e5 denna plats, och jag visste det inte \u2026 Detta \u00e4r en plats som v\u00e4cker b\u00e4van, det m\u00e5ste vara Guds boning, h\u00e4r \u00e4r himlens port.\u201d – Akhen jesh ADONAJ ba-maqom ha-zeh we-anokhi lo jada\u2019ti \u2026 mah-nora ha-maqom ha-zeh, ein zeh ki im-beit Elohim, we-zeh sha\u2019ar ha-shamajim<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Ofta frestas vi att dra gr\u00e4nser f\u00f6r Guds n\u00e4rvaro, men denna text kan p\u00e5minna oss om att inte ens en gammaltestamentlig patriark faktiskt vet allt om \u201dvem Gud \u00e4r, \u2026 vad Gud \u00e4r, \u2026 var Gud \u00e4r\u201d (jfr Sv.Ps. 38:1\u20133). Detta borde st\u00e4mma till eftertanke och \u00f6dmjukhet.<\/p>\n\n\n\n

 I de rabbinska tolkningarna av detta kapitel betonas det ofta att \u00e4nglarna p\u00e5 trappan mellan himmel och jord gick \u201dupp\u00e5t och ned\u00e5t\u201d (v. 12: \u2019olim we-jordim<\/em>), och rabbinerna fr\u00e5gar sig varf\u00f6r \u00e4nglarna inte f\u00f6rst kom ned (fr\u00e5n himlen) och sedan \u00e5terv\u00e4nde upp (tillbaka till himlen). Det svar som rabbinerna ger \u00e4r att \u00e4nglarna redan befinner sig mitt ibland oss, men att vi inte alltid ser dem. Det \u00e4r denna insikt \u2013 att de som p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt b\u00e4r bud om Guds goda vilja och v\u00e4sen redan finns i v\u00e5r mitt \u2013 som f\u00e5r Jakob att utbrista att Gud \u00e4r p\u00e5 denna plats, och att platsen d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en Guds boning och en port till himlen. (Samma ordning p\u00e5 de tv\u00e5 verben finner vi i evangelietexten som citerar den gammaltestamentliga texten, se Joh 1:51: \u201dni skall f\u00e5 se himlen \u00f6ppen och Guds \u00e4nglar stiga upp och stiga ned [grek. anabainontas kai katabainontas<\/em>] \u2026\u201d)<\/p>\n\n\n\n

Under mina tio \u00e5r i Jerusalem kom denna text alltmer att bli en p\u00e5minnelse om betydelsen av f\u00f6rundran<\/em> i religionsm\u00f6tet, s\u00e5 att vi \u2013 likt Jakob i dagens text \u2013 kan f\u00e5 nya insikter n\u00e4r vi kommer till nya platser, och s\u00e5 att vi n\u00e4r vi l\u00e4mnar platsen \u2013 \u00e5terigen likt Jakob i dagens text \u2013 kan utbrista \u201dSannerligen, Herren \u00e4r p\u00e5 denna plats, och jag visste det inte!\u201d D\u00e5 kan dialogen bli en Deolog: i m\u00f6tet med den Andre m\u00f6ter jag inte bara en representant f\u00f6r annan religi\u00f6s tradition \u2013 det berikar \u00e4ven min egen religi\u00f6sa f\u00f6rst\u00e5else. Utan den Andre blir min kristna tro fattigare.<\/p>\n\n\n\n

Religionsteologen Paul F. Knitter <\/a>\u00e5terkommer ofta till betydelsen av att finna den r\u00e4tta balansen mellan det universella och det partikul\u00e4ra i den kristna tron: <\/p>\n\n\n\n

\u201cWe Christians believe that God is defined by Jesus; but that does not mean, it cannot mean, that God is confined by Jesus. If we stress the particularity of Jesus and forget the universality of God, we make Jesus into an idol<\/em>”<\/p>\n\n\n\n

Med andra ord, syftet med v\u00e5r kontinuerliga kristologiska reflexion \u2013 som ju avser allt det vi ber, s\u00e4ger, sjunger, skriver, m\u00e5lar, tons\u00e4tter och p\u00e5 andra s\u00e4tt skapar om Jesus fr\u00e5n Nasaret \u2013 \u00e4r inte att avh\u00e4nda andra m\u00e4nniskor deras gudsupplevelser, utan att s\u00e4tta ord p\u00e5 v\u00e5ra egna. <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Den helige Mikaels dag, evangelietexten \u2013 Jesus binder samman Gud och m\u00e4nniskor<\/h2>\n\n\n\n

Av Hanna Stenstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I sin kommentar till Mikaelidagens gammaltestamentliga l\u00e4sning ger Jesper Svartvik oss tillg\u00e5ng till den rabbinska tolkningen av texten, och till en kristen tolkning rotad i erfarenheter av faktiska erfarenheter av religionsdialog. Svartvik ger oss d\u00e4r ocks\u00e5 del av ett m\u00f6jligt s\u00e4tt att f\u00f6rena kristen tro med ett erk\u00e4nnande av att de olika religi\u00f6sa traditionerna ger m\u00e4nniskor kunskap om Gud och m\u00f6jlighet att leva i gemenskap med Gud.<\/p>\n\n\n\n

I sin kommentar ber\u00f6r han kort evangelietexten, Joh 1:47-51 och synligg\u00f6r sambandet mellan evangelietexten och 1 Mos 28:10-17. I min kommentar vill jag rikta fokus mot en annan del av textens bildspr\u00e5k: trappan (stegen i \u00e4ldre bibel\u00f6vers\u00e4ttningar) och att M\u00e4nniskosonen identifieras som denna trappa. Vi ser allts\u00e5 hur den grupp d\u00e4r Johannesevangeliet formades \u00e4r djupt f\u00f6rankrad i judisk tradition: de som l\u00e4ser texten eller h\u00f6r den l\u00e4sas f\u00f6rv\u00e4ntas kunna associera till 1 Mos 28:19-17 eller i alla fall till sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen om Jakobs dr\u00f6m. Ofta framst\u00e5r ju Johannesevangeliet som ett problem f\u00f6r judisk-kristen dialog, d\u00e5 det inneh\u00e5ller s\u00e5 grova texter om \u201djudarna\u201d, n\u00e5got som ocks\u00e5 behandlas p\u00e5 annat st\u00e4lle<\/a> p\u00e5 denna blogg. Men Johannesevangeliet \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen djupt pr\u00e4glat av Hebreiska bibeln och av tidigjudiskt t\u00e4nkande. Detta \u00e4r ju inte n\u00e5gon mots\u00e4ttning: n\u00e4r en grupp splittras och n\u00e4r m\u00e4nniskor som har mycket gemensamt blir oense om n\u00e5got mycket v\u00e4sentligt blir konflikten ofta som allra h\u00e5rdast.<\/p>\n\n\n\n

Till bilden av Johannesevangeliet som utmaning f\u00f6r kristna som bejakar att Gud m\u00f6ter m\u00e4nniskor i olika religi\u00f6sa traditioner h\u00f6r ju ocks\u00e5 den genomg\u00e5ende dualistiska v\u00e4rldsbilden d\u00e4r en h\u00f6g och exkluderande kristologi \u00e4r en v\u00e4l integrerad del. Det \u00e4r Jesus som \u00e4r v\u00e4rldens ljus, livets br\u00f6d, den som g\u00f6r Gud n\u00e4rvarande p\u00e5 jorden. Han \u00e4r Ordet som blev m\u00e4nniska s\u00e5 att m\u00e4nniskor kunde se Guds h\u00e4rlighet. Joh 1:51 kan l\u00e4sas som ett tydligt uttryck f\u00f6r den \u00f6vertygelsen: han \u00e4r trappan mellan jord och himmel, f\u00f6rbindelsen mellan m\u00e4nniskor, m\u00e4nniskornas v\u00e4rld, och Gud.  I Joh 1:51 har vi allts\u00e5 ett exempel p\u00e5 hur tidiga kristna talade, skrev och skapade om Jesus fr\u00e5n Nasaret, f\u00f6r att anknyta \u00e4n en g\u00e5ng till Svartviks text.<\/p>\n\n\n\n

Begreppet \u201dM\u00e4nniskosonen\u201d och dess bakgrund och m\u00f6jliga betydelser behandlades i kommentaren till Kristi Himmelf\u00e4rdsda<\/a>g. Det anv\u00e4nds i Joh 1:51 p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n i de tre andra bibliska evangelierna, d\u00e4r vi m\u00f6ter honom som den heml\u00f6se, den lidande och som domaren p\u00e5 Yttersta dagen. I de andra evangelierna finns ocks\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r \u201dM\u00e4nniskosonen\u201d inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis syftar p\u00e5 just Jesus fr\u00e5n Nasaret utan ocks\u00e5 kan syfta p\u00e5 m\u00e4nniskan i allm\u00e4nhet eller p\u00e5 en tidigkristen gemenskap som kollektiv. Jag har sv\u00e5rt att se att n\u00e5gon av dessa tolkningsm\u00f6jligheter i Joh 1:51, samtidigt som detta att M\u00e4nniskosonen i Joh 1:51 m\u00e5ste tolkas som Jesus beror p\u00e5 sammanhanget, allts\u00e5 Johannesevangeliet som helhet, och p\u00e5 kristen tolkningstradition.<\/p>\n\n\n\n

Med bilden av M\u00e4nniskosonen som trappan d\u00e4r \u00e4nglar g\u00e5r upp och ner mellan jord och himmel kan allts\u00e5 Johannesevangeliet skapa \u00e4nnu en bild av Jesus som den som binder samman Gud och m\u00e4nniskor, denna v\u00e4rld och Gud. Detta \u00f6ppnar f\u00f6r exkluderande kristna tolkningar, d\u00e4r han och bara han \u00e4r \u201dtrappan\u201d, en tolkning som kan vara den som g\u00e4llde f\u00f6r dem som skapade bilden, skrev texten och h\u00f6rde den l\u00e4sas. Inf\u00f6r predikan p\u00e5 Mikaelidagen 2020 blir d\u00e4rf\u00f6r Svartviks korta kommentar till texten och de tolkningar han lyfter fram \u2013 fr\u00e5n rabbinsk judendom och nutida religionsdialog \u2013 en viktig p\u00e5minnelse om att den bilden som alla bilder \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r st\u00e4ndig nytolkning.<\/p>\n\n\n\n

Den som ska predika denna s\u00f6ndag kan v\u00e4lja att l\u00e4gga fokus p\u00e5 \u00e4nglarna och p\u00e5 hur vi m\u00e4nniskor kan erfara Guds n\u00e4rvaro i v\u00e4rlden p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, med all \u00f6ppenhet f\u00f6r att v\u00e5ra erfarenheter och v\u00e5ra anspr\u00e5k p\u00e5 att ha sett Gud i ber\u00e4ttelsen som Jesus fr\u00e5n Nasaret inte utesluter att andra m\u00f6tt Gud p\u00e5 andra s\u00e4tt. Det centrala blir att fokusera p\u00e5 hur ber\u00e4ttelsen ger en bild f\u00f6r Guds n\u00e4rvaro och f\u00f6r den relation till Gud vi har, f\u00f6r hur vi kan f\u00f6rst\u00e5 den kristna gudstj\u00e4nst  vi firar men ocks\u00e5 de liv vi lever utanf\u00f6r gudstj\u00e4nsten som platser d\u00e4r Gud \u00e4r n\u00e4rvarande, inte om att tala om var Gud inte \u00e4r. Uppgiften \u00e4r, f\u00f6r att tala med Svartvik, att \u201ds\u00e4tta ord p\u00e5 v\u00e5ra egna (gudserfarenheter)\u201d, inte f\u00f6rneka andras. Det \u00e4r stort nog i den v\u00e4rld vi \u00e4r satta att leva i och det \u00e4r stort att vi i detta kan l\u00e4ra av s\u00e5v\u00e4l de tidiga kristna som skapade Johannesevangeliet, de som skapade rabbinsk bibeltolkning och av nutida religionsdialog.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> hittar du en l\u00e4ngre version av denna text som PDF.<\/p>\n\n\n\n

19 och 20 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet: Tv\u00e5 konfliktber\u00e4ttelser<\/h2>\n\n\n\n

Av Thomas Kazen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Evangelietexterna den 19 och 20 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet \u2013 liksom m\u00e5nga andra evangelietexter under kyrko\u00e5ret \u2013 \u00e4r s\u00e5 kallade konfliktber\u00e4ttelser. Jesus portr\u00e4tteras i konflikt med sina motst\u00e5ndare, ofta i stereotyp form som \u201dfaris\u00e9er och skriftl\u00e4rda\u201d. Han \u201dvinner\u201d f\u00f6rst\u00e5s alltid \u00f6ver dem p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt: genom att ge rappa svar p\u00e5 tal, genom att \u00f6vertrumfa deras lagtolkning, genom att visa p\u00e5 medm\u00e4nskligt handlande.<\/p>\n\n\n\n

Konfliktber\u00e4ttelserna har l\u00e4nge varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r forskning. De f\u00f6ljer ofta ett antal stereotypa former med variationer och det g\u00e5r l\u00e4tt att identifiera olika rollfigurer i ber\u00e4ttelserna. H\u00e4r finns hj\u00e4lten, Jesus. H\u00e4r finns hans motst\u00e5ndare som ofta (men inte alltid) framst\u00e4lls som lite ogina, sm\u00e5skurna, formalistiska eller obarmh\u00e4rtiga. H\u00e4r finns hj\u00e4lps\u00f6kande m\u00e4nniskor eller m\u00e4nskliga behov, som motst\u00e5ndarna inte bryr sig om, till skillnad fr\u00e5n Jesus.<\/p>\n\n\n\n

Konfliktber\u00e4ttelserna blir l\u00e4tt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r predikningar d\u00e4r motst\u00e5ndarna utm\u00e5las i m\u00f6rka f\u00e4rger och Jesus framst\u00e5r desto ljusare, godare och gudomligare. Det \u00e4r frestande l\u00e4tt att g\u00e5 den v\u00e4gen. Ber\u00e4ttelserna inbjuder n\u00e4stan till det, \u00e4ven om vi som predikanter ibland tar tendenserna \u00e4nnu l\u00e4ngre. Det \u00e4r l\u00e4tt h\u00e4nt, men mer problematiskt \u00e4n m\u00e5nga kanske t\u00e4nker. I synnerhet n\u00e4r det glider \u00f6ver i ett implicit \u2013 eller i v\u00e4rsta fall explicit \u2013 smutskastande av Jesus \u201djudiska\u201d motst\u00e5ndare, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den goda kristendomen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att fundera \u00f6ver vad de h\u00e4r konfliktber\u00e4ttelserna har f\u00f6r bakgrund och vilken deras funktion \u00e4r i evangelierna. Och vad s\u00e4ger de om historiens Jesus? Hur hanterar vi dem ansvarsfullt? Har de en potential som \u00e4r positiv och som vi kan ta vara p\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

allt viktigare markera skillnad<\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6rst beh\u00f6ver vi skilja p\u00e5 de synoptiska konfliktber\u00e4ttelserna och Johannesevangeliets ber\u00e4ttelser. En sak har de gemensamt, n\u00e4mligen den att de f\u00e5tt sin nuvarande utformning i den tidiga kyrkan, mot slutet av f\u00f6rsta \u00e5rhundradet, det vill s\u00e4ga fr\u00e5n \u00e5r 70 och fram\u00e5t. De jesustroende judarna (f\u00f6r kyrkan bestod fortfarande huvudsakligen av jesustroende judar och i vissa regioner deras icke-judiska anh\u00e4ngare) kom successivt att markera allt tydligare mot andra judiska grupper. Sp\u00e4nningarna kunde p\u00e5 sina h\u00e5ll vara stora. Efter \u00e5r 70 \u00f6kade behovet hos de jesustroende att inte alltf\u00f6r enkelt identifieras med \u201dupprorsmakarna\u201d. Det blev allt viktigare att markera skillnaden.<\/p>\n\n\n\n

I Johannesevangeliet har processen g\u00e5tt ganska l\u00e5ngt. D\u00e4r kallas Jesus motst\u00e5ndare konsekvent f\u00f6r \u201djudarna\u201d, trots att Jesus sj\u00e4lv och alla hans anh\u00e4ngare i ber\u00e4ttelsen \u00e4r judar ocks\u00e5. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s anakronistiskt i f\u00f6rh\u00e5llande till den faktiska historien, det vill s\u00e4ga historiens Jesus och hans konflikter. <\/p>\n\n\n\n

I de synoptiska evangelierna kallas Jesus motst\u00e5ndare ofta f\u00f6r faris\u00e9er eller skriftl\u00e4rda eller b\u00e5da delarna. N\u00e5gon g\u00e5ng dyker ocks\u00e5 sadduk\u00e9erna upp. De h\u00e4r ben\u00e4mningarna \u00e5terspeglar historiska grupperingar och \u00e4r inte samma personer. Saddukeerna \u00e4r huvudsakligen pr\u00e4steliten, i och kring Jerusalem. Faris\u00e9erna \u00e4r huvudsakligen en lekmannar\u00f6relse med bas i Jud\u00e9en, men i viss m\u00e5n konkurrenter till Jesusr\u00f6relsen om uppm\u00e4rksamhet och inflytande i Galileen. Sanningen \u00e4r att de st\u00e5r Jesus relativt n\u00e4ra i sina ofta pragmatiska s\u00e4tt att tolka och till\u00e4mpa Torans v\u00e4gledning. Skriftl\u00e4rda \u00e4r skrivare, snarast ett yrke med utbildning i l\u00e4skunnighet och skrivkonst. Skriftl\u00e4rda fanns bland olika grupper, \u00e4ven i jesusr\u00f6relsen med tiden.<\/p>\n\n\n\n

I synoptikerna kopplas faris\u00e9er och skriftl\u00e4rda ofta samman i en stereotyp kombination. I ber\u00e4ttelserna ifr\u00e5gas\u00e4tter de ofta Jesus och\/eller hans l\u00e4rjungars beteenden. Historiens Jesus blev ocks\u00e5 ifr\u00e5gasatt p\u00e5 m\u00e5nga olika plan. Men f\u00f6r att undvika f\u00f6rdomsfulla stereotyper kan vi beh\u00f6va h\u00e5lla is\u00e4r olika situationer, sammanhang och motst\u00e5ndare.<\/p>\n\n\n\n

tolkningskonflikter var vardagsmat<\/h3>\n\n\n\n

I tredje \u00e5rg\u00e5ngens evangelietext f\u00f6r den 20 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet (Matt 13:53-57) m\u00f6ter vi Jesus i synagogan i Nasaret. Matteus har i stort sett kopierat ber\u00e4ttelsen fr\u00e5n Markus 6. Lukas har en bearbetad och utvidgad variant i kapitel 4 (se kommentar till denna text p\u00e5 1 s\u00f6ndagen i advent denna \u00e5rg\u00e5ng<\/a>). H\u00e4r finns ingen s\u00e4rskild motst\u00e5ndargrupp utan ber\u00e4ttelsen illustrerar bara sv\u00e5righeten f\u00f6r Jesus att f\u00e5 geh\u00f6r i sin hemby \u2013 ett k\u00e4nt fenomen i alla tider. Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s att konstruera den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen som f\u00f6rsta l\u00e4nken i en indiciekedja som leder till att Jesus till slut f\u00f6rkastas av hela det judiska folket, men texten ger inget underlag f\u00f6r detta. Att konstruera ber\u00e4ttelsen s\u00e5 g\u00f6r oss i slut\u00e4ndan medansvariga i en historisk process som underbl\u00e5ser kristen antisemitism.<\/p>\n\n\n\n

I tredje \u00e5rg\u00e5ngens evangelietext f\u00f6r den 19 s\u00f6ndagen efter Trefaldighet (Mark 2:1-12) botar Jesus en lam man i Kafarnaum. H\u00e4r m\u00f6ter vi motst\u00e5ndarna i form av \u201dskriftl\u00e4rda\u201d. De ifr\u00e5gas\u00e4tter att Jesus meddelar mannen syndernas f\u00f6rl\u00e5telse. Hur detta egentligen ska tolkas \u00e4r en tvistefr\u00e5ga bland forskarna, d\u00e4r somliga menar att Jesus meddelar Guds f\u00f6rl\u00e5telse, medan andra menar att Jesus g\u00f6r profetiskt anspr\u00e5k p\u00e5 att f\u00f6rl\u00e5ta. M\u00e5nga varianter finns och i bakgrunden ligger f\u00f6rst\u00e5s synen p\u00e5 sjukdom och synd som n\u00e4ra f\u00f6rknippade. Blir mannen frisk s\u00e5 m\u00e5ste det rimligen ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att Gud inte l\u00e4ngre binder honom i hans synder, enligt tidens syns\u00e4tt. Nu ger ju Markus ber\u00e4ttelsen en kristologisk po\u00e4ng. Han vill nog implicera n\u00e5got om Jesus \u201dgudomliga\u201d status \u2013 hur han nu uppfattar den \u2013 genom orden om M\u00e4nniskosonens makt. Bakom Markus kristologiska po\u00e4ng i en ber\u00e4ttelse som inleder en hel serie av konfliktber\u00e4ttelser, anar vi en sp\u00e4nning mellan olika s\u00e4tt att tolka. Och tolkningskonflikter var vardagsmat i den judiska milj\u00f6n p\u00e5 Jesus tid, d\u00e4r olika grupper konkurrerade om inflytande och auktoritet.<\/p>\n\n\n\n

pragmatisk humanitet<\/h3>\n\n\n\n

S\u00e5 vad handlar konfliktber\u00e4ttelserna om? Att det finns en typ av pragmatisk humanitet hos Jesus som ofta skiner igenom \u00e4r tydligt och inget som beh\u00f6ver tonas ner. Men den st\u00e5r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis i kontrast till historiska skriftl\u00e4rda, faris\u00e9er eller vanligt folk, \u00e4n mindre till \u201djudarna\u201d som helhet. Ber\u00e4ttelserna st\u00e4ller intressanta fr\u00e5gor om olika s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till traditionen, till sedv\u00e4njor, till Bibelns v\u00e4gledning och till m\u00e4nskliga behov. Vi kan tycka att Jesus g\u00f6r detta p\u00e5 ett mycket bra s\u00e4tt, vi kan till och med t\u00e4nka att han i sitt handlande pekar p\u00e5 n\u00e5got gudomligt, utan att vi f\u00f6r den skull beh\u00f6ver sv\u00e4rta ner hans samtid eller judendomen som religion.<\/p>\n\n\n\n

Konfliktber\u00e4ttelserna har en litter\u00e4r funktion. Hos synoptikerna f\u00f6rbereder konfliktber\u00e4ttelserna l\u00e4sarna p\u00e5 vad som komma skall, n\u00e4mligen passionsber\u00e4ttelsen. Jesus skapar konflikter och sp\u00e4nning stiger, n\u00e4rmar sig en urladdning. Men detta \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket en litter\u00e4r konstruktion, eftersom ber\u00e4ttelserna handlar om olika saker och har olika motst\u00e5ndare. N\u00e4r Jesus sedan avr\u00e4ttas i Jerusalem s\u00e5 \u00e4r scenen en helt annan. De stereotypa och st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande faris\u00e9erna \u00e4r n\u00e4stan bortbl\u00e5sta. Ist\u00e4llet \u00e4r det pr\u00e4sterskapet, sadduk\u00e9erna, det vill s\u00e4ga Jerusalems maktelit, i samarbete med romarna, som inte bara upptr\u00e4der som motst\u00e5ndare i diskussioner om tolkningar och beteenden, utan som utg\u00f6r ett reellt och livsfarligt hot mot Jesus och hans anh\u00e4ngare. De vill g\u00e4rna eliminera Jesus av politiska sk\u00e4l och lyckas ocks\u00e5. I deras \u00f6gon hotar han deras maktbas och den politiska ordningen. Huvudansvaret har f\u00f6rst\u00e5s romarna.<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttelserna om Jesus konflikter med olika grupperingar i Galileen blir p\u00e5 s\u00e5 vis l\u00e4nkar i en narrativ struktur, pusselbitar en sp\u00e4nningsroman, som leder fram till den dramatiska p\u00e5sken i Jerusalem. Men p\u00e5 s\u00e5 vis missleder den l\u00e4tt l\u00e4saren att dra felaktiga historiska slutsatser och det \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r predikanten att g\u00e5 i f\u00e4llan och nyttja dessa konfliktber\u00e4ttelser f\u00f6r syften som i f\u00f6rl\u00e4ngningen har mer att g\u00f6ra med en framv\u00e4xande antisemitisk tolkningstradition och mindre att g\u00f6ra med historiens Jesus och evangeliet om hans humana pragmatism.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns en l\u00e4ngre version av denna text som PDF.<\/p>\n\n\n\n

Alla helgons dag: En episteltext om eskatologisk l\u00e4ngtan<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r vi studerar hur Nya testamentets olika delar har tolkats finns det ingen enskild text som i h\u00f6gre grad \u00e4n Hebreerbrevet har cementerat den \u00f6desdigra uppfattningen att det \u00e4r fundamentalt f\u00f6r kristen tro att judendom och kristendom kan och b\u00f6r beskrivas som tv\u00e5 f\u00f6rbund, och att det nya f\u00f6rbundet \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n det f\u00f6rra. Det \u00e4r kanske inte s\u00e5 konstigt att det har blivit s\u00e5: det grekiska ordet diath\u00eak\u00ea <\/em>(\u201df\u00f6rbund\u201d) f\u00f6rekommer 33 g\u00e5nger i Nya testamentet, varav 14 g\u00e5nger enbart i Hebreerbrevet: det vill s\u00e4ga, n\u00e4stan h\u00e4lften av alla bel\u00e4gg \u00e5terfinns i denna enda text.<\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5der ingen tvekan om att det \u00e4r p\u00e5 detta s\u00e4tt Hebreerbrevet n\u00e4stan alltid tolkas, men enligt min mening vore det m\u00e4rkligt om en s\u00e5 tidig text \u2013 den b\u00f6r rimligen dateras till tiden kring andra templets fall \u00e5r 70 e.Kr. \u2013 gav uttryck f\u00f6r den programmatiska och djupt problematiska ers\u00e4ttningsteologi som kom att utvecklas f\u00f6rst senare, d\u00e5 n\u00e4r det var m\u00f6jligt att betrakta och beskriva judendom och kristendom som tv\u00e5 skarpt avgr\u00e4nsade religioner. Har vi i tillr\u00e4cklig h\u00f6g grad reflekterat \u00f6ver att detta \u00e4r en text som skrevs innan de uppfattades som tv\u00e5 olika religi\u00f6sa system?<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att notera att \u201ddet nya f\u00f6rbundet\u201d f\u00f6r Hebreerbrevets anonyme f\u00f6rfattare \u2013 vi vet inte vem som skrev denna text, som nog egentligen snarare b\u00f6r uppfattas som en predikan \u00e4n ett sedvanligt brev \u2013 framf\u00f6r allt \u00e4r futuralt. Med andra ord, Hebreerbrevet \u00e4r allts\u00e5 l\u00e5ngt mer eskatologiskt \u00e4n bibelforskare och andra bibell\u00e4sare har insett och ansett. Detta borde egentligen inte f\u00f6rv\u00e5na oss: om b\u00e5de de \u00e4ldsta breven och den \u00e4ldsta evangelietraditionen \u00e4r eskatologiska \u2013 varf\u00f6r skulle d\u00e5 inte den \u00e4ldsta bevarade kristna predikan ocks\u00e5 vara det?<\/p>\n\n\n\n

Hebreerbrevet f\u00f6ruts\u00e4tter allts\u00e5 ett motsatsf\u00f6rh\u00e5llande mellan nutid och framtid: vi lever nu i \u201dden tid som \u00e4r\u201d (grek. eis ton kairon ton enest\u00eakota<\/em>; Heb 9:9), och f\u00f6rfattaren l\u00e4ngtar efter \u201dtiden f\u00f6r en b\u00e4ttre ordning\u201d (grek. mechri kairou diorth\u00f4se\u00f4s epikeimena<\/em>; Heb 9:10). Redan nu p\u00e5g\u00e5r den f\u00f6r m\u00e4nskliga \u00f6gon osynliga, f\u00f6r m\u00e4nskliga \u00f6ron oh\u00f6rbara och f\u00f6r m\u00e4nskliga tankar ofattbara himmelska gudstj\u00e4nsten, i vilken Jesus Kristus tj\u00e4nstg\u00f6r som \u00f6verstepr\u00e4st. Men \u00e4nnu har inte det nya f\u00f6rbundets tid brutit in helt och h\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

Detta blir s\u00e4rskilt tydligt i Heb 8:13 d\u00e4r det talas om att det gamla f\u00f6rbundet \u201dsnart ska f\u00f6rsvinna\u201d (grek. engys afanismou<\/em>). Denna vers ska inte f\u00f6rst\u00e5s som en f\u00f6ruts\u00e4gelse om templets fall (om texten \u00e4r skriven f\u00f6re 70 e.Kr.) eller en f\u00f6rhoppning att judendomen snart ska upph\u00f6ra att existera (om texten \u00e4r skriven efter 70 e.Kr.), utan som uttryck f\u00f6r en eskatologisk l\u00e4ngtan efter den framtida, fullst\u00e4ndiga och fullkomliga v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Det vore allts\u00e5 anakronistiskt att f\u00f6ruts\u00e4tta att det som j\u00e4mf\u00f6rs i Hebreerbrevet \u00e4r kristendom och judendom \u2013 i st\u00e4llet j\u00e4mf\u00f6rs det framtida och fullkomliga med det jordiska och fragmentariska.  Kort sagt, det som j\u00e4mf\u00f6rs \u00e4r himmel och jord \u2013 och Hebreerbrevets f\u00f6rfattare konstaterar f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande att det himmelska \u00e4r fullkomligt och att det jordiska \u00e4r bristf\u00e4lligt. Det nya \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n det gamla d\u00e4rf\u00f6r att himmelriket \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n jordelivet. Det \u00e4r i detta sammanhang vi ska f\u00f6rst\u00e5 Hebreerbrevets ord om \u201dJesus, f\u00f6rmedlaren av ett nytt f\u00f6rbund\u201d (v. 24).<\/p>\n\n\n\n

Tankarna i denna utl\u00e4ggning presenteras mer utf\u00f6rligt i ett kapitel i en bok som jag tillsammans med Philip A. Cunningham, Joseph Sievers, Mary C. Boys och Hans Hermann Henrix har redigerat: Christ Jesus and the Jewish People Today: New Explorations of Theological Interrelationships<\/em>, 2011; italiensk \u00f6vers\u00e4ttning, 2012. (1) <\/p>\n\n\n\n

Denna tolkning av Hebreerbrevet har blivit f\u00f6rh\u00e5llandevis inflytelserik, vilket framg\u00e5r av det artonde stycket i ett romersk-katolskt dokument fr\u00e5n 2015 som handlar om judisk-kristna relationer, se \u201c\u2018The Gifts and the Calling of God Are Irrevocable\u2019 [Rom 11:29]: A Reflection on Theological Questions Pertaining to Catholic-Jewish Relations on the Occasion of the 50th Anniversary of \u2018Nostra Aetate\u2019 [No. 4]\u201d<\/a>:<\/p>\n\n\n\n

\u201cAt issue in the Epistle to the Hebrews is not the contrast of the Old and New Covenants as we understand them today, nor a contrast between the church and Judaism. Rather, the contrast is between the eternal heavenly priesthood of Christ and the transitory earthly priesthood<\/em>.\u201d<\/p>\n\n\n\n

(1) Boken finns att l\u00e5na fr\u00e5n Centrum f\u00f6r religionsdialogs bibliotek<\/a><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

Alla Helgons Dag: En Psaltarpsalm som f\u00f6renar<\/h2>\n\n\n\n

Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Denna psaltarpsalm \u00e4r en av de mest k\u00e4nda och \u00e4lskade i den judiska traditionen. Den sjunges efter varje sabbatsm\u00e5ltid (och \u00e4ven vid ytterligare h\u00f6gtider) och inleder d\u00e4rmed den tackb\u00f6n som g\u00e5r under namnet birkat ha-mazon<\/em> (hebr. \u201df\u00f6dans v\u00e4lsignelse\u201d). P\u00e5 jiddisch kallas tackb\u00f6nen ofta bentschen<\/em>, vilket \u00e4r ett ord som faktiskt kommer fr\u00e5n den kristna liturgins benedicamus<\/em> (\u201dl\u00e5t oss tacka\u201d). Sabbatsm\u00e5ltiden inleds med v\u00e4lsignelsen \u00f6ver vin och br\u00f6d, som ju i kristna sammanhang g\u00e5r under namnet eukaristi (jfr eucharistein<\/em>, \u201datt tacka\u201d). P\u00e5 ett fascinerande s\u00e4tt \u00e4r allts\u00e5 de judiska och kristna traditionerna sammanfl\u00e4tade \u2013 s\u00e5v\u00e4l teologiskt som spr\u00e5kligt \u2013 p\u00e5 ett s\u00e4rskilt frapperande s\u00e4tt just n\u00e4r vi judar och kristna vill uttrycka v\u00e5r tacksamhet till Gud.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven vilodagen \u00e4r n\u00e5got som f\u00f6renar judar och kristna. Sabbaten \u00e4r lika konstitutiv f\u00f6r judisk tro och tradition som s\u00f6ndagen \u00e4r f\u00f6r kristen tro och tradition \u2013 och \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det ytterst s\u00e4llan det i kristen f\u00f6rkunnelse talas v\u00e4l om sabbaten. Betydligt oftare framst\u00e4lls judiskt sabbatsfirande som en gigantisk missuppfattning av Guds bud och budskap. M\u00e5nga kristnas kritiska inst\u00e4llning till sabbaten beror \u2013 enligt min mening \u2013 p\u00e5 att judendomen uppfattas som ett problem som ska l\u00f6sas, inte som ett liv att leva. Det h\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r till pr\u00e4sters, pedagogers och pastorers uppgifter att understryka att den judiska sabbaten \u2013 liksom s\u00f6ndagen f\u00f6r kristna \u2013 \u00e4r en vilodag<\/em>, en gl\u00e4djefylld tid<\/em> och n\u00e5got som dryper av himmelsk f\u00f6rsmak<\/em>. Att sabbaten \u00e4r en vilodag <\/em>framg\u00e5r kanske allra tydligast i 2 Mos 31:17:<\/p>\n\n\n\n

\u201d[Sabbaten] \u00e4r ett evigt tecken som f\u00f6renar mig och israeliterna, ty p\u00e5 sex dagar gjorde Herren himmel och jord, med den sjunde dagen vilade han och h\u00e4mtade andan.<\/em>\u201d<\/p>\n\n\n\n

Bakom den v\u00e4lfunna formuleringen \u201dh\u00e4mtade andan\u201d \u00e5terfinns det hebreiska ordet wa-jinnafash<\/em>, som \u00e4r besl\u00e4ktat med nefesh<\/em> (\u201dsj\u00e4l\u201d, \u201dande\u201d). Till och med Gud beh\u00f6ver sabbaten f\u00f6r att h\u00e4mta andan!<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven sabbatens<\/em> gl\u00e4dje<\/em> (hebr. \u2019oneg shabbat<\/em>; jfr t.ex. Jes 58:13) \u00e4r centralt inom judendomen. Sabbaten \u00e4r en tid att tr\u00e4ffa familj och v\u00e4nner. Shabbat<\/em> \u00e4r dagar och n\u00e4tter d\u00e5 de som \u00e4lskar varandra \u00e4lskar med varandra. Det \u00e4r \u00e4ven en dag d\u00e5 f\u00f6rbundet mellan Israels Gud och Guds Israel framtr\u00e4der \u00e4n tydligare. Under mina tio \u00e5r i Jerusalem upph\u00f6rde jag aldrig att fascineras \u00f6ver att den intensiva biltrafiken upph\u00f6rde i stora delar av denna relativt stora stad en dag i veckan s\u00e5 att det under en sabbatspromenad var m\u00f6jligt att fr\u00e5n synagogor och hem h\u00f6ra psaltarpsalmerna och de andra sabbatss\u00e5ngerna sjungas. Det ligger mycket sanning i de ofta citerade orden att \u00e4n mer \u00e4n att det judiska folket har h\u00e5llit sabbaten, har sabbaten h\u00e5llit det judiska folket samman. En g\u00e5ng i veckan reses sabbaten som ett tempel i tiden, och har i generation efter generation varit ett p\u00e5tagligt och omistligt f\u00f6rbundstecken.<\/p>\n\n\n\n

Sabbatens och s\u00f6ndagens eskatologiska karakt\u00e4r<\/em> framtr\u00e4der f\u00f6rst\u00e5s inte i lika h\u00f6g grad inom alla delar av judenhet och kristenhet, men i de rabbinska texterna understryks ofta sambandet mellan sabbaten och den tillkommande v\u00e4rlden. Det finns traditioner som inte bara talar om sabbaten som en f\u00f6rsmak av det himmelska; sabbaten kan till och med beskrivas som evighetens k\u00e4llspr\u00e5ng, ur vilket den tillkommande v\u00e4rlden springer fram.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r den som vill veta mer om judisk sabbatsteologi rekommenderas varmt Abraham Joshua Heschels legendariska bok The Sabbath: Its Meaning for Modern Man<\/em>. I den skriver han bland annat f\u00f6ljande (s. 3):<\/p>\n\n\n\n

\u201dThere is a realm of time where the goal is not to have but to be, not to own but to give, not to control but to share, not to subdue but to be in accord.<\/em>\u201d<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r psalm 126 l\u00e4ses eller sjunges i Svenska kyrkans gudstj\u00e4nster p\u00e5 Alla helgons dag n\u00e4rmar vi oss slutet p\u00e5 kyrko\u00e5ret, den tid d\u00e5 vi v\u00e4nder blicken in\u00e5t, upp\u00e5t och fram\u00e5t. Detta f\u00f6r tankarna till avslutningen p\u00e5 samtalsdokumentet Guds v\u00e4gar<\/em>, som p\u00e5minner oss om att Gud v\u00e4nder sitt ansikte till oss:<\/p>\n\n\n\n

\u201dGuds ansikte \u00e4r v\u00e4nt till m\u00e4nniskan och hela skapelsen. Fr\u00e5n Guds ansikte utg\u00e5r v\u00e4lsignelsen \u00f6ver alla som st\u00e5r i Guds f\u00f6rbund. I b\u00f6nen om att m\u00e4nniskan skall v\u00e4nda om till sin skapare och ta emot Guds v\u00e4lsignelse kan m\u00e4nniskor av judisk och kristen tro f\u00f6renas. Ingenting \u00e4r mer \u00e4gnat att f\u00f6ra oss n\u00e4rmare varandra \u00e4n en gemensam tillbedjan av den Gud, som g\u00f6r allting nytt.\u201d<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagen efter Alla helgons dag: \u201dAtt vara eller inte vara, det \u00e4r fr\u00e5gan.\u201d<\/h2>\n\n\n\n

Av Jesper Svartvik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Att fullst\u00e4ndigt f\u00f6rneka att Jesus var jude och att han under hela sitt liv verkade i judiska sammanhang \u00e4r i v\u00e5ra dagar ovanligt \u2013 att flitigt f\u00f6rringa betydelsen av dessa ofr\u00e5nkomliga fakta \u00e4r betydligt vanligare. En text som p\u00e5minner oss om att den tidiga kristendomens kontext var den d\u00e5tida judendomen \u00e4r Luk 20:27\u201340 (jfr Matt 22:23\u201333 och Mark 12:18\u201327). Denna perikop \u2013 ur vilken de tv\u00e5 verserna i tredje \u00e5rg\u00e5ngens evangelietext p\u00e5 S\u00f6ndagen efter Alla helgons dag \u00e4r h\u00e4mtad \u2013 inneh\u00e5ller en diskussion mellan Jesus och sadduc\u00e9erna om uppst\u00e5ndelsens vara eller icke vara. <\/p>\n\n\n\n

Redan p\u00e5 de teologiska grundkurserna f\u00e5r vi l\u00e4ra oss att sadduc\u00e9erna hade ett sn\u00e4vare kanonbegrepp \u00e4n andra samtida judiska grupperingar \u2013 de erk\u00e4nde enbart de fem Moseb\u00f6ckerna \u2013 och \u00e4ven att de inte trodde p\u00e5 uppst\u00e5ndelsen. I b\u00e5da dessa avseenden st\u00e5r allts\u00e5 den tidiga kristendomen n\u00e4rmare fariseismen, vilket \u00e4ven framg\u00e5r av Apg 23:1\u201311, d\u00e4r den lukanske Paulus i den sj\u00e4tte versen frimodigt bek\u00e4nner: \u201dMina br\u00f6der, jag \u00e4r faris\u00e9 och mina f\u00e4der var faris\u00e9er. Det \u00e4r f\u00f6r hoppet om de d\u00f6das uppst\u00e5ndelse som jag nu har st\u00e4llts inf\u00f6r r\u00e4tta.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Sadduc\u00e9ernas syfte med samtalet i synoptikerna \u00e4r att p\u00e5visa att det f\u00f6religger en diskrepans mellan Skrifterna och uppst\u00e5ndelsetron genom att anf\u00f6ra att Jesu uppst\u00e5ndelsetro \u2013 och allts\u00e5 \u00e4ven faris\u00e9ernas \u2013 inte \u00e4r f\u00f6renlig med Torah<\/em>-texterna om levirat\u00e4ktenskap (se 5 Mos 25:5 och 1 Mos 38:8). Det finns goda sk\u00e4l att tro att detta framf\u00f6r allt var en teoretisk diskussion: levirat\u00e4ktenskap tycks inte ha varit vanligt f\u00f6rekommande. Det var dessutom s\u00e5 att det ans\u00e5gs ovist f\u00f6r en man att gifta sig med en kvinna som flera g\u00e5nger blivit \u00e4nka; hon kunde till och med kallas ishah qatlanit<\/em> (hebr. \u201den d\u00f6dlig kvinna\u201d).<\/p>\n\n\n\n

Protorabbinsk hermeneutik<\/h3>\n\n\n\n

Det v\u00e4sentliga \u00e4r i st\u00e4llet att konstatera att sadduc\u00e9erna ju utg\u00e5r fr\u00e5n de fem Moseb\u00f6ckerna \u2013 och att s\u00e5 \u00e4ven \u00e4r fallet med Jesu svar. Anledningen \u00e4r att han beh\u00f6vde m\u00f6ta dem p\u00e5 deras hermeneutiska hemmaplan. Men att finna bel\u00e4gg f\u00f6r uppst\u00e5ndelsen i de fem Moseb\u00f6ckerna \u00e4r inte l\u00e4tt! Den \u00e4r omvittnad endast i de yngsta textlagren i Gamla testamentet (se fr.a. Jes 26:19 och Dan 12:2f.). Det den synoptiske Jesus h\u00e4r g\u00f6r \u00e4r \u2013 enligt min mening \u2013 ett exempel p\u00e5 protorabbinsk hermeneutik, eftersom han s\u00f6ker efter \u2013 och finner \u2013 bel\u00e4gg f\u00f6r uppst\u00e5ndelsen i de fem Moseb\u00f6ckerna, p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minner om hermeneutiken i senare rabbinska texter (se t.ex. Talmud Bavli Sanhedrin<\/em> 90a\u201391a).<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r karakt\u00e4ristiskt att den synoptiske Jesus refererar till ett specifikt avsnitt i Skriften med hj\u00e4lp av ett nyckelord: \u201di st\u00e4llet om t\u00f6rnbusken\u201d (grek. epi tou batou<\/em>; i Mark och Luk, dock ej i Matt). Detta skrevs ju l\u00e5ngt innan det fanns kapitel- och versindelningar. <\/p>\n\n\n\n

Den synoptiske Jesus h\u00e4vdar allts\u00e5 att 2 Mos 3:6 (\u201dJag \u00e4r Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud\u201d) \u00e4r ett argument f\u00f6r uppst\u00e5ndelsen, men det framg\u00e5r inte exakt p\u00e5 vilket s\u00e4tt versen skulle kunna vara det. Exegeter har \u2013 f\u00f6rst\u00e5s \u2013 tolkat argumentet p\u00e5 olika s\u00e4tt: W. D. Davies & Dale C. Allison (A Critical and Exegetical Commentary on the Gospel according to Saint Matthew<\/em>, 3.231f.) ger oss sju tolkningsf\u00f6rslag. Den troligaste tolkningen tycks mig fortfarande vara den som finns omvittnad redan hos Johannes Chrysostomos, n\u00e4mligen att verbet \u201datt vara\u201d i presens (dvs. \u201d\u00e4r\u201d) anv\u00e4nds d\u00e4rf\u00f6r att patriarkerna inte \u00e4r d\u00f6da (i s\u00e5 fall skulle det ha st\u00e5tt att Gud var<\/em> deras Gud) utan \u00e4r levande f\u00f6r Gud (eftersom Gud \u00e4r<\/em> deras Gud). <\/p>\n\n\n\n

Det som g\u00f6r det hela s\u00e5 intrikat \u00e4r att i hebreiskan anv\u00e4nds detta verb ytterst s\u00e4llan i presens: d\u00e4rf\u00f6r saknas det faktiskt i den masoretiska texten; d\u00e4remot finns det i Septuaginta (grek. eimi<\/em>). Pendeln forts\u00e4tter att sl\u00e5 fr\u00e5n den ena sidan till den andra: verbet saknas i Mark 12:26, det f\u00f6rekommer i Matt 22:32, men saknas \u00e5terigen i Luk 20:37. Detta \u00e4r f\u00f6rvisso en text om: \u201dAtt vara eller inte vara, det \u00e4r fr\u00e5gan\u201d (Hamlet<\/em> 3:1).<\/p>\n\n\n\n

med abraham \u00e4r du och jag kamrat…<\/h3>\n\n\n\n

Det \u00e4r i detta sammanhang intressant att notera att det hebreiska gudsnamnet \u2013 det som kallas Tetragrammet<\/em> (ung. \u201dde fyra bokst\u00e4verna\u201d) \u2013 ju best\u00e5r av samma konsonanter som verbet \u201datt vara\u201d, n\u00e4mligen bokst\u00e4verna jod<\/em>, heh<\/em> och waw<\/em> i olika konstellationer: \u201dGud \u00e4r inte en gud f\u00f6r d\u00f6da utan f\u00f6r levande, ty f\u00f6r honom \u00e4r alla levande\u201d (v. 38) \u2013 sj\u00e4lvaste gudsnamnet vittnar om detta.<\/p>\n\n\n\n

Den tidigkristna texttolkning som kommer till uttryck i denna perikop p\u00e5minner i h\u00f6g grad om den framv\u00e4xande rabbinska hermeneutiken. Texten \u00e4r allts\u00e5 ytterligare ett exempel p\u00e5 judisk och kristen teologisk fr\u00e4ndskap: \u201dMed Abraham \u00e4r du och jag kamrat\u201d (Sv.Ps. 396:2).<\/p>\n\n\n\n

Betydelsen av presens n\u00e4r vi talar om Abraham och Abrahams barn leder tankarna till dokumentet Guds v\u00e4gar<\/em> som understryker att vi \u201dmed begreppen \u2019det judiska folket\u2019 och \u2019judendomen\u2019 inte i f\u00f6rsta hand \u00e5syftar historiska fenomen, utan fr\u00e4mst ett samtida folk och detta folks tro \u2026<\/em>\u201d L\u00e5t oss allts\u00e5 ocks\u00e5 denna helgdag tala p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att v\u00e5ra \u00e5h\u00f6rare tydligt h\u00f6r att vi \u00e4r medvetna om att s\u00e5v\u00e4l det judiska folket som den judiska traditionen \u00e4r levande \u00e4n idag.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n\n\n\n

22 s\u00f6ndagen e trefaldighet<\/h2>\n\n\n\n

Dagens gammaltestamentliga text \u00e4r Jesajas version av texten ur Mika som f\u00f6rekommer p\u00e5 1 Advent, f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ngen, och vi h\u00e4nvisar d\u00e4rf\u00f6r till Ulf Lindgrens kommentar \u00f6ver den texten!<\/a><\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagen f\u00f6re domss\u00f6ndagen: Olika perspektiv p\u00e5 Ps 139<\/h2>\n\n\n\n

Ulf Lindgren <\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Under de senaste decennierna har Psaltaren 139 seglat upp som den mest anv\u00e4nda av de gammaltestamentliga texterna f\u00f6r sj\u00e4lav\u00e5rdare inom Svenska kyrkan. De kontrasterande metaforerna med ljus och m\u00f6rker, himmel och d\u00f6dsrike, och i synnerhet tanken att m\u00e4nniskan st\u00e4ndigt \u00e4r kvar inuti Gud vad som \u00e4n h\u00e4nder, tr\u00f6star och ger hopp b\u00e5de \u00e5t den som drabbats av lidande och den som f\u00f6rorsakat andra lidande.<\/p>\n\n\n\n

Psalmen har emellertid haft en t\u00e4mligen annorlunda funktion i judiskt t\u00e4nkande. F\u00f6r grupper som betonat m\u00e4nniskans ansvar och den kommande domen har betoningen lagts p\u00e5 uttrycken: \u201dkomma undan din n\u00e4rhet\u201d, \u201dfly f\u00f6r din blick\u201d och \u201dskulle du n\u00e5 mig \u00e4ven d\u00e4r\u201d. H\u00e4r har Guds omnipresens inte tolkats som tr\u00f6stande och st\u00f6ttande utan som en p\u00e5minnelse att m\u00e4nniskan inte kommer undan sitt ansvar. Det \u00e4r n\u00e4ppeligen f\u00f6rv\u00e5nande d\u00e5 det ju \u00e4r ett genomg\u00e5ende tema i m\u00e5nga av Psaltarens psalmer.<\/p>\n\n\n\n

Inom den judiska mystiken, kabbalah, grubblade man i Spanien under medeltiden \u00f6ver hur kontakten mellan Gud och m\u00e4nniska s\u00e5g ut. Hur p\u00e5verkade Gud livet p\u00e5 jorden och hur kunde m\u00e4nniskans handlingar p\u00e5verka Gud? Inom kabbalah \u00e4r just begreppsparen ljus-m\u00f6rker och himmel-d\u00f6dsrike, dvs alltid och \u00f6verallt, centrala. Psalm139 blev d\u00e4rf\u00f6r ett tecken p\u00e5 den \u00f6msesidiga relationen mellan Gud och m\u00e4nniska. Verkligheten bestod av m\u00e5nga ber\u00f6ringspunkter mellan himmel och jord. Om m\u00e4nniskan l\u00e4rde sig att n\u00e4rma sig Gud kunde ocks\u00e5 hon uppt\u00e4cka ljuset i m\u00f6rkret, r\u00f6ra sig mellan himmel och jord.<\/p>\n\n\n\n

Om de judiska mystikerna s\u00e5g psalm 139 som en p\u00e5minnelse om m\u00e4nniskans m\u00f6jlighet att n\u00e4rma sig Gud, s\u00e5g andra judiska grupper psalmen som en p\u00e5minnelse om att m\u00e4nniskan inte kunde undslippa Gud, och idag anv\u00e4nder vi svenskkyrkliga pr\u00e4ster psalm 139 f\u00f6r att ber\u00e4tta om Gud som l\u00e4ngtar efter att omsluta m\u00e4nniskan. Ett bevis f\u00f6r att psalm 139 \u00e4r stor litteratur.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r<\/a> finns texten som PDF<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e5gra kommentarer f\u00f6r hela Trefaldighetstiden M\u00e5nga av Trefaldighetstidens texter kan f\u00f6rleda oss till f\u00f6renklade framst\u00e4llningar av konflikten mellan Jesus och faris\u00e9erna, och att m\u00e5la upp en mots\u00e4ttning mellan kult och etik. F\u00f6r att vaccinera oss mot detta kan vi l\u00e4sa (om) H\u00e5kan Bengtssons Faran med faris\u00e9iska faris\u00e9er, G\u00f6ran Eidevalls Om kultkritiken i de bibliska texterna, […]<\/p>\n","protected":false},"author":601,"featured_media":1009,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[141107],"tags":[],"class_list":["post-2109","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-religionsteologiska-kommentarer"],"acf":[],"yoast_head":"\nTala v\u00e4l - Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tala v\u00e4l - Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"N\u00e5gra kommentarer f\u00f6r hela Trefaldighetstiden M\u00e5nga av Trefaldighetstidens texter kan f\u00f6rleda oss till f\u00f6renklade framst\u00e4llningar av konflikten mellan Jesus och faris\u00e9erna, och att m\u00e5la upp en mots\u00e4ttning mellan kult och etik. F\u00f6r att vaccinera oss mot detta kan vi l\u00e4sa (om) H\u00e5kan Bengtssons Faran med faris\u00e9iska faris\u00e9er, G\u00f6ran Eidevalls Om kultkritiken i de bibliska texterna, […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-05-29T15:20:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-27T19:49:26+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1212\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"282\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"crd\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"crd\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"96 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\"},\"author\":{\"name\":\"crd\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"headline\":\"Tala v\u00e4l – Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen\",\"datePublished\":\"2020-05-29T15:20:43+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T19:49:26+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\"},\"wordCount\":19262,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"articleSection\":[\"Religionsteologiska kommentarer\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\",\"name\":\"Tala v\u00e4l - Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"datePublished\":\"2020-05-29T15:20:43+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-27T19:49:26+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg\",\"width\":1212,\"height\":282},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tala v\u00e4l – Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/\",\"name\":\"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac\",\"name\":\"crd\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"crd\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tala v\u00e4l - Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tala v\u00e4l - Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","og_description":"N\u00e5gra kommentarer f\u00f6r hela Trefaldighetstiden M\u00e5nga av Trefaldighetstidens texter kan f\u00f6rleda oss till f\u00f6renklade framst\u00e4llningar av konflikten mellan Jesus och faris\u00e9erna, och att m\u00e5la upp en mots\u00e4ttning mellan kult och etik. F\u00f6r att vaccinera oss mot detta kan vi l\u00e4sa (om) H\u00e5kan Bengtssons Faran med faris\u00e9iska faris\u00e9er, G\u00f6ran Eidevalls Om kultkritiken i de bibliska texterna, […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/","og_site_name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","article_published_time":"2020-05-29T15:20:43+00:00","article_modified_time":"2020-11-27T19:49:26+00:00","og_image":[{"width":1212,"height":282,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"crd","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"crd","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"96 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/"},"author":{"name":"crd","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"headline":"Tala v\u00e4l – Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen","datePublished":"2020-05-29T15:20:43+00:00","dateModified":"2020-11-27T19:49:26+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/"},"wordCount":19262,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","articleSection":["Religionsteologiska kommentarer"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/","name":"Tala v\u00e4l - Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen - Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","datePublished":"2020-05-29T15:20:43+00:00","dateModified":"2020-11-27T19:49:26+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan.jpg","width":1212,"height":282},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/2020\/05\/29\/tala-val-trefaldighetstiden-tredje-argangen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tala v\u00e4l – Trefaldighetstiden, tredje \u00e5rg\u00e5ngen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/","name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/bb5b867a6acd8ff6f1d72c3b22a071ac","name":"crd","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g","caption":"crd"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/author\/crd\/"}]}},"author_meta":{"ID":"601","user_nicename":"crd","user_registered":"2016-12-12 10:07:55","display_name":"crd","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ec18696521d51a45474c0f91e6d19428415f5dab9d1be40a68292bc77191b818?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/files\/2017\/11\/predikan-1024x238.jpg",1024,238,true],"bloginfo":{"name":"Centrum f\u00f6r religionsdialog i Stockholms stift","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/users\/601"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2109"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2109\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2385,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2109\/revisions\/2385"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2109"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/crd\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}