Om alla ändå kunde tänka som jag, så lätt allt skulle bli. Eller skulle det rent av vara en katastrof? I själva verket är jordens ödesfrågor så komplexa att vi inte riktigt vet vilken lösning som är bäst. Kanske har idioterna, som föreslår helt andra lösningar än jag, något att säga? Forskning visar att vi är smartare tillsammans och att vi blir som allra smartas när ”fienden” får komma med invändningar.
Förra veckan var jag på utbildning i Local Transformation Toolkit arrangerad av Studiefrämjandet och Sensus. Tre dagar i Haga församlingshem tillsammans med människor som vill omställning och förändring för jordens skull. Personer som driver egna odlingar, jobbar för att förändra restaurangbranschen mot hållbar utveckling, som arbetar med elevers medbestämmande, organisationskonsulter och organisations psykologer som hjälper företag med omställning. Tjugo personer i en salig blandning av kompetens perspektiv och engagemang inom ideella, privata och offentliga sektorn. Alla med känslan av det pratas mycket men att lite händer. Alla nyfikna på Local Transformation Toolkit. Ett arbetssätt som utvecklas allteftersom det prövats i flera städer och regioner i världen. Själva grundtanken är att skapa verklig förändring i beslutsfattande och handling. Att gå från längtan och vilja till gemensam handling.
Framförallt var det en Crash course i att vi kanske behöver dem som vi tycker är idioter för att verklig förändring ska ske. Meningsmotståndarens invändningar mot förslag bör beaktas. I komplexa samhällsproblem så vet vi inte alltid vilken väg som är bäst att gå. Istället har människan en tendens att låtsas att vi vet baserad på det narrativ vi har valt. Om vi, många tillsammans, ser på verkligheten genom att använda en gemensam struktur för analys så har vi en mycket större chans till kollektiv kunskap och gemensamma lösningar.
Kollektiv intelligens handlar om att träffsäkerheten i svar ökar ju fler som är med och svarar.
Det är givetvis inte lätt att komma dit att man kollektivt, med olika viljor, går framåt tillsammans. Det krävs trygga arbetssätt, metoder för att skapa ”space of cooperation”.
På Collective Intelligence Labs vid Handelshögskolan i Stockholm bedrivs forskning på området för att stödja företag och organisationer att utveckla kollektiv intelligens.
Local Transformation Toolkit är ett sammanhang sprunget ur omställningsrörelsen. Organisationen och metoden har sitt säte i den norditalienska regionen Emilia-Romagna. Focus är omställning mot ekologisk och social hållbarhet i städer och regioner. Metoden har prövats i olika delar av världen. Den bygger på att människor från olika sammanhang, med olika yrken, bakgrunder och kompetenser tillsammans skapar sig en bild av sitt närsamhälle, analyserar vad som händer och utifrån en gemensam bild kan utveckla projekt eller verksamheter som faktiskt skapar något för det gemensamma bästa. Och inte minst våga släppa dem som inte verkar leda mot det gemensamma bästa lokalt och globalt.
Kollektiv intelligens kan givetvis avfärdas med den mänskliga historiens erfarenheter av kollektiv dumhet. Men det är precis det som skulle kunna avhjälpas med en beredskap att ta tillvara och utveckla genom människor invändningar och oro.
Om jag på något sätt ska försöka mig på att sammanfatta tre intensiva utbildningsdagar så blir det genom att i arbetet med Kyrka och social förändring ta med mig dessa tre frågor:
Vad vet vi?
Vad känner vi?
Vad gör vi?
Kommentera det här inlägget