Svenska kyrkan b\u00f6rjade samla in gudstj\u00e4nststatistik systematiskt \u00e5r 1972. Det inneb\u00e4r att kyrkan sedan dess har haft en centraliserad och strukturerad metod f\u00f6r att registrera antal deltagare vid gudstj\u00e4nster och andra kyrkliga aktiviteter. Fr\u00e5n dem som var intresserade av diakoni framf\u00f6rdes \u00f6nskem\u00e5l om att ocks\u00e5 p\u00e5b\u00f6rja insamling av statistik om f\u00f6rsamlingarnas diakonala arbete.<\/p>\n\n\n\n Ett f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6k<\/strong> Man valde fr\u00e5n forskningssekretariatets sida att r\u00e4kna kontakter. Det \u00e4r naturligtvis sv\u00e5rare \u00e4n den traditionella gudstj\u00e4nststatistiken, d\u00e4r man r\u00e4knar personer i en avgr\u00e4nsad lokal under ett visst arrangemang. Best\u00e4mningen av \u201dkontakter\u201d gjordes dels negativt: inte barn- och ungdomsverksamhet, inte administrativa kontakter m.m. Tv\u00e5 unders\u00f6kningsf\u00e4lt utvaldes: bes\u00f6kstj\u00e4nst och f\u00e4ltarbete. Vad som karakt\u00e4riserade de tv\u00e5 f\u00e4lten var inte helt tydligt.<\/p>\n\n\n\n Reaktionerna fr\u00e5n f\u00f6rsamlingsf\u00f6retr\u00e4dare blev p\u00e5fallande starka. I kyrkokansliets arkiv har 26 av dessa bevarats. Flera brev och mejl bejakade syftet att det diakonala arbetet \u00e4r angel\u00e4get att dokumentera. \u00c5sikten att \u201dbara f\u00f6ra statistik \u00f6ver gudstj\u00e4nster och f\u00f6rr\u00e4ttningar medf\u00f6r en icke balanserad bild av kyrkans verksamhet\u201d framf\u00f6rdes. Behovet av att synligg\u00f6ra \u201dosynlig\u201d verksamhet beskrivs i de ins\u00e4nda reaktionerna som viktigt f\u00f6r att de beslutande organen ska kunna f\u00e5 underlag f\u00f6r prioriteringar. Men argumenten f\u00f6r att inte<\/em> delta med statistik var flera, och av skilda slag.<\/p>\n\n\n\n Svarsreaktionerna kan sorteras som fyra teman som \u00e5beropas f\u00f6r att inte delta i forskningssekretariatets unders\u00f6kning: Arbetssituationen; M\u00e4tmetoden; Ideologi samt Motvilja mot kontroll.[ii]<\/a><\/p>\n\n\n\n Arbetssituationen<\/em> M\u00e4tmetoden<\/em> Ideologi<\/em> Motvilja mot kontroll<\/em> Pr\u00e4ster, fr\u00e4mst kyrkoherdar och prostar, framtr\u00e4der i arkivmaterialet som grindvaktare f\u00f6r det nya s\u00e4ttet att redovisa f\u00f6rsamlingarnas diakonala insatser. Som retorisk slutkl\u00e4m avslutar en kyrkoherde sitt brev till kyrkokansliet i Uppsala med att \u201dGud ser \u00e4ven det som sker i det f\u00f6rdolda och som aldrig r\u00e4knas och statistikf\u00f6rs p\u00e5 forskningssekretariatets blanketter\u201d.<\/p>\n\n\n\n Trots att rapportering av den del av k\u00e4rnverksamheten som r\u00f6r gudstj\u00e4nster var en rutin sedan l\u00e4nge visade det sig att m\u00e5nga var oben\u00e4gna att utvidga rapporteringen och g\u00f6ra det diakonala arbetet mer granskningsbart. Religionssociologerna vid forskningssekretariatet i Uppsala menade sig, i de brevsvar som \u00e4r arkiverade, inte ha avvikande teologiska utg\u00e5ngspunkter \u2013 men att man empiriskt \u00e4nd\u00e5 kan f\u00f6rs\u00f6ka unders\u00f6ka i vilken utstr\u00e4ckning diakonala handlingar f\u00f6rekommer. Men diakoni blev den g\u00e5ngen inget inslag i kyrkostatistiken. Motst\u00e5ndet \u201dblev lite f\u00f6r mastigt f\u00f6r att vi skulle kunna forts\u00e4tta\u201d, konstaterar den ansvarige. <\/p>\n\n\n\n 2014 \u00e5rs utvidgade uppgifter<\/strong> I formul\u00e4ret f\u00f6r \u00e5rsredovisning av f\u00f6rsamlingsstatistik 2014 angavs f\u00f6ljande v\u00e4gledning:<\/p>\n\n\n\n De uppgifter som h\u00e4r efterfr\u00e5gas g\u00f6r inte anspr\u00e5k p\u00e5 att t\u00e4cka hela det diakonala f\u00e4ltet. Fokus f\u00f6r uppgifterna \u00e4r f\u00f6rsamlingens diakonala arbete <\/em>oavsett om det finns anst\u00e4llda diakoner eller inte och ber\u00f6r genom detta flera medarbetarkategorier. Det diakonala arbete som avses att r\u00e4knas \u00e4r insatser organiserade av den aktuella f\u00f6rsamlingen med syfte att motverka sociala problem \u00f6ka livskvaliteten f\u00f6r de personer som ber\u00f6rs.<\/em><\/p>\n\n\n\n Med organiserade avses h\u00e4r handlingar som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r f\u00f6rberedda och\/eller koordinerade och\/eller bekr\u00e4ftade som en del av f\u00f6rsamlingens uppgift (ofta formulerad i f\u00f6rsamlingsinstruktionen). Sj\u00e4lvklart \u00e4ger m\u00e5nga ”spontana” m\u00f6ten som med fog kan kallas diakonala men dessa \u00e4r inte m\u00f6jliga att r\u00e4kna.<\/p>\n\n\n\n Statistikformul\u00e4ret hade \u00e4ven en ruta f\u00f6r antal personer som kunde beskrivas som frivilliga medarbetare i f\u00f6rsamlingens diakonala arbete. Sedan tidigare, f\u00f6re 2014, finns s\u00e5 kallade sorgegrupper registrerade, liksom \u00f6ppna verksamheter, inte specifikt rubricerade som \u201ddiakoni\u201d.<\/p>\n\n\n\n I f\u00f6rarbetet till den nya statistikinsamlingen 2014 gjordes ett antal intervjuer med f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r st\u00f6rre och mindre f\u00f6rsamlingar. En r\u00f6st fr\u00e5n en liten f\u00f6rsamling i norra Sverige kommenterade fr\u00e5gan om det vore meningsfullt att dokumentera i verksamhetsstatistiken hur m\u00e5nga frivilliga diakonala medarbetare som var engagerade i f\u00f6rsamlingen. Den intervjuade kyrkoherden kunde ange en siffra, \u201dett 20-tal\u201d, men st\u00e4llde samtidigt fr\u00e5gan: \u201d\u00c4r jag intresserad? Ja, om jag vill skryta. F\u00f6r vem annars skulle detta vara intressant?\u201d<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven vid 2014 \u00e5rs utvidgade statistikinsamling kom reaktioner fr\u00e5n f\u00f6rsamlingarna. En kyrkoherde menade att stressen p\u00e5 grund av statistiken tar ett grepp kring arbetsgl\u00e4djen, en annan ifr\u00e5gasatte varf\u00f6r nationell niv\u00e5 ville ha in dessa uppgifter. Likv\u00e4l har rutiner f\u00f6r statistikhantering uppr\u00e4ttats och mer eller mindre v\u00e4l fungerande l\u00f6sningar f\u00f6r vardaglig dokumentation pr\u00f6vats. Den insamlade statistiken kan h\u00e4mtas, avseende nationell, stifts- och f\u00f6rsamlingsniv\u00e5, fr\u00e5n nationell niv\u00e5s interna sidor.<\/p>\n\n\n\n Till kyrkom\u00f6tet 2021 f\u00f6rfattades en motion om behovet att ta ett bredare grepp.<\/p>\n\n\n\n Kyrkom\u00f6tesmotionen 2021 Diakonins kunskap<\/strong> I arbetet med uppf\u00f6ljningen av kyrkom\u00f6tesmotionen var utvecklingen av kyrkostatistiken en, av flera, fr\u00e5gor. I det syftet har f\u00f6rsamlingsmedarbetare fr\u00e5n st\u00f6rre och mindre f\u00f6rsamlingar intervjuats.<\/p>\n\n\n\n I ett st\u00f6rre pastorat beskrivs hur s\u00e4rskilda former av statistik kan vara tj\u00e4nligt, till exempel f\u00f6r att f\u00e5 underlag f\u00f6r dialog med ex. kommunen:<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r dessa kunskapsbehov visar sig den nationella verksamhetsstatistiken vara f\u00f6r oprecis. I ett pastorat hanteras fr\u00e5gor som dessa s\u00e5 att diakonerna f\u00f6r en egen statistik, via Teams. H\u00e4r noteras om en hj\u00e4lps\u00f6kande har sociala r\u00e4ttigheter eller inte, liksom typen av bidrag (Matkasse, Matl\u00e5da, Julg\u00e5va, Annat). S\u00e5dana siffror har anv\u00e4nts som underlag i samtal med kommunala budget- och skuldr\u00e5dgivare.<\/p>\n\n\n\n Detta visar p\u00e5 en grundl\u00e4ggande men \u00e5terkommande fr\u00e5ga: Vad \u00e4r syftet med att f\u00f6ra statistik? Fr\u00e5gan \u00e4r giltig ocks\u00e5 i sm\u00e5 f\u00f6rsamlingar, men p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt. Kyrkoherden i en mindre f\u00f6rsamling i Mellansverige tillfr\u00e5gades om storleken p\u00e5 det diakonala arbetet. Vad g\u00e4ller den del som kan kategoriseras som f\u00f6rfr\u00e5gningar om r\u00e5d, bist\u00e5nd och st\u00f6d hade det i genomsnitt varit fem \u00e4renden per \u00e5r. Undantag var 2017\u20132018 d\u00e5 det \u00f6kade till 25 f\u00f6rfr\u00e5gningar, vilket ocks\u00e5 avspeglar sig i siffrorna f\u00f6r ekonomiskt st\u00f6d. Kyrkoherden i den mindre f\u00f6rsamlingen kommenterade detta med att \u201dtv\u00e5 familjer flyttade in\u201d. Den intervjuade kyrkoherden st\u00e4llde fr\u00e5gan om meningsfullhet g\u00e4llande statistikf\u00f6ringen som enligt hen sker \u201dbara f\u00f6r att\u201d, utan att ge n\u00e5got tillbaka.<\/p>\n\n\n\n Vi ser h\u00e4r tv\u00e5 st\u00e5ndpunkter. I vissa sammanhang beh\u00f6vs mer och noggrannare statistikf\u00f6ring. I andra kontexter \u00e4r statistik \u00f6ver diakonala insatser ointressanta, man vet ju \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n\n\n\n I Lena Sj\u00f6bergs rapport, \u201dDiakoni i Svenska kyrkan: kunskapsl\u00e4ge och metoder. Delrapport 1\u201d, fr\u00e5n augusti 2023, p\u00e5talas att verksamhetsstatistiken f\u00f6r diakoni inte fullt ut speglar den diakonala verksamheten. Men, den ger \u201dett bidrag till kunskapen om diakoni som den bedrivs i Svenska kyrkans f\u00f6rsamlingar, genom att visa omfattningen av vissa vanligt f\u00f6rekommande verksamhetstyper samt hur dessa utvecklas \u00f6ver tid\u201d (s.39).<\/p>\n\n\n\n Lena Sj\u00f6berg pekar p\u00e5 vikten av att vara medveten om att kvantifiering av vissa verksamheter medf\u00f6r risken att det som inte kvantifierats inte heller blir synligt. Hon menar att det i h\u00f6g grad g\u00e4ller diakonala verksamheter med sina m\u00e5nga olika lokala uttryck. Som exempel p\u00e5 s\u00e5dant som idag inte f\u00f6ljs upp via verksamhetsstatistiken n\u00e4mns utdelning av mat\/kl\u00e4der samt arbetet med att ta emot personer som \u00e4r i behov av olika former av rehabilitering eller utbildning.<\/p>\n\n\n\n Rapporteringsbekymmer<\/strong> Det syns ocks\u00e5 i den nationella statistikdatabasen att statistikrapporteringen i ett visst pastorat uteblev 2022. En ansvarig d\u00e4r kommenterar att det vid f\u00f6r\u00e4ndringen med l\u00f6pande rapportering, av n\u00e5gon anledning, inte varit tydligt vems ansvar statistikhanteringen varit.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga akt\u00f6rer samlar statistik!<\/strong> Sjukhuskyrkan<\/em> Den lokala statistiken samlas p\u00e5 ett Excelblad som innefattar fyra kategorier: Samtal, St\u00f6d vid d\u00f6dsfall, Avsked och Gudstj\u00e4nster\/Kyrkliga handlingar. Samtal noteras dessutom i fyra kategorier: Patientsj\u00e4lav\u00e5rd, Krisst\u00f6d (Patient\/N\u00e4rst\u00e5ende), Krisst\u00f6d (Personal), Information. I alla kategorierna noteras Tillf\u00e4llen\/datum, Deltagare, Timmar och Avdelning. Ett annat Excelblad noterar insatser under jour och beredskap. Detta ger en bild av arbetsb\u00f6rdan ocks\u00e5 relaterat till sjukhusets olika avdelningar, vilket har betydelse f\u00f6r verksamhets- och personalplanering.<\/p>\n\n\n\n I sjukhuskyrkornas gemensamma statistikf\u00f6ring noteras ocks\u00e5 vilket slags kyrklig handling eller gudstj\u00e4nst som firats, om avsked g\u00e4llande barn eller vuxna, om samtal handlat om enskilda eller grupper (patienter, anh\u00f6riga eller personal), om f\u00f6rmedlade kontakter g\u00e4llt Svenska kyrkan, annat samfund eller annan religion, studiebes\u00f6k, polis\u00e4renden eller extern utbildning. Denna mer full\u00f6diga statistik bedrivs p\u00e5 uppdrag av personalf\u00f6reningarna Svenska kyrkans anst\u00e4llda i sjukhuskyrkan samt dess frikyrkliga motsvarighet FAS, och samlas via en plattform p\u00e5 kyrkokansliet i Uppsala i samverkan med samordnaren p\u00e5 Sveriges Kristna R\u00e5d. Resultaten publiceras i pressmeddelanden och artiklar.<\/p>\n\n\n\n Den nationella verksamhetsstatistiken f\u00f6r diakoni syns inte m\u00f6ta verksamhetens behov och uppfattas enligt en lokal samordnare som inkonsekvent och m\u00e4rklig i det att sj\u00e4lav\u00e5rd inte noteras, \u201dDet blir j\u00e4ttekonstigt f\u00f6r oss\u201d.<\/p>\n\n\n\n Kyrkans familjer\u00e5dgivning<\/em> Detta sker separat i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00f6vrig verksamhetsstatistik. Samtal har f\u00f6rts om samordning f\u00f6r att f\u00e5 statistiken fr\u00e5n familjer\u00e5dgivningsbyr\u00e5erna att vara en del av den nationella statistiken.<\/p>\n\n\n\n Svenska kyrkan i utlandet<\/em> Samtalsmottagningar<\/em> Telefonjourerna<\/em> S:t Mary<\/em> Kriminalsj\u00e4lav\u00e5rden<\/em> P\u00e5fallande mycket data om diakonala insatser i Svenska kyrkan dokumenteras s\u00e5ledes, men i \u00e5tskilda procedurer, utan koordinering eller f\u00f6rs\u00f6k till samlad analys.<\/p>\n\n\n\n Statistik ger legitimitet<\/strong> M\u00e4ngddata eller inb\u00e4ddad kunskap<\/strong> Ju mindre enhet, ju b\u00e4ttre m\u00f6jlighet har de lokalt ansvariga att ha kunskap och \u00f6versikt om insatserna, antingen i huvudet, i almanackan eller p\u00e5 andra s\u00e4tt. En betydelsefull faktor \u00e4r att den kunskapen d\u00e5 \u00e4r inb\u00e4ddad i situationer och relationer, n\u00e5got som sedvanlig verksamhetsstatistik bryter sig loss ur. Det som m\u00e4ts i standardiserade m\u00e5tt kan d\u00e5, i det lokala perspektivet, te sig ytligt och ointressant.<\/p>\n\n\n\n Sammanfattningsvis kan s\u00e4gas att de lokala och nationella kunskapsbehoven n\u00e4r det g\u00e4ller diakonistatistik \u00e4r av olika karakt\u00e4r, n\u00e5got som denna artikel ger prov p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Stig Linde,<\/p>\n\n\n\n Socialh\u00f6gskolan i Lund,<\/p>\n\n\n\n tillsammans med Elisabeth Christiansson Drake, Marie Cedershi\u00f6ld h\u00f6gskola, f\u00f6rfattare till rapporten Diakonins kunskap \u2013 statistik, analys och \u00e5terkoppling inom Svenska kyrkan. <\/em><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/diakonibloggen\/files\/2016\/11\/skc3a4rmavbild-2016-11-15-kl-15-40-09.png\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n
Kyrkokansliets forskningssekretariat i Uppsala tog 1997 initiativ fr\u00e5n att inh\u00e4mta statistik om f\u00f6rsamlingarnas diakoni. Ambitionen visade sig dock sv\u00e5r att f\u00f6rverkliga. En diakonibest\u00e4mning som omfattar begrepp som \u201domsorg\u201d och som beskriver sin m\u00e5lgrupp med hj\u00e4lp av n\u00e5gon form av utanf\u00f6rskap beskrevs som problematiska att f\u00e5nga empiriskt.[i]<\/a> Ytterligare tre problem identifierades:<\/p>\n\n\n\n\n
Tid och ork r\u00e4cker inte, b\u00e5de ur ett personligt medarbetarperspektiv d\u00e4r uppgivenhet, tr\u00f6tthet och kr\u00e4vande dagar g\u00f6r att \u201dpappersarbete\u201d av detta slag v\u00e4ljs bort. Den \u00f6kade administrativa arbetsinsatsen f\u00f6r bland annat kyrkoherdar ifr\u00e5gas\u00e4tts.<\/p>\n\n\n\n
Sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5elig blankett och bristande validitet, vad det \u00e4r man ska m\u00e4ta och var m\u00e4tv\u00e4rden ska hittas samt hur dessa bed\u00f6ms, g\u00f6r att det ifr\u00e5gas\u00e4tts om det \u00e4r m\u00f6jligt att g\u00f6ra en s\u00e5dan h\u00e4r registrering \u201doch f\u00e5 siffrorna att betyda n\u00e5got\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Synen p\u00e5 vad kyrka och diakoni \u00e4r; kyrka som alla d\u00f6pta, diakoni som n\u00e5got som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis organiseras men som finns \u00e4nd\u00e5; n\u00e5got som sker m\u00e4nniskor emellan; som inte beh\u00f6ver vara relaterat till n\u00e5got synligt \u201dkyrkan g\u00f6r\u201d, och om kyrkan g\u00f6r n\u00e5got s\u00e5 \u00e4r det inte \u201df\u00f6r\u201d n\u00e5gon utan \u201dmed\u201d .<\/p>\n\n\n\n
Motviljan g\u00e4ller b\u00e5de inom f\u00f6rsamlingen och gentemot \u00f6verordnade instanser, och h\u00e4nf\u00f6rs b\u00e5de till frivilliga och anst\u00e4llda medarbetare. Motst\u00e5ndet mot registrering kan ocks\u00e5 s\u00e4gas vara relaterat till n\u00e5gon form av f\u00f6rsamlingsarbetets s\u00e4rart. H\u00e4r h\u00f6r effektivitetsm\u00e4tningar (\u201dVerksamhetsdj\u00e4vulen\u201d) inte hemma.<\/p>\n\n\n\n
Ett nytt f\u00f6rs\u00f6k dr\u00f6jde till 2010-talet. Inf\u00f6r insamlingen av 2014 \u00e5rs verksamhetsstatistik inf\u00f6rdes n\u00e5gra nya uppgifter kring vissa delar av f\u00f6rsamlingarnas diakonala arbete:<\/p>\n\n\n\n\n
Kyrkom\u00f6tet beslutade i november 2021 att bifalla motionen 2021:21, Diakonins kunskap, av Anna Karin Hammar och Elisabeth Rydstr\u00f6m. Kyrkokansliet fick genom beslutet i uppdrag att utreda hur Svenska kyrkan mer systematiskt ska kunna ta vara p\u00e5 det diakonala arbetets kunskap om samh\u00e4llssituation, kristen teologi och diakonala arbetsmetoder.<\/p>\n\n\n\n\n
Det p\u00e5talas \u00e4ven bekymmer i sj\u00e4lva rapporteringsf\u00f6rfarandet. En s\u00e5dan fr\u00e5ga visar sig ha varit uppe i det nationella n\u00e4tverket f\u00f6r diakonistrateger i st\u00f6rre pastorat. D\u00e4r ser man att pastorats\u00f6vergripande verksamheter inte kan statistikrapporteras p\u00e5 pastoratet utan enbart p\u00e5 f\u00f6rsamling \u2013 vilket blir problem om exempelvis om utdelning av ekonomiskt bist\u00e5nd sker p\u00e5 pastoratsniv\u00e5. Fr\u00e5gor likt dessa torde aktualiseras alltmer i och med framtida pastoratsbildningar.<\/p>\n\n\n\n
Trots alla problem som p\u00e5visas i den unders\u00f6kning som motionen om Diakonins kunskap gav startskottet till, visar det sig att flera akt\u00f6rer har behov av statistikinsamling och redovisning. Detta behov visar sig i den m\u00e4ngd statistik \u00f6ver diakonala insatser som g\u00f6rs vid sidan<\/em> av den nationella verksamhetsstatistiken.<\/p>\n\n\n\n
Sjukhuskyrkan i en st\u00f6rre stad f\u00e5r h\u00e4r utg\u00f6ra ett illustrerande exempel. H\u00e4r f\u00f6rs statistik i tre former:<\/p>\n\n\n\n\n
Kyrkokansliets avdelning f\u00f6r kyrkoliv inrymmer sedan m\u00e5nga \u00e5r en funktion f\u00f6r nationell samordning f\u00f6r familjer\u00e5dgivningen. I uppdraget har ing\u00e5tt insamling av nationell statistik. H\u00e4r noteras antal \u00e4renden, varifr\u00e5n h\u00e4nvisning kommer, k\u00f6n och \u00e5lder p\u00e5 konfidenter, antal utlandsf\u00f6dda bland dessa, parrelationens l\u00e4ngd, arbete med grupper, externt arbete och \u201degen p\u00e5fyllning\u201d, m.m. Dessa kategorier visar p\u00e5 ett intresse kring konfidenterna (bakgrund, informationsv\u00e4gar) men \u00e4ven f\u00f6r professionen familjer\u00e5dgivare, dvs. professionens intressen och f\u00f6r metodutveckling.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven SKUT fyller i statistik. F\u00f6rutom antal anst\u00e4llda, kyrkliga handlingar och gudstj\u00e4nster och andra samlingar har man en avdelning med den \u00f6vergripande rubriken Upps\u00f6kande verksamhet. Denna g\u00e4ller av tradition \u201dFartygsbes\u00f6k\u201d, men \u00e4ven bes\u00f6k vid v\u00e5rdinstitutioner, f\u00e4ngelse-, hem- och f\u00f6retagsbes\u00f6k. H\u00e4r dokumenteras \u00e4ven antalet Sj\u00e4lav\u00e5rd\/enskilt samtal: <\/em><\/strong>antal tillf\u00e4llen och antal personer.<\/p>\n\n\n\n
Samtalsmottagningar finns enligt en sammanst\u00e4llning 2021 i f\u00f6rsamlingar i fem stift. Inriktning och struktur av de olika samtalsmottagningarna skiljer sig \u00e5t mellan kris, terapi och sj\u00e4lav\u00e5rd p\u00e5 olika mottagningar. De teman som anges som mest vanliga bes\u00f6ksorsaker \u00e4r psykisk oh\u00e4lsa, relationsfr\u00e5gor och existentiella fr\u00e5gor. F\u00f6r att synligg\u00f6ra samtalsmottagningarnas arbete f\u00f6rs manuell statistik som samlas in en g\u00e5ng om \u00e5ret av N\u00e4tverkets f\u00f6r samtalsmottagningar i Sverige (N\u00c4SIS).<\/p>\n\n\n\n
Jourhavande pr\u00e4st och den finska telefonjouren arbetar p\u00e5 en IT-plattform som registrerar antal samtal, inte inneh\u00e5ll. Detta sker automatiskt via inkopplingen till telefonsamtal eller chatplattform. S\u00e5 kan systemet redovisa antal samtal, chattar och digitala brev.<\/p>\n\n\n\n
Statistik beh\u00f6ver \u00e4ven f\u00f6ras f\u00f6r att redovisa till externa akt\u00f6rer, s\u00e5som finansi\u00e4rer, till exempel Europeiska Socialfonden (ESF). Arbetsmodellen S:t Mary f\u00f6r arbetstr\u00e4ning och praktik b\u00f6rjade i Linde f\u00f6rsamling 2012. I olika projekt med finansiering bl.a. fr\u00e5n ESF-r\u00e5det har den spridit sig till flera stift och f\u00f6rsamlingar. Inom<\/em> ESF-projekten f\u00f6rs statistik om deltagande och utvecklingssteg. Den arbetsrehabiliterande verksamheten statistikf\u00f6rs inte inom den kyrkliga verksamhetsstatistiken, f\u00f6rutom om deltagare i S:t Maryverksamhet s\u00f6ker r\u00e5d och bist\u00e5nd, vilket d\u00e5 kan inr\u00e4knas i ordinarie verksamhetsstatistik.<\/p>\n\n\n\n
Enligt samordnaren vid Sveriges Kristna R\u00e5d (SKR) sker ingen samlad statistik f\u00f6r insatserna inom Kriminalv\u00e5rden.\u00a0 Hon tror att en del medarbetare i Svenska kyrkan f\u00f6r in det i ordinarie verksamhetsstatistik, andra troligen inte. Ibland vill kriminalv\u00e5rdsverket ha uppgift om antalet bes\u00f6k, exempelvis p\u00e5 h\u00e4ktena, f\u00f6r att visa att myndigheten uppfyller sina \u00e5taganden vad g\u00e4ller intagnas isolerade situation. SKR rapporterar antal medarbetare och timmar till verket var fj\u00e4rde m\u00e5nad.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r nationell niv\u00e5 \u00e4r den insamlade verksamhetsstatistiken viktig i dialogen med stat och allm\u00e4nhet, som Karin Sarja, chef f\u00f6r Avdelningen f\u00f6r kyrkoliv, betonade i det avslutande panelsamtalet under Kunskapskonferensen i Uppsala i september i \u00e5r.\u00a0 I detta f\u00f6retr\u00e4darskap beh\u00f6ver nationell niv\u00e5 ha verksamhetsstatistik som ett underlag i syfte att informera om Svenska kyrkans diakonala insatser. Utan underlag, liten trov\u00e4rdighet. Kanske kan man s\u00e4ga att ju st\u00f6rre behov av att legitimera sin verksamhet inf\u00f6r omv\u00e4rlden ju st\u00f6rre \u00e4r behovet av verksamhetsstatistik.<\/p>\n\n\n\n
Ett s\u00e4tt att sammanfatta det ovan beskrivna kan vara: ju st\u00f6rre organisation, ju st\u00f6rre behov av att samla m\u00e4ngddata – strategiskt utvalda och helst l\u00e4tt kvantifierbara – exempelvis utbetalade ekonomiska medel eller antal hj\u00e4lps\u00f6kande. Detta f\u00f6r att kunna f\u00e5nga och presentera en \u00f6vergripande bild.<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n