Sommaren f\u00f6r fyra \u00e5r sedan fick jag allt ondare i min h\u00f6gra h\u00f6ft. N\u00e4r jag v\u00e4l \u00e5kte till v\u00e5rdcentralen f\u00f6r att bli unders\u00f6kt blev jag snabbt skickad vidare till r\u00f6ntgen och kanske en halvtimme efter unders\u00f6kningen kom doktorn ut med allvarlig min och ber\u00e4ttade att de s\u00e5g en stor tum\u00f6r i min h\u00f6ft. Det var inte cancer men den beh\u00f6vde opereras snarast. Operationen gick bra och jag \u00e4r frisk nu, men jag tror m\u00e5nga av oss b\u00e4r p\u00e5 erfarenheter av sjukdom och sorg som vi kanske h\u00e5ller f\u00f6r oss sj\u00e4lva. S\u00e5ngen ”B\u00e4r mig nu” handlar om detta och \u00e4r ocks\u00e5 en b\u00f6n till Gud om att f\u00e5 bli buren genom det sv\u00e5ra.\/ Axel Dahlin<\/p>\n