Gosskör-vittring!

Äntligen ställtid, tänkte jag. Inte riktigt.

Som vanligt tänker jag att första veckan efter Trettondag Jul ska bli min ”stoppa-noter-på-plats”-vecka och ”tömma-pärmar”-vecka. Som vanligt har det inte riktigt infriats. Det dyker hela tiden upp något som är viktigt – folk kommer för uppsjungning till kör, eller någon ber mig öva något tillsammans, jag måste öva själv inför begravning, eller begravning… Det händer massor.

I måndags fick jag följande goda idé: Jag började i stor stil med att tömma min hylla i skåpet inne på expeditionen. Jag kom inte så långt för det första jag fann var kassen med 4 godis-påsar i. Jag köpte godispåsar till Juniorkörens avslutning och fyra små korister kom aldrig så dessa påsar blev över. Då tänkte jag: ”Jag kan ju bjuda in Juniorkören till en rivstart redan på söndag och så sjunger vi de sånger vi tycker känns bäst och som passar för dagens ämne – Jesu dop – och så tömmer vi alla godispåsarna i en stor skål och så blir godiset fikan innan gudstjänsten! 😀 Min präst Christina tyckte att det var en god idé så jag mailade alla föräldrarna. Detta genererade, till en början, ett (1) svar, nämligen en pappa som undrade ifall det då var körövning som vanligt på tisdagen. ”Nä” sa jag ”det hade jag inte tänkt, men eftersom det är G så kan vi ta en orgel/sång-kombo-lektion, så skicka du hit G”, sa jag. Pappan blev glad och när tisdagen infann sig kom G. Vi började orgellektionen med att sjunga Tipp Tapp som var läxan över julen. Det var kul att sjunga Tipp Tapp så vi sjöng den även i tight kanon, dvs med en fjärdedels tons marginal. Superkul, tyckte vi båda och spelade in sessionen. Precis då kom M. M är också med i Juniorkören och lät meddela att han kunde vara med på söndagens mässa. Hans mamma hade nog bara tagit för givet att det då också var körövning och skickat iväg M. Jaha, det blev till att skippa orgel/sång-kombon och bara köra körövning med dessa två gossar.

Det blev en av de roligaste körövningarna någonsin!!! Dessa två gossar är båda väldigt begåvade och de sjöng kanon och de sjöng ”Blinka lilla” med varannan ton och de sjöng så bra!!! Då föddes en tanke i mig: ”Tänk om jag kan börja med gosskör!” Vi avslutade efter en timme och det var en fröjd att se två glada pojkar traska ut tillsammmans, ivrigt pratandes.

Dagen efter gick jag in till chefen och berättade om min tanke. ”Ja” sa chefen, ”vad hindrar dig?” Det var ju en bra fråga tyckte jag. I min tankevärld har jag redan börjat utforma ”Pojkarnas Dubbelkvart” under halvtimmen precis innan Juniorkörövningen börjar, så nu är det bara föräldrarna som ska vidtalas, så får jag se hur det går.

Tänk så häftigt det är när det ena ger det andra och det helt plötsligt blivit fröet till något nytt. Så roligt att tänka nya tankar!!!

Övriga veckan förflöt på samma sätt. Många mänskor att sjunga och spela med och däremellan tog jag tag i alla pärmar som ska tömmas och noter som ska på plats efter julens alla konserter och mässor. En psalm som ständigt är aktuell i mitt inre är ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder”. Så mycket livvisdom i dessa enkla rader!

Min vuxenkör hade knytkalas för att fira in den nya terminen. Det porlar och kvillrar i leden av glädje inför nya tag och nya idéer. Knytkalaset var ljuvligt sammansatt, så mycket god mat och vi lyssnade lite grann på inspelningen från julkonserten och allra sist sjöng vi Välsignelsen tillsammans. Tänk att det kan vara så fantastiskt att få sjunga Välsignelsen tillsammmans!

Tillförsikten strömmar i mina ådror och idéerna trängs bakom pannloben. Det är vackert så. Precis som det ska vara.

Inför mässan imorgon har jag fått besked från nästan alla och det visar sig att det blir minst halva kören som kan komma, trots kort varsel. Märkligt nog passar alla sångerna exakt till temat, Jesu dop. Det är synkronicitet på hög nivå. Vilken tur att jag hittade godispåsarna och fick en så rasande bra idé!!!