Ibland radar sambanden upp sig!
Varje gång jag startar min dator – särskilt hemma, ibland på jobb också – så sätter jag mig vid mitt digitalpiano och övar medans datorn rasslar igång. Ibland övar jag igenom alla 12 skalorna på två olika sätt, och ibland övar jag på det som står på notstället. Väldigt ofta har jag något uppslaget på notstället som jag övar på när jag kommer åt. Just nu har jag haft Bach´s tvåstämmiga inventioner uppslagna, och då särskilt den sista i häftet. Där finns 15 stycken, alla i olika tonarter och jag har genom året spelat ungefär… sex utav dem. Inte så många. Just nu har jag från och till övat på den i B-moll. Den är så vacker och lär nog spelas på morgonmässan om ett par veckor.
På körövningen i torsdags med ungdomskören skulle vi öva igenom lite gamla sånger och ett par helt nya. Vi tog oss igenom det redan inövade ganska snabbt och sen ville faktiskt allihop kasta sig över det nya. Vi hade en kördag i lördags med flera olika körer från hela Skåne och det var en dag full av inspiration. Jag har skaffat noterna på två av sångerna som två olika körer sjöng och det var alltså dessa som vi satte tänderna i. Kören var koncentrerad och sååå motiverad. Den ena sången är ganska rytmisk och lång och ganska svår. Där lyckades vi trassla oss igenom första sidan utav fyra. Den andra sången ”satte” vi nästan direkt. Den är alls inte enkel men den är så otroligt vacker, och naturligtvis går den i B-moll. Det är en tonsättning av psaltarpsalmen 139 och jag bara älskar den. Jag älskar både psaltarpsalmen och kompositionen. Jag har länge letat efter en tonsättning av just den psalmen och så fick jag den serverad på en ungdomskördag, både nu förra veckan och även för något år sen. När sången nu sjöngs igen av en kör från Lund så tolkade jag det som ett väldigt tydligt tecken att nu var det dags för oss också att öva in den. Det fantastiska hände: i körövningen infann sig en stillhet och en renhet i sången och stämmorna klingade så fint. Det är så fantastiskt när det blir musik nästan direkt, allting stannar av och andakten infinner sig i sången.
Den tredje B-moll-sången är såklart ”Den kärlek du till världen bar”, i psalmboken nr 137. Jag tycker den är så otroligt vacker.
Så med dessa tre B-moll-sånger/stycken vandrar jag vidare in i fastan. Det är fint sällskap!
Tack för idag – såhär långt – tack för en underbar vanlig dag.
Kommentera det här inlägget