Ombytta roller

Gräsänka. Heter det så?

Tidigt i morse gick vi upp och åt frukost. Maken for fram och tillbaka, tyst, koncentrerat – han letade och packade sin väska. Jag tog första morgonturen med hunden. När han var klar skjutsade jag honom till tåget. Nu är han avlämnad och jag sitter här med oceaner av tid! Hur ska jag ta hand om denna tids-symfoni på bästa sätt?

Ombytta roller? Jo, maken är på kör-internat. Internatet verkar välplanerat med tips-runda och tema inför kvällens party. Såklart ska de öva massor och sen roa sig. Det ska bli synnerligen roligt att höra vad de har gjort i morgon kväll när han kommer hem.

Så nu sitter jag här hemma för att ta hand om hus och hem och hund och katt. Och mig själv. Jag är ju inte heeelt lämnad åt mitt öde, för det är ett dop i familjen i eftermiddag som jag ska åka iväg på. Men fram till dess är det ju en hel lång lördag som är ett oskrivet blad. Jag kan ju lösa melodikrysset… vattna blommor, dammsuga…. blaaahh. Spela in ljudfiler…. näää, hälsa på någon kompis? Kanske det. Utöva min yoga. Ja, det kan jag absolut göra. Öva nyckelharpa och lite säckpipa. Det är bra. Nu är inte maken hemma och då slipper han höra. Ja, det är inte så vackert med den stackars säckpipan. Känns som ett stökigt element som behöver … anammas i min sfär… och bli lite mindre stökigt. Det är inte så lätt.

Tänk, en hel lång dag! Bäst att sätta på lite kaffe, så hamnar jag liksom i startgropen. Det är fina grejer. När jag är ensam hemma med hund och katt brukar det bli så att jag viskar mig igenom helgen. Det är rätt fantastiskt att umgås så där tyst.

Jaha, då får jag väl avancera till köket och kaffe-hörnan.

Salve och Pax och Soli deo Gloria.