Min måndag!

”jag skulle ju bara öva orgel idag…”

SEMESTERN är slut och jag gladde mig åt att åka till Borrby för att öva orgel – de har en ny orgel som ska invigas på onsdag (orgeln invigs med 5 olika konserter och jag är en liten del av konsert nummer 3) och jag ska spela 2 stycken. Först gick jag ut med låne-hunden Cujje vid 7-tiden, sen åt jag frukost, gjorde mackor till lunch att ta med mig och så körde jag till Borrby. Jag var där strax efter kl 10 – kyrkan var öppen lät lilla skylten ute vid parkeringen meddela. Det verkade tryggt o bra tyckte jag. Jag gick runt kyrkan till stora porten – bara för att märka att den var låst. Jag ringde musikern samtidigt som jag gick runt till andra porten, men den var också låst. Musikern C lovade att ringa vaktmästaren. Jag gick runt kyrkan igen och bultade på dörren, då kom en målare (!) och öppnade från insidan. ”Nä, du kan inte öva på orgeln, vi är där och målar!” Jag flög i taket och ringde musikern C igen. Han blev väldigt förvånad och tog beslutet att målaren fick avbryta sitt arbete, orgeln ska ju invigas hela veckan…. Vi gick upp på läktaren, jag och målaren, och då kommer hans kollega fram med syrgasmask för ansiktet. Jag blev helt rädd och tänkte att jag kan ju inte vara kvar i alla dessa målar-ångor så jag gav mig iväg till min egen orgel för att öva där. Sen besinnade jag mig och ringde C och bad honom kolla med målaren hur lång tid det skulle dröja innan jag kunde öva. Han sa att det lilla inte skulle skada mig – de som dagligen blev exponerade för färg-ångorna var tvungna att skydda sig.

Det kändes lugnt så jag körde tillbaka. Då var kyrkan låst igen!!!!! Jag ringde C igen – samtidigt som jag tittade bakom knuten och såg att målarna satt i sin bil och åt lunch – målare nr 1 kom ut och låste upp kyrkan till mig. Jag blir glad och går in och tänker att jag ska gå på toaletten… och märker att den är låst för allmänheten, dvs även för mig…. Jag går upp med alla mina grejer på läktaren och ringer C igen: ”Jag måste ha en toalett, jag kan ju inte sitta här i flera timmar utan möjlighet att gå på toaletten!!!” gastar jag samtidigt som jag lägger handen på orgeln och får färg som inte torkat på handen!!!!!!!!!!! Då brister det för lilla Lotta. C i luren får veta att jag snart börjar gråta och inte klarar mer; låst toalett, kladdig färg på handen…. Jag skulle ju bara öva orgel denna dag…. C ber en vaktmästare komma pronto och I väntan på vaktmästaren hittar jag en städ-skrubb som inte var låst och där fanns vatten så jag kunde skölja av färgen och jag hittade lite papper att torka torrt. Vaktmästaren N kommer ganska snabbt och beklagar min situation och fattar allt ganska snabbt, han förklarar att toaletten måste vara låst pga problem med sanitära påhitt just där inne, men N vet råd, han hämtar en skruvmejsel som jag får låna så jag kan låsa upp och gå in på toan. Jag blir nöjd och glad och sitter sen i lugn och ro och övar och roar mig kungligt. 

Sen åker jag hem och äter min lunch i köket, jag sover en timme och sen åker vi iväg för runda nummer 2 med låne-hunden och sen ger jag mig iväg till min egen kyrka för att öva lite till… bara för att bli varse att minneskortet i orgeln kraschat; hela pedalstämman är stum, manual 1 är stum…. Något resignerad övar jag klart och kör moloken hem och äter pizza med käre maken. Jag mailar min semestrande kollega och ber tusen ggr om ursäkt men jag vet inte vart jag ska vända mig för hjälp med krånglande orgel. Kollegan är en stjärna och påminner mig om vart jag ska vända mig. Jag slår en signal och imorgon får jag hjälp. 

Mitt i allt detta kaos har jag fått hjälp väldigt snabbt, alla har varit väldigt snälla och rara. Det är vackert. Gud ske pris och tack.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.