<\/p>\n\n\n\n
Trosbek\u00e4nnelsen \u00e4r en del av f\u00f6rsamlingens s\u00f6ndagliga gudstj\u00e4nst och av varje dopgudstj\u00e4nst. Mot trosbek\u00e4nnelsens slut, efter inledningen om Gud som allts skapare och en hel del om Jesus, mest s\u00e5dant som vid tiden f\u00f6r formulerandet varit kontroversiellt, s\u00e4gs om kyrkan \u201dhelig\u201d och \u201dallm\u00e4nnelig\u201d. I den apostoliska trosbek\u00e4nnelsen<\/em>, den som anv\u00e4nds vid dop och som \u00e4r vanligast i Svenska kyrkans gudstj\u00e4nster, \u00e4r \u201den\u201d f\u00f6re \u201dhelig\u201d och \u201dallm\u00e4nnelig\u201d spr\u00e5kligt sett obest\u00e4md artikel men uppfattas \u2013 fullt rimligt \u2013 ibland som ett r\u00e4kneord. Den l\u00e4ngre och ovanligare nicenska trosbek\u00e4nnelsen<\/em> s\u00e4ger fyra saker om kyrkan: \u201den\u201d (h\u00e4r \u00e4r det \u00e4ven spr\u00e5kligt fr\u00e5ga om r\u00e4kneord), \u201dhelig\u201d, \u201dallm\u00e4nnelig\u201d och \u201dapostolisk\u201d.<\/p>\n\n\n\n Under mina \u00e5r som doktorand m\u00f6tte jag st\u00e4ndigt vid fikabordet inte bara andra svenskkyrkliga och m\u00e4nniskor utan uttalad bek\u00e4nnelse utan ocks\u00e5 katoliker, baptister, pingstv\u00e4nner och andra av olika kristen tillh\u00f6righet. Den sj\u00e4lvklara kunskapen att identiteten kristen <\/em>har m\u00e5nga och ibland starka delidentiteter blev d\u00e5 en mycket p\u00e5taglig verklighet. Trots v\u00e5ra uppdelningar, d\u00e4r vi ben\u00e4mner oss med olika beteckningar, s\u00e4ger vi g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng att kyrkan \u00e4r en<\/em>, att alla d\u00f6pta h\u00f6r samman i en och samma Kristi kropp. Det vi bek\u00e4nner och det vi erfar krockar. P\u00e5 samma s\u00e4tt som erfarenheterna f\u00f6r mig krockade vid fikabordet kan de krocka exempelvis d\u00e4r tv\u00e5 kyrkobyggnader ligger p\u00e5 var sin sida av samma torg och s\u00f6ndag efter s\u00f6ndag s\u00e4ger detsamma om kyrkan men \u00e5tminstone ger intrycket att inte h\u00f6ra samman.<\/p>\n\n\n\n Hur hantera s\u00e5dan dissonans mellan vad vi s\u00e4ger och hur det i andra avseenden \u00e4r? Ett s\u00e4tt att lugna tanken kan vara att identifiera s\u00e5dant som vi av olika sk\u00e4l st\u00e4ller oss fr\u00e5gande till i andra kyrkor och inte vill f\u00e5 in eller f\u00e5 tillbaka \u2013 men ingen m\u00e4nniska kan heller s\u00e4ga att den kyrka hon sj\u00e4lv tillh\u00f6r \u00e4r perfekt. Ett annat s\u00e4tt kan vara att luta sig tillbaka och h\u00e4nvisa till historiska f\u00f6rklaringar till varf\u00f6r det blivit som det blivit \u2013 men det \u00e4r att s\u00e4ga att utveckling enbart h\u00f6r till det f\u00f6rg\u00e5ngna; om saker och ting \u00e4nnu utvecklas kan framtiden p\u00e5verkas, bland annat utifr\u00e5n de l\u00e4rdomar historien erbjuder.<\/p>\n\n\n\n Ett s\u00e4tt att bearbeta skavet mellan bek\u00e4nnelse och synlig verklighet \u00e4r att i sin f\u00f6rsamling s\u00f6ka enhet, helighet, allm\u00e4nnelighet och apostolicitet. Finns det andra samfund d\u00e4r f\u00f6rsamlingen verkar g\u00e5r det antagligen att n\u00e5 n\u00e4rmare relationer. \u00c4r f\u00f6rsamlingen ensam p\u00e5 sin plats g\u00e5r det likv\u00e4l att s\u00f6ka mer av den helighet som inte minst uttrycks i barmh\u00e4rtighet, det g\u00e5r att pr\u00f6va om f\u00f6rsamlingen b\u00e4rs av och b\u00e4r hela evangeliet till alla inom r\u00e4ckh\u00e5ll och, n\u00e4r man ser att s\u00e5 inte \u00e4r fallet, str\u00e4va i den riktningen. \u00c4ven den kyrkof\u00f6rsamling som \u00e4r ensam p\u00e5 sin plats h\u00f6r till en st\u00f6rre gemenskap: sitt stift, Svenska kyrkan i dess helhet och hela den v\u00e4rldsvida kyrkan, utan gr\u00e4nser i rum och tid. Mellan en del kyrkor har redan full gemenskap uppr\u00e4ttats, till exempel Lutherska v\u00e4rldsf\u00f6rbundet vars 150 medlemskyrkor \u00f6ver hela v\u00e4rlden genom medlemskapet st\u00e5r i gemenskap med varandra och Borg\u00e5gemenskapen mellan lutherska och anglikanska kyrkor i huvudsakligen norra Europa.<\/p>\n\n\n\n Lutherska v\u00e4rldsf\u00f6rbundet och Romersk-katolska kyrkan enades inf\u00f6r 500-\u00e5rsminnet av reformationen om fem imperativ:<\/p>\n\n\n\n * Katoliker och lutheraner b\u00f6r alltid b\u00f6rja i enhetens perspektiv och inte i splittringens, f\u00f6r att st\u00e4rka det gemensamma \u00e4ven om det \u00e4r l\u00e4ttare att se och erfara skillnaderna.<\/p>\n\n\n\n * Lutheraner och katoliker b\u00f6r st\u00e4ndigt l\u00e5ta sig sj\u00e4lva f\u00f6r\u00e4ndras genom m\u00f6tet med den andre och genom det \u00f6msesidiga trosvittnesb\u00f6rdet.<\/p>\n\n\n\n * Katoliker och lutheraner b\u00f6r p\u00e5 nytt f\u00f6rpliktiga sig till att s\u00f6ka synlig enhet, till att tillsammans utveckla n\u00e4rmare vad detta betyder i form av konkreta steg, och till att oupph\u00f6rligt str\u00e4va mot detta m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n * Lutheraner och katoliker b\u00f6r gemensamt \u00e5teruppt\u00e4cka kraften i evangeliet om Jesus Kristus f\u00f6r v\u00e5r tid.<\/p>\n\n\n\n * Katoliker och lutheraner b\u00f6r vittna tillsammans om Guds barmh\u00e4rtighet genom att f\u00f6rkunna och att tj\u00e4na v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r uppmaningar som kan g\u00e4lla ocks\u00e5 andra relationer mellan kyrkor och som kan v\u00e4gleda b\u00f6n och arbete f\u00f6r att hantera skavet mellan bek\u00e4nnelse och synlig verklighet.<\/p>\n\n\n\n Magnus Evertsson Pr\u00e4st, teol dr, teologisk sekreterare f\u00f6r ekumenik p\u00e5 Svensk<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Trosbek\u00e4nnelsen \u00e4r en del av f\u00f6rsamlingens s\u00f6ndagliga gudstj\u00e4nst och av varje dopgudstj\u00e4nst. Mot trosbek\u00e4nnelsens slut, efter inledningen om Gud som allts skapare och en hel del om Jesus, mest s\u00e5dant som vid tiden f\u00f6r formulerandet varit kontroversiellt, s\u00e4gs om kyrkan \u201dhelig\u201d och \u201dallm\u00e4nnelig\u201d. I den apostoliska trosbek\u00e4nnelsen, den som anv\u00e4nds vid dop och som \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":816,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[160969,9],"tags":[],"class_list":["post-1388","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekumenik-och-interreligios-samverkan","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n