Suck! Har just varit ute. Träffade en bekant från Sjöstadskapellet.
Jag går med hjälp av en rullator. Hon går med käpp efter att ha brutit benet.
Jag har doktorerat i teologi, hon i något naturvetenskapligt ämne.
Så länge skutan kan gå ….
Och vad vill jag nu säga med detta? Att man måste acceptera att kroppen blir svagare. (Suck) Men så länge tankeverksamheten fungerar, så får man använda den. Och exempelvis skriva på denna sida.
Kommentera det här inlägget