Tänker på allt man måste göra, som hör till detta
jordeliv! Ibland längtar man då till himmelen,
”där Herren Gud själv bor”.
Texten är ur en psalm. som skrevs här i Sverige på
1600-talet. Nummer 169 i vår psalmbok.
I himmelen. i himmelen, där Herren Gud själv bor,
hur härlig bliver sällheten, hur outsägligt stor..
Där ansikte mot ansikte jag evigt, evigt Gud får se,
se Herren Sebaot.
Sedan kommer flera verser. I nummer 6 står något som jag tycker så mycket om.
I himmelen, i himmelen, själv alla väsen Far…
Gud, som ”alla väsen Far”!
Kommentera det här inlägget