Jag har tidigare skrivit om \u00f6kenf\u00e4derna, vilka fr\u00e5n 200-talet bodde i \u00f6knarna i Egypten och i n\u00e5gra andra omr\u00e5den.
Deras korta ”t\u00e4nkespr\u00e5k” finns utgivna p\u00e5 svenska i boken
\u00d6kenf\u00e4dernas T\u00e4nkespr\u00e5k. Boken har en l\u00e5ng inledning och
introduktion av H. Siljanus som \u00e4r tankev\u00e4ckande.
Det f\u00f6runderliga \u00e4r nu att s\u00e5 mycket av deras r\u00e5d och erfarenheter finns bevarade. Vilket visar hur viktigt man ans\u00e5g
allt detta vara. De ger oss en stig att f\u00f6lja.
Man kan ocks\u00e5 se att de tar allt p\u00e5 st\u00f6rsta allvar, inte minst
kampen mot synden och mot specifika synder.
H\u00e4r f\u00f6ljer nu n\u00e5gra korta utdrag ur boken.
En broder som hade syndat blev utk\u00f6rd ur kyrkan… Abba
Bessarion reste sig och gick ut tillsammans med honom och sade: ”Ocks\u00e5 jag \u00e4r en syndare”. (sidan 47)
S\u00e5 f\u00f6ljer n\u00e5got som talar till mig.
N\u00e5gon fr\u00e5gade Abba Theodoros: ”Om det pl\u00f6tsligt kom en
katastrof, skulle du bli r\u00e4dd d\u00e5, abba?” Han svarade: Inte ens
om himlen st\u00f6tte ihop med jorden..” Han hade n\u00e4mligen bett Gud befria honom fr\u00e5n fruktan. (sidan 67-68)
I januari var jag ute med min rullator. Det bl\u00e5ste rej\u00e4lt och i en
gatukorsning bl\u00e5ste jag omkull, skadade mig och l\u00e5g p\u00e5 sjukhus i flera veckor. N\u00e4r jag nu \u00e5ter g\u00e5r ut kan r\u00e4dsla och fruktan gripa mig, s\u00e4rskilt om det bl\u00e5ser S\u00e5 vad skall jag g\u00f6ra?
Be Gud att befria mig fr\u00e5n denna r\u00e4dsla? Skall fundera p\u00e5 detta.
Amma Teodora sade att en l\u00e4rare b\u00f6r vara fr\u00e4mmande f\u00f6r h\u00e4rsklystnad, f\u00e5f\u00e4nga och h\u00f6gmod, — eller beh\u00e4rskas av vrede. I st\u00e4llet b\u00f6r han vara t\u00e5lmodig, mild och \u00f6dmjuk s\u00e5
l\u00e5ngt som det \u00e4r m\u00f6jligt. Han b\u00f6r vara bepr\u00f6vad, uth\u00e5llig,
omt\u00e4nksam och en som \u00e4lskar sj\u00e4larna. (sidan 71-72)
Isidoros sade: ”Om ni ut\u00f6var askes och fastar enligt f\u00f6reskrifterna, s\u00e5 skryt inte \u00f6ver det. Om ni blir h\u00f6gf\u00e4rdiga av det, \u00e4r det b\u00e4ttre att ni \u00e4ter k\u00f6tt. Det \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r en m\u00e4nniska att \u00e4ta k\u00f6tt \u00e4n att bli uppbl\u00e5sts och skrytsam.”
(sidan 85)
Abba Matoets sade: ”Ju mer en m\u00e4nniska n\u00e4rmar sig Gud,
desto mer ser hon sig sj\u00e4lv som en syndare”. (sidan 99)
Jag om detta: Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det k\u00e4nns som om allt g\u00e5r bak\u00e5t, medan det i sj\u00e4lva verket faktiskt g\u00e5r fram\u00e5t.
N\u00e5gra bes\u00f6kte Abba Poimen och sade: ”N\u00e4r vi ser br\u00f6der som
sover under gudstj\u00e4nsten, skall vi d\u00e5 v\u00e4cka dem?”
Han sade: ”Om jag ser en broder som sover, s\u00e5 l\u00e4gger jag hans huvud i mitt kn\u00e4 och l\u00e5ter honom vila.” (sidan 119)
\u00d6kenf\u00e4dernas T\u00e4nkespr\u00e5k. Artos f\u00f6rlag. 3e upplagan 1993
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har tidigare skrivit om \u00f6kenf\u00e4derna, vilka fr\u00e5n 200-talet bodde i \u00f6knarna i Egypten och i n\u00e5gra andra omr\u00e5den.Deras korta ”t\u00e4nkespr\u00e5k” finns utgivna p\u00e5 svenska i boken\u00d6kenf\u00e4dernas T\u00e4nkespr\u00e5k. Boken har en l\u00e5ng inledning ochintroduktion av H. Siljanus som \u00e4r tankev\u00e4ckande. Det f\u00f6runderliga \u00e4r nu att s\u00e5 mycket av deras r\u00e5d och erfarenheter finns bevarade. Vilket […]<\/p>\n","protected":false},"author":770,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-270","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n