Jag skulle tentera p\u00e5 en bok av den ryske exilteologen Paul Evdokimov.
Den hette L\u00b4Orthodoxie och var den f\u00f6rsta franska bok jag l\u00e4ste efter
gymnasiet. Jag str\u00f6k under det jag f\u00f6rstod, och det r\u00e4ckte. H\u00e4r fick jag
ett nytt perspektiv p\u00e5 m\u00e4nniskans liv.
I skapelseber\u00e4ttelsen s\u00e4ger Gud, ”vi skall g\u00f6ra m\u00e4nniskor som \u00e4r v\u00e5r
avbild, lika oss”. ( 1a Mosebok 1.26) De h\u00e4r tv\u00e5 uttrycken ”avbild” och
”likhet” tar man nu fasta p\u00e5 i ortodox teologi. M\u00e4nniskan \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan
skapad till Guds avbild men hon skall v\u00e4xa upp till Guds likhet. Och
det genom egen avg\u00f6relse och med Guds hj\u00e4lp.
Jag l\u00e4ste mer av ortodoxa teologer och lade m\u00e4rke till att de ofta
h\u00e4nvisade till n\u00e5gra 300-talsteologer som kallas kappadocierna efter
det omr\u00e5de i nuvarande Turkiet d\u00e4r de var verksamma. En av dem var
Gregorius av Nazians och jag valde hans s\u00e4tt att tala om m\u00e4nniskan
som \u00e4mne f\u00f6r min avhandling.
Gregorius talar om m\u00e4nniskan som f\u00e5tt en fri vilja och utrustats med
f\u00f6rm\u00e5gan till ett fritt val f\u00f6r att hon sj\u00e4lv skall kunna v\u00e4lja det som \u00e4r
gott och l\u00e5ta det bli hennes eget.
”Detta var den h\u00f6gste Godhetens vilja, att g\u00f6ra det goda till v\u00e5rt eget,
inte endast nedlagt i v\u00e5r natur utan utvecklat genom v\u00e5r fria vilja
som kan r\u00f6ra sig \u00e5t tv\u00e5 h\u00e5ll” (Oratio 2.17).
N\u00e4r jag en g\u00e5ng m\u00f6tte de h\u00e4r tankarna s\u00e5 var det v\u00e4xaperspektivet
jag tilltalades av. Men n\u00e4r jag nu \u00e5terv\u00e4nder till detta s\u00e5 \u00e4r det n\u00e5got
annat jag l\u00e4gger m\u00e4rke till. Och det \u00e4r betoningen p\u00e5 m\u00e4nniskans avg\u00f6relse och hennes vilja att v\u00e4lja det som \u00e4r gott. Med facit i hand kan vi nu se hur det gick n\u00e4r denna varelse sattes p\u00e5 v\u00e5r jord. Och det \u00e4r ingen uppbygglig syn.
Gud, vad t\u00e4nkte du p\u00e5?
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag skulle tentera p\u00e5 en bok av den ryske exilteologen Paul Evdokimov. Den hette L\u00b4Orthodoxie och var den f\u00f6rsta franska bok jag l\u00e4ste eftergymnasiet. Jag str\u00f6k under det jag f\u00f6rstod, och det r\u00e4ckte. H\u00e4r fick jagett nytt perspektiv p\u00e5 m\u00e4nniskans liv. I skapelseber\u00e4ttelsen s\u00e4ger Gud, ”vi skall g\u00f6ra m\u00e4nniskor som \u00e4r v\u00e5ravbild, lika oss”. ( […]<\/p>\n","protected":false},"author":770,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-62","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n