Till innehållet på sidan
fastebloggen

Aforismens kraft

Hej Johan!


Jag är Jenny. Jag duger som jag är.


Ja. Det kanske räcker så. Jag testar övningen nu, den som du gör med konfirmander, även om jag inte kan klättra upp i predikstolen. Det känns litegrann som ett sådant där möte som jag har sett på tv och det är lätt att tänka att sådant där är fånigt. Afirmationer och sådant. Men jag fick nyligen i ”läxa” av en mycket klok själavårdare att välja ut tre meningar om mig själv, tre saker som jag är, inte som jag gör, som jag är stolt över. Och det var svårt. När jag skrev ned mina meningar, fylld av lust att lägga till ett hyfsat där, eller en brasklapp där, så insåg jag hur viktig en så enkel övning kan vara. För hur svårt ska det vara?


Jag är empatisk.
Jag är intelligent.
Jag är ödmjuk.


Inga ”ganska” och inga ”förhållandevis”. Bara så, rätt upp och ned.
Prova! Det känns ändå ganska bra, konstigt att man först ska över någon sorts skäms-tröskel.
Ur Psaltaren fick jag glädjen att hämta dagens bibelord. Jag älskar Psaltaren. När jag söker tröst, när jag tvivlar, när jag känner mig rädd och står på ostadiga ben så händer det ofta att jag söker upp just Psaltaren.
Evangelierna och breven i Nya Testamentet, Jesu ord och vittnesbörden om honom är ofta goda kamrater och det blir ärligt talat oftast i dem jag läser och söker till vardags. Men texterna i Gamla Testamentet, eller den hebreiska bibeln som man också kan kalla den, har en särskild kraft med sig, tycker jag. För där finns också Jesus. Innan han ens är född. Innan någon egentligen borde kunna vittna om honom. Men eftersom han är en del av treenigheten och planen för mänskligheten redan finns där, så bor Jesus givetvis också i de texterna.
”Du är min klippa och min borg.”
Vad mer behövs egentligen, om man verkligen vågar lyssna till de orden?


Bästa hälsningar

Jenny


Psaltaren psalm 31, vers 2-6
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
svik mig aldrig!
Du som är trofast, rädda mig,

lyssna på mig,
skynda till min hjälp.
Var min klippa dit jag kan fly,
borgen där jag finner räddning.

Ja, du är min klippa och min borg.
Du skall leda och styra mig,
ditt namn till ära.

Du skall lösa mig ur snaran de gillrat,
du är min tillflykt.

Jag överlämnar mig i dina händer.
Du befriar mig, Herre, du sanne Gud.

Kommentarer

Kommentera det här inlägget

Din kommentar, ditt namn och din eventuella webbplats publiceras under det här inlägget och kan läsas av alla besökare. Din e-postadress publiceras inte. Fält som är markerade med * måste vara ifyllda för att du ska kunna kommentera.