Ljusets barn

Käre Johan!

Hur ska vi bli ljusets barn, som vi uppmanas att vara i Efesierbrevet?

Efesierbrevet kapitel 5, vers 8-9

En gång var ni mörker, men i Herren har ni nu blivit ljus.
Lev som ljusets barn — ljuset bär frukt överallt där det finns godhet, rättfärdighet och sanning

Det räcker inte att avstå från det onda, vi måste välja det aktivt goda.

Det är ju inte så ofta, trots allt, som vi möter den rena ondskan, du vet den där som alla kan ställa upp på är ondska, våld och våldsam död och så, öga mot öga. Vår kamp mot ondskan är snarare en kamp för att den ondskan aldrig ska kunna uppstå. Och det måste vi göra på en miljon små sätt, snarare än ett enda fantastiskt, gåtan hur det goda ska övervinna det ondska har inte ett facit utan många många små.

Låt mig förklara hur jag menar.

Jag tror att vi långt mycket oftare står öga mot öga mot ondskans förstadier. Där finns ett helt persongalleri men störst och värst av dem alla är Egoismen.

Vi har tidigare under vår brevväxling skrivit till varandra om evolutionen. Jag påstod att evolutionen har gynnat våra egoistiska sidor, genom att se till sitt eget bästa före andras har våra förfäder överlevt på savannen och du och jag sitter här idag. Du påpekade mycket klokt att det kan vara så, men att det också är så att vår förmåga till samarbete, till att se bortom det egna bästa, har gjort oss till varelser som söker gemenskap och genom gemenskapen har vi överlevt.

Idag kan egoismen få hur fritt spelrum den vill. Vi behöver inte hålla ihop för att överleva. Ensam är stark. Vi uppmuntras av vår kultur till att tänka på oss själva och vårt varumärke mer än på någon annan.

Men egoismen kommer att ta död på oss. Den är ondskans första ansikte och den leder fram till de andra, allt fulare, ansikten som ondskan kan vända mot oss.

Den näst vanligaste frågan jag får av konfirmander, efter teodicéproblemet är: Jaha, men menar du att Gud gör någonting åt ondskan då?

Jag brukar svara ja. Gud gör något åt ondskan varje dag. Han gör dig och mig.

Om vi vänder oss bort från egoismen väljer vi det goda. Varje gång vi väljer det goda gör Gud något åt ondskan.

Det här är inte något vi kan välja att göra en gång och så är det klart. Det måste vi välja varje dag, djupast inom oss, och se till att det genomsyrar våra handlingar.

Om vi lyckas välja vem av två typer vi identifierar oss med så har vi kommit långt på väg. Är jag ett offer? Drabbar allting mig och jag bör få stöd, hjälp, omsorg? Eller är jag någon som kan hjälpa offer?

Hur vi svarar på de frågorna präglar hur vi väljer att handla.

Jag vill avsluta dagens brev med tre storord. Sådana där som jag kommer att ägna hela mitt liv åt att sträva efter och aldrig nå upp till, och det är som det skall. Är du med?

Godhet, rättfärdighet, sanning.

Lever vi så, då blir vi ljusets barn.

Varma hälsningar

Jenny