Gud med oss

Kära Jenny!

Ja det är inte lätt att hitta den verkliga Maria, Jesus mamma, under alla lagar av glasyr som historien lagt på henne. Hon har fått fylla så många roller, inte minst sådan som män som jag lagt på henne.

Det fantastiska med kyrkoåret är att allt nästan pågår samtidigt. I slutet av fastan påminns vi plötsligt om julen, ja hela tiden kommer vi tillbaka till Jesus början och hans slut. Fast med trons ögon så är ju slutet bara en ny början.

Som en kuriositet så är det ovanligt många som föds i dag runt bebådelsedagen, eller rättare sagt så toppen idag den 22 mars. Det råkar ju vara 9 månader efter midsommar så kanske finns det fortfarande något magiskt med den helgen.

För mig känns det nu så länge sedan vi var i väntans tider för ett nytt barn men jag minns starkt de blandade känslorna. Både oro och förväntan fanns där. Men åren har gått fort och nu växer nog mer längtan att efter någon gång kanske bli morfar eller farfar (fast det låter ruggigt gammalt).

Idag har jag annars lite ont både här och var efter att ha gått över en mil i svår terräng i Fasaskogen (det heter så naturområdet nära Degerfors). Men det är något alldeles speciellt med att bli helt slut fysiskt av en skogsvandring. Att inte känna hjärnans trötthet utan fötternas och benmusklernas.

Dagens bibeltext från Jesaja talar också om Maria, i alla fall har kyrkan alltid läst texten som att det är vad Jesaja talar om. ”Då skall Herren själv ge ett tecken: Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’.”

Där någonstans blir inkarnationen viktig för mig, fast vi vet så lite om Maria egentligen. För barnet som hon föder till världen är Gud med oss. Inte som de antika gudarnas barn som främst framstod som superhjältar, utan detta att Gud är med oss, en av oss. En Gud som också hade trötta fötter efter långa vandringar för han är en av oss.

Varma hälsningar från en lite trött vandrare på skogens stig!

Johan

Jesaja kapitel 7, vers 10-14

Vidare sade Herren till Achas:
”Begär ett tecken av Herren, din Gud, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.”
Men Achas svarade: ”Nej. Jag vill inte sätta Herren på prov.”
Då sade Jesaja: ”Lyssna nu, Davids ätt! Är det inte nog att ni misstror människors förmåga, skall ni också misstro min Guds förmåga?
Då skall Herren själv ge er ett tecken: Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’.