Regiss\u00f6ren och sk\u00e5despelerskan Sarah Polley g\u00f6r sin f\u00f6rsta dokument\u00e4r genom att s\u00f6ka sin mamma, sin biologiska pappa och sig sj\u00e4lv. Hon intervjuar sin familj och \u00e5terskapar en bild av det f\u00f6rflutna. Det \u00e4r en fascinerande ber\u00e4ttelse som f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 mina griftetal.<\/p>\n
Om skoj som blir allvar<\/b><\/p>\n
Sedan Sarah var liten flicka har det sk\u00e4mtats om att Sarah inte tillh\u00f6r familjen. ”N\u00e4san \u00e4r inte alls pappas – s\u00e5 vems \u00e4r hon?”<\/i> osv.\u00a0 Sarahs mamma avled i cancer n\u00e4r hon var elva \u00e5r, s\u00e5 henne kan man inte fr\u00e5ga.<\/p>\n
Sarah b\u00f6rjar unders\u00f6ka vem hennes mamma var och finner sin biologiska pappa! Bland moderns bekanta har det funnits teorier och ”sanningar” om mammans v\u00e4nsterprassel och Sarahs tillblivelse.<\/p>\n
Sarah s\u00f6ker sig fram genom att intervjua sina syskon och sin pappa. Filmen blandas med bilder av hennes mamma och \u00e5terskapade bilder av olika skeenden. Filmen k\u00e4nns v\u00e4ldigt n\u00e4ra och \u00e4kta och \u00e4r brutalt fantastisk.<\/p>\n
Vilka bilder ger vi av en m\u00e4nniska efter hennes d\u00f6d?<\/b><\/p>\n
Jag t\u00e4nker att filmen handlar om vilka bilder vi skapar av en m\u00e4nniska efter hennes d\u00f6d.\u00a0 Sarahs syster s\u00e4ger n\u00e5got s\u00e5nt h\u00e4r i filmen; ” Det \u00e4r en illusion att bilderna vi skapar \u00e4r sanningen” <\/i><\/p>\n
Under v\u00e5ren har jag haft en del begravningar och jag har funderat p\u00e5 mina griftetal. Jag f\u00f6rs\u00f6ker alltid skissa n\u00e5gra drag av den avlidne f\u00f6r att skapa n\u00e4rhet och hemmah\u00f6righet. Men vems bild \u00e4r det jag egentligen skissar fram? St\u00e4mmer den med de \u00f6vriga som deltar i begravningsgudstj\u00e4nsten? \u00c4r det b\u00e4ttre att inte s\u00e4ga n\u00e5got alls? Finns det en <\/i>sann bild av en m\u00e4nniska?<\/p>\n
Sarah Polley navigerar i just de h\u00e4r fr\u00e5gorna och n\u00e4r jag tror att vi kommit till en sanning riktas kameran \u00e5t ett annat h\u00e5ll och n\u00e5got ov\u00e4ntat uppdagas. Det g\u00f6r att filmen blir v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande och rolig.<\/p>\n
S\u00e5 hinner du bara se en film i sommar – se Stories we tell.<\/i><\/p>\n
\u00a0Beatrice L\u00f6nnqvist<\/i><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Regiss\u00f6ren och sk\u00e5despelerskan Sarah Polley g\u00f6r sin f\u00f6rsta dokument\u00e4r genom att s\u00f6ka sin mamma, sin biologiska pappa och sig sj\u00e4lv. Hon intervjuar sin familj och \u00e5terskapar en bild av det f\u00f6rflutna. Det \u00e4r en fascinerande ber\u00e4ttelse som f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 mina griftetal. Om skoj som blir allvar Sedan Sarah var liten flicka har […]<\/p>\n","protected":false},"author":130,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3615","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n