När nu Coronaviruset ännu inte släppt greppet om vår tillvaro, och alla torde ha förstått att det inte kommer att vara övervunnet så snabbt, då börjar nya insikter göra sig gällande. Strategierna förändras och vi talar om hur vi kan leva med viruset, inte hur vi ska bli av med det. Tänk om det är en lärdom vi skulle kunna ta till oss på andra livsområden. Att acceptera läget och anpassa sig i stället för att försöka förändra det som vi inte kan påverka.
Tänk till exempel på nån gång då något oönskat skett. Vi kanske kan fundera hur vi kan leva med det, inte hur det ska bli ogjort?
Eller då det handlar om vår relation till Gud, och de tvivel som vi emellanåt kan känna. Det är kanske så att de kan få finnas där, att det istället handlar om hur vi ska lära oss leva med dem.
Jag tänker igen på sinnesrobönen, som jag så ofta har anledning att återvända till: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.
Kommentera det här inlägget