Ordet byråkrat har sällan en positiv klang. Snarare tvärtom.
Det låter tråkigt och omständligt. Byråkratin begär att vi ska fylla i alla
papper rätt. Inte alltid lätt. Men byråkrati betyder också rättssäkerhet och
genomskinlighet, det statsvetare kallar transparens. Något oundvikligt för
demokratin där man ska kunna gå tillbaka och se hur beslut fattats och av vem.
Nyligen döptes en tonåring som står mig nära. Hon ska snart
konfirmeras i Lunds domkyrka. Det var också där hon döptes. Men hon är skriven
i Allhelgonaförsamlingen lite längre upp på gatan. Därför studsade jag till när
hennes namn lästes upp bland de nydöpta som vid bad för i kyrkan idag. Hade
inte tänkt på att det naturligtvis var där hon skulle nämnas i förbönen.
Och plötsligt tänkte jag på kärlekens byråkrati. Jag tänkte
på alla de människor som trofats och noga fyllt i formulär och skickat papper,
förmodligen elektroniskt, för att hennes hemförsamling skulle veta att hon nu
var döpt. Så att vi kunde be för henne där.
När jag utbildades till präst var folkbokföringen kvar inom
Svenska kyrkan. Varje möte med en människa som kom för att begära intyg om
hinderprövning eller personbevis var ett missionstillfälle, fick vi lära oss.
Vänlighet, tillmötesgående och generositet var nyckelord.
Idag på fastlagssöndagen som handlar om kärlekens väg kom
jag att tänka på kärlekens byråkrati när de döptas namn lästes upp. All
byråkrati är inte till för att kontrollera och snäva in våra liv. En hel del är
till för att synliggöra och bekräfta, precis som dopet omfamnar just dig och
mig som unik person, samtidigt som vi blir tillhöriga en större gemenskap. Ett
tecken på att vi hör ihop. En gåva och ett ansvar.
Kommentera det här inlägget