Prinsessbröllop

Vem kan motstå ett riktigt prinsessbröllop? Särskilt när det sänds direkt.Vi gläds över kärleken och ”livet som oupphörligt förnyas”. Vi är med och kan följa allt i närbild. Förr kunde brudgummen vrida på ringen eller rätta till frackvästen lite diskret under förbönen när prästen vände sig mot altaret. Men nu fanns en kamera som såg och sände allt.
Visst var det vackert att se alla finklädda människor! Hagasessorna hade blivit mer än vuxna, nu präktiga matronor. Men nya ljuva fanns att inta scenen. Estelle, härligt frimodig och hennes mamma Victoria alltmer drottninglik, i hållning och utstrålning. ”Släkten följa släktens gång…”

Har alltid varit en ganska pragmatisk rojalist. Inte minst efter mina år i USA. President eller kung. Dyrt är det i vilket fall. Pengar köper in sig i makten både här och där. (Se http://www.dagensarena.se/opinion/motkraft-mot-demokratin/)

Men det är roligare att se kronjuveler, gyllene karosser och plymer tillsammans med levande människor än att betrakta dem bakom montrar på museum. De flesta av oss kommer inte i verklig beröring ändå. Det som berör är när man skymtar något av människors inre. Som när Chris visade sig vara en riktig känslomänniska. Rörd till tårar när han fått prinsessan. Halva kungariket verkar han inte bry sig om. Då skulle han tvingas leva i guldburen. Och det är något annat.

-Kom och se, svarade Jesus till de två killarna ur Johannes gäng som undrade var han bodde. Som Eva Cronsioe sa i helgsmål inför söndagen. ”Det var nog inget finrum lärjungarna hamnade i när de hängde med hem till Jesus.  Jag tror att de hamnade pladask mitt i Jesus ”vardagsrum”.  Hans ”vardagsrum”, det fanns längs de dammiga byvägarna och det befolkades av trashankar, blinda och lama och fattiga och förtryckta. Och en eller annan högreståndsperson som led av sin inre tomhet eller helt enkelt hade drabbats av livets smärta. Men det kanske inte riktigt var vad de här kilarna hade väntat sig från början”

– Kom och se! En öppen inbjudan. Kontrasten blir stark när man just sett hur människor visade upp sina inbjudningskort för att slussas till rätt båt för färden till Drottningholm.

Minutiös planering av hovet. Nödvändigt för att människor skulle anlända i rätt ordning. Något vi inte sällan tagit efter i kyrkliga hovliturgier. Just därför så befriande när Jesus bjuder in så öppet. Kom och se! Ett rike också för trashankarna, inte bara för det vackra folket av börd eller med mycket pengar.