Längtar efter en quick fix! Det är ju något vi brukar kritisera. För det finns inte. Men ändå: Jag längtar efter en qucik fix mot fattigdom.
För att fattigdom skadar människor. Inte minst barn och unga. Desperationen ligger nära. Inte konstigt. Men just därför skrämmer de fattiga. Det är inte hudfärg, inte kultur, inte en annan religion som gör oss rädda. Det är fattigdomen. Den gör oss rädda. Står utanför. Stirrar oss hånfullt i ansiktet. Vi vill inte tänka tanken att det kunde vara jag. Kanske nästa gång.
Desto viktigare att komma ihåg att Jesus var hemlös, ofta utan husrum. Dog utanför stadsmuren. Det skrämmer. Och utmanar! Gud är där!
Funderingar i en av Sydafrikas mest privilegierade städer, där fattiga tigger på gatorna, och bor bara några km från det charmiga centrum.
Kommentera det här inlägget