Kyrkan ska vara tydlig n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nnisov\u00e4rdet skrev jag i min f\u00f6rra blogg. Men \u00e4r vi det n\u00e4r det g\u00e4ller oss sj\u00e4lva?\u00a0 Kritiker av kyrkan och av religion i allm\u00e4nhet brukar ofta lyfta fram att religionerna varit bak\u00e5tstr\u00e4vade n\u00e4r det g\u00e4ller synen p\u00e5 kvinnor. Och det \u00e4r sant.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 sant att institutionella religioner som ibland st\u00e5tt i v\u00e4gen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, s\u00e4rskilt kvinnors , ocks\u00e5 bidragit till varje m\u00e4nniskas myndigblivande, \u00e4ven till kvinnors. Det g\u00e4ller inte minst de reformatoriska r\u00f6relserna.<\/p>\n
I de flesta religi\u00f6sa traditioner som har r\u00f6tter i djupt f\u00f6rmoderna samh\u00e4llen har kvinnor s\u00e4llan setts som lika mycket v\u00e4rda som m\u00e4n.\u00a0 Under l\u00e5nga tider har de snarast behandlats som boskap eller som livegen arbetskraft. S\u00e5 ser det fortfaramde ut i vissa delar av v\u00e4rlden. N\u00e4r kvinnor osynliggjorts och behandlats som mindre v\u00e4rda har man ofta s\u00f6kt legitimera detta genom att ge det gudomligt ursprung.\u00a0<\/p>\n
I den kristna traditionen har man till exempel tolkat den andra skapelseber\u00e4ttelsen som b\u00f6rjar i andra kapitlet i v\u00e5r Bibel mitt i vers 4, allts\u00e5 i Gen2,4b som en gudomlig ordning som inneb\u00e4r att kvinnan \u00e4r den andra, eftersom mannen skapas f\u00f6rst. D\u00e4r ber\u00e4ttas om hur Herren Gud skapar en varelse av jord och bl\u00e5ser in liv genom hennes n\u00e4sborrar s\u00e5 att hon blir levande. Varelsen kallas helt enkelt jordvarelse, ett ord som \u00f6vers\u00e4tts m\u00e4nniska. Sen skapas en tr\u00e4dg\u00e5rd, med tr\u00e4d och ljuvliga \u00f6rter f\u00f6r m\u00e4nniskan att v\u00e5rda och leva i.<\/p>\n
Men m\u00e4nniskan var ensam. D\u00e4rf\u00f6r skapade Gud djur och f\u00e5glar. Men inget upph\u00e4vde den f\u00f6rsta m\u00e4nniskans ensamhet. Ist\u00e4llet ber\u00e4ttas om hur Herren Gud, som framst\u00e4lls som en ganska empatisk patriark, l\u00e5ter en s\u00f6mn falla \u00f6ver den ensamma m\u00e4nniskan, tar ut en sida (revben) och av denna sida skapar en m\u00e4nniska till som p\u00e5 en g\u00e5ng\u00a0\u00e4r lik och olik.<\/p>\n
Att denna ber\u00e4ttelse \u00e4r helt olik den f\u00f6rsta skapelseber\u00e4ttelsen i kap 1 visar att det knappast \u00e4r n\u00e5gon naturvetenskaplig f\u00f6rklaring av m\u00e4nniskans tillkomst. I kap 1 skapas m\u00e4nniskan sist, i vers 26.\u00a0Hon skapas till Guds avbild, en avbild som manlig och kvinnlig.<\/p>\n
Genom historier har man ofta f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e4sa samman dessa tv\u00e5 ber\u00e4ttelser.\u00a0 S\u00e4rskild vikt har man lagt vid att mannen skapas f\u00f6rst. Han \u00e4r allts\u00e5 den f\u00f6rn\u00e4mste. Martin Luther beskriver honom i\u00a0sina kommentarer till Genesis som solen medan kvinnan, som trots att hon \u00e4r en underbar varelse, liknas vid m\u00e5nen och allts\u00e5\u00a0 har ett svagare sken.<\/p>\n
\u00c4ven den f\u00f6rsta ber\u00e4ttelsen har man f\u00f6rs\u00f6kt tolka s\u00e5 att mannen \u00e4r \u00a0mer gudomlig \u00e4n kvinnan som f\u00f6rknippas med barnaf\u00f6dande och sexualitet. I min bok M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter f\u00f6r Guds skull, Nya Doxa ,2006, har jag redogjort f\u00f6r ett antal tolkningar genom historien. Genomg\u00e5ende har man tolkat den s.k. ordningsf\u00f6ljden i kap 2\u00a0s\u00e5 att mannen var f\u00f6rst och d\u00e4rf\u00f6r viktigast och mer gudalik. N\u00e4r man lika v\u00e4l skulle kunna se det som att mannen var en f\u00f6rsta skiss….<\/p>\n
Man kan sk\u00e4mta om hur vi l\u00e4ser in egna prioriteringar i det vi l\u00e4ser och tolkar. Men det allvarliga \u00e4r att tolkningar p\u00e5verkar m\u00e4nniskov\u00e4rde och gudsbild. Tolkningar \u00e4r s\u00e5 viktiga att det finns en hel vetenskapsdisciplin som handlar just om hur vi tolkar och varf\u00f6r. Hermeneutiken \u00f6kar i betydelse. Det betyder inte att allt \u00e4r relativt. men v\u00e4l att vi m\u00e5ste g\u00f6ra allt vi kan f\u00f6r att bli medvetna om hur och varf\u00f6r vi tolkar som vi g\u00f6r.<\/p>\n
N\u00e4r kvinnor kom in in forskningen s\u00e5g de nya saker. M\u00e4nniskor som levt under kolonialt f\u00f6rtryck har l\u00e4rt oss f\u00f6rst\u00e5 hur l\u00e4tt det \u00e4r att missf\u00f6rst\u00e5 andra m\u00e4nniskors liv och villkor. H\u00e4r finns det allts\u00e5 anledning att g\u00e5 varsamt fram. Religionskritik beh\u00f6vs, men vi b\u00f6r akta oss f\u00f6r att betrakta religioner som enhetliga. De f\u00f6r\u00e4ndras och utvecklas. Nya r\u00f6ster blir h\u00f6rda.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kyrkan ska vara tydlig n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nnisov\u00e4rdet skrev jag i min f\u00f6rra blogg. Men \u00e4r vi det n\u00e4r det g\u00e4ller oss sj\u00e4lva?\u00a0 Kritiker av kyrkan och av religion i allm\u00e4nhet brukar ofta lyfta fram att religionerna varit bak\u00e5tstr\u00e4vade n\u00e4r det g\u00e4ller synen p\u00e5 kvinnor. Och det \u00e4r sant. Det \u00e4r ocks\u00e5 sant att institutionella […]<\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-192","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n