Religioner och kulturer f\u00f6r\u00e4ndras st\u00e4ndigt. Ofta i m\u00f6tet med andra. Diskussionen om sedv\u00e4njor och ritualer \u00e4r viktig. Utpekandet av de andra som just de Andra n\u00e5got annat. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att j\u00e4mf\u00f6ra det b\u00e4sta hos en sj\u00e4lv med det s\u00e4msta hos de andra. Ett st\u00e4nk av avundsjuka gentemot de andra \u00e4r inte fel, brukade Krister Stendahl s\u00e4ga.
\nAtt kr\u00e4va lagstiftning mot omsk\u00e4relse av gossebarn medan debatten p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r fullt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket tveksamt. Varf\u00f6r just dessa sedv\u00e4njor och inte andra? Varf\u00f6r inleda med att kr\u00e4va lagstiftning gentemot n\u00e5got som framf\u00f6rallt ber\u00f6r de andra? Nyateismens lista handlar om att granska praxis som har religi\u00f6s legitimering. Det \u00e4r rimligt med tanke p\u00e5 att det \u00e4r en religionskritisk organisation. Inf\u00f6r julen fick vi n\u00e5digt till\u00e5telse av Humanisternas ordf\u00f6rande att fira jul om vi var medvetna \u00e4ven om julens icke-kristna historia och att Jesus f\u00f6rmodligen inte f\u00f6ddes just p\u00e5 julnatten. Det tackar vi f\u00f6r. Eller g\u00f6r vi? M\u00e5nga reagerade mot den n\u00e5diga tonen, bland andra Rakel Chukri som avgav ett offentligt ny\u00e5rsl\u00f6fte att sluta kalla sig ateist. Hon var less p\u00e5 denna besserwissermentalitet som inte ins\u00e5g att religioner och kulturer ocks\u00e5 handlar om dofter, mat, s\u00e5nger och musik.
\nOfta riktar sig s\u00f6karljuset mot de andra. Deras seder \u00e4r tydligare. De avviker fr\u00e5n det vi vant oss vid. I en protestantisk kultur har vi l\u00e4nge betonat det som sker i hj\u00e4rta och i hj\u00e4rna. Att d\u00e5 t\u00e4nka att religion \u00e4r n\u00e5got privat \u00e4r ganska logiskt. Men v\u00e4ldigt p\u00e5verkat av just v\u00e5r kultur d\u00e4r de evangeliska grundv\u00e4rderingarna sedan l\u00e4nge p\u00e5verkat samh\u00e4llet. D\u00e4rf\u00f6r blir det i praktiken ofta just judar, muslimer, eller f\u00f6r den delen katoliker, som h\u00e4ngs ut som motst\u00e5ndare till det vi anser vara upplyst och modernt.
\nEtt s\u00e5dant vi har en tendens att effektivt utesluta de Andra om det upprepas ofta nog. Att delta i ett s\u00e5dant utpekande kan ha med aningsl\u00f6shet att g\u00f6ra. I en tid n\u00e4r antisemitismen f\u00e5tt nytt uppsving i Europa blir det viktigt f\u00f6r oss alla att f\u00f6rs\u00f6ka urskilja de tidiga tecknen p\u00e5 utpekande och f\u00f6rfr\u00e4mligandet. I Stockholm och Malm\u00f6 anv\u00e4nds ordet jude som sk\u00e4llsord.
\nDen Svenska kyrkan var senf\u00e4rdig med att br\u00e4nnm\u00e4rka nazismen och st\u00e5 upp f\u00f6r det judiska folket. Idag har vi ett desto st\u00f6rre ansvar att inte upprepa de m\u00f6nster vi k\u00e4nner igen fr\u00e5n 30-talet d\u00e4r judar beskrevs som lagiska, och s\u00e5 sm\u00e5ningom som barbarer, medan kristna s\u00e5gs som frihetliga. Idag ser gr\u00e4nserna annorlunda ut. Vi lever inte i en svartvit v\u00e4rld d\u00e4r vi inte kan se fel. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det viktigt att varna f\u00f6r de tankem\u00f6nster vi l\u00e4rt oss k\u00e4nna igen. Ibland kan de komprimerade orden dock fungera som en v\u00e4ckarklocka f\u00f6r oss alla .
\nMen bara om debatten kring sakfr\u00e5gorna forts\u00e4tter. L\u00e5t oss forts\u00e4tta samtalet och debatten. Inte mellan grupp och grupp, religion mot religion utan som upplysta, religi\u00f6sa m\u00e4nniskor, med eller utan gudstro.<\/p>\n
Elisabeth Gerle<\/p>\n