Nu \u00e4r det gott att leva\u2026. Har ni t\u00e4nkt p\u00e5 hur gamla visor rinner upp i huvudet p\u00e5 en n\u00e4r solen och v\u00e4rmen \u00e5terv\u00e4nder? Pl\u00f6tsligt gnolar det inom en. Och det \u00e4r bara att sjunga med i melodin.\u00a0 Vildrosen blommar och \u00f6verallt r\u00e5r, lusten och f\u00e4gringen h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r \u00f6\u2026sjunger jag med Elisabet Hermodson. Som f\u00f6r \u00f6vrigt har suttit p\u00e5 min terrass med sin gitarr och sjungit sina visor, som jag sen ofta sj\u00f6ng. Land och rike runt.<\/p>\n
Nu \u00e5terv\u00e4nder melodierna i hj\u00e4rnan. Kroppen minns. Rummet h\u00e5ller minnet, brukar vi s\u00e4ga. Nationaldagen firade jag i det kanske mest nationalistiska rummet, i den svenska naturen. En del av oss har rum vi \u00e5terv\u00e4nder till. Regelbundet. Som en stuga p\u00e5 landet, en vik i sk\u00e4rg\u00e5rden. Och s\u00e5 pl\u00f6tsligt ser jag att vildrosen blommar. Klick, s\u00e4ger det. Och s\u00e5 drar visan ig\u00e5ng inombords.<\/p>\n
V\u00e5ra starka k\u00e4nslor \u00e4r knutna till kultur, s\u00e4gs det. Till det vi upplevt som positivt och gott tillsammans med m\u00e4nniskor vi tycker om och h\u00f6r samman med. I samband med nationaldagen har jag ofta talat om en sund nationalism. Det inneb\u00e4r vi bejakar de positiva k\u00e4nslor vi har inf\u00f6r det som k\u00e4nns hemvant och v\u00e5rt, men ocks\u00e5 att vi f\u00f6rst\u00e5r att alla m\u00e4nniskor har s\u00e5dana omr\u00e5den. Rum som vi kanske inte delar. Men som vi \u00e4ven om vi inte f\u00f6rst\u00e5r kan ana vidden och djupet av.<\/p>\n
T\u00e4nk om vi kunde \u00f6ppna v\u00e5ra rum f\u00f6r varandra och bjuda in, ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka st\u00e4nge ute. Vara nyfikna p\u00e5 varandras ber\u00e4ttelser och ta oss tid att lyssna.<\/p>\n
N\u00e4r jag h\u00f6r g\u00f6ken t\u00e4nker jag: \u00d6sterg\u00f6k-tr\u00f6sterg\u00f6k,v\u00e4sterg\u00f6k-b\u00e4sterg\u00f6k, norrg\u00f6k- sorgg\u00f6k, s\u00f6derg\u00f6k-d\u00f6derg\u00f6k. Och f\u00f6rs\u00f6ker h\u00f6ra g\u00f6ken fr\u00e5n det h\u00e5ll jag \u00f6nskar, fr\u00e5n v\u00e4ster. Tills det sl\u00e5r mig med full kraft att jag har f\u00e5tt allt, alla v\u00e4derstrecken i mitt liv. Sorg, d\u00f6d, tr\u00f6st\u2026 men ocks\u00e5 b\u00e4ster, v\u00e4sterg\u00f6k. Och livet \u00e4r nu!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu \u00e4r det gott att leva\u2026. Har ni t\u00e4nkt p\u00e5 hur gamla visor rinner upp i huvudet p\u00e5 en n\u00e4r solen och v\u00e4rmen \u00e5terv\u00e4nder? Pl\u00f6tsligt gnolar det inom en. Och det \u00e4r bara att sjunga med i melodin.\u00a0 Vildrosen blommar och \u00f6verallt r\u00e5r, lusten och f\u00e4gringen h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r \u00f6\u2026sjunger jag med Elisabet Hermodson. Som […]<\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-288","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n