Som m\u00e4nniskor upptr\u00e4der vi lite olika, beroende p\u00e5 i vilket sammanhang vi finns, och vilka vi m\u00f6ter. S\u00e5 har det alltid varit. Men idag m\u00f6ter vi s\u00e5 m\u00e5nga fler \u00e4n vad v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar eller deras f\u00f6r\u00e4ldrar gjorde.<\/p>\n
\u00c4r vi d\u00e5 falska? Eller bara anpassliga? P\u00e5 n\u00e4tet ser vi inte den andres ansikte. D\u00e4rf\u00f6r ser vi inte n\u00e4r medm\u00e4nniskan \u00e4r sk\u00f6r eller s\u00e5rbar. Risken finns att vi d\u00e5 inte \u00e4r lyh\u00f6rda och varsamma med den andre. Den lettisk-judiske filosofen Levinas menade att den andres ansikte m\u00f6tte med kravet att inte d\u00f6da.<\/p>\n
F\u00f6r att slippa utmanas kan det ocks\u00e5 bli s\u00e5 att man endast ser till att m\u00f6ta sin egen innegrupp p\u00e5 n\u00e4tet. Men d\u00e5 utarmas viktiga debatter. Ofta utvecklas v\u00e5ra tankar och ideologier i m\u00f6tet med andra. Genom att m\u00f6ta motst\u00e5nd tvingas vi t\u00e4nka ett varv till.<\/p>\n
Detta talar vi om i Filosofiska rummet, Lasse Dencik, M\u00e5ns Svensson och jag. En socialpsykolog, en r\u00e4ttssociolog och en etiker.\u00a0Samtalsledare \u00e4r Lars Mogensen.\u00a0\u00a0H\u00e4r\u00a0finns l\u00e4nken\u00a0f\u00f6r den som vill lyssna.<\/p>\n