20 \u00e5r efter apartheid. Val idag den 7 maj. ANC ber\u00e4knas vinna stort. Men m\u00e5nga \u00e4r tr\u00f6tta p\u00e5 alla korruptionsskandalerna och p\u00e5 presidentens kvinnosyn. D\u00e4rf\u00f6r tvekar m\u00e5nga om hur de ska r\u00f6sta in i det sista. \u00c4r Democratic Alliance ett alternativ? De har majoriteten i Western Cape, men bryr de sig verkligen om de fattiga?<\/p>\n
\u00c4ven i v\u00e4lm\u00e5ende Stellenbosch, d\u00e4r jag \u00e4r g\u00e4stforskare en period, k\u00e4nns klyftorna. Inte l\u00e5ngt mellan k\u00e5kst\u00e4der och ving\u00e5rdar d\u00e4r man kan provsmaka viner i slottsliknande parker. K\u00e4nns inte sj\u00e4lvklart att g\u00e5 hem ensam efter m\u00f6rkrets inbrott. Det jag tar f\u00f6r givet hemma \u00e4r farligt h\u00e4r. Min autonomi som kvinna f\u00f6rminskas. Jag blir beroende. Tror inte det \u00e4r en tillf\u00e4llighet. Snarare ett system, som uppr\u00e4tth\u00e5lls \u00e4nd\u00e5 upp i toppen av ANC, president Zuma.<\/p>\n
Runt Stellenbosch formulerades ras\u00e5tskillnadspolitiken och f\u00f6rs\u00e5gs med gudomlig licens. \u201dSeparate but equal.\u201d Teologiskt legitimerade boerna detta genom att se sig som Guds utvalda folk. Ber\u00e4ttelsen om Babels torn fick f\u00f6rklara. I Babel hejdade Gud m\u00e4nniskors hybris, n\u00e4r de ville bygga ett torn upp i himlen, genom att f\u00f6rbistra deras spr\u00e5k. De f\u00f6rstod inte l\u00e4ngre varandra. Olika folk borde allts\u00e5 leva var f\u00f6r sig. Ber\u00e4ttelsen om pingstundret, n\u00e4r alla pl\u00f6tsligt kunde f\u00f6rst\u00e5 varandras olika spr\u00e5k, tappades bort. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det den ber\u00e4ttelsen som brukar ses som kyrkans f\u00f6delse.<\/p>\n
Apartheid \u00e4r ett ohyggligt politiskt system d\u00e4r hudf\u00e4rg och etnicitet avg\u00f6r vilka r\u00e4ttigheter m\u00e4nniskor har. Ett par av mina kolleger fr\u00e5n KwaZulu-Natal, vars f\u00f6rf\u00e4der kom till Durban fr\u00e5n Indien f\u00f6r att arbeta p\u00e5 sockerplantagerna, klassificerades som \u201df\u00e4rgade\u201d. De fick aldrig bes\u00f6ka stranden under apartheid. Fast de v\u00e4xte upp alldeles bredvid. Varf\u00f6r? F\u00f6r att de inte var vita. Men de hade ocks\u00e5 en s\u00e4mre st\u00e4llning f\u00f6r att de var kvinnor. N\u00e5got som tillh\u00f6r historiens soph\u00f6g? Tyv\u00e4rr lever m\u00e5nga syns\u00e4tt och strukturer kvar, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller hudf\u00e4rg och k\u00f6n. S\u00e5ren k\u00e4nns i hela samh\u00e4llskroppen. M\u00e5nga vill inte tala om det, inte ber\u00e4tta vad man utsatts f\u00f6r. Skammen sitter i kroppen.<\/p>\n
Ekonomiskt har de vita fortfarande makten inom storfinans och gruvindustri. De brukar den b\u00f6rdiga marken. Men \u00e4ven boernas liv var h\u00e5rt, inte minst f\u00f6r kvinnor. Hur h\u00e5rt, f\u00e5r man en stark k\u00e4nsla av n\u00e4r man l\u00e4ser Marlene van Niekerks roman Aagot om en vit boerkvinna och hennes svarta tj\u00e4nstekvinna. Mannen best\u00e4mde, \u00e5tminstone ut\u00e5t. Sexuellt utnyttjande, till och med v\u00e5ldt\u00e4kt, var vardagsmat i \u00e4ktenskapet. Samtidigt var det hustrun som tillsammans med det svarta tj\u00e4nstefolket bar ansvaret f\u00f6r g\u00e5rden och utf\u00f6rde det tyngsta arbetet.<\/p>\n
Livsvillkoren f\u00f6r svarta och vita var totalt olika. De flesta svarta behandlades s\u00e4mre \u00e4n djur. Men ocks\u00e5 kvinnors utsatthet, oavsett hudf\u00e4rg, \u00e4r en del av landets historia. Sydafrika beskrivs fortfarande som ett av v\u00e4rldens mest patriarkala l\u00e4nder. Det \u00e4r troligare att en flicka blir v\u00e5ldtagen \u00e4n att hon f\u00e5r utbildning.<\/p>\n
Sydafrikas medicinska forskningsr\u00e5d, Medical Research Council, MRC, beskriver i en ny rapport v\u00e5ldet mot kvinnor som ett massivt h\u00e4lsoproblem, som kr\u00e4ver omedelbart f\u00f6rebyggande. 2009 d\u00f6dades en kvinna av sin intima partner var \u00e5ttonde timma, 1999 var sj\u00e4tte timma. V\u00e5ldet har allts\u00e5 minskat n\u00e5got, troligen pga str\u00e4ngare vapenlagar. Men det \u00e4r inte fler f\u00f6r\u00f6vare som d\u00f6ms. Ist\u00e4llet f\u00f6r att lita till domstolarna m\u00e5ste genusrelaterat v\u00e5ld ses om ett h\u00e4lsoproblem och behandlas d\u00e4refter.<\/p>\n
Hudf\u00e4rg, k\u00f6n eller fattigdom? Eller teologi? Intersektionella samband. Vem tolkar och hur? Vilka ber\u00e4ttelser \u00e5beropas? Man kan g\u00f6ra teologi f\u00f6r att legitimera s\u00e5v\u00e4l \u00e5tskillnad mellan olika folk som mannens \u00f6verh\u00f6ghet. Den afrikanska ren\u00e4ssansen plockar g\u00e4rna upp ur\u00e5ldriga afrikanska patriarkala seder. Men den ber\u00f6mde svarta f\u00f6rfattaren Njabulo S Ndebele, ocks\u00e5 han sk ”fellow at STIAS”, kritiserar i Sunday Times\u00a0ANC f\u00f6r korruption. Det g\u00f6r biskop Tutu ocks\u00e5. Han har g\u00e5tt ut och sagt att han inte t\u00e4nker r\u00f6sta p\u00e5 ANC och sl\u00e5ss f\u00f6r kvinnors och sexuella minoriteters r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Vid universiteten KwaZulu-Natal och Stellenbosch har mastersstudenter studerat sambanden mellan genus, h\u00e4lsa och religion med st\u00f6d av Svenska kyrkan och SIDA. Nyligen m\u00f6ttes de i Stellenbosch f\u00f6r en avslutande konferens. En av uppsatserna behandlade samk\u00f6nade \u00e4ktenskap, en annan handlade om gravida som s\u00f6ker helande f\u00f6r att de inte har r\u00e5d att s\u00f6ka upp sjukhus. Uppsatsens f\u00f6rfattare ville inte st\u00e4lla helande och medicinsk expertis mot varandra utan s\u00e5g b\u00e5da som viktiga p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n
Olika former av f\u00f6rtryck adderas och f\u00f6rst\u00e4rker varandra. De \u00e4r inte konkurrenter utan \u00f6verlappande. Men jag \u00e4r helt \u00f6vertygad om att en b\u00e4ttre st\u00e4llning f\u00f6r kvinnor \u00e4r nyckeln till barns och m\u00f6drars h\u00e4lsa, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 till m\u00e4nnens och samh\u00e4llskroppens h\u00e4lsa. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att bek\u00e4mpa den fattigdom som utnyttjas av korrupta politiker inf\u00f6r valet.<\/p>\n
Elisabeth Gerle<\/p>\n
G\u00e4stforskare, professor, vid Stellenbosch Institute for Advanced Studies, STIAS, Etiker, Svenska kyrkans forskningsenhet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
20 \u00e5r efter apartheid. Val idag den 7 maj. ANC ber\u00e4knas vinna stort. Men m\u00e5nga \u00e4r tr\u00f6tta p\u00e5 alla korruptionsskandalerna och p\u00e5 presidentens kvinnosyn. D\u00e4rf\u00f6r tvekar m\u00e5nga om hur de ska r\u00f6sta in i det sista. \u00c4r Democratic Alliance ett alternativ? De har majoriteten i Western Cape, men bryr de sig verkligen om de fattiga? […]<\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-436","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n