H\u00e5ller klimatbudskapet p\u00e5 att s\u00e5 sakta sjunka in nu? Efter att under tv\u00e5 decennier f\u00f6r Svenska kyrkan arbetat med klimat och klimatrelaterade fr\u00e5gor s\u00e5 undrar jag nu om vi inte har b\u00f6rjat n\u00e4rma oss punkten som vi borde varit vid f\u00f6r 20 \u00e5r sedan. Den som s\u00e4ger att m\u00e4nskligheten m\u00e5ste v\u00e4lja en annan v\u00e4g om vi ska klara en dr\u00e4glig framtid och att bevara ekosystem och m\u00e4nniskors m\u00f6jligheter till att leva ett gott liv.<\/p>\n
Det som st\u00e5r allt mer klart \u00e4r att vi st\u00e5r inf\u00f6r en grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring av hur vi organiserar oss som samh\u00e4lle p\u00e5 jordklotet. Vi m\u00e5ste byta fokus fr\u00e5n att r\u00e4kna p\u00e5 om vi kan<\/em> minska utsl\u00e4ppen till vad vi m\u00e5ste g\u00f6ra<\/em> f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen. Fr\u00e5n att se konkurrens och marknadskrafter som det som skapar v\u00e4lst\u00e5nd, till en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att v\u00e4lst\u00e5nd p\u00e5 jorden aldrig kan n\u00e5s p\u00e5 en planet d\u00e4r ekosystemen inte l\u00e4ngre f\u00f6rs\u00f6rjer m\u00e4nniskan och andra livsformer med sina tj\u00e4nster<\/p>\n De fr\u00e5getecken kring den industriella utvecklingsmodellen som b\u00f6rjar synas under 1970 talet har idag\u00a0 blivit utropstecken. Det som manifesteras i FN:s konferens om milj\u00f6 och utveckling 1992 d\u00e4r b\u00e5de klimatkonventionen och konventionen om bioologisk m\u00e5ngfald skapas, \u00e4r en milstolpe, men utan de nya v\u00e4gval av utveckling som konferensen kallade till. Om allt hade g\u00e5tt spikrakt fr\u00e5n de goda intentioner som fanns i Rio hade vi kanske sett en annan v\u00e4rld. Ist\u00e4llet fick vi en ber\u00e4ttelse full av mots\u00e4ttningar. \u00c5 ena sidan en allt st\u00f6rre s\u00e4kerhet i klimatforskningen, d\u00e4r sammanst\u00e4llningarna om vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g blir allt tydligare. \u00c5 andra sidan allt st\u00f6rre utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser och en envis, emellan\u00e5t dumdristig ovilja till f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n FN:s klimatpanel IPCC\u00a0 (Intergovernmental Panel och Climate Change) som samlar forskningsresultaten kring klimat, har under \u00e5ren sammanst\u00e4llt rapporter som under 2000 talet blivit allt mer tydliga om att m\u00e4nniskan \u00e4r i full f\u00e4rd med\u00a0 att f\u00f6r\u00e4ndra jordens klimat. Den senaste som handlar om hur vi ska kunna undvika en h\u00f6jning av den globala medeltemperaturen \u00f6ver 1.5 grader, \u00e4r ett gediget f\u00f6rs\u00f6k att visa p\u00e5 att det g\u00e5r att g\u00f6ra, \u00e4ven om oddsen \u00e4r synnerligen sm\u00e5 eller obefintliga med de ambitionsniv\u00e5er som finns idag.<\/p>\n Men att<\/strong> \u00a0det g\u00e5r \u00e4ven om utsikterna \u00e4r d\u00e5liga tycks ocks\u00e5 s\u00e4tta allt fler p\u00e5 banan med allt mer radikala krav p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring. Sent, men kanske inte alltf\u00f6r sent, har fler och fler b\u00f6rjat att inse att det \u00e4r nu som n\u00e5got mycket stort m\u00e5ste g\u00f6ras. Det handlar om den st\u00f6rsta transformationen sedan industrialismens intr\u00e4de under f\u00f6rra \u00e5rhundradet.<\/p>\n Det kan l\u00e5ta som storord som en g\u00e4rna tar till f\u00f6r att h\u00e4vda att just min fr\u00e5ga \u00e4r viktigast. I det h\u00e4r fallet m\u00e5ste nog stororden anv\u00e4ndas.\u00a0 M\u00e4nniskan som art har aldrig tidigare varit mer betydande f\u00f6r framtiden f\u00f6r hela planeten.<\/p>\n Samtidigt som allt fler ser det oroande i vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, s\u00e5 blir de som \u00e4r anh\u00e4ngare av det industriella utvecklingskonceptet allt mer h\u00f6gljudda. Inte konstigt d\u00e5 deras makt och inflytande \u00e4r hotat. Det visar sig bland annat i de kortsiktiga och nationalistiska r\u00f6relser som vill forts\u00e4tta utvecklingskonceptet som inte har n\u00e5gon framtid.<\/p>\n De som t\u00e4nkt p\u00e5 milj\u00f6 som ett s\u00e4rintresse och vill h\u00e4vda att det \u00e4r n\u00e5got vi kan g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t n\u00e4r vi har r\u00e5d och tid \u00f6ver blir allt f\u00e4rre. Insikten om att ekosystemtj\u00e4nsterna inte kan f\u00f6rhandlas bort eller nedprioriteras blir allt st\u00f6rre ju tydligare m\u00e4nniskans p\u00e5verkan p\u00e5 de globala ekosystemen blir. Vi riskerar vatten, mat, h\u00e4lsa n\u00e4r ekosystemen f\u00f6rsvagas. N\u00e4r dessa grundl\u00e4ggande funktioner f\u00f6r m\u00e4nskligt liv hotas \u00f6kar den sociala oron. P\u00e5 grund av svagare ekosystem, mindre f\u00f6ruts\u00e4gbarhet om regn och sk\u00f6rd, vattentillg\u00e5ng och \u00f6versv\u00e4mningar \u00f6kar konflikterna och som en f\u00f6ljd blir ekonomier som blir instabila. Allt h\u00f6r ihop.<\/p>\n Men det kan vara s\u00e5 att vi st\u00e5r inf\u00f6r en v\u00e4ndpunkt d\u00e4r en kritisk massa b\u00f6rjat ta in det kanske of\u00f6rst\u00e5eliga att vi befinner oss p\u00e5 en unik plats i historien.\u00a0 Jag ser n\u00e5gra tecken p\u00e5 att det kan vara s\u00e5.<\/p>\n Greta-effekten.<\/strong><\/p>\n Att en svensk ton\u00e5ring med fullt fokus p\u00e5 klimatfr\u00e5gan g\u00e5r utanf\u00f6r g\u00e4ngse syn p\u00e5 aktivism och sittstrejkar fr\u00e5n skolan utanf\u00f6r riksdagen \u00e4r ett tecken i tiden. Och hon g\u00f6r det vid r\u00e4tt tidpunkt. Efter att i \u00e5ratal sett hur m\u00e4nniskors oro f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring legat i topp f\u00f6r m\u00e4nniskors oro och i synnerhet unga m\u00e4nniskors oro s\u00e5 bir det nu r\u00e4tt tid att ge oron en plats f\u00f6r uppm\u00e4rksamhet.\u00a0 Att g\u00f6ra civilt motst\u00e5nd med de medel som \u00e4r tillg\u00e4ngliga blir ett s\u00e4tt att kanalisera den vanmakt som vi k\u00e4nner inte har n\u00e5gon mottagare.\u00a0 F\u00f6r det Greta och andra unga s\u00e4ger \u00e4r inget nytt. Det \u00e4r samma som forskarna sagt i m\u00e5nga \u00e5r, det \u00e4r samma som milj\u00f6r\u00f6relsen har larmat om i \u00e5ratal, det \u00e4r samma klimatr\u00e4ttvisa vi i kyrkorna har understrukit under flera decennier av p\u00e5verkansarbete.<\/p>\n Det finns en risk att bara f\u00f6r att unga s\u00e4ger det s\u00e5 tycker alla att det \u00e4r bra. Det blir en slags klapp p\u00e5 huvet \u00f6ver ditt stora engagemang och en kommentar om att du kan ju inte s\u00e5 mycket om livet \u00e4n. Om det inte blir en storm av otidigheter bland trollen p\u00e5 sociala medier.<\/p>\n Men det vi ser idag med skolstrejker p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i v\u00e4rlden g\u00e5r inte l\u00e4ngre att nonchalera som ungdomlig iver som snart f\u00f6rsvinner. Det finns n\u00e5got genuint riktigt i vad de s\u00e4ger.\u00a0 Det \u00e4r sant att v\u00e5ra beslut idag krymper deras m\u00f6jligeter i framtiden. Det \u00e4r sant att vi borde handla utifr\u00e5n vad vi vet och inte vad vi tycker vore b\u00e4st i det korta perspektivet. Vi borde fatta att framtida generationer ocks\u00e5 har r\u00e4tt till ren luft, rent vatten, mat och ekosystem som kan leverera allt detta.<\/p>\n Det finns en osentimental h\u00e5llning i de ungas utmaning. Att se klarare \u00e4n de som har byggt in sig i de strukturer som 1900 talet gav oss. De som fastlagt sanningarna om livet och samh\u00e4llet och inte orkar f\u00f6r\u00e4ndra sig eller i ren r\u00e4dsla att f\u00f6rlora n\u00e5got f\u00f6rnekar att det finns n\u00e5gra problem.\u00a0 Tyv\u00e4rr sitter status quo vid makten och uppr\u00e4tth\u00e5lls av ett ekonomiskt system som besvarar varje hot med att vi kan inte klara det ekonomiskt i den takt som skulle beh\u00f6vas.<\/p>\n <\/p>\n \u00a0En global hush\u00e5llsn\u00e4ra tj\u00e4nst!<\/strong><\/p>\n De starka yttringar av l\u00e4ngtan tillbaka till det samh\u00e4lle som egentligen inte funnits har poppat upp p\u00e5 v\u00e4rldsscenen och skapat polariseringar mellan flankerna. En v\u00e4g tillbaka till auktorit\u00e4ra styren, enhetskultur och tydliga k\u00f6nsroller och d\u00e4r industrin skapar v\u00e4lst\u00e5nd.<\/p>\n Klimatfr\u00e5gan har oturligt nog hamnat p\u00e5 h\u00f6ge v\u00e4nster skalan. Det syns tydligt i Trumps Amerika d\u00e4r milj\u00f6lagar skrotas och klimatavtalet ska s\u00e4gas upp. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kan inte m\u00f6tas med f\u00f6rra \u00e5rhundradets id\u00e9er eller g\u00f6ras till en fr\u00e5ga om politisk uppfattning. Den fr\u00e5ga som skulle kunna bryta mark f\u00f6r att \u00f6verge h\u00f6ger v\u00e4nster skalan tenderar till att inte m\u00f6tas p\u00e5 den skala som den m\u00e5ste m\u00f6tas. Vare sig klassisk h\u00f6ger eller v\u00e4nster politik klarar av att l\u00f6sa klimatfr\u00e5gan. Den \u00e4r i starkt behov av ett nytt tankes\u00e4tt politisk men \u00e4ven ekonomiskt.\u00a0 Vare sig statsstyrda ekonomiska system eller kapitalistiska system kan ta sig an klimatfr\u00e5gan fullt ut. S\u00e5 l\u00e4nge ekonomiska system utel\u00e4mnar ekosystemen s\u00e5 kan det inte l\u00f6sas.<\/p>\n 2006 skriver ekonomen sir Nicolas Stern en rapport om klimat och ekonomi d\u00e4r han fastl\u00e4gger att klimatf\u00f6r\u00e4ndringar kommer att ge stora ekonomiska kostnader men att det kostar mindre att g\u00f6ra n\u00e5got omg\u00e5ende och blir mycket st\u00f6rre kostnader med att v\u00e4nta. S\u00e5 h\u00e4r n\u00e4rmare 15 \u00e5r senare s\u00e4ger han precis samma sak men \u00e4nnu skarpare. Det skulle kunna s\u00e4gas s\u00e5 h\u00e4r; det finns ingen ekonomi p\u00e5 en planet med f\u00f6rst\u00f6rda ekosystem.\u00a0 Men hittills har inte de ekonomiska modellerna svarat p\u00e5 utmaningen. Men med allt fler rapporter om br\u00e5dskan i att st\u00e4lla om s\u00e5 blir det sv\u00e5rt att bara vifta bort fakta.<\/p>\n Orden ekonomi och ekologi kommer ur det grekiska ordet Oikos <\/em>som betyder hus\/hush\u00e5ll. Ekonomi \u00e4r hur vi hush\u00e5llar, ser till att hush\u00e5llet fungerar. Ekologi handla om relationerna mellan de olika delarna av hush\u00e5llet som d\u00e5 \u00e4r hela jorden. Att livsformer samspelar och bygger huset Jorden, v\u00e5rt globala hush\u00e5ll och hem.<\/p>\n Vi skulle beh\u00f6va en rej\u00e4l global hush\u00e5llsn\u00e4ra tj\u00e4nst d\u00e4r hush\u00e5llets ekonomi byggs helt och h\u00e5llet f\u00f6r att tj\u00e4na det globala hush\u00e5llets b\u00e4sta.<\/p>\n <\/p>\n Fr\u00e5n att ha varit en milj\u00f6fr\u00e5ga har klimatet blivit en systemfr\u00e5ga. Det g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga att handskas med den.( Dock inte f\u00f6r barn och unga som tydligt ser kopplingarna mellan klimat, framtid och utvecklingsmodeller. ) Milj\u00f6v\u00e4nner har ibland sv\u00e5rt att t\u00e4nka ekonomi och kanske \u00e4nnu sv\u00e5rare att t\u00e4nka p\u00e5 social r\u00e4ttvisa. Och ekonomer tittar g\u00e4rna p\u00e5 utfall och monet\u00e4ra v\u00e4rden och kan ha sv\u00e5rare att v\u00e4ga in andra v\u00e4rden. De som arbetar f\u00f6r social r\u00e4ttvisa kan ofta f\u00f6rbise de ekosystem som bygger m\u00f6jligheterna till att skapa ett gott liv f\u00f6r alla. Idag har vi kommit till den punkt att dessa olika omr\u00e5den inte l\u00e4ngre kan fungera som stupr\u00f6r utan att interagera med varandra. Vi m\u00e5ste komma till en insikt om att huset m\u00e5ste v\u00e5rdas och det m\u00e5ste vara en god hush\u00e5llning som ser till alla delar av huset. Kanske \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t det h\u00e5llet.<\/p>\n Att tackla klimatf\u00f6r\u00e4ndringar kr\u00e4ver stora omst\u00e4llningar p\u00e5 kort tid. Det kan vi klara d\u00e5 m\u00e4nniskans medvetande och f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rutse kan hj\u00e4lpa oss att handla.\u00a0 Men vi har m\u00e5nga hinder att ta oss \u00f6ver. De st\u00f6rsta tycks vara mentala.<\/p>\n N\u00e4r bankerna var i en global kris kring 2008\/2009 pytsades of\u00f6rst\u00e5eligt stora summor pengar in f\u00f6r att r\u00e4dda de ekonomiska systemen. Den ekonomiska infrastruktur som bygger upp samh\u00e4llsfunktioner m\u00e5ste h\u00e5llas uppe f\u00f6r att undvika st\u00f6rre krascher. Det var inte en budget f\u00f6r det utan det var en slags \u201dkrigs-ekonomi\u201d.\u00a0 Vi skulle beh\u00f6va en likadan r\u00e4ddningsplan f\u00f6r klimatet. Inte ha en budget f\u00f6r vad det f\u00e5r kosta och sedan avg\u00f6ra om vi kan eller inte.\u00a0 En total omst\u00e4llning d\u00e4r v\u00e4rldens l\u00e4nder g\u00e5r i ett slags globalt stabsl\u00e4ge. Energisystem, transporter, jordbruk konsumtion och produktion, allt! Allt l\u00e4ggs om f\u00f6r att klara att h\u00e5lla temperatur\u00f6kningen under 1.5 grader. Verktygen och kunskapen finns d\u00e4r och \u00e4ven motst\u00e5ndet som g\u00e4rna vill s\u00e4ga att det \u00e4r inte s\u00e5 farligt eller att s\u00e5nt d\u00e4r \u00e4r fejk-news.<\/p>\n Till de som ifr\u00e5gas\u00e4tter allvaret och vill locka med industrialism a la 1900 tal finns respons idag. I USA v\u00e4xer tanken p\u00e5 en Green New Deal som bygger p\u00e5 den tanke som fanns i den reform agenda som Franklin Rosevelt hade f\u00f6r att ta USA ut ur depressionen p\u00e5 1930 talet. Det handlade om att b\u00e5de ta ett utvecklingsansvar ekonomiskt och ett socialt ansvar. Green New Deal handlar om att g\u00f6ra en omst\u00e4llning till f\u00f6rnyelsebar energi och att skapa jobb och social r\u00e4ttvisa.<\/p>\n Inom kyrkorna har vi l\u00e4nge understrukit vikten av r\u00e4ttvisa. Klimatfr\u00e5gan ber\u00f6r r\u00e4ttvisefr\u00e5gor i allra h\u00f6gsta grad. De mest utsatta f\u00f6r f\u00f6ljderna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r de som bidragit minst. Det g\u00e4ller de fattiga i v\u00e4rlden liksom framtida generationer och Skapelsen sj\u00e4lvt.<\/p>\n Den omst\u00e4llning vi st\u00e5r inf\u00f6r kan inte bef\u00e4sta den or\u00e4ttvisa vi ser idag. Omst\u00e4llningen m\u00e5ste vara r\u00e4ttvis. Eller str\u00e4va emot att skapa en r\u00e4ttvisare f\u00f6rdelning av v\u00e4rldens resurser.<\/p>\n I det internationella arbetet kring klimat heter det Just Transitions.<\/em> Allt fler klimataktiva f\u00f6rst\u00e5r att det m\u00e5ste finnas en r\u00e4ttviseaspekt f\u00f6r att klara omst\u00e4llningen. \u00a0Det \u00e4r inte m\u00f6jligt att skapa en omst\u00e4llning om inte den har ett fokus p\u00e5 r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av b\u00e5de insatser och att f\u00e5 del av det nya livet i ett l\u00e5gkol-samh\u00e4lle.\u00a0 De Gula V\u00e4starna i Frankrike \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur det g\u00e5r om inte omst\u00e4llningen inkluderar sociala insatser.<\/p>\n Det kan vara s\u00e5 att den kamp som m\u00e5nga f\u00f6rt genom \u00e5rtionden f\u00f6r att m\u00f6ta klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och att f\u00f6r\u00e4ndra i enlighet med vad vi vet h\u00e5ller p\u00e5 att vinna mark. Det kan vara s\u00e5 att de som ih\u00e4rdigt betonat att omst\u00e4llningen m\u00e5ste ske med ett r\u00e4ttighetsperspektiv blir allt mer lyssnade p\u00e5. Det kan vara s\u00e5 att vi befinner oss i ett Kairos moment att v\u00e4rlden h\u00e5ller p\u00e5 att v\u00e4nda utvecklingen.<\/p>\n Det syns inte i utsl\u00e4ppsniv\u00e5erna, det m\u00e4rks inte i fattigdomsbek\u00e4mpningen eller utvecklingspolitiken men det bubblar ur vanmakten hos alla dem som tar till sig kunskapen och de som har lite solidaritet kvar i hj\u00e4rteroten; nu \u00e4r tiden f\u00f6r tranformationen.<\/p>\n Barnen kr\u00e4ver det. <\/strong><\/p>\n En kyrka som utg\u00e5r ifr\u00e5n Jesus som pekar p\u00e5 barnet som exempel m\u00e5ste l\u00e5ta barnen och de ungas rop p\u00e5 sk\u00e4rpning f\u00e5 ljuda som klockornas klang \u00f6ver nejden.\u00a0 Den r\u00e4ttvisa vi kan uppn\u00e5 d\u00e5 vi tillsammans s\u00e4ger att nu s\u00e4tter vi in alla klutar f\u00f6r att \u00e4ndra modellen f\u00f6r hur vi lever tillsammans p\u00e5 jorden till en modell som bygger p\u00e5 maximal interaktion och samverkan f\u00f6r att l\u00f6sa uppgiften och att bek\u00e4mpa det hot som en tre graders temperatur\u00f6kning kan medf\u00f6ra.\u00a0 Det \u00e4r en ny form av solidaritet som g\u00e5r fr\u00e5n hj\u00e4rtat till handen, fr\u00e5n Arktis till Amazonas. En resa d\u00e4r urfolk och barnen blir guiderna. D\u00e4r vetenskap och politik arbetar fram modellerna f\u00f6r att klara samh\u00e4llen. D\u00e4r dagens generation ser till att r\u00e4ttvisan ska f\u00e5 ta plats i f\u00f6rh\u00e5llande till n\u00e4sta generation. D\u00e4r Skapelsens v\u00e4v blir bilden f\u00f6r v\u00e5r interdependens, v\u00e5rt tillitsfulla beroende av en fungerande planet. Det \u00e4r stor-ord men det \u00e4r en stor uppgift som m\u00e5ste drivas av k\u00e4rlek till v\u00e5r n\u00e4sta, oavsett om det \u00e4r den fattige idag, kommande generationer eller Skapelsen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4rmar vi oss en mental tipping point? \u2013 \u00c4r vi p\u00e5 v\u00e4g emot en bredare f\u00f6rst\u00e5else av klimatfr\u00e5gans genomgripande utmaning? H\u00e5ller klimatbudskapet p\u00e5 att s\u00e5 sakta sjunka in nu? Efter att under tv\u00e5 decennier f\u00f6r Svenska kyrkan arbetat med klimat och klimatrelaterade fr\u00e5gor s\u00e5 undrar jag nu om vi inte har b\u00f6rjat n\u00e4rma oss punkten […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":583,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-582","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n