Jag: \u00c4r du beredd?
\nGud: Alltid redo.
\nJag: Du m\u00e5ste svara ja eller nej.
\nGud: … eh… Ja.
\nJag: Efter att jag har st\u00e4llt fr\u00e5gan s\u00e5 klart.
\nGud: Jag vet. Efter att du har st\u00e4llt fr\u00e5gan ska jag svara ja eller nej.
\nJag: OK. Kan du g\u00f6ra en s\u00e5 tung sten att du inte sj\u00e4lv kan lyfta den?
\nGud: Ja. Jag kan g\u00f6ra allting.
\nJag: Aha! Men d\u00e5 kan du ju inte lyfta den stenen? F\u00f6r d\u00e5 \u00e4r den ju s\u00e5 stor att du inte kan lyfta den?
\nGud: Jo. Jag kan lyfta den.
\nJag: Men jag sade ju… allts\u00e5: Om du kan g\u00f6ra en s\u00e5 stor sten att du inte kan lyfta den, kan du ju inte lyfta p\u00e5 stenen?
\nGud: Du verkar verkligen v\u00e4ldigt \u00f6vertygad om att du har r\u00e4tt. Men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r svaret Jo.
\nJag: Jag sade ju att det var en ja-eller-nej-fr\u00e5ga.
\nGud: Och svaret \u00e4r JA!
\nJag: Men ocks\u00e5 nej.
\nGud: Nej.
\nJag: Jag ska f\u00f6rklara. Du s\u00e4ger att du KAN g\u00f6ra en s\u00e5 stor sten att du inte kan lyfta den.
\nGud: Ja.
\nJag: och sedan g\u00e5r du \u00e4nd\u00e5 och lyfter p\u00e5 den d\u00e4r stenen!
\nGud: Just det.
\nJag: MEN! Det g\u00e5r ju inte. Det var ju det som var premissen.
\nGud: Jag \u00e4r Gud. Jag kan allt. Och! Jag talar alltid sanning.
\nJag: Just det. S\u00e5 allts\u00e5: Kan du g\u00f6ra en sten som \u00e4r s\u00e5 stor och tung att du inte kan lyfta den?
\nGud: Ja.
\nJag: S\u00e5 d\u00e5 kan du inte lyfta p\u00e5 stenen?
\nGud: Jo.
\nJag: Jag ger upp.
\nGud: Men jag ger aldrig upp.
\nJag: Jag tror att du typ t\u00e4nker s\u00e5 h\u00e4r: ”Jag kan g\u00f6ra vad jag vill. S\u00e5 jag KAN g\u00f6ra en s\u00e5 stor sten att jag inte kan lyfta den. Men grejen \u00e4r att jag VILL inte det, f\u00f6r jag vill typ kunna lyfta alla stenar. ”
\nGud: Nej, s\u00e5 var det inte.
\nJag: Var det inte?
\nGud: Nej, jag var tvungen att lyfta p\u00e5 den.
\nJag: S\u00e5 det finns typ en s\u00e5 stor sten att du inte kan lyfta den?
\nGud: Fanns iallafall.
\nJag: Vad h\u00e4nde med den?
\nGud: Jag lyfte p\u00e5 den.
\nJag: ARGH! (Tystnad)
\nGud: Din fr\u00e5ga var, om jag minns r\u00e4tt, ”Kan du Gud, i all din allsm\u00e4ktighet, g\u00f6ra en s\u00e5 stor sten att du inte kan lyfta p\u00e5 den?”
\nJag: Ja. Och tung sten.
\nGud: Just s\u00e5.
\nJag: OK.
\nGud: Och mitt svar \u00e4r: Det har jag redan gjort.
\nJag: Va? N\u00e4r?
\nGud: N\u00e4r jag gjorde stenen \u00e4r kanske inte s\u00e5 intressant? Det viktiga \u00e4r n\u00e4r jag inte kunde lyfta p\u00e5 den.
\nJag: N\u00e4r var det d\u00e5?
\nGud: N\u00e4r jag var d\u00f6d.
\nJag: N\u00e4r du var d\u00f6d.
\nGud: Ja. Exakt. De lade mig i en grav och rullade f\u00f6r en sten. En sten s\u00e5 tung att det inte r\u00e4ckte med en person f\u00f6r att rulla dit den. Och jag kunde inte heller lyfta undan den. Dels f\u00f6r att jag var d\u00f6d, s\u00e5 klart.
\nJag: S\u00e5 klart.
\nGud: Och ocks\u00e5 f\u00f6r att jag hade inte orkat. Jesus hade inte orkat. Jesus var en m\u00e4nniska med m\u00e4nniskors styrka. Kunde inte rulla undan stenen. Jag kunde inte flytta den.
\nJag: Ah.
\nGud: Men sedan tog jag bort den.
\nJag: Det \u00e4r h\u00e4r jag inte riktigt kan f\u00f6lja med i logiken.
\nGud: Jesus dog. Men d\u00f6dsriket kunde inte h\u00e5lla honom. K\u00e4rleken kan aldrig d\u00f6. S\u00e5 de var tvungna att sl\u00e4ppa ut honom.
\nJag: Men stenen d\u00e5?
\nGud: Jag tog bort den.
\nJag: HURD\u00c5?
\nGud: Tja. Jag vill inte skryta men… jag \u00e4r Gud.
\nJag: S\u00e5 du bara… men Jesus var ju m\u00e4nnis— men allts\u00e5…
\nGud: Jag tog bort den, bara. Inga detaljer beh\u00f6vs.
\nJag: Och sedan d\u00e5?
\nGud: Och sedan f\u00f6r\u00e4ndrades livet f\u00f6r alltid.
\nJag: F\u00f6r att du gjorde en sten som var s\u00e5 tung att du inte sj\u00e4lv kunde lyfta den.
\nGud: Just det. Och sedan tog jag bort den. (Tystnad)
\nJag: Det konstiga \u00e4r att n\u00e4r jag har pratat med dig ett tag verkar allt det h\u00e4r logiskt.
\nGud: Det konstiga \u00e4r att n\u00e4r jag har pratat med dig ett tag verkar n\u00e4stan alltid du logisk.
\nJag: Jag vet inte vad jag ska s\u00e4ga.
\nGud: Det kan jag v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte t\u00e4nka mig att det \u00e4r sant? (Tystnad)
\nJag: Tack f\u00f6r att du gjorde den d\u00e4r stenen.
\nGud: Och f\u00f6r att jag lyfte bort den.
\nJag: Det med.
\nGud: F\u00f6r annars skulle vi inte ha det h\u00e4r samtalet.
\nJag: Det hade ju i s\u00e5dana fall varit en omistlig f\u00f6rlust f\u00f6r v\u00e4rldslitteraturen.
\nGud: En omistlig f\u00f6rlust. Det l\u00e5ter kr\u00e5ngligt.
\nJag: Som en olyftbar sten som n\u00e5gon lyfter.
\nGud: Typ s\u00e5, ja.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag: \u00c4r du beredd? Gud: Alltid redo. Jag: Du m\u00e5ste svara ja eller nej. Gud: … eh… Ja. Jag: Efter att jag har st\u00e4llt fr\u00e5gan s\u00e5 klart. Gud: Jag vet. Efter att du har st\u00e4llt fr\u00e5gan ska jag svara ja eller nej. Jag: OK. Kan du g\u00f6ra en s\u00e5 tung sten att du inte sj\u00e4lv […]<\/p>\n","protected":false},"author":569,"featured_media":142,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[61608],"tags":[160712,162955,7964,22834],"class_list":["post-141","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vandring","tag-en-gang-ska-gud-och-jag","tag-horru-gud","tag-pask","tag-uppstandelse"],"acf":[],"yoast_head":"\n