<\/p>\n
Gud: Och sedan ville jag tala med dig om –
\nJag: Jaja Gud. Men ass\u00e5, en verkligt viktig sak som jag m\u00e5ste s\u00e4ga.
\nGud: Mm.
\nJag: Allts\u00e5 sinnesrob\u00f6nen.
\nGud: Ja.
\nJag: T\u00e4nk p\u00e5 den.
\nGud: Jag t\u00e4nker p\u00e5 den nu.
\nJag: Jag fattar inte den.
\nGud: Well, color me surprised.
\nJag: \u201dColor me surprised\u201d? S\u00e5 \u00e5ttiotal, Gud.
\nGud: Vad \u00e4r coolt att s\u00e4ga nu d\u00e5?
\nJag: \u201dDu har r\u00e4tt Charlotte och vi ska sj\u00e4lvklart \u00e4ndra p\u00e5 den saken.\u201d
\nGud: \u00c5h. S\u00e5. Coolt.
\nJag: F\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till \u00e4mnet. Sinnesro att acceptera det jag inte kan f\u00f6r\u00e4ndra. OK. Mod att f\u00f6r\u00e4ndra det jag kan! Check!
\nGud: K\u00e4ckt.
\nJag: Men f\u00f6rst\u00e5nd att inse skillnaden. Det \u00e4r d\u00e4r jag hakar upp mig.
\nGud: F\u00f6rst\u00e5nd. Det \u00e4r d\u00e4r du hakar upp dig.
\nJag: Ja! Varf\u00f6r ska jag ha s\u00e5dant f\u00f6rst\u00e5nd?
\nGud: Just den specifika typen av f\u00f6rst\u00e5nd, eller menar du f\u00f6rst\u00e5nd i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet?
\nJag: (skrattar uppskattande) Haha, du \u00e4r verkligen j\u00e4tterolig Gud! Nej, f\u00f6rst\u00e5nd i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet har jag ju s\u00e5 jag klarar mig. Men jag menar varf\u00f6r \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden?
\nGud: Hur ska jag s\u00e4ga f\u00f6r att f\u00e5 dig att f\u00f6rst\u00e5?
\nJag: F\u00f6rs\u00f6k n\u00e5got bara.
\nGud: Det \u00e4r bra f\u00f6r er m\u00e4nniskor att inse era begr\u00e4nsningar.
\nJag: Varf\u00f6r.
\nGud: F\u00f6r att ni inte \u00e4r Gud. Och varje g\u00e5ng ni tror att ni \u00e4r Gud st\u00e4ller ni till det f\u00f6r er.
\nJag: Allts\u00e5 jag tycker det finns gr\u00e5zoner mellan \u201dv\u00e4grar se sina begr\u00e4nsningar\u201d och \u201dtror att hon \u00e4r Gud\u201d.
\nGud: Ja, du tycker det, s\u00e5 klart.
\nJag: Men… det finns det v\u00e4l?
\nGud: Gr\u00e5zoner. Men de gr\u00e5zonerna blir ganska stressiga. Att tro att du kan \u00e4ndra saker som du inte kan \u00e4ndra g\u00f6r livet v\u00e4ldigt tungt.
\nJag: Att inse att jag inte kan \u00e4ndra saker g\u00f6r ocks\u00e5 livet v\u00e4ldigt tungt.
\nGud: Men det \u00e4r en slags… resignerad vila \u00f6ver det.
\nJag: Och typ en massa andlig mognad?
\nGud: Ja. Att satsa sin andliga kraft d\u00e4r den kan g\u00f6ra nytta.
\nJag: Typ en \u201dv\u00e4lj dina strider\u201d?
\nGud: Typ kanske.
\nJag: Du vet att v\u00e4lj dina strider \u00e4r en s\u00e5dan d\u00e4r sak som f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00e4ger till varandra f\u00f6r att g\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldraskapet l\u00e4ttare?
\nGud: (med en nostalgisk l\u00e4ngtan i r\u00f6sten) \u00c5h, l\u00e4ttare f\u00f6r\u00e4ldraskap.
\nJag: S\u00e5 med andra ord vill du att jag ska betrakta omv\u00e4rlden som ett ouppfostrat barn?
\nGud: Det funkar v\u00e4l, n\u00e4r allt kommer omkring betraktar ju omv\u00e4rlden dig som ett ou\u2014 det var inget.
\nJag: Jag tycker bara det verkar s\u00e5 mycket enklare att bara f\u00f6r\u00e4ndra och inte fr\u00e5ga en massa.
\nGud: Allt beh\u00f6ver ju inte f\u00f6r\u00e4ndras, vet du. En hel del \u00e4r bra som det \u00e4r.
\nJag: Japp. Jag sj\u00e4lv till exempel. \u201dS\u00e5 \u00f6verm\u00e5ttan underbart danad\u201d som det st\u00e5r i Bibeln.
\nGud: Jag \u00e4lskar dig.
\nJag: Jag vet.
\nGud: Du l\u00e4r dig nog skillnaden en vacker dag.
\nJag: En tr\u00e5kig, gr\u00e5trist dag.
\nGud: S\u00e5dana dagar kan ocks\u00e5 fylla en funktion.
\nJag: Jaja.
\nGud: Vi beh\u00e5ller sinnesrob\u00f6nen som den \u00e4r tycker jag. Men jag kan g\u00f6ra en deal med dig.
\nJag: H\u00e4rligt.
\nGud: Du kan hoppa \u00f6ver de tre sista orden om du vill.
\nJag: Specialtillst\u00e5nd bara till mig?
\nGud: Ja.
\nJag: F\u00f6r att jag \u00e4r s\u00e5 speciell?
\nGud: F\u00f6r att du beh\u00f6ver l\u00e4gga fokus annorst\u00e4des.
\nJag: Jag \u00e4r v\u00e4ldigt n\u00f6jd nu.
\nGud: Jag med.
\nJag: (mumlar f\u00f6r mig sj\u00e4lv) …. hur blir det nu d\u00e5? \u201dSinnesro att acceptera det jag inte kan f\u00f6r\u00e4ndra, mod att f\u00f6r\u00e4ndra det jag kan, och f\u00f6rst\u00e5nd.\u201d
\nGud: BURN!
\nJag: Men Gud!
\nGud: Inte i helvetet, allts\u00e5, men s\u00e5d\u00e4r coolt som man s\u00e4ger nuf\u00f6rtiden. Nu n\u00e4r det inte \u00e4r \u00e5ttiotal och allt.
\nJag: (suck)
\nGud: BURN igen!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Gud: Och sedan ville jag tala med dig om – Jag: Jaja Gud. Men ass\u00e5, en verkligt viktig sak som jag m\u00e5ste s\u00e4ga. Gud: Mm. Jag: Allts\u00e5 sinnesrob\u00f6nen. Gud: Ja. Jag: T\u00e4nk p\u00e5 den. Gud: Jag t\u00e4nker p\u00e5 den nu. Jag: Jag fattar inte den. Gud: Well, color me surprised. Jag: \u201dColor me surprised\u201d? […]<\/p>\n","protected":false},"author":569,"featured_media":307,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-306","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n