Vi lever i en tid då mental hälsa blivit alltmer uppmärksammat bland våra ungdomar. Jag är tacksam över att ha fått möjligheten att fördjupa mina kunskaper inom själavård. Vid tre kurstillfällen med övernattning har jag och min kollega Linn gått kursen ”Själavård med unga” inom Svenska kyrkan på stiftsgården Lilleskog. 

Kursens innehåll var uppdelat i tre delar. Genom dialogisk samtalsträning fick deltagarna lära sig verktyg för själavårdande samtal med unga, i olika samtalsövningar. Vi fick även fördjupa våra kunskaper om ungas livssituation. All teoretisk bakgrund grundade sig i böckerna “Att vara där du är” av Bent Falk och “Möt mig som den jag är – hur vuxna kan stötta unga som skadar sig själva” av Therese Eriksson. 

Jag arbetar som församlingsassistent i Floby pastorat och möter många ungdomar varje vecka. Även om vi hittills inte har haft så många enskilda själavårdande samtal så möter vi barn och unga som mår psykiskt dåligt av olika anledningar. Det kan handla om en svår hemsituation, mobbning, utanförskap eller att man bara har något jobbigt som man vill prata med en vuxen om. Här kommer vår viktiga roll in. Att vara just en vuxen, som aktivt lyssnar utan att döma eller komma med lösningar direkt. Att vara närvarande, lyhörd, och skapa ett förtroende i mötet med en ungdom. 

Att vara utan att göra – är en kort förklaring på det stöd vi som ledare kan ge barn och unga. Vi måste inte sitta inne med svaret, utan att lyssna räcker långt. Att få stöd från omgivningen och att få lätta sitt hjärta inför en god medmänniska i en situation som känns svår kan ibland vara tillräckligt för den som mår dåligt. 

Kyrkan kan spela en betydelsefull roll för alla barn och ungdomar i samhället. Att brottas med psykisk ohälsa innebär att man är än mer beroende av stöttning för att kunna hantera livets utmaningar. Kyrkan är en viktig mötesplats där vi kan skapa omsorgsfulla relationer. Barn och unga skall få finnas till utan krav. Här skall det finnas vuxna som bryr sig utan att vilja ”bota”. Kyrkan skall vara en trygg plats där man kan vara sig själv. En plats för förutsättningslöst lyssnande. 

Min förhoppning är att detta kan hjälpa unga att navigera genom svåra beslut och hitta en meningsfull riktning i sina liv. Vi vuxna skall vara goda förebilder som ungdomar möter i vardagen, som inspirerar och vägleder när det behövs. 

Annika Thorild, barn- och ungdomsledare 

………………

Texten publicerades första gången i Insikten nummer 3 2024