Strukturell diskriminering bakom stängda kyrkor

Jerusalems identitet står på spel och de kristnas rättmätiga plats i det Heliga landet äventyras. I protest mot vad man anser är diskriminerande skattepålagor och lagförslag håller Uppståndelsekyrkan stängt för första gången på decennier. Flera kyrkor har nu följt samma exempel.


En polsk kvinna lägger besviken handen på porten till den i protest igenbommade Uppståndelsekyrkan. Foto: Jessica Lindberg Dik

Det var i söndags som Jerusalems kyrkoledare stängde portarna till Uppståndelsekyrkan (även kallad den heliga gravens kyrka) framför ögonen på chockade pilgrimer. I kyrkan firar de lokala kristna gudstjänst och varje år besöker omkring en miljon pilgrimer och turister detta ett av Jerusalems främsta pilgrimsmål. Under måndagen stängde flera av Jerusalems övriga kyrkor också sina portar i solidaritet. Anledningen är att de kristna är utsatta för vad man menar vara en strukturell diskriminering från de israeliska myndigheterna.

Yusef Daher, som är generalsekreterare för Jerusalems Inter-Church Center, uttrycker det såhär:

– Jerusalems själva identitet står på spel. Det handlar inte om några miljoner shekel, utan om de lokala kristnas tillvaro med institutioner, familjer och prästerskap, och om freden i Fredens stad.

Myndigheterna försvårar för kristna att bo kvar

Utanför de stängda kyrkportarna samlas stora grupper av kristna pilgrimer från världens alla hörn. Många har sparat i flera år för att göra sin efterlängtade resa till det Heliga landet. Några är arga och oförstående, men de flesta försöker, trots sin besvikelse, visa förståelse och solidaritet med de lokala kyrkoledarnas beslut. George, palestinier från Gamla stan och som själv är katolik, förklarar för turisterna att de lokala kristna invånarna utgör mindre än två procent av befolkningen i dagens Jerusalem och känslan är att man från myndigheternas sida gör det svårare och svårare för dem att bo kvar. Utan dem, de levande stenarna – gudstjänstfirarna, skulle kyrkorna endast bli till muséer. Att strypa kyrkornas ekonomi är ett sätt att försvåra kyrkornas verksamhet.

– Den föreslagna fastighetsskatten är diskriminerande och riktad mot oss som kristna. Och hur ska vi protestera? Hur ska vi få folk att lyssna på oss? Vi tar till det enda vapen vi har och visar på det här sättet vilken stor betydelse kyrkorna har för staden. Tyvärr går det ut över turisterna, men i det här fallet hade vi inget annat val…

Kvarskatt och rätt att expropriera mark

Två händelser har föranlett protesterna. Tidigare i februari fick flera av de lokala kyrkorna besked om att de krävs på mångmiljonbelopp i kvarskatt för obetald fastighetsskatt för sina institutioner. Detta trots att kyrkorna, och de andra religiösa samfunden, av tradition och sedan tiden för det Ottomanska styret varit befriade från att betala fastighetsskatt. Jerusalems borgmästare Nir Barakat meddelade att kvarskatten gäller alla institutioner som inte fungerar som gudstjänstlokaler. Kyrkorna driver en omfattande diakonal verksamhet med bland annat skolor och sjukhus, dessutom driver man en mängd hotell och gästhem för pilgrimer och andra turister. Inkomsterna från de senare hjälper, i goda tider, till att balansera underskottet från utbildnings- och sjukvårdsverksamheten – vilken kommer långt fler än de kristna till gagn. Dock är det enbart de kristna samfunden, tillsammans med en rad FN-institutioner, som drabbas av det plötsliga avsteget från den historiska överenskommelsen.

Den andra händelsen som väckt både oro och vrede bland kyrkorna är ett lagförslag i Knesset som skulle ge den israeliska staten rätt att expropriera land som kyrkorna sålt till privata köpare, ofta fastighetsbolag. Även när det gäller det här lagförslaget är kyrkorna måltavla då det inte skulle gälla andra institutioner, samfund eller enskilda medborgare. Lagförslaget är juridiskt snårigt, men enligt tidningen Ha’aretz korrespondent Nir Hasson är slutsatsen tydlig: Om lagen antas kommer ingen att vilja göra affärer med kyrkorna. För vem vill köpa mark som kan exproprieras imorgon?

Allt är i gungning

Men det handlar inte enbart om fastighetsskatt och landrättigheter. Protesterna ska också ses som ett utryck för en känsla hos de kristna av att allt är i gungning. Att den avgörande frågan om de kristnas rättmätiga plats och möjlighet att fortsätta vara aktiva samhällsaktörer i det Heliga landet är ifrågasatt. Biskopen för den Lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga Landet, Sani Ibrahim Azar, vädjar i ett uttalande till den världsvida kyrkan om förbön och stöd:

– Vi anser att detta (förslaget att skattebelägga kyrkorna) äventyrar den kristna närvaron i det Heliga landet i allmänhet och i Jerusalem i synnerhet. Vi ber att våra systerkyrkor i den världsvida kyrkan står vid vår sida i vår strävan att skydda våra egendomar och därmed bevara den kristna närvaron i det Heliga landet. Be för oss!

 

Jessica Lindberg Dik & Johanna Wassholm,
Svenska kyrkans internationella arbete