Ett ljus i taget

En vandring till Betlehem - del3


I evangelietexten till andra söndagen i advent handlar det om att förbereda sig, vara uppmärksam och på sin vakt. Advent är en förberedelsetid, och därmed en fastetid. Jag har på andra ställen skrivit om fasta och att det i kyrkan inte i första hand handlar om att inte äta, utan om att avstå. När man avstår från mat eller något annat som ger liv – eller tillför något till livet – blir det en påminnelse om att allt ska tas ifrån oss, även livet. Man kan säga att det är att träna tanken på att det vi tar för givet inte alls är självklart. Detta kan man träna på olika sätt, inte bara genom att tänka på maten.

Under advent tänder vi ett ljus i taget och förbereder julen på olika sätt i hem, kyrkor och i samhället. Detta hjälper tanken att inse att det snart är jul. Risken är att den kommersiella förberedelsen blir så stor att vi missar att förbereda tankarna på vad Gud gjort, gör och kommer att göra. Därför behöver vi på olika sätt stanna upp och tänka efter. Vad det än är som talar till dig, stanna upp och tänk efter. Vart är vi på väg? Vart skulle vi vilja vara på väg? I kyrkorna leder vägen envist framåt mot Betlehem. Vad betyder det?

Kanske kan de olika konserter och musikgudstjänster som nu arrangeras hjälpa oss i våra mentala julförberedelser? Undersökningar visar att för just svenskar är musiken det man prioriterar under advent. Jag förstår dem. När jag inte är i Sverige under advent är det adventsmusiken jag saknar mest – och smakerna av glögg, pepparkakor, saffran…

Gud uppmanar oss att se de tecken som finns omkring oss. Tecken på Guds närhet och omsorg.

Nu vandrar en ung man med sin gravida trolovade fram emot Betlehem. När jag var liten fick berättelsen i Marias Lilla Åsna av Gunhild Sehlin styra mina tankar. Gud griper in i vår värld och använder vanliga människor. Maria och Josef sa sina ”ja” till att följa. Det ledde till historiska händelser och en vändpunkt för alla. Så kan en människas ”ja” fortfarande komma till användning i Guds planer.

När träden knoppas förstår vi att det kommer en vår. När ljusen tänds, glöggen värms och sångerna sjungs förstår vi att det snart är jul. När Gud visar sina fingeravtryck förstår vi att Gud är här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *