Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet<\/b><\/span>
Som kristna \u00e4r vi s\u00e4rskilda. Den kristna trosgemenskapen \u00e4r den st\u00f6rsta i v\u00e4rlden, men bara ungef\u00e4r 30% av v\u00e4rldens befolkning tillh\u00f6r n\u00e5gon kyrka. Den n\u00e4st st\u00f6rsta trosgemenskapen utg\u00f6r islam med<\/p>\n20% av v\u00e4rldens befolkning som tillh\u00f6riga. Den tredje st\u00f6rsta \u00e4r<\/p>\n
hinduismen med 15% av v\u00e4rldsbefolkningen och det \u00e4r lika m\u00e5nga<\/p>\n
som s\u00e4ger sig inte tillh\u00f6ra n\u00e5got trossammanhang alls.<\/p>\n
Tittar vi p\u00e5 Sverige \u00e4r bilden n\u00e5got av detsamma. Visserligen \u00e4r det<\/p>\n
fler som tillh\u00f6r n\u00e5gon kyrka h\u00e4r \u00e4n i v\u00e4rldens genomsnitt, men inte<\/p>\n
heller h\u00e4r \u00e4r alla kristna. Sju av tio gott och v\u00e4l tillh\u00f6r Svenska kyrkan.<\/p>\n
Den andra stora trosgemenskapen \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r islam. Eftersom det<\/p>\n
inte finns n\u00e5gon religionsstatistik i Sverige \u00e4r det sv\u00e5rt att uppskatta<\/p>\n
exakt antal hemh\u00f6riga i den muslimska gemenskapen, men kanske<\/p>\n
var tjugonde svensk \u00e4r muslim. Helt enkelt \u2013 vi lever i en situation<\/p>\n
av mycket st\u00f6rre m\u00e5ngfald \u00e4n f\u00f6r bara tjugo \u00e5r sedan. Troende av<\/p>\n
olika slag och m\u00e4nniskor som inte vill f\u00f6rbinda sig med n\u00e5gon tro<\/p>\n
finns i v\u00e4rlden och i det svenska samh\u00e4llet. Det inneb\u00e4r att den som<\/p>\n
\u00e4r kristen inte \u00e4r normen. F\u00f6r oss som lever och arbetar i Svenska<\/p>\n
kyrkan inneb\u00e4r detta att vi st\u00e4ller nya fr\u00e5gor om v\u00e5r identitet som<\/p>\n
kyrka. Vi \u00e4r inte som alla andra. Vi \u00e4r i n\u00e5gon mening s\u00e4rskilda. Men<\/p>\n
finessen med det \u2013 och det kommer att vara min teologiska tes i<\/p>\n
dag \u2013 det \u00e4r att just som s\u00e4rskilda har vi ett v\u00e4rdefullt bidrag till<\/p>\n
samh\u00f6righeten i v\u00e4rlden. I den h\u00e4r f\u00f6rel\u00e4sningen kommer jag att<\/p>\n
utveckla denna tes p\u00e5 lite olika s\u00e4tt. Och gemensamt f\u00f6r alla s\u00e4tten \u00e4r<\/p>\n
att jag g\u00f6r det med hj\u00e4lp av dopet.<\/p>\n
Min f\u00f6rsta punkt \u00e4r denna:<\/p>\n
1. Vi gestaltar i dopet en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse \u2013 och det \u00e4r en<\/p>\n
ber\u00e4ttelse om att allt levande h\u00f6r samman<\/p>\n
Vi kan formulera oss med hj\u00e4lp av Olov Hartmans tackb\u00f6n efter<\/p>\n
nattvarden: Uppenbara f\u00f6r oss ditt bords hemlighet: ett enda br\u00f6d<\/p>\n
och enda m\u00e4nsklighet. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt kan vi be vid dopet:<\/p>\n
Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet: ett enda vatten och en enda<\/p>\n
m\u00e4nsklighet, ett enda vatten och en enda livsgemenskap.<\/p>\n
Dopet avsl\u00f6jar f\u00f6r oss vidden av v\u00e5r samh\u00f6righet. I dopet \u00f6ser<\/p>\n
kyrkan ur Guds k\u00e4rleksstr\u00f6m genom v\u00e4rlden. Vatten str\u00f6mmar \u00f6ver<\/p>\n
v\u00e5ra huvuden mer eller mindre rikligt. Det vatten som vi d\u00f6ps med<\/p>\n
b\u00e4r hela m\u00e4nniskosl\u00e4ktets historia. Det b\u00e4r stora delar av jordens<\/p>\n
historia och f\u00f6rbinder oss med allt levande och med kosmos, som<\/p>\n
gav oss vattnet inkapslat i is. Att vara kyrka i v\u00e5r tid \u00e4r att b\u00e4ra och<\/p>\n
gestalta en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse och den \u00e4r en ber\u00e4ttelse om det<\/p>\n
gemensamma. Vi h\u00f6r samman p\u00e5 ett fundamentalt s\u00e4tt i Gud och<\/p>\n
med hela m\u00e4nskligheten. Vi h\u00f6r samman i Gud och med hela kosmos.<\/p>\n
Vad vi g\u00f6r med v\u00e5ra gemensamma livsf\u00f6ruts\u00e4ttningar p\u00e5verkar oss<\/p>\n
alla. Lyh\u00f6rdheten f\u00f6r v\u00e5r gemensamma s\u00e5rbarhet v\u00e4xer med att vi<\/p>\n
gestaltar v\u00e5r s\u00e4rskilda ber\u00e4ttelse om alltings samh\u00f6righet. Vi d\u00f6ps,<\/p>\n
och det \u00e4r n\u00e5got s\u00e4rskilt som sker, men det s\u00e4rskilda har med alla<\/p>\n
att g\u00f6ra. Vi tillh\u00f6r som d\u00f6pta en gemenskap som inkluderar alla.<\/p>\n
Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet: ett enda vatten och en enda<\/p>\n
m\u00e4nsklighet, ett enda vatten och en enda livsgemenskap. D\u00e4rf\u00f6r kan<\/p>\n
v\u00e5rt uppdrag som kyrka aldrig bli mindre \u00e4n s\u00e5. Hur f\u00e5 procent vi \u00e4n<\/p>\n
kommer att utg\u00f6ra om femtio eller hundra \u00e5r i det svenska samh\u00e4llet<\/p>\n
blir uppdraget aldrig mindre \u00e4n detta: du \u00e4r f\u00f6rbunden med hela<\/p>\n
skapelsen och med hela m\u00e4nskligheten. Det som sker den, sker dig.<\/p>\n
Din uppgift i kyrkan \u00e4r aldrig mindre \u00e4n det gemensamma b\u00e4sta.<\/p>\n
Samtal med grannen: Kan vi vara folkkyrka n\u00e4r inte alla \u00e4r<\/p>\n
medlemmar?<\/p>\n
2. Vi gestaltar i dopet en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse som s\u00e4ger att alla<\/p>\n
m\u00e4nniskor \u00e4r j\u00e4mlikar<\/p>\n
F\u00f6r att illustrera detta ska jag ta er med p\u00e5 ett jubileum. I \u00e5r \u00e4r det<\/p>\n
200 \u00e5r sedan den f\u00f6rsta Bernadotten blev tronarvinge i Sverige. Men<\/p>\n
\u00e4r det d\u00e5 inte l\u00e5ngs\u00f6kt att vilja tala om dopet i samband med detta<\/p>\n
jubileum?<\/p>\n
Jag tycker att jubilaren sj\u00e4lv ger den b\u00e4sta av anledningar att f\u00f6rbinda<\/p>\n
jubileum och dop. Han hette ju faktiskt Jean Baptiste Bernadotte,<\/p>\n
dvs. Johannes D\u00f6paren Bernadotte. Vem var denne Jean Baptiste<\/p>\n
Bernadotte? Han kom fr\u00e5n vad som skulle kunna ha varit Frankrikes<\/p>\n
Ockelbo, fr\u00e5n den lilla staden Pau i Sydfrankrike d\u00e4r han f\u00f6ddes<\/p>\n
den 26 januari 1763. Han var det yngsta barnet till en jurist. Av<\/p>\n
n\u00e5gon underlig anledning fick han samma namn som sin storebror,<\/p>\n
Jean. F\u00f6r att skilja br\u00f6derna \u00e5t anv\u00e4nde familjen Jean Baptiste,<\/p>\n
Johannes d\u00f6paren, f\u00f6r att ben\u00e4mna och s\u00e4rskilja den yngsta sonen.<\/p>\n
Och just f\u00f6r att Bernadottarna i Sverige har en s\u00e4rskild relation till<\/p>\n
Johannes D\u00f6paren och d\u00e4rmed till Jesu dop kan Bernadottejubileet<\/p>\n
vara en l\u00e4mplig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r att reda ut vad dopet har f\u00f6r<\/p>\n
s\u00e4rskild historia som handlar om att vi alla \u00e4r j\u00e4mlikar.<\/p>\n
N\u00e4r man sl\u00e5r p\u00e5 ordet kung eller konung som det hette i 1917<\/p>\n
\u00e5rs bibel\u00f6vers\u00e4ttning i bibliska uppslagsverk, s\u00e5 f\u00e5r man m\u00e5nga<\/p>\n
referenser. D\u00e5 framtr\u00e4der ett m\u00e4rkligt m\u00f6nster. Nog finns det kungar<\/p>\n
typ Bernadottar och andra folkens kungar. Men det m\u00e4rkliga \u00e4r att en<\/p>\n
hel massa m\u00e4nniskor b\u00f6rjar kallas f\u00f6r kungar. I Petrus f\u00f6rsta brev till<\/p>\n
de kristna i Mindre Asien skriver han: \u201d..ni \u00e4r ett utvalt sl\u00e4kte, kungar<\/p>\n
och pr\u00e4ster, ett heligt folk, Guds eget folk som ska f\u00f6rkunna hans<\/p>\n
storverk\u201d (1 Petr. 2:9).<\/p>\n
Ja, i den tidiga kristna doptraditionen kallade man dem som d\u00f6ptes<\/p>\n
f\u00f6r kungar, pr\u00e4ster och profeter. Men hur h\u00e4nger allt detta ihop?<\/p>\n
Om vi f\u00f6rst g\u00e5r till de hebreiska skrifterna och vad vi den kristna<\/p>\n
kyrkan kallar det Gamla eller det \u00c4ldre Testamentet, s\u00e5 finns det vissa<\/p>\n
skildringar av hur kungar sm\u00f6rjs med olja till just kung. Sm\u00f6rjelsen<\/p>\n
var vanlig i b\u00e5de profana och sakrala sammanhang. Man smorde sig<\/p>\n
g\u00e4rna med olja av olika slag f\u00f6r att v\u00e5rda sin h\u00e4lsa och sin kropp. I<\/p>\n
de sakrala sammanhangen smorde man med olja n\u00e5got som skulle<\/p>\n
anv\u00e4ndas f\u00f6r heligt bruk och f\u00f6r en helig uppgift. Kungens uppgift<\/p>\n
var helig. Det var att skipa r\u00e4ttvisa, vara r\u00e4ttr\u00e5dig och l\u00e5ta r\u00e4tten<\/p>\n
fl\u00f6da fram bland folket. F\u00f6r denna uppgift, f\u00f6r den heliga uppgift,<\/p>\n
invigdes kungen till sin tj\u00e4nst genom att sm\u00f6rjas med olja. Verbet<\/p>\n
Masah, att bestryka, att sm\u00f6rja anv\u00e4ndes i dessa sammanhang, och<\/p>\n
s\u00e5 sm\u00e5ningom ska vi se hur det kommer igen i ordet f\u00f6r Kristus p\u00e5<\/p>\n
hebreiska, Messias, den smorde. Gamla testamentet ber\u00e4ttar om<\/p>\n
hur kungar smordes (1 Sam 9:16, 2 Sam 2:4, I Kon 1:34, 39 Jfr Ps.<\/p>\n
89:39). Ibland \u00e5tf\u00f6ljdes ocks\u00e5 sm\u00f6rjelsen med olja med att kungen<\/p>\n
fick Anden, med andemeddelelse. (1 Sam 10:1,9 och 16:13.) Kungens<\/p>\n
person var efter sm\u00f6rjelsen helig och fick inte skadas eller antastas.<\/p>\n
\u00c4ven pr\u00e4ster smordes. Aron och hans s\u00f6ner (dvs hela pr\u00e4sterskapet)<\/p>\n
smordes och blev helgade till att tj\u00e4na Gud som pr\u00e4ster (2 Mos 30:30,<\/p>\n
40:13, 3 Mos. 8:12.)<\/p>\n
Profeter smordes f\u00f6r sin uppgift. Profeten Elia fick i uppdrag att<\/p>\n
sm\u00f6rja sin eftertr\u00e4dare, profeten Elisa. Men det \u00e4r ett av de f\u00e5<\/p>\n
tillf\u00e4llena i GT som det talas om att profeter smordes.<\/p>\n
Pr\u00e4st, profet och kung. Alla smordes de eftersom de uppfattades<\/p>\n
som att de fullf\u00f6ljde ett heligt uppdrag, ett uppdrag som stod Gud<\/p>\n
n\u00e4ra. Kungen genom att f\u00f6rvalta r\u00e4ttvisan i landet, profeten genom<\/p>\n
att st\u00e4ndigt ut\u00f6va en sj\u00e4lvkritik bland folk och kungar som gjorde att<\/p>\n
n\u00e4r m\u00e4nniskor for illa p\u00e5 olika s\u00e4tt trots kungens uppdrag att fr\u00e4mja<\/p>\n
r\u00e4ttvisan i landet, d\u00e5 var det profetens uppdrag att rycka in. Pr\u00e4sten<\/p>\n
ledde liturgin och h\u00f6ll folkets hj\u00e4rta levande med sin Gud.<\/p>\n
Och det h\u00e4r g\u00e5r igen i den tidiga kristna kyrkans doptradition. Nu<\/p>\n
sm\u00f6rjs pl\u00f6tsligt alla till dessa heliga uppdrag: att v\u00e4rna r\u00e4ttvisan, att<\/p>\n
ut\u00f6va sj\u00e4lvkritik och att h\u00e5lla sitt hj\u00e4rta levande med sin Gud.<\/p>\n
De som d\u00f6ptes smordes f\u00f6rst p\u00e5 huvudet med olja, de fick vara<\/p>\n
med om en kungasm\u00f6rjelse. Mottagandet av Anden och sm\u00f6rjandet<\/p>\n
med olja gick hand i hand. Den som fick uppdraget fick ocks\u00e5 g\u00e5van,<\/p>\n
Andens g\u00e5va, g\u00e5van med vishet och klokskap och Guds ledning.<\/p>\n
Men hur gick det h\u00e4r till, fr\u00e5n en tradition med folkens kungar<\/p>\n
till att hela folket kan bli kung, kvinnor och m\u00e4n, unga och<\/p>\n
gamla, slavar och fria, m\u00e4nniskor med olika spr\u00e5k och kulturer?<\/p>\n
Hemligheten ligger i Kristus den Smorde och att de f\u00f6rsta kristna<\/p>\n
associerade sina dop med Jesu dop. \u00c4ven om Johannes d\u00f6paren<\/p>\n
inte anv\u00e4nde olja vid Jordan, uppfattades Jesus Kristus som<\/p>\n
den som var smord av Anden, Messias, konungen, den smorde.<\/p>\n
N\u00e4r Anden s\u00e4nker sig ned som en duva och r\u00f6sten h\u00f6rs som s\u00e4jer<\/p>\n
att detta \u00e4r min \u00e4lskade, min utvalda, vid Jesu dop, s\u00e5 leder detta<\/p>\n
till att de f\u00f6rsta kristna uppfattar Kristus som den smorde och att<\/p>\n
han sj\u00e4lv enligt evangelierna uppfattar sig s\u00e5. I Nasarets synagoga<\/p>\n
s\u00e4ger han och citerar profeten Jesaja: Herrens ande \u00e4r \u00f6ver mig, ty<\/p>\n
han har smort mig till att framb\u00e4ra ett gl\u00e4djebud till de fattiga\u2026 (Luk.<\/p>\n
4:15). Och i Apostlag\u00e4rningarna f\u00f6ruts\u00e4tter f\u00f6rfattaren, kanske Lukas,<\/p>\n
att \u201dNi k\u00e4nner till det som har skett\u2026hur Jesus fr\u00e5n Nasaret blev<\/p>\n
smord av Gud med helig ande och kraft—Gud var med honom\u201d (Apg<\/p>\n
10:18).<\/p>\n
Men det stannar inte d\u00e4r, vid att Jesus blir smord till kung, en<\/p>\n
snickareson fr\u00e5n Nasaret, utan det \u00e4r \u00e4ven s\u00e5 att alla som f\u00f6ljer<\/p>\n
honom blir sj\u00e4lva smorda till kungar. Det som h\u00e4nde med Jesus<\/p>\n
Kristus vid Jordan, h\u00e4nder med varje kristen vid hans och hennes dop,<\/p>\n
menar Nya testamentets f\u00f6rfattare. Det \u00e4r ett bemyndigande som<\/p>\n
heter duga! Liksom kungen och pr\u00e4sten och profeten uppfattades<\/p>\n
vara den i samh\u00e4llet som handlade p\u00e5 Guds uppdrag och som hade<\/p>\n
f\u00e5tt g\u00e5van och kraften att g\u00f6ra Guds vilja, s\u00e5 uppfattades nu alla<\/p>\n
m\u00e4nniskor som f\u00f6ljde Kristus att f\u00e5 samma bemyndigande. Dvs.<\/p>\n
varje m\u00e4nniska kan f\u00f6retr\u00e4da Gud och f\u00f6respr\u00e5ka det som Guds<\/p>\n
r\u00e4ttf\u00e4rdighet f\u00f6respr\u00e5kar och handla s\u00e5 att Guds k\u00e4rlek och vilja<\/p>\n
blir f\u00f6rverkligad. Varje person \u00e4r ocks\u00e5 kallad att ut\u00f6va sj\u00e4lvkritik i<\/p>\n
gemenskapen och alla \u00e4r kallade att h\u00e5lla sitt hj\u00e4rta levande med sin<\/p>\n
Gud, att vara som de ortodoxa teologerna s\u00e4ger, skapelsens pr\u00e4st.<\/p>\n
H\u00e4r ligger en j\u00e4mlikhetsrevolution g\u00f6md i det kristna dopet, som vi<\/p>\n
inte alltid \u00e4r medvetna om eftersom symboliken med att sm\u00f6rjas till<\/p>\n
kung, till pr\u00e4st och profet, har g\u00e5tt f\u00f6rlorad ur de flestas medvetande.<\/p>\n
Men vi anar denna j\u00e4mlikhetsrevolution i n\u00e5gra av Paulus texter n\u00e4r<\/p>\n
han talar om dopet: Nu \u00e4r ingen jude eller grek, slav eller fri, man<\/p>\n
eller kvinna. Alla \u00e4r ni ett i Kristus Jesus. (Gal. 3:28). Genom att alla i<\/p>\n
dopet sm\u00f6rjs till pr\u00e4st, profet och kung l\u00e4ggs grunden till demokratin,<\/p>\n
menar jag, d\u00e4r ingen g\u00f6r skillnad mellan de olika medborgarna.<\/p>\n
Hur \u00e4r det d\u00e5 med den grekiska traditionen? \u00c4r det inte i Hellas<\/p>\n
Grekland snarare \u00e4n i Falastin Palestina som den demokratiska<\/p>\n
traditionen har sin vagga?<\/p>\n
Den demokratiska traditionens grekiska ursprung kommer fr\u00e5n<\/p>\n
det grekiska ordet demokrati, demos som betyder folk, folkhop,<\/p>\n
och kratein som betyder h\u00e4rska. Demokrati betyder allts\u00e5 att det<\/p>\n
\u00e4r folket som styr. Den form av demokrati som fanns i det tidiga<\/p>\n
Grekland var en direktdemokrati men varken kvinnor eller slavar<\/p>\n
eller fr\u00e4mlingar hade n\u00e5gon r\u00f6str\u00e4tt. St\u00e4derna var sm\u00e5 och d\u00e4rf\u00f6r<\/p>\n
var gemensamt beslutsfattande m\u00f6jlig i dem. Detta var p\u00e5 400- och<\/p>\n
300-talet f\u00f6re Kristus, f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning. Men jag menar att detta<\/p>\n
att inte alla hade r\u00f6str\u00e4tt, varken kvinnor, slavar eller fr\u00e4mlingar, \u00e4r<\/p>\n
ett faktum som alltf\u00f6r lite har uppm\u00e4rksammats. H\u00e4r var det kristna<\/p>\n
dopet ett gestaltande av en mycket starkare j\u00e4mlikhetsid\u00e9. Sj\u00e4lv blev<\/p>\n
jag inte uppm\u00e4rksam p\u00e5 detta f\u00f6rr\u00e4n jag arbetade med teologen<\/p>\n
Mercy Amba Oduyoye fr\u00e5n Ghana p\u00e5 Kyrkornas v\u00e4rldsr\u00e5d. N\u00e4r vi en<\/p>\n
dag hade Platons Staten p\u00e5 bordet menade Mercy Amba Oduyoye<\/p>\n
att \u201ddet var h\u00e4r v\u00e5ra problem b\u00f6rjade\u201d och avsedde s\u00e5v\u00e4l rasismens<\/p>\n
som oj\u00e4mst\u00e4lldhetens historia. Platon var ingen tillskyndare ens av<\/p>\n
den grekiska demokratin utan tyckte att de f\u00f6rnuftiga skulle styra.<\/p>\n
Att m\u00e5nga av oss s\u00e5 enkelt har kunnat knyta frihetstanken till den<\/p>\n
grekiska demokratin och den grekiska traditionen har att g\u00f6ra med<\/p>\n
att vi inte uppm\u00e4rksammat vilka som l\u00e4mnades utanf\u00f6r. Jag menar<\/p>\n
att den hebreiska traditionen och den tidiga kristna doptraditionen<\/p>\n
hade ett avg\u00f6rande om \u00e4n inte ensamt inflytande i de id\u00e9er som kom<\/p>\n
att bli en historisk j\u00e4mlikhetsrevolution som \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5r och l\u00e5ngt<\/p>\n
ifr\u00e5n \u00e4r avslutad.<\/p>\n
Den moderna demokratin kommer f\u00f6rst fram i de nordamerikanska<\/p>\n
koloniernas deklaration om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e5r 1776. I Europa<\/p>\n
blir 1789 \u00e5rs revolution avg\u00f6rande och under 1800-talet kommer<\/p>\n
dessa id\u00e9er alltmera fram \u00e4ven om diktaturerna i Tyskland och<\/p>\n
Italien under andra v\u00e4rldskriget \u00e4r ett fruktansv\u00e4rt bakslag. Och<\/p>\n
erfarenheten av att etnisk f\u00f6rf\u00f6ljelse och folkmord var m\u00f6jligt att<\/p>\n
l\u00e4gga grunden till f\u00f6rst med st\u00f6d av viss demokrati st\u00e4mmer till<\/p>\n
politisk eftertanke. Vi har i valet nyligen f\u00e5tt en aning om hur det<\/p>\n
ofattbara i Nazi-Tyskland kunde ske. Men tankestr\u00f6mningen att<\/p>\n
m\u00e4nniskor \u00e4r varandras j\u00e4mlikar och att de alla \u00e4r bemyndigade att<\/p>\n
f\u00f6retr\u00e4da r\u00e4ttvisa och barmh\u00e4rtighet, det ligger i den tidiga kristna<\/p>\n
traditionen med att d\u00f6pas till pr\u00e4st, profet och inte minst kung. Den<\/p>\n
kristna doptraditionen rymmer en potential f\u00f6r demokrati som kan<\/p>\n
b\u00e4ras av hela gemenskapen.<\/p>\n
Hur omst\u00f6rtande dopets budskap historiskt har uppfattats kan<\/p>\n
slav\u00e4garna i den amerikanska s\u00f6dern vittna om. De till\u00e4t f\u00f6rst inte<\/p>\n
slavar att d\u00f6pas f\u00f6r att de menade att slavarna d\u00e4rigenom skulle<\/p>\n
kunna g\u00f6ra krav p\u00e5 likst\u00e4lldhet med sina herrar. S\u00e5 sm\u00e5ningom<\/p>\n
stiftades p\u00e5 olika h\u00e5ll lagar om att dopet inte \u00e4ndrade den d\u00f6ptas<\/p>\n
samh\u00e4llsstatus. Dopets inneb\u00f6rd g\u00e4llde bara sj\u00e4larnas v\u00e4l, menade<\/p>\n
dessa lagar, och dopet innebar d\u00e4rf\u00f6r inte att de d\u00f6pta slavarna<\/p>\n
blev fria fr\u00e5n sina herrar ( Jfr Melva WilsonCosten, \u201dAfrican<\/p>\n
American Christian Worship, Abingdon Press, Nashville 1993, s. 33)<\/p>\n
Vi kan genom dessa sp\u00e5r i historien f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got av hur omst\u00f6rtande<\/p>\n
det kristna dopet har uppfattats under historien. Och hur stort<\/p>\n
motst\u00e5ndet har varit mot att f\u00f6rverkliga den radikala inneb\u00f6rden i en<\/p>\n
gemenskap av j\u00e4mlikar, av kungar, pr\u00e4ster och profeter.<\/p>\n
Vi b\u00e4r och gestaltar en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse med det kristna dopet<\/p>\n
och det \u00e4r en ber\u00e4ttelse som s\u00e4ger att alla \u00e4r j\u00e4mlikar. Vi ska vara<\/p>\n
r\u00e4dda om v\u00e5r s\u00e4rskilda ber\u00e4ttelse som ger djupa rottr\u00e5dar till det<\/p>\n
som \u00e4r v\u00e5r grundl\u00e4ggande j\u00e4mlikhet. Till uppdraget att vara kyrka<\/p>\n
i v\u00e5r tid h\u00f6r att g\u00f6ra den ber\u00e4ttelsen s\u00e5 levande att den h\u00f6rs \u00e4nda<\/p>\n
in i migrationsministerns kontor och ut till alla kaffebord \u00e4ven i<\/p>\n
Landskrona.<\/p>\n
Samtal<\/p>\n
3. Vi gestaltar i dopet en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse \u2013 om en Gud som<\/p>\n
\u00e4lskar var och en som en unik person och som kommunicerar<\/p>\n
med var och en p\u00e5 ett unikt s\u00e4tt.<\/p>\n
Till uppdraget att vara kyrka h\u00f6r att gestalta och b\u00e4ra v\u00e5r s\u00e4rskilda<\/p>\n
ber\u00e4ttelse om hur vi alla h\u00f6r samman och om hur vi alla \u00e4r j\u00e4mlika.<\/p>\n
Men till v\u00e5r s\u00e4rskilda ber\u00e4ttelse h\u00f6r ocks\u00e5 att var och en \u00e4r unikt<\/p>\n
\u00e4lskad av Gud. Gud kommunicerar med var och en p\u00e5 ett s\u00e4rskilt<\/p>\n
och individuellt s\u00e4tt. I dopet gestaltas detta bland annat med<\/p>\n
handp\u00e5l\u00e4ggning och b\u00f6n om Anden. Det gestaltas med n\u00e4mnandet<\/p>\n
av barnets eller dopkandidatens namn i sj\u00e4lva dophandlingen.<\/p>\n
N\u00e4r barnets namn m\u00f6ter Guds namn \u00e4r det en person som \u00e4r<\/p>\n
ett subjekt och som i m\u00f6tet med Gud tar emot sitt djupaste jag.<\/p>\n
Runt om i Svenska kyrkan v\u00e4xer praktiserandet av olika v\u00e4gar till<\/p>\n
andlig f\u00f6rdjupning. Det kan vara pilgrimsr\u00f6relsen eller heliga danser,<\/p>\n
det kan vara kristen djupmeditation eller andlig v\u00e4gledning i<\/p>\n
ignatiansk anda. \u00c4ven inom den ignatianska spiritualiteten kallar man<\/p>\n
sig f\u00f6r pilgrimer. Ingen \u00e4r framme. Ingen \u00e4r f\u00e4rdig. Och det \u00e4r som det<\/p>\n
skall vara. Vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Vi s\u00f6ker och vi s\u00f6kes. Ignatius, ungef\u00e4r<\/p>\n
samtida med Luther, menar att Gud kommunicerar med var och en<\/p>\n
av oss p\u00e5 ett personligt s\u00e4tt. Och att kristen praxis och andlig \u00f6vning<\/p>\n
handlar om att \u00f6va upp sitt urskiljande och sin lyh\u00f6rdhet f\u00f6r vad som<\/p>\n
\u00e4r Guds kommunikation med var och en av oss p\u00e5 ett personligt s\u00e4tt. I<\/p>\n
dopet ljuder Jesu l\u00f6fte: \u201d\u00c5t mig har getts all makt i himlen och p\u00e5<\/p>\n
jorden. G\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r ut och g\u00f6r alla folk till l\u00e4rjungar: d\u00f6p dem i Faderns<\/p>\n
och Sonens och den heliga Andens namn och l\u00e4r dem att h\u00e5lla alla de<\/p>\n
bud jag har gett er. Och jag \u00e4r med er alla dagar till tidens slut.\u201d<\/p>\n
(Matt. 28:18-20) L\u00f6ftet som knyts till v\u00e5rt dop \u00e4r ett l\u00f6fte om Kristi<\/p>\n
n\u00e4rvaro och Guds n\u00e4rvaro i vardagen. Det \u00e4r ingen ny vardag och<\/p>\n
ingen ny verklighet. Det \u00e4r samma vardag och samma verklighet. Det<\/p>\n
vi ber om \u00e4r att \u00f6ppna oss f\u00f6r Guds n\u00e4rvaro i v\u00e5ra liv. Gud \u00e4r ingen<\/p>\n
annanstans. Gud \u00e4r v\u00e5rt innersta och v\u00e5rt yttersta som skapande,<\/p>\n
levandeg\u00f6rande och livgivande Gud. Som pilgrimer l\u00e5ter vi oss<\/p>\n
\u00f6ppnas f\u00f6r denna n\u00e4rvaro med alla v\u00e5ra sinnen, det vi ser, det vi h\u00f6r,<\/p>\n
det vi k\u00e4nner det, det vi f\u00f6rnimmer p\u00e5 olika s\u00e4tt. Vi \u00e4r olika och Gud<\/p>\n
har ett s\u00e4tt att kommunicera med var och en av oss. H\u00e4r och nu. I just<\/p>\n
den situation vi \u00e4r. Vi \u00e4r \u00e4lskade och mottagna som dem vi \u00e4r, inte<\/p>\n
som vi eventuellt kan bli. En enkel \u00f6vning \u00e4r att varje kv\u00e4ll g\u00e5 igenom<\/p>\n
alla dagens h\u00e4ndelser och m\u00f6ten och att urskilja Guds omsorg och<\/p>\n
barmh\u00e4rtighet i dem. Till uppdraget att vara kyrka i v\u00e5r tid h\u00f6r att<\/p>\n
inte bara g\u00f6ra motst\u00e5nd mot individualismen utan ocks\u00e5 g\u00e5 med den<\/p>\n
s\u00e5 l\u00e5ngt att en m\u00e4nniska f\u00e5r tillg\u00e5ng till sitt djupaste jag och sin<\/p>\n
okr\u00e4nkbara person i m\u00f6tet med levande Gud, i m\u00f6tet med Kristus, i<\/p>\n
v\u00e4gledningen av den heliga Anden. Gud kommunicerar med varje<\/p>\n
person p\u00e5 ett unikt s\u00e4tt. Att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00e5 tillg\u00e5ng till den<\/p>\n
kommunikationen \u00e4r ett av kyrkans viktigaste uppdrag. Det \u00e4r det<\/p>\n
mest individuella och det mest personliga en m\u00e4nniska kan uppleva.<\/p>\n
Och samtidigt \u00e4r det h\u00e4r som vi p\u00e5 djupet h\u00f6r samman med varandra.<\/p>\n
Nu har jag arbetat med dopet som en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse som vi som<\/p>\n
kyrka f\u00f6rvaltar.<\/p>\n
Det \u00e4r en s\u00e4rskild ber\u00e4ttelse och p\u00e5 samma g\u00e5ng en ber\u00e4ttelse om<\/p>\n
alla och envar.<\/p>\n
Vi ska vara r\u00e4dda om den ber\u00e4ttelsen, hur m\u00e5nga eller hur f\u00e5 vi \u00e4n \u00e4r.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Anna Karin Hammars eget manus till ett f\u00f6redrag med en teologisk tolkning av uppdraget att vara kyrka i v\u00e5r tid. Publicerat h\u00e4r med hennes tillst\u00e5nd. Ett kortare referat av f\u00f6redraget finns ocks\u00e5 publicerat h\u00e4r p\u00e5 Livet i Svenska Kyrkan. F\u00f6r det svarar en av Anna Karin Hammars \u00e5h\u00f6rare, Martin Garl\u00f6v, p\u00e5 plats i S\u00f6derledskyrkan l\u00f6rdag […]<\/p>\n","protected":false},"author":56,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8289,117],"tags":[],"class_list":["post-174","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-dopet","category-teologi"],"acf":[],"yoast_head":"\n
Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet. - Livet i Svenska kyrkan<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-\u2013-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet. - Livet i Svenska kyrkan\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Anna Karin Hammars eget manus till ett f\u00f6redrag med en teologisk tolkning av uppdraget att vara kyrka i v\u00e5r tid. Publicerat h\u00e4r med hennes tillst\u00e5nd. Ett kortare referat av f\u00f6redraget finns ocks\u00e5 publicerat h\u00e4r p\u00e5 Livet i Svenska Kyrkan. F\u00f6r det svarar en av Anna Karin Hammars \u00e5h\u00f6rare, Martin Garl\u00f6v, p\u00e5 plats i S\u00f6derledskyrkan l\u00f6rdag […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-\u2013-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Livet i Svenska kyrkan\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2010-10-03T15:18:00+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"livetisvenskakyrkan\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"livetisvenskakyrkan\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"17 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\"},\"author\":{\"name\":\"livetisvenskakyrkan\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/59234048a882bd9ef40a4f878304e831\"},\"headline\":\"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet.\",\"datePublished\":\"2010-10-03T15:18:00+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\"},\"wordCount\":3579,\"commentCount\":0,\"articleSection\":[\"dopet\",\"teologi\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\",\"name\":\"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet. - Livet i Svenska kyrkan\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#website\"},\"datePublished\":\"2010-10-03T15:18:00+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/59234048a882bd9ef40a4f878304e831\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet.\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/\",\"name\":\"Livet i Svenska kyrkan\",\"description\":\"Om det som g\u00f6r f\u00f6rsamlingen vardagshel och s\u00f6ndagsglad\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/59234048a882bd9ef40a4f878304e831\",\"name\":\"livetisvenskakyrkan\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f8d9b05d6f68766b2f40b52ea9312782e44b27c8973cc664441b3dd9b376b88e?s=96&d=blank&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f8d9b05d6f68766b2f40b52ea9312782e44b27c8973cc664441b3dd9b376b88e?s=96&d=blank&r=g\",\"caption\":\"livetisvenskakyrkan\"},\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/author\/livetisvenskakyrkan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet. - Livet i Svenska kyrkan","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-\u2013-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet. - Livet i Svenska kyrkan","og_description":"Anna Karin Hammars eget manus till ett f\u00f6redrag med en teologisk tolkning av uppdraget att vara kyrka i v\u00e5r tid. Publicerat h\u00e4r med hennes tillst\u00e5nd. Ett kortare referat av f\u00f6redraget finns ocks\u00e5 publicerat h\u00e4r p\u00e5 Livet i Svenska Kyrkan. F\u00f6r det svarar en av Anna Karin Hammars \u00e5h\u00f6rare, Martin Garl\u00f6v, p\u00e5 plats i S\u00f6derledskyrkan l\u00f6rdag […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-\u2013-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/","og_site_name":"Livet i Svenska kyrkan","article_published_time":"2010-10-03T15:18:00+00:00","author":"livetisvenskakyrkan","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"livetisvenskakyrkan","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"17 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/"},"author":{"name":"livetisvenskakyrkan","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/59234048a882bd9ef40a4f878304e831"},"headline":"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet.","datePublished":"2010-10-03T15:18:00+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/"},"wordCount":3579,"commentCount":0,"articleSection":["dopet","teologi"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/","name":"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet. - Livet i Svenska kyrkan","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#website"},"datePublished":"2010-10-03T15:18:00+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/59234048a882bd9ef40a4f878304e831"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/2010\/10\/03\/uppenbara-for-oss-ditt-dops-hemlighet-%e2%80%93-ett-enda-vatten-och-en-enda-mansklighet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Uppenbara f\u00f6r oss ditt dops hemlighet \u2013 ett enda vatten och en enda m\u00e4nsklighet."}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/","name":"Livet i Svenska kyrkan","description":"Om det som g\u00f6r f\u00f6rsamlingen vardagshel och s\u00f6ndagsglad","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/59234048a882bd9ef40a4f878304e831","name":"livetisvenskakyrkan","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f8d9b05d6f68766b2f40b52ea9312782e44b27c8973cc664441b3dd9b376b88e?s=96&d=blank&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f8d9b05d6f68766b2f40b52ea9312782e44b27c8973cc664441b3dd9b376b88e?s=96&d=blank&r=g","caption":"livetisvenskakyrkan"},"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/author\/livetisvenskakyrkan\/"}]}},"author_meta":{"ID":"56","user_nicename":"livetisvenskakyrkan","user_registered":"2011-04-06 15:07:22","display_name":"livetisvenskakyrkan","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f8d9b05d6f68766b2f40b52ea9312782e44b27c8973cc664441b3dd9b376b88e?s=96&d=blank&r=g"},"featured_image":false,"bloginfo":{"name":"Livet i Svenska kyrkan","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/174","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/56"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=174"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/174\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=174"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=174"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/livetisvenskakyrkan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=174"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}