Filmen b\u00f6rjar med en scen p\u00e5 ett t\u00e5g (symbolen av industrialismen). D\u00e4r tr\u00e4ffar vi William Blake, en romantiskt kl\u00e4d kille fr\u00e5n Cleveland som \u00e5ker t\u00e5g till Town of Machine. Den f\u00f6rsta dialogen har William med en maskinist. Maskinisten \u00e4r en typiskt realist- han pratar om milj\u00f6n som han \u00e4r relaterat med och fr\u00e5gar- f\u00f6rdjupar sig i omst\u00e4ndigheter. Maskinisten f\u00f6rs\u00f6ker att varna \u201dromantikern\u201d. William representerar romantiken \u2013 en spontan och emotionell m\u00e4nniska (\u00e5ker till \u201dingenstans\u201d utan n\u00e5gon f\u00f6rs\u00e4kring.) Fr\u00e5n de h\u00e4r f\u00f6rsta minuterna jagade mig en k\u00e4nsla att filmen handlar om en konflikt mellan tv\u00e5 epoker: romantiken och realismen. Det \u00e4r v\u00e4ldigt intressant att se hur epoker f\u00f6r\u00e4ndras och jag ska f\u00f6rs\u00f6ka pr\u00f6va min teori.
\nWilliam Blakes \u00e4ventyr forts\u00e4tter i Town of Machine. D\u00e4r finns inget jobb f\u00f6r romantikern och han bara har r\u00e5d med en liten flaska sprit. Utanf\u00f6r baren tr\u00e4ffar han en tjej som s\u00e4ljer pappersrosor. En tjej som st\u00e5r n\u00e5gonstans i mellan romantiker och realister. Senare h\u00e4ndelser leder huvudpersonen till f\u00f6r\u00e4ndringar: han f\u00e5ngar ett skott, tjejen d\u00f6r och William kommer bli jagat av Dickinsson. (Enligt min teori representerar Dickinsson Charles Dickens, en av de mest lysande stj\u00e4rnorna av realismen. F\u00f6rfattare William Blake har aldrig tr\u00e4ffat Charles Dickens och tiderna n\u00e4r de skrev st\u00e4mmer inte riktigt- Dickens f\u00f6rsta bok tryckes 1836 och Blake dog 1827. Men som realismens symbol st\u00e4mmer Dickens v\u00e4ldig bra eftersom William Blake och Charles Dickens skrev om London och deras verk g\u00e5r l\u00e4tt att j\u00e4mf\u00f6ra.) Dickinsson anst\u00e4ller tre m\u00f6rdare f\u00f6r att d\u00f6da William. M\u00f6rdarna p\u00e5minner mig om artonhundratalets press. T.ex. \u201dPenny press\u201d i USA- billig press f\u00f6r underklassen som man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig som en fiende av romantikens ideal.
\nWilliam Blake vaknar och tr\u00e4ffar den andra huvudpersonen- en indian som heter Nobody, en man som s\u00e4ger mycket utan att s\u00e4ga n\u00e5got. En man som heter ’Kroppsl\u00f6s’ leder romantikern William. (Indianen \u00e4r som samvetet, en samling av principer och ideal som leder huvudpersonen till ett m\u00e5l \u00e4ven om mannen inte uppfattar vad \u00e4r det.) Nobody f\u00f6rklarar f\u00f6r William att han \u00e4r d\u00f6d och att William m\u00e5ste l\u00e4ra sig prata med hj\u00e4lp av skott och hans dikter ska skrivas med blod. William Blakes metamorfos b\u00f6rjas\u2026 Han f\u00e5r mer och mer romantikens egenskaper.
\nTre j\u00e4gare i en skog. Jag antar att de representerar ett samh\u00e4lle p\u00e5 artonhundratalet. Indianen och William tr\u00e4ffar dem l\u00e5ngt bort fr\u00e5n st\u00e4derna och \u201dindustrialismen\u201d men j\u00e4garna drivs av viljan att \u00e4ga utan att dela med sig. Denna vilja kommer att f\u00f6rst\u00f6ra dem. Man kan tolka det som en f\u00f6rvarning. Romantikens ideal blev inte fysiska eller materiella v\u00e4rderingar utan bara andliga \u00e4r v\u00e4rdefulla.
\nScenen i en aff\u00e4r \u00e4r en forts\u00e4ttning av en kritik av m\u00e4nniskors koppling till pengar. Kyrkans representant \u00e4r en rasist och riskerar sitt liv f\u00f6r att f\u00e5 bel\u00f6ningen f\u00f6r William Blakes d\u00f6d. Romantikerna vinner igen.
\nBlake och Nobody tas bara emot i en indianby. Det \u00e4r ocks\u00e5 en tydlig koppling till romantikens karakteristik- en intresse till folkkultur, nationellt och etniskt ursprung.
\n-Du m\u00e5ste \u00e5ka iv\u00e4g nu, s\u00e4ger Nobody.
\n– Vart? fr\u00e5gar William.
\n-Ditt William Blake kommer ifr\u00e5n, ditt d\u00e4r alla andar kommer ifr\u00e5n, svarade Nobody.
\nMan kan inte s\u00e4ga att William Blake d\u00f6r eller f\u00f6rsvinner utan han l\u00e4mnar ett j\u00e4tte fotsp\u00e5r i litteraturen och romantikens id\u00e9er \u00e5terkommer senare i symbolismens och modernismens epoker. Naturens sk\u00f6nhet, den allm\u00e4nna uppkomsten av k\u00e4nslor \u00f6ver intelligens, ett f\u00f6rs\u00f6k f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lv och m\u00e4nniskas personlighet, m\u00e4nniskans hum\u00f6rs och mentala f\u00f6rm\u00e5gors f\u00f6rst\u00e5else, fokus p\u00e5 hj\u00e4ltars och andra figurers k\u00e4nslor och inre kamp beskriver romantiken och \u00e5terspeglas i filmen. Tvekampen mellan realister och romantiker \u00e4r inte s\u00e5 tydligt men det faktum att William Blake inte blev accepterat i den tiden f\u00f6rklarar mycket, tycker jag.
\nJag har f\u00f6rs\u00f6kt att samla mina tankar om filmen och koppla dem till litteraturhistorien. Enligt Wikipedia handlar filmen bara om William Blake och poetens verk. D\u00e4r finns \u00e4ven f\u00f6rklaringar till vilka scener i filmen kopplas till poetens dikter. Men jag har f\u00f6rs\u00f6kt att teckna lite fler paralleller mellan huvudpersonerna och epokens f\u00f6r\u00e4ndringar. Jag f\u00e5r erk\u00e4nna att jag fortfarande bara har l\u00e4st n\u00e5gra William Blakes dikter och jag kan inte v\u00e4rdera Blakes verk. Men filmen imponerar p\u00e5 mig och den g\u00e5r att tolka p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Mitt s\u00e4tt \u00e4r kanske helt fel men det var s\u00e5 roligt att s\u00f6ka och koppla ihop olika detaljer\u2026 <\/p>\n
Valdas Siupinis
\n20 10 2017<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Filmen b\u00f6rjar med en scen p\u00e5 ett t\u00e5g (symbolen av industrialismen). D\u00e4r tr\u00e4ffar vi William Blake, en romantiskt kl\u00e4d kille fr\u00e5n Cleveland som \u00e5ker t\u00e5g till Town of Machine. Den f\u00f6rsta dialogen har William med en maskinist. Maskinisten \u00e4r en typiskt realist- han pratar om milj\u00f6n som han \u00e4r relaterat med och fr\u00e5gar- f\u00f6rdjupar sig […]<\/p>\n","protected":false},"author":243,"featured_media":571,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[14253,107723,8340,145850,22840,29567],"tags":[16423,123116,33035,47311,123117],"class_list":["post-570","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-film","category-leva-overleva","category-litteratur","category-lyrik","category-rasism","category-samhalle","tag-doden-och-livet","tag-film","tag-kommersen","tag-resa","tag-samhalle"],"acf":[],"yoast_head":"\n