{"id":775,"date":"2021-03-11T22:40:01","date_gmt":"2021-03-11T21:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/?p=775"},"modified":"2021-03-13T17:24:44","modified_gmt":"2021-03-13T16:24:44","slug":"goteborgs-filmfestival-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/","title":{"rendered":"G\u00f6teborgs filmfestival 2021"},"content":{"rendered":"\n\n\n<p>Det visade sig efter\u00e5t att vi hade valt bort en del filmer som vann pris, men vad g\u00f6r det? Det g\u00e5r nog att se dem efter\u00e5t. Det blev trots allt 32 l\u00e5ngfilmer vi s\u00e5g, en del l\u00e5\u00e5\u00e5ngfilmer rent av, och en dr\u00f6s kortfilmer som jag ofta fick k\u00e4nslan av att det nog hade varit roligt f\u00f6r dem som hade gjort dem, men inte s\u00e5 mycket att se p\u00e5 f\u00f6r oss. Jag tror inte att jag kommer att diskutera dem n\u00e5got vidare, jag tror inte det var n\u00e5gon som l\u00e4mnade n\u00e5got speciellt efter sig, trots att jag \u00e4r glad i kortfilmer generellt, liksom jag inte automatiskt f\u00f6redrar romaner framf\u00f6r noveller.<\/p>\n\n\n\n<p>Jag tar metoden \u2019Tala film tala liv\u2019(som jag tror att den heter) som metod f\u00f6r det jag skriver: 1. K\u00e4nslan som finns kvar efter filmen 2. Scen som gjorde intryck 3. En person i filmen man skulle vilja prata med detta om\u2026<\/p>\n\n\n\n<p>Jag redog\u00f6r inte f\u00f6r inneh\u00e5llet, det g\u00e5r att googla l\u00e4tt, inte heller vilka priser eller nomineringar till priser de f\u00e5tt, f\u00f6r det tycker jag i stort \u00e4r ointressant.&nbsp; Jag vill belysa fr\u00e5n mitt perspektiv (jag har ju inget annat) p\u00e5 vilket s\u00e4tt filmen tar upp viktiga \u00e4mnen och hur man belyser och bearbetar dem. Och d\u00e5 med den baktanke, eftersom jag \u00e4r pr\u00e4st: De m\u00e4nniskor jag m\u00f6ter i mitt arbete har varit med om en del, och vad de har varit med om \u00e4r inte alltid l\u00e4tt att veta, och ska man kanske inte heller veta. Men en m\u00e4nniska man m\u00f6ter 2021 har en historia (naturligtvis) och det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt att m\u00e4nniskor \u00e4r som de \u00e4r: varma, sn\u00e4lla, \u00f6ppna, men ocks\u00e5 kyliga, slutna, spydiga och mycket annat. Hur m\u00f6ter jag Gritt (filmen Gritt) om hon helt of\u00f6rhappandes sveper in p\u00e5 en vegetarisk lunch i Marieholmskyrkan? Har vi i kyrkan n\u00e5got som kan fylla det tomrum hon k\u00e4nner? Varf\u00f6r har Irina s\u00e5 m\u00e5nga konstiga krav n\u00e4r hon ska gifta sig i Domkyrkan, och varf\u00f6r vill hon inte att jag n\u00e4mner hennes namn Laura alls, fast hon heter s\u00e5 egentligen p\u00e5 hinderspr\u00f6vningen? (filmen Persona Non Grata- Hvar kragerne vender). Efter filmen k\u00e4nner jag att jag inte beh\u00f6ver skriva Irina p\u00e5 n\u00e4san vilka namn ska n\u00e4mnas, och Gritt f\u00e5r vara lite flummig, vad g\u00f6r det?<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">filmerna vi s\u00e5g<\/h2>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"> <\/h2>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Gagarine (Frankrike)<\/li><li>Tove (Finland)<\/li><li>Conference (Ryssland)<\/li><li>The Killing of Two Lovers (USA)<\/li><li>Aalto (Finland)<\/li><li>Undine (Tyskland)<\/li><li>Days (Taiwan)<\/li><li>Rose&#8217;s Wedding (Spanien)<\/li><li>Persona non Grata (Danmark)<\/li><li>The Macaluso Sisters (Italien)<\/li><li>Mama (Kina)<\/li><li>Never Gonna Snow Again (Polen)<\/li><li>Kamrater (Ryssland)<\/li><li>Night of the Kings (Cote d&#8217;Ivore)<\/li><li>A Song Called Hate (Island)<\/li><li>Limbo (GB)<\/li><li>Molecules (Italien)<\/li><li>A l&#8217;abordage! (Frankrike)<\/li><li>Gritt (Norge)<\/li><li>The Father (GB)<\/li><li>Radiographe of a Family (Iran)<\/li><li>the Last Bath (Portugal)<\/li><li>Biginning ( Georgien)<\/li><li>The Salt in Our Waters (Bangla Desh)<\/li><li>Sanna M\u00f6drar (Japan)<\/li><li>Liborio (USA)<\/li><li>Flee (Danmark)<\/li><li>Dating Amber (Irland)<\/li><li>Mon Amour (Frankrike)<\/li><li>Notturno (Irak)<\/li><li>Digger (Grekland)<\/li><li>And Tomorrow the Entire World (Tyskland)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>L\u00e4nderna inom parentes \u00e4r d\u00e4r filmen till st\u00f6rsta del avspelas, inte produktionsland eller regiss\u00f6rens hemvist alltid.<\/p>\n\n\n\n<h1 class=\"wp-block-heading\">Tove *** Finland Sverige<\/h1>\n\n\n\n<p>Jag har lite sv\u00e5rt f\u00f6r filmer som handlar om verkliga personer, om de inte spelar sig sj\u00e4lva, som i \u2019Spring Uje spring\u2019. Till viktiga dialoger i filmen skulle man vilja st\u00e4lla fr\u00e5gan: \u201d Jamen sa hon verkligen det?\u201d eller \u201dSvarade hon verkligen s\u00e5?\u201d Jag hade nog hellre sett en film om en fiktiv kvinnlig m\u00e5lare precis efter kriget i Finland, men d\u00e5 hade kanske alla ropat: \u201dDet \u00e4r inte Tove!\u201d Nej, men har vi kommit den verkliga Tove n\u00e4rmare? Vem kan svara p\u00e5 det, f\u00f6rutom Tove i sin himmel?<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\" type=\"1\"><li>K\u00e4nslan: Jaha, d\u00e5 vet en lite mera om Tove Jansson. En fin film, men vad gav den? Inte s\u00e5 s\u00e4ker. Bra sk\u00e5despel, bra bild, men det blir n\u00e4st intill en dokument\u00e4r, tyckte jag.<\/li><li>Scenen &#8211; I b\u00f6rjan s\u00e4ger mormor tror jag: \u201dska ni (pappan och Tove) br\u00e5ka f\u00f6re maten eller efter?\u201d Det gjorde ju klart att hon beh\u00f6vde bryta sig loss fr\u00e5n pappan, en k\u00e4nd konstn\u00e4r.<\/li><li>K\u00e4nns inte s\u00e5 angel\u00e4gen att prata med n\u00e5gon. Tove sj\u00e4lv kanske: \u201dMen strunt i alla andra, det du g\u00f6r \u00e4r bra och det vet du!\u201d<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><strong>Persona Non Grata &#8211; Hvor kragerne vender \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5 Danmark<\/strong><br>Jag tyckte att filmen till sitt tema p\u00e5minde om filmen Masj\u00e4vlar, d\u00e4r ocks\u00e5 en dotter kommer tillbaka fr\u00e5n ett annat liv i stan, och d\u00e4r mamman f\u00f6resl\u00e5r att baka en championpaj, som om det skulle l\u00f6sa n\u00e5got. Kan inte t\u00e4nka p\u00e5 Dalarna eller h\u00f6ra dalm\u00e5l utan att t\u00e4nka p\u00e5 championpaj. Det \u00e4r inte l\u00e4tt att komma tillbaka till den jord man har flytt ifr\u00e5n. Man kan inte sm\u00e4lta in igen utan att tappa man har jobbat s\u00e5 mycket med att bli kvitt. Tyckte detta gestaltades p\u00e5 ett fint s\u00e4tt i denna film, som jag tycker \u00e4r v\u00e4rd att se. Och, n\u00e4stan p\u00e5 ett Majgull Axelsson-s\u00e4tt, f\u00e5r man f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r pl\u00e5goanden, hon talar ut till slut. Hon \u00e4r ingen dj\u00e4vul. Hon \u00e4r bara m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Livet \u00e4r inte l\u00e4tt. F\u00f6rst f\u00e5r man l\u00e4ra sig en massa, och n\u00e4r man flyttar hemifr\u00e5n m\u00e5ste man f\u00f6rs\u00f6ka bli av med allt man har l\u00e4rt sig\u2026 Lite Sisyfos- k\u00e4nsla. Men stenen kommer upp till slut om man jobbar p\u00e5. Allt \u00e4r inte sisyfos-arbete!<\/li><li>Huvudpersonens (Irina) pl\u00e5goande fr\u00e5n barndomen ska gifta sig med Irinas bror. Kv\u00e4llen innan insisterar kvinnan som har n\u00e4stlat in sig i familjen p\u00e5 ett otrevligt s\u00e4tt, p\u00e5 att visa p\u00e5 datorn intervjun som Irina har gett i tv-n, d\u00e4r hon beklagar sig om sin uppv\u00e4xt och \u2019livet p\u00e5 landet\u2019. En skarp scen.<\/li><li>Brodern \u2013 verkar vara en hygglig m\u00e4nniska, som borde h\u00e5llit kontakt med sin syster Irina. \u00c4ven om hon \u2019bara f\u00f6rsvann\u2019 har han ocks\u00e5 ett ansvar att uppr\u00e4tth\u00e5lla relationer. Varf\u00f6r gjorde han inte det?<\/li><\/ol>\n\n\n\n<h1 class=\"wp-block-heading\">Gritt ** &#8230;men v\u00e4rd att se i alla fall! Norge<\/h1>\n\n\n\n<p>Filmen \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ng, och lite spretig. 2 timmar \u00e4r lite mycket f\u00f6r att ber\u00e4tta denna historia. Men Gritt \u00e4r verkligen en intressant person. Hon har s\u00e5 mycket id\u00e9er, vill s\u00e5 mycket, och har inga redskap, ingen utbildning, ingen sammanh\u00e5llen livs\u00e5sk\u00e5dning som ger st\u00f6d. Och inga v\u00e4nner som st\u00e4ller upp. Men kanske orkar man helt enkelt inte med s\u00e5dana v\u00e4nner? Hade jag orkat med Gritt? Tveksamt. Hon bluffar, visst, hon lurar, hon stj\u00e4l \u00e4ven. Men efter alla dessa f\u00f6rs\u00f6k, och alla misslyckanden kommer hon till sig sj\u00e4lv, n\u00e4r hon f\u00e5r l\u00e5na en stuga. D\u00e4r f\u00e5r hon ihop de tr\u00e5dar som kan v\u00e4va n\u00e5gon slags struktur- fint i filmen med att hon bokstavligen knyter ihop tr\u00e5darna.&nbsp; Och d\u00e4rf\u00f6r tycker jag att du ska se filmen. 1. K\u00e4nslan av det f\u00f6rlorade f\u00e5ret, som s\u00f6ker sig till andra f\u00e5r utan herde de ocks\u00e5.&nbsp; 2.&nbsp; Tar scenen med n\u00e4r hon r\u00f6jer undan allt i och kring stugan hon har l\u00e5nat, och l\u00e4mnar tillbaka nyckeln och ger sig av. Den inger hopp, k\u00e4nner jag. 3. Skulle vilja fr\u00e5ga Gritt vilken utbildning hon skulle vilja g\u00e5. N\u00e5got riktigt, n\u00e5got som ger redskap att utf\u00f6ra det arbete hon egentligen skulle vilja g\u00f6ra. Hj\u00e4lpa henne med det.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>The Macaluso Sisters \u2013Le sorelle Macaluso<\/strong> ***** Italien Sicilien.<br>En p\u00e4rla, mycket ber\u00f6rande. Inte m\u00e5nga svar, men vackra bilder om m\u00e4nniskor som f\u00f6rs\u00f6ker leva det liv de har f\u00e5tt. Jag undrar ofta n\u00e4r jag tr\u00e4ffar gamla m\u00e4nniskor med ett liv bakom sig varf\u00f6r de \u00e4r som de \u00e4r. Den d\u00e4r gamla kvinnan som nu har d\u00f6tt har ocks\u00e5 varit ett barn, en flicka, haft systrar, dr\u00f6mmar, f\u00f6rlorad en massa, och g\u00e5tt miste om en del som hon rimligen skulle ha f\u00e5tt. Alla som dr\u00f6mmer om att bli dansl\u00e4rare blir inte det. En del f\u00e5r arbete p\u00e5 slakteri. Som laboratorieassistent. Och g\u00e5r miste om k\u00e4rleken. Man vet s\u00e5 lite om varf\u00f6r det blir som det blir. 1. K\u00e4nner ett lugn i att saker och ting alltid blir som de blir. Det f\u00e5r vara s\u00e5, och hur det blir \u00e4r verkligen inte skrivet i stj\u00e4rnorna, utan det beror ofta p\u00e5 om man f\u00e5r de redskap och m\u00f6jligheter i sina h\u00e4nder eller inte. 2. Scenen n\u00e4r dinosaurie\u00e4gget som systrarna plockar med sig n\u00e4r de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till stranden dyker upp igen i slutet av filmen. I en l\u00e5da, ett minne fr\u00e5n en tid l\u00e5ngt, l\u00e5ngt tillbaka. Lilla systerns gl\u00e4dje \u00f6ver \u00e4gget, men hon sj\u00e4lv blev aldrig vuxen. Minnen ska v\u00e5rdas 3. Dans-systern. Skulle vilja veta vart dr\u00f6mmarna tog v\u00e4gen\u2026 Om det blev n\u00e5got som hon hade dr\u00f6mt om som barn\u2026 Se filmen! 5 sn\u00f6flingor!<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Never Gonna Snow Again **** Polen Tyskland<\/strong><br>Ni har h\u00f6rt kanske s\u00e5ngen Little Boxes on the Hillside\u2026 Denna film handlar mycket om Big Boxes p\u00e5 en rad. Alla hus \u00e4r unika och stora, pampiga, men alla \u00e4r samma. Varje familj \u00e4r olika, men deras liv \u00e4r det samma: de \u00e4r olyckliga och dricker och r\u00f6ker och l\u00e4ngtar efter att vara i sin kropp. En magi-kunnig hypnotis\u00f6r och mass\u00f6r blir indragen i en massa m\u00e4nniskors tomma liv i ett av Warszawas \u2019gated communities\u2019. Ett lyx-ghettos olyckliga inv\u00e5nare blir genomlysta med skarp blick. 1. Det \u00e4r synd om m\u00e4nniskorna. Det \u00e4r bara att inse. 2. Mycket vacker magisk scen n\u00e4r huvudpersonen tr\u00e4ffar, eller snarare f\u00e5r kontakt med sin mamma i n\u00e5gon slags foyer med blinkande ljus. 3. Mass\u00f6ren \u00e4r s\u00e5 duktig, att man l\u00e4ngtar efter en behandling, inte prata.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Night of the Kings \u2013 Le nuit des rois *****  C\u00f4te d\u2019Ivore<\/strong>, p\u00e5 franska det mesta.<br>Fantastisk film i extrem milj\u00f6. T\u00e4nk dig ett modernt f\u00e4ngelse. Ta bort allt f\u00f6rutom det yttre skalskyddet. Inga d\u00f6rrar, inga m\u00f6bler, ingen el och alla f\u00e5ngar blandade och \u00f6verallt. Ett eget samh\u00e4lle, som har sina regler och sin etik. Och sitt styrelseskick. 1. Det g\u00e5r att skapa sk\u00f6nhet ur intet. Med fantasins hj\u00e4lp. 2. Scenen d\u00e4r huvudpersonen ber\u00e4ttar sin f\u00f6rsta historia och ett helt g\u00e4ng f\u00e5ngar hoppar fram som dansare, och samtidigt som har ber\u00e4ttar spelar de upp det han s\u00e4ger. Han s\u00e4ger: \u2019skorpion\u2019 och de bildar en skorpion med sina kroppar. Otroligt vackert och mera inspirerande \u00e4n att visa en film p\u00e5 en tv-sk\u00e4rm. Kan vi ber\u00e4tta? Kan vi bara visa film? Kan vi dansa? Vi beh\u00f6ver mera s\u00e5dant! 3. Ledaren Barbe Noire skulle vara roligt att prata med. Han \u00e4r i filmen vid livet slut, och hans liv r\u00e4cker nog till en film till antar jag. Han har skarp blick och p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt i detta helvete vill han v\u00e4l, det intrycket fick jag i alla fall. Se filmen! 5 sn\u00f6flingor!<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Beginning &#8211; \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 Georgien<\/strong><br>Bara det att det \u00e4r en georgisk film g\u00f6r den v\u00e4rd att se. Det \u00e4r i Europa, men l\u00e4ngre bort \u00e4n Turkiet. Sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen k\u00e4nns lite udda: f\u00f6rtryck av Jehovas vittnen, men det handlar fr\u00e4mst om Yana, hennes bakgrund, hennes k\u00e4nslor, \u00e4ktenskap. Hur jag nu ska tolka slutet vet jag inte. Jag blev inte riktigt klok p\u00e5 filmen. 1. F\u00f6rvirring. Vad h\u00e4nder egentligen? 2. Dopet i floden: varf\u00f6r i hela friden doppas alla bak\u00e5t i vattnet medan de h\u00e5ller f\u00f6r n\u00e4san? 3. Yana, hon beh\u00f6ver hj\u00e4lp i sin ensamhet.<\/p>\n\n\n\n<p>Aalto **** Finland<br>Fin film som tar dig till m\u00e5nga av B\u00c5DE Aino och Alvar Aaltos verk. \u00c4r du intresserad av arkitektur och design \u00e4r det en sev\u00e4rd film. Fina bilder fr\u00e5n hela v\u00e4rlden med hans verk, och mycket bakgrundinfo.<br>Fr\u00e5gor man kan st\u00e4lla sig:<br>\uf0d8 arkitektur \u00e4r av alla kulturyttringar den mest tillg\u00e4ngliga. Vad tycker du?<br>\uf0d8 T\u00e4nk p\u00e5 en vacker stadsdel. Vad \u00e4r det mest i\u00f6gonfallande? Vad beh\u00f6vs?<br>\uf0d8 Vilka av de visade byggnader gillar du mest? Varf\u00f6r? Vad \u00e4r k\u00e4nnetecknande f\u00f6r den?<br>\uf0d8 Formgivning \u2013 varf\u00f6r tror du vissa f\u00f6rem\u00e5l blir klassiska?<br>\uf0d8 Spelar det n\u00e5gon roll om ett vackert f\u00f6rem\u00e5l s\u00e4ljs p\u00e5 IKEA eller p\u00e5 fina Designbutiken?<br>\uf0d8 Har IKEA vackra f\u00f6rem\u00e5l?<br>\uf0d8 Vad \u00e4r vacker? \u00c4r det att proportionerna st\u00e4mmer?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>A Song Called Hate * Island<\/strong><br>Ganska intressant film, n\u00e4r jag nu har sett den. Den saknar dock en del f\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 var ockupationen handlar om. Men en bra fr\u00e5ga som st\u00e4lls \u00e4r: Liksom Olympiska spelen \u00e4r Eurovision Song Contest inte politiskt. Eller? Vad \u00e4r politik? Som alltid n\u00e4r det g\u00e4ller Palestina blir filmen lite ensidig, v\u00e4nskap skapas innan resan med bara med palestinier, och det ger en bias \u00e5t upplevelsen. Inga andra l\u00e4nder som \u00e4r med p\u00e5 ESC som har n\u00e5gra problem med grannar eller minoriteter? Men det som \u00e4r bra \u00e4r att de (Hatari) vill n\u00e5gonting ut\u00f6ver \u2019vinna\u2019.<\/p>\n\n\n\n<p><br><strong>Radiograh of a Family \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5 Norge\/Iran\/Schweiz<\/strong><br>Otrolig fin film, men n\u00e4stan mera \u00e4n en dokument\u00e4r, det \u00e4r trots allt en ber\u00e4ttelse om \u00f6st och v\u00e4st som Enligt Kipling aldrig kan m\u00f6tas, men enligt Goethe inte g\u00e5r att skilja \u00e5t. \u2019Huvudpersonen\u2019 \u00e4r ett hus i Teheran d\u00e4r m\u00e5nga scener \u00e4r tagna. Rummet skiftar bit f\u00f6r bit allt eftersom \u00e5ren g\u00e5r, fr\u00e5n v\u00e4st till \u00f6st, fr\u00e5n modern till traditionellt, fr\u00e5n innan revolutionen tills idag. Ett fotoalbum \u00e4r ocks\u00e5 viktig. Mycket snyggt gjort, allt. Mycket intressant och belysande. Kan man vara muslim och kvinna i Geneve och k\u00e4nna sig en hel m\u00e4nniska p\u00e5 50-talet? G\u00e5r det att vara sekul\u00e4r i Teheran och vara en hel m\u00e4nniska efter den islamiska revolutionen? N\u00e4r \u00e4r man N\u00e5gon? N\u00e4r blir man Ingen?<\/p>\n\n\n\n<p><br><strong>Flee ***** Danmark<\/strong><br>Mycket fint gjort tecknat film om en framg\u00e5ngsrik afghansk flykting i Danmark. Tr\u00e5dar nystas upp och en historia ber\u00e4ttas, mycket varsamt. Vad ska man h\u00e5lla tyst om? Vad ska man ber\u00e4tta f\u00f6r vem, och n\u00e4r? \u00c4r allt man \u00e4r med om \u2019allas\u2019 egendom eftersom det ang\u00e5r andra ocks\u00e5, eller finns det s\u00e5nt som \u00e4r ens eget? 1. L\u00e4ttnad. Saker och ting faller p\u00e5 sin plats om man f\u00e5r ihop sin historia, och v\u00e5gar ber\u00e4tta den. Sorg, f\u00f6r allt det sv\u00e5ra det inneb\u00e4r att vara m\u00e4nniska. 2. Ingen scen direkt, annan \u00e4n den d\u00e4r han ligger p\u00e5 mattan och ber\u00e4ttar, och d\u00e4r man ser hans k\u00e4nslotillst\u00e5nd trots begr\u00e4nsningarna som tecknat f\u00f6r med sig. Jag tycker i vanliga fall inte om tecknat, annat \u00e4n Bamse och Flintstones, men denna mix av skiss och och tydligt tecknat blir helt enkelt bra. 3. Jag skulle vilja fr\u00e5ga Fr\u00e5gest\u00e4llaren, v\u00e4nnen som lockar fram historien hur han v\u00e5gade. Det \u00e4r ju explosiva saker man hanterar. Han g\u00f6r det s\u00e5 fint. Se filmen! 5 sn\u00f6flingor!<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Gagarine \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5\uf0f5 Frankrike<\/strong><br>Visste ni att det fanns en f\u00f6rort i Paris uppkallad efter Gagarin? https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Cit%C3%A9_Gagarine<br>Filmen \u00e4r ett motstycke till filmen Les Miserables fr\u00e5n 2019, som ocks\u00e5 b\u00f6r ses. Jag tycker att den h\u00e4r filmen tillf\u00f6r mycket till diskussionen om f\u00f6rorten i Sverige ocks\u00e5, och det \u00e4r bra att se b\u00e5da dessa filmer. Filmerna \u00e4r r\u00e4tt s\u00e5 olika, men tangerar samma fr\u00e5gor. 1. K\u00e4nslan kvar efter\u00e5t: Gl\u00f6d! Brinner man f\u00f6r n\u00e5got s\u00e5 satsa, mot alla odds! V\u00e4nskap b\u00e4r, \u00f6ver k\u00f6nsgr\u00e4nser och etnicitet! 2. Scenen som gjorde intryck: n\u00e4r \u2019v\u00e4xthuset\u2019 \u00e4r klar och fungerar. Jag t\u00e4nkte p\u00e5 Eden Project i Cornwall. Ja, Youri (huvudpersonen) \u00e5stadkommer mera \u00e4n Eden Project, fast i mindre skala. 3. N\u00e5gon att ta en kopp kaffe med: Youris mamma, som sviker sonen s\u00e5 totalt, men har hon ett val? Ja, man har alltid ett val. Hur t\u00e4nkte hon?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Mama ** Kina Frankrike<\/strong><br>Fina bilder, men jag tyckte att filmen var sv\u00e5rt att f\u00f6lja. Var \u00e4r de? Vilka \u00e4r det? Vem bor var med vem? V\u00e4ldigt lite dialog, och d\u00e5 i stilen med: matar du h\u00f6nsen? \u2013 Ja, jag matar h\u00f6nsen. N\u00e4r det \u00e4r alldeles uppenbart att hon matar h\u00f6nsen. &#8221; In the end, only memories, images and sounds remains.&#8221; ja, vad minns man? 1. K\u00e4nslan: Vad \u00e4r det som h\u00e4nder egentligen? Oro. 2. Scenen: n\u00e4r de b\u00e4r den d\u00f6ende kvinnan p\u00e5 b\u00e5r p\u00e5 l\u00e5nga avst\u00e5nd till staden. Ocks\u00e5 h\u00e4r temat staden \u2013 landet. Migration. 3. Vet inte, de var s\u00e5 tysta alla, finns det n\u00e5gon att prata med? Ja, det g\u00f6r det s\u00e4kert, men att komma igenom den barri\u00e4ren \u00e4r nog inte l\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Limbo \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 Storbritannien \u2013 spelas p\u00e5 de Yttre Hebriderna.<\/strong><br>Udda, lite rolig film, med ganska stor dramatik. Fina bilder. 1. K\u00e4nslan: vemod, t\u00e4nker p\u00e5 psaltaren 137 \u201d\u2026 i piltr\u00e4den som v\u00e4xte d\u00e4r hade vi h\u00e4ngt v\u00e5ra lyror\u2026.bad oss att sjunga \u2026..hur kan vi sjunga Herrens s\u00e5nger i ett fr\u00e4mmande land? \u201d \u00c4r det r\u00e4tt att be flyktingar om en s\u00e5ng? \u00c4r det just musiken, s\u00e5ngen som f\u00f6rl\u00f6ser och befriar till slut? 2. Scenen. Huvudpersonen \u00e4r ute p\u00e5 vandring p\u00e5 de Yttre Hebriderna och kommer in I ett h\u00e4rbre, stall, d\u00e4r det finns en brinnande eld. D\u00e4r tr\u00e4ffar han i dr\u00f6mmen sin bror som valda att forts\u00e4tta k\u00e4mpa den v\u00e4pnade kampen i Syrien. Vacker scen och den st\u00e4mmer till eftertanke. Elia i grottan-scen p\u00e5 ett s\u00e4tt. V\u00e4ndpunkten. 3. L\u00e4raren, hon \u00e4r fantastiskt (dum) men rolig och engagerad! Hon \u00e4r en karikatyr av l\u00e4raren f\u00f6r invandrare. Inte ett m\u00e5ste, men v\u00e4rd att se, en bra film med fin gestaltning. Om man t\u00e5l \u00f6verdrifterna i skolsalen, som \u00e4r engelsk humor n\u00e4r det \u00e4r som s\u00e4mst eller b\u00e4st, beroende vad man tycker.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>The Last Bath \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5 Portugal &#8211; Ultimo Banho<\/strong><br>Det \u00e4r s\u00e5 synd att man alltid \u00f6vers\u00e4tter filmtitlar, oftast helt I on\u00f6dan. Jag kan inte portugisiska, men av ordet ultimo f\u00f6rst\u00e5r jag att det \u00e4r inte bara \u00e4r \u2019sista\u2019, tidsm\u00e4ssigt, utan \u00e4ven det yttersta, rumsm\u00e4ssigt eller l\u00e4ngst bort fr\u00e5n mitt perspektiv, och \u00e4ven \u2019sist men inte minst\u2019 av betydelse. S\u00e5 jag kan t\u00e4nka mig att titeln lika g\u00e4rna (eller hellre) skulle kunna \u00f6vers\u00e4ttas med \u2019Den slutgiltiga reningen\u2019. Katarsis. Filmen handlar om, tycker jag, om vad man vill ha ut av livet, och p\u00e5 vilket s\u00e4tt. Josefina vet precis hur hennes liv kommer att se ut: hon ska g\u00e5 vidare i klostret d\u00e4r hon bor med att ta hand om ungdomar, och det g\u00f6r hon r\u00e4tt i. Hon beh\u00f6vs d\u00e4r. Och f\u00f6r att besegla detta livsval vill hon ge de \u201dultima\u201d l\u00f6ften: hon ska bli nunna och avst\u00e5 fr\u00e5n egendom och egen familj, utan hon ska viga sitt liv \u00e5t andra i Guds tj\u00e4nst. Skulle jag kritisera henne f\u00f6r detta? Nej, hon vet vad hon g\u00f6r och v\u00e4ljer r\u00e4tt. Men s\u00e5 v\u00e4ljer Livet en annan v\u00e4g. Kanske kommer hon tillbaka till klostret, det vet vi inte, men med st\u00f6d av en \u00e4ldre nunna (abbedissan?) v\u00e4ljer hon Alexandre, hennes systerson som \u00e4r uppvuxen hos sina morf\u00f6r\u00e4ldrar, och mormor redan har d\u00f6tt. Alexandre och morfar har klarat sig s\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 g\u00e5rden, verkar det som, tills morfar d\u00f6r. Detta med kroppslig n\u00e4rhet hade Josefina valt bort i och med klosterlivet. Men nu tv\u00e4ttar hon han tv\u00e4tt och hans kropp. Tills hon sj\u00e4lv m\u00e5ste ta sitt slutgiltiga, ultimata bad. Mycket fin gestaltad film. Vackra ving\u00e5rdar. Vackert landskap, vacker historia. 1. K\u00e4nslan kvar: Ja! Det g\u00e5r alltid att t\u00e4nka om! V\u00e4lja en annan v\u00e4g, som vuxen, som ton\u00e5ring! Det g\u00e5r! 2. Scen: Josefina sitter i slutet p\u00e5 filmen p\u00e5 en bar och raggar. Vilken annan m\u00e4nniska \u00e4r hon som vamp och som nunna. Men \u00e4nd\u00e5 samma. Varf\u00f6r d\u00f6mer vi p\u00e5 folks yttre? F\u00f6r att vi inte sj\u00e4lva ha tagit det Ultima Banho kanske? \u00c4r v\u00e5rt dop det ultima banho? Kallelse till att vara m\u00e4nniska och inte d\u00f6ma? 3. Skulle vilja fr\u00e5ga Josefina efter filmepisoden i livet hur hon ser p\u00e5 framtiden, och om blod \u00e4r tjockare \u00e4n vatten. \u00c4r det det? Man s\u00e4ger ocks\u00e5: blod kryper, d\u00e4r det inte kan g\u00e5. S\u00e4ger man s\u00e5 p\u00e5 portugisiska med?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>The Salt in Our Waters \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5 Bangladesh<\/strong><br>Liksom Persona Non Grata en historia om staden och landet, men d\u00e5 i en feodal muslimsk setting i Bangladesh. Men ocks\u00e5 en milj\u00f6film. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar Bangladesh mycket, d\u00e5 s\u00e5 stor del av landet \u00e4r mycket l\u00e5gl\u00e4nt och ligger vid havet. Vart ska m\u00e4nniskor ta v\u00e4gen, med fler stormar, h\u00f6gt vatten och s\u00e4mre fiske? Jag tycker ofta att naturfilmer p\u00e5 tv saknar det m\u00e4nskliga perspektivet, som om vi m\u00e4nniskor inte rymmer i naturen. Att vi inte uppf\u00f6r oss som en del av naturen \u00e4r en annan sak. Men den h\u00e4r filmen \u00e4r ocks\u00e5 en naturfilm, fast man inte l\u00e4r sig n\u00e5gra v\u00e4xter eller djur, men naturen \u00e4r alldeles n\u00e4rvarande, men sk\u00f6nhet och hot. Tar liv och ger liv. Det \u00e4r ocks\u00e5 en film om konst och konstn\u00e4rskap. Om att ge barn m\u00f6jligheter, och begr\u00e4nsa barnen i deras utveckling. Och om ekonomi och makt som kommer med pengar och pengar som kommer med makt. Att filmen blir lite gullig ibland, och lite \u201dbl\u00e5\u00f6gd\u201d g\u00f6r att den inte f\u00e5r 5 krabbor, utan 4. V\u00e4rd att se \u00e4r den i alla fall. 1. K\u00e4nslan kvar: Vacker! Sk\u00f6nhet! Jag vill dit! Men inte n\u00e4r det stormar d\u00e5. 2. Scenen n\u00e4r alla barnen h\u00e5ller p\u00e5 att skapa och bygga p\u00e5 sitt, och ta sina luftfiskar runt i byn! Barnsligt gl\u00e4dje som ska d\u00f6das av de (vissa) vuxna. 3. En kaffe med byh\u00f6vdingen, f\u00f6r att h\u00f6ra vad han ser f\u00f6r framtid f\u00f6r byn\u2026 och dess styrelseskick.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Liborio \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5<\/strong><br>Dominikanska republiken (andra h\u00e4lften av \u00f6n d\u00e4r Haiti utg\u00f6r v\u00e4stra delen) f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet, t\u00e4nk p\u00e5 Thoreaus Walden p\u00e5 1800-talet, l\u00e4gg till en skopa messiansk nyandlighet och kult. Ett socialt experiment i naturlig milj\u00f6. Dans, musik, godhet. Kan det vara kittet i ett samh\u00e4lle? Liborio visar detta, han utnyttjar inte makten han f\u00e5r. Men som s\u00e5 ofta tolereras inte s\u00e5dana nya projekt av dem som har den yttersta makten. Jag hade aldrig h\u00f6rt talas om den h\u00e4r r\u00f6relsen, som bombaderades med napalm p\u00e5 60-talet av Amerikanerna, men det var 40 \u00e5r efter Papa Liborios d\u00f6d, och r\u00f6relsen ska \u00e4ven ha n\u00e5gra anh\u00e4ngare kvar i dag. Googla om du vill veta mera. Mycket fin film. 1. K\u00e4nslan kvar: vilken kraft det finns I sang, musik och dans! Satsa p\u00e5 det du! 2. Scenen n\u00e4r han inte f\u00f6rm\u00e5r uppv\u00e4cka ett d\u00f6tt barn. R\u00f6rande, n\u00e4r han \u00e4nd\u00e5 visar att den d\u00f6de finns\u2026 Liksom i The Macaluso Sisters. 3. Liborio \u00e4r en s\u00e5dan sp\u00e4nnande person att man verkligen skulle vilja tr\u00e4ffa honom. Han har kraft \u2013 och missbrukar den inte! fyra cirklar! OOOO<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Conference \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 Ryssland, m.fl l\u00e4nder<\/strong><br>Enormt seg b\u00f6rjan p\u00e5 filmen. Men sedan tar den sig. S\u00e5 h\u00e5ll ut! Det som f\u00f6rst ser ut som en tr\u00f6tt samling tysta m\u00e4nniskor, visar sig vara en samling traumatiserade m\u00e4nniskor som alla b\u00e4r p\u00e5 sina minnen- som \u00e4r r\u00e4tt s\u00e5 olika. De har alla sina minnen och sina f\u00f6rluster av ett gisslandrama p\u00e5 ett teater. Och alla b\u00e4r p\u00e5 sitt. Alla har fr\u00e5gor, alla b\u00e4r skuld. Att b\u00e4ra skuld \u00e4r en tung uppgift. Det vet vi. Och f\u00f6rl\u00e5telse finns inte att f\u00e5 som en kopp kaffe ur en automat. Relationer blir ansatta, m\u00e4nniskor g\u00f6r saker de sedan \u00e5ngrar och som har livsavg\u00f6rande resultat. Och det gestaltas fint i b\u00f6rjan av filmen, utan att man f\u00f6rst\u00e5r d\u00e5. Men rensning \u00e4r att tungt jobb att utf\u00f6ra. Diagonalt, mellan b\u00e4nkraderna, och det \u00e4r inte f\u00e4rdigt f\u00f6rr\u00e4n allt \u00e4r gjort. Det tar tid, i filmen ocks\u00e5. Slutar du dammsuga n\u00e4r du har gjort halva rummet? Nej. Men den dammsugning som beh\u00f6vs inom oss, slutf\u00f6rs inte alltid. Och det \u00e4r ett problem. Men det g\u00e5r att g\u00f6ra. Tiden d\u00e4remot l\u00e4ker inga s\u00e5r. Jag hittar inte filmen p\u00e5 n\u00e4tet, kanske kommer den p\u00e5 Draken Film s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>K\u00e4nslan kvar: Nedtyngdhet, ett f\u00f6r stort lass att b\u00e4ra\u2026<\/li><li>Scen som gjorde avtryck: n\u00e4r huvudpersonen med hj\u00e4lp av andra som vill stanna f\u00f6r att g\u00f6ra jobbet f\u00e4rdigt, barrikaderar d\u00f6rrarna. Ingen in och inte ut nu!<\/li><li>Dottern, som verkar gl\u00f6mma sin lilla dotter. Ta tid till henne, skulle jag s\u00e4ga.<br>https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=ov66vapBdx0<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><strong>The Killing of Two Lovers **** USA<\/strong><br>Ett f\u00f6rlorat \u00e4ktenskap? Detta \u00e4r \u2019landet\u2019. Byn Kanosh I Utah d\u00e4r filmen \u00e4r inspelad, g\u00e5r att hitta p\u00e5 Google maps. ( https:\/\/www.google.se\/maps\/place\/Kanosh,+Utah+84637,+USA\/@38.8031374,-112.456506,14z\/data=!4m5!3m4!1s0x874b48a3b0f7d781:0xf12ce1b4add4e03f!8m2!3d38.8013558!4d-112.4374387) i streetview kan du se husen.<br>N\u00e5gra hundra meter mellan platserna d\u00e4r det inspelas. F\u00f6rv\u00e5nande likt en liten by i Skaraborg. Det finns egentligen en hel del fina hus, fr\u00e5n den tiden d\u00e5 bygden blommade. Fyra barn fr\u00e5n den tiden d\u00e5 de var en familj p\u00e5 riktigt. Pappan har flyttat till sin pappa, p\u00e5 slutet av byn. Mamman har en \u00e4lskare som vill leka pappa. Ja, vad g\u00f6r m\u00e4nniskor f\u00f6r att f\u00e5 leva det liv de vill leva? Vet de vilket liv de vill leva? Jag tyckte det var en bra film, v\u00e4lgjort, kanske v\u00e4rd mera \u00e4n fyra raketer. Eftert\u00e4nksam och utan pladder, naken, n\u00e5got som jag ofta saknar hos amerikanska filmer. Detta \u00e4r inte Hollywood, det m\u00e4rks -som tur \u00e4r. 1. K\u00e4nslan kvar: tappert! Gott att se n\u00e5gra som inte ger upp! N\u00e5gra har i alla fall gjort en barnkonsekvensanalys av sina handlingar. 2. Scen. \u00d6verraskning f\u00f6r barnen: de ska skuta upp raketer med fallsk\u00e4rm, allts\u00e5 inte fyrverkeri med f\u00e4rger. Och en g\u00e5r inte iv\u00e4g. Dottern var ocks\u00e5 f\u00f6r stor f\u00f6r att gilla s\u00e5nt. Och detta p\u00e5 festplatsen i byn, annars \u00f6vergiven. En bild f\u00f6r hela filmen. F\u00f6r livet i stort. Alla raketer g\u00e5r inte iv\u00e4g. \u00c4ven om man siktar p\u00e5 tr\u00e4dtopparna \u2026. 3.Vem jag skulle vilja tr\u00e4ffa: Inte prata med n\u00e5gon, men sitta p\u00e5 samma restaurang med hela g\u00e4nget, och besk\u00e5da det hela lite p\u00e5 avst\u00e5nd. Uppt\u00e4cka k\u00e4rleken som finns d\u00e4r mellan dem alla. Man blir lite varm av s\u00e5nt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Undine **** Tyskland \/Frankrike 2020<\/strong><br>Bara efter\u00e5t f\u00f6rstod jag att det var en \u201dsaga\u201d. En historiker p\u00e5 ett museum \u00e4r ocks\u00e5 vattennymf. Magi allts\u00e5, och en nymf kan man inte h\u00e5lla fast. Jag tycker i allm\u00e4nhet om tyska filmer, de \u00e4r ofta v\u00e4lgjorda och inte s\u00e5 sensationella, men \u00e4nd\u00e5 sp\u00e4nnande. Men det jag kommer ih\u00e5g nu, efter den, \u00e4r mest en liten vag k\u00e4nsla av flyktighet. N\u00e5got ogripbart har jag sett. Inte dr\u00f6mskt eller n\u00e5got fantasifull, utan bara det att man inte kan fatta, begripa allt. T\u00e4nker p\u00e5 min favo-filosof Levinas (jag \u00e4r verkligen sj\u00e4lv ingen filosof, och jag kan inte hans filosofi, bara snuddat vid den). Litauisk-judisk fr\u00e5n f\u00f6dseln, men arbetade i Frankrike och skrev p\u00e5 franska. En av hans grundtankar \u00e4r just att man varken kan eller ska begripa en annan m\u00e4nniska. Be-gripa , det \u00e4r n\u00e5got v\u00e5ldsamt \u00f6ver det. Det \u00e4r n\u00e5got med att ta i sin hand, h\u00e5lla fast. En annan m\u00e4nniska \u00e4r alltid en annan, och detta annorlunda \u00e4r just det v\u00e4rdefulla. Och det k\u00e4nner jag \u00e4r ocks\u00e5 filmens budskap. Det \u00e4r mycket man kan veta, det \u00e4r mycket man kan g\u00f6ra, yrkesm\u00e4ssigt och p\u00e5 andra omr\u00e5den. Men begripa en annan m\u00e4nniska: ge dig inte p\u00e5 det. L\u00e5t henne vara en g\u00e5ta. Hon \u00e4r v\u00e4rd det. 1. K\u00e4nslan kvar: som jag skrev: ogripbarhet, flyktighet. 2. Scen: m\u00e5nga fina scener, en fantastisk scen \u00e4r n\u00e4r en liten dykare simmar fram i ett akvarium\u2026 och\u2026 Ja se filmen! 3. Jag skulle vilja tr\u00e4ffa killen (Christophe) om 10 \u00e5r, och h\u00f6ra hur han minns det som h\u00e4nde. L\u00e4nken: tyska wikipedia https:\/\/de.wikipedia.org\/wiki\/Undine_%282020%29<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Days \uf0f5\uf0f5 Taiwan<\/strong><br>Ja, en fin film p\u00e5 sitt s\u00e4tt, jag var kanske tr\u00f6tt n\u00e4r jag tittade, men den var lite v\u00e4l l\u00e5ngsam och l\u00e5ng\u2026 drygt tv\u00e5 timmar, mycket lite h\u00e4nder, men det som visas \u00e4r ensamhet. V\u00e4rk. Sm\u00e4rtbehandling. Och sysslor visas som en meditation, vilket jag tycker ett fint s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till rutinarbete. Laga mat som en meditation. Och kameran star stilla hela tiden s\u00e5 l\u00e4nge scenen p\u00e5g\u00e5r. Bara det ger en l\u00e5ngsam k\u00e4nsla. Man ser allt. Man hinner se allt. Gr\u00f6nsaker tv\u00e4ttas, noga, lagas sedan. Regn ute, vind, man hinner se\u2026Men bara fr\u00e5n en vinkel, tills scenen byts, och vinkeln \u00e4r ny. Tv\u00e5 m\u00e4nniskor med helt olika liv och f\u00f6ruts\u00e4ttningar m\u00f6ts, den ene har best\u00e4llt massage, den andre ger massage. K\u00f6pa och s\u00e4lja. N\u00e5got mera -men bara kort- n\u00e5got som liknar v\u00e4nskap, men som \u00e4r bara avslutningen av en transaktion. Oj\u00e4mna f\u00f6rh\u00e5llanden: makt \u2013 maktl\u00f6shet. Jag \u00e5ngrar inte att jag har sett den, den var fin, men jag ska inte se om den. 1. K\u00e4nslan kvar: ensamhet. 1+1 = 2? Eller \u00e4r 1+1= 1+ 1? 2. Scenen som gjorde intryck: n\u00e4r den ene betalar den andra, och \u00e4nd\u00e5 g\u00e5r efter f\u00f6r att bjuda p\u00e5 lunch. Liknar v\u00e4nskap. 3. Mycket tyst film, inte mycket blev sagt. K\u00e4nner nog inte direkt f\u00f6r att prata med n\u00e5gon av dem. Inte f\u00f6r att de inte skulle ha n\u00e5got att ber\u00e4tta ytterligare, men f\u00f6r att de verkar sv\u00e5rpratade, b\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n<p><br><strong>Notturno \uf0f5\uf0f5 italien<\/strong><br>Nja, tyckte att beskrivningen jag l\u00e4ste innan jag s\u00e5g filmen sa lite f\u00f6r mycket, lite missvisande. Som jag uppfattade filmen r\u00f6r den sig i sk\u00e4rningslandet mellan Turkiet, Irak och Syrien, inte s\u00e5 mycket mer, men jag kanske har fel. R\u00f6rande bilder, fina scener, det jag minns mest efter\u00e5t \u00e4r sorgen i r\u00f6sten och r\u00f6relserna hos mamman som bes\u00f6ker platsen\/f\u00e4ngelset d\u00e4r hennes son torterades och dog. Fruktansv\u00e4rd. V\u00e4ldigt fint filmat. Otroligt fina bilder fr\u00e5n ett vattenrikt omr\u00e5de (Irak nedstr\u00f6ms de stora floderna?), n\u00e5gon \u00e5ker ut med b\u00e5t. Jag skulle vilja veta mera om platserna, d\u00e4r det \u00e4r som man \u00e4r i filmen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Digger \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 Grekland<\/strong><br>P\u00e5 kanten av en enorm, verkligen en enorm gruva k\u00e4mpar en skogsbonde f\u00f6r sin r\u00e4tt att leva det liv han vill p\u00e5 den jord han \u00e4ger, norra Greklands fastland. Det g\u00e5r s\u00e5d\u00e4r. Frun stod inte ut, och har f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan f\u00f6rsvunnit till Kreta med den d\u00e5 unge sonen. Efter m\u00e5nga \u00e5r dyker sonen upp med motorcykel och krav p\u00e5 sin far i bagaget. Vilken sida v\u00e4ljer han? Det traditionella livet eller det \u2019moderna\u2019 med f\u00f6rst\u00f6relse av natur och milj\u00f6 som f\u00f6ljd? 1. K\u00e4nslan kvar: k\u00e4rlek till jorden \u00e4r stark. Ge inte upp! Att r\u00e4dda en m\u00e4nniska \u00e4r kanske att r\u00e4dda sin framtid. 2. Scen: Huset som f\u00f6rst\u00f6rs, en hemsk scen, men samma gr\u00e4vskopa som f\u00f6rst\u00f6r huset\u2026. Ja d\u00e5 f\u00e5r du se filmen. Avsl\u00f6jar inte mera. 3. En \u00f6l med sonen om de minnen han har fr\u00e5n sin barndom I garden. Och hur han ser p\u00e5 sin framtid skulle vara sp\u00e4nnande att samtala om.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Und morgen die ganze Welt (And Tomorrow the Entire World) \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 Tyskland<\/strong><br>Igen en bra tysk film, v\u00e4lgjord. Men kanske lite f\u00f6rutsebart. \u00d6verklassflicka, f\u00f6rsta \u00e5rs juriststudent, engagerar sig i ett kollektiv av antinazister. F\u00f6r\u00e4lskar sig i slagsk\u00e4mpe som \u00e4r ledare, men som \u00e4r med f\u00f6r slagens skull, han \u00e4r inte alls ideolog. Han kommer undan n\u00e4r det brinner. N\u00e5ja, det \u00e4r inte det som \u00e4r intressant i filmen. Det intressanta \u00e4r att ultrah\u00f6ger \u00e4r p\u00e5 frammarsch, och som bekant inte bara i Tyskland. Man kan i o\u00e4ndlighet analysera varf\u00f6r, vad det beror p\u00e5, vilka som st\u00f6djer osv. Denna film handlar om hur man ska bek\u00e4mpa deras framfart. Om man kan bek\u00e4mpa deras framfart. Med v\u00e5ld eller med fredliga medel. Vederg\u00e4llning som princip? Hur f\u00f6rh\u00e5ller man sig till det? Kan man genom studera juridiken stadga r\u00e4tten, demokratin? Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 p\u00e5 tv-serien Den tunna bl\u00e5 linjen, d\u00e4r det f\u00f6rekom en ultrah\u00f6gerdemonstration, polisen emellan och barnfamiljer, vanliga m\u00e4nniskor och v\u00e5ldsamma antifascister blandade p\u00e5 andra sidan. Hur f\u00f6rh\u00e5ller man sig i ett s\u00e5nt s\u00e4llskap? Vad \u00e4r polisens roll, och hur utf\u00f6r de sitt uppdrag? Filmens titel \u00e4r tagen ur en nazistisk kamps\u00e5ng: idag h\u00f6r Tyskland oss, imorgon hela v\u00e4rlden. Det l\u00e4gger ett ansvar p\u00e5 den h\u00e4r tyska juridikstudenten: om vi inte stoppar dem nu, drabbas hela v\u00e4rlden (igen). Regiss\u00f6ren har sj\u00e4lv varit med i en antifa grupp i sin ungdom, och det kan man m\u00e4rka. Liksom huvudpersonen \u00e4r hon av \u00f6verklass, och har en v\u00e4g ut, om det b\u00f6rjar brinna. Det har vi vita medelklass alla egentligen. Nu b\u00f6rjar jag tveka, kanske 4**** \u00e4nd\u00e5?<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>K\u00e4nslan kvar: lite avundsjuk p\u00e5 att inte vara ung l\u00e4ngre, det var s\u00e5 sp\u00e4nnande!<\/li><li>Scen: det fanns m\u00e5nga fina scener, en rolig scen \u00e4r n\u00e4r det f\u00f6rs\u00f6ker komma in i staden som \u00e4r avst\u00e4ngd f\u00f6r att det f\u00f6rv\u00e4ntas bli br\u00e5k mellan fascister och antifascister. De k\u00f6r dit i mammas fina bil och s\u00e4ger till polisen att de ska p\u00e5 br\u00f6llop. De \u00e4r finkl\u00e4dda och sl\u00e4pps igenom. Men ocks\u00e5 ot\u00e4cka scener med slagsm\u00e5l.<\/li><li>Slagsk\u00e4mpen som inte st\u00e5r f\u00f6r n\u00e5got egentligen, bara f\u00f6r v\u00e5ld, n\u00e4r han vet att han far tar ut honom ur elden n\u00e4r det beh\u00f6vs. Hur t\u00e4nker han? T\u00e4nker han?<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><strong>La Boda de Rosa &#8211; Rosa\u2019s Wedding \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5<\/strong><br>\u00c4ntligen en filgod-film. Utan komplikationer, men \u00e4nd\u00e5 rolig och to the point. V\u00e4rd att se, kul, men inte s\u00e5 djup. Det beh\u00f6vs v\u00e4l inte alltid? Rosa \u00e4r d\u00f6tr\u00f6tt p\u00e5 allt och alla som h\u00e4nger p\u00e5 henne, beh\u00f6ver henne, dra f\u00f6rdel av hennes s\u00e4tt att alltid st\u00e4lla upp. D\u00e4rf\u00f6r planerar hon att viga sig. \u00d6vers\u00e4ttningen Wedding blir inte bra, som s\u00e5 ofta. Varf\u00f6r h\u00e5ller man p\u00e5 med att \u00f6vers\u00e4tta filmtitlar? La Boda skulle b\u00e4ttre kunna \u00f6vers\u00e4ttas med vigningsl\u00f6ften. Ett ord som anv\u00e4nds f\u00f6r br\u00f6llop s\u00e5 klart, men wedding h\u00f6r ihop med foga samman. 1. K\u00e4nslan kvar: eufori! Lyckan finns om du \u00e4r best\u00e4md, kanske du f\u00e5r den \u2013 en stund. 2. Scen. Vackraste scenen kanske n\u00e4r hon vandrar runt i sin sedan n\u00e5gra \u00e5r d\u00f6da mammas syatelj\u00e9. Tiden har st\u00e5tt stilla, och allt \u00e4r vackert och lugnt. Hon landar. 3. Best\u00e4lla en pr\u00e4stskjorta hos Rosa, och medan hon tar m\u00e5tt h\u00f6ra lite hur det g\u00e5r, med hennes dotter och allt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Kamrater \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5<\/strong> Ryssland<br>Det \u00e4r sp\u00e4nnande att f\u00e5 inblick i n\u00e5gon som verkligen trodde p\u00e5 sovjet -ideologin. Filmen visar b\u00e5de hur farligt och fel kommunismen var i verkligheten, men \u00e4ven hur n\u00e5gon kunde tro och lita p\u00e5 att det \u00e4nd\u00e5 var till det b\u00e4sta. Vi som \u00e4r uppvuxna i v\u00e4st vet s\u00e5 lite om Sovjetunionen, bortom klich\u00e9erna och de fakta som st\u00e5r i historieb\u00f6ckerna. Men hur upplevde m\u00e4nniskor sin v\u00e4rld? Hur kunde man vara en trogen partimedlem och pamp \u00f3ch dra f\u00f6rdel av sin position? \u00c4r vissa mera kamrater \u00e4n andra? Ja, jag vet absolut f\u00f6r lite om detta, och vill se mera. 1. K\u00e4nslan: f\u00f6rv\u00e5ning. 2. Scenen: n\u00e4r huvudpersonen b\u00f6rjar gr\u00e4va i jorden p\u00e5 en kyrkog\u00e5rd i en by, d\u00e4r hon tror dottern har gr\u00e4vts ner p\u00e5 ett ov\u00e4rdigt s\u00e4tt. 3. KGB-agenten som verkligen tar en risk f\u00f6r att hj\u00e4lpa huvudpersonen att hitta sin dotters lik. Skulle vilja veta varf\u00f6r han hamnade inom KGB, verkade inte passa d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00e0 l\u2019abordage! \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 Frankrike<\/strong><br>en filgood-film till! Ett kort m\u00f6te tjej-kille i Paris och forts\u00e4ttningen i franska alperna. Inte som killen t\u00e4nkt. Tv\u00e5 killar p\u00e5 temat ovanlig v\u00e4nskap. Helt enkelt en kul film, med humor och allvar. 1. K\u00e4nslan efter\u00e5t: filgod. 2. Scen: massa roliga scener. 3. En \u00f6l p\u00e5 karaoke- st\u00e4llet vid campingen. D\u00e5 kan man tr\u00e4ffa alla! Och sjunga med!<\/p>\n\n\n\n<p><strong>The Father \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5 Storbritannien &#8211; Frankrike<\/strong><br>Oj! Vilken fin gestaltning av v\u00e4xande demens. Aldrig sett en film som ger just den k\u00e4nslan som demensdrabbade sj\u00e4lva m\u00e5ste uppleva. En film alla borde se. Att jag \u201dbara\u201d ger den 4 stj\u00e4rnor \u00e4r f\u00f6r att sj\u00e4lva storyn inte \u00e4r s\u00e5 mycket. Det \u00e4r kanske inte en ber\u00e4ttelse som ber\u00e4ttas, utan en k\u00e4nsla som f\u00f6rmedlas genom dialoger och bilder. Och vem kan g\u00f6ra det b\u00e4ttre \u00e4n Anthony Hopkins? Man upplever som tittare hur det \u00e4r att ha demens. Prova. Se den.<\/p>\n\n\n\n<p><br><strong>Sanna m\u00f6drar \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5<\/strong> Japan<br>Mera i tid kunde inte denna film visas, med turerna kring stulna barn fr\u00e5n vissa l\u00e4nder i internationell adoption. Man ska absolut ocks\u00e5 l\u00e4sa Salomos Domslut i bibeln (1 Kungaboken 3), som st\u00e4ller samma fr\u00e5gor: f\u00f6r\u00e4ldraskap ska visas. P\u00e5 s\u00f6ndagsskolan fick jag ber\u00e4ttelsen uttydd s\u00e5 h\u00e4r: den biologiska mamman ville att barnet ska leva, och ger det hellre bort \u00e4n att det d\u00f6r. Medan Salomos domslut inte s\u00e4ger n\u00e5got om biologi, utan drar slutsatsen: den som vill\/kan ge barnet en framtid, trots allt, ska ha v\u00e5rdnaden, oberoende av biologin. I Sverige har vi ocks\u00e5 sett kampen mellan biologiska och fosterf\u00f6r\u00e4ldrar, med d\u00f6dligt resultat. Detta \u00e4r inte l\u00e4tta fr\u00e5gor, och filmen ger inga l\u00e4tta svar, utan tv\u00e4rtom problematiserar den f\u00f6r\u00e4ldraskapet p\u00e5 ett fint s\u00e4tt. Det finns s\u00e5 mycket v\u00e4rme i den h\u00e4r filmen, s\u00e5 mycket f\u00f6rst\u00e5ende och k\u00e4rlek, och som det brukar vara i japanska filmer: s\u00e5 fina dialoger som l\u00e5ter ocks\u00e5 tystnaden tala. Man k\u00e4nner automatiskt f\u00f6r b\u00e5da kvinnor, och adoptivpappan, man beh\u00f6ver inte, och kan inte v\u00e4lja sida. Det \u00f6ppna slutet i filmen g\u00f6r detta m\u00f6jligt dessutom. Samarbete kan vara n\u00e5got gott. T\u00e4nk om kvinnorna i Salomos fall direkt hade sagt: barnet som lever \u00e4r v\u00e5rt, vi bor och lever ihop och tar ett gemensamt ansvar. S\u00e5 l\u00e5ngt g\u00e5r inte filmen heller, men vem vet vad som h\u00e4nde efter filmens fiktiva historiebeskrivning tog slut? En ny film? 1. K\u00e4nslan kvar: v\u00e4rme, och bra att de inte d\u00f6mer, inte drar f\u00f6r hastiga slutsatser! 2. Scenen: den unga kvinnan Hikari som har f\u00f6tt barnet kommer tillbaka till hemmet som nu ska st\u00e4ngas och d\u00e4r hon har f\u00f6tt barnet som blev adopterat. Mycket fin scen och samtal. Fin milj\u00f6. 3. Chefen till Hikari, som \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5ende och \u00f6ppnar sitt innersta f\u00f6r henne, vilket han inte alls hade beh\u00f6vt g\u00f6ra, men det var starkt gjort. Hikaris f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00e5 klart ocks\u00e5 \u2013 ser de inte vad de g\u00f6r?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Dating Amber ** &#8211; Irland<\/strong><br>90-talets problem f\u00f6r gay ungdomar p\u00e5 Irland k\u00e4nns inte riktigt n\u00e5got jag vill f\u00f6rdjupa mig i. En ungdomsfilm, men kanske inte riktigt aktuell f\u00f6r konfirmander heller? Okay dramakomedi om du tycker om s\u00e5nt. Inget jag \u00e5ngrar att jag har sett, men inte ett minne f\u00f6r livet. Fanns n\u00e5gra luckor, tyckte jag. tv\u00e5 husvagnar\u2026 inte mera.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Mon Amour \uf0f5\uf0f5 \uf0f5 \uf0f5\uf0f5 Frankrike <\/strong>\u2013 spr\u00e5k: franska och ryska<br>Konstigt nog egentligen, eller inte konstigt nog, men jag tror att detta \u00e4r den b\u00e4sta filmen jag s\u00e5g p\u00e5 hela G\u00f6teborgs filmfestival. Men varf\u00f6r kan jag inte riktigt f\u00e5nga, och det \u00e4r kanske just det som g\u00f6r att jag tyckte s\u00e5 mycket om den. N\u00e5got har det att g\u00f6ra med att den \u00e4r s\u00e5 skickligt gjort, klippningen \u00e4r s\u00e5 att man h\u00f6r en fr\u00e5ga \u2013 ofta ganska intim fr\u00e5ga \u2013 p\u00e5 franska, medan man kan studera ansiktet p\u00e5 den som f\u00e5r fr\u00e5gan, studera s\u00e5 att s\u00e4ga hur hen tar emot den, och sedan f\u00e5r man ett mycket \u00e4rligt svar, mycket \u00e4rligare \u00e4n vad man har v\u00e4ntat sig, p\u00e5 ryska. Det blir s\u00e5 \u00e4kta, det blir ett s\u00e5dant \u00e4kta m\u00f6te med personerna i filmen och med mig som tittar. Fr\u00e5gor till gamla men ocks\u00e5 unga, h\u00e4rjade m\u00e4nniskor om k\u00e4rlek, om vad de f\u00f6ll f\u00f6r hos sin partner, om hur livet har blivit, vad man kan och inte kan dr\u00f6mma om, vad man kan och inte kan vara tillfreds med. Jag fattar inte hur en fransk stadsbo, gay, v\u00e5gar \u00e5ka till Sibirien, och hur han lyckas f\u00e5 f\u00f6rtroendet f\u00f6r dem han m\u00f6ter\u2026 Det \u00e4r klart, d\u00e4r det inte gick, de som han inte fick kontakt med, \u00e4r inte med i filmen, det f\u00f6rst\u00e5r jag. Men denna enorma gr\u00e4ns mellan \u00d6st och V\u00e4st, mellan fattig och rik, mellan de med makt \u00f6ver sitt liv och de som inte har det, mellan hetero- och gay, mellan m\u00e4n och kvinnor, mellan p\u00e5kl\u00e4dda och nakna, allt detta \u00f6verbryggar David Teboul i sin film. Men som sagt, hur han klarar detta vet jag inte. Kanske \u00e4r det med livet som insats? Med hans egen sm\u00e4rta som insats? Hans egen f\u00f6rlorade k\u00e4rlek och d\u00f6den av hans partner v\u00e4vs igenom filmen, och \u00e4r kanske kraften som g\u00f6r att han kan g\u00f6ra resan. Men jag h\u00f6ll andan m\u00e5nga g\u00e5nger under filmen, och blev stark ber\u00f6rd. N\u00e4stan tre timmar \u00e4r l\u00e5ng f\u00f6r en film, men ge dig sj\u00e4lv chansen att tr\u00e4ffa de h\u00e4r m\u00e4nniskorna, och studera deras ansikten! 1. K\u00e4nslan kvar: \u00f6verv\u00e4ldigande f\u00f6rtroende man f\u00e5r genom filmen. 2. Scen: en blind kvinna intervjuas. Hon minns sin man bara som ung, hon ser inte hur gammal han \u00e4r, ett s\u00e5dant fint samtal! 3. Man skulle helst vilja prata med alla i filmen, om spr\u00e5ket fanns, om tiden fanns, om f\u00f6rtroendet fanns. Men inte med ett glas vodka tack! Det blir l\u00e5tt f\u00f6r mycket! 5 (tomma) glas f\u00f6r filmen!<\/p>\n\n\n\n<p><br><strong>Time to Pause * dokument\u00e4r, Storbritannien.<\/strong><br>En stillbildsfotograf som sj\u00e4lv \u00e4r i karant\u00e4n, g\u00f6r en pandemi-dokument\u00e4r av n\u00e4tsamtal med folk \u00f6ver hela v\u00e4rlden. V\u00e4rd att se, man m\u00f6ter m\u00e4nniskor och h\u00f6r deras tankar och ser deras k\u00e4nslor speglade i deras ansikten. Men inget jag egentligen minns n\u00e5got ifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Molecules * Italien<\/strong><br>Ja, s\u00e5 d\u00e4r\u2026 Venedig \u00e4r en underbar stad, och mycket speciell n\u00e4r alla turister \u00e4r borta. Men filmen kan inte riktigt f\u00e5nga mitt intresse, trots familjeminnen och n\u00e5gon slags story i bakgrunden. Fina bilder, visst, fina scener p\u00e5 gyttjebankarna p\u00e5 de \u00f6ar som h\u00f6r till Venedig d\u00e4r v\u00e4l aldrig en turist kommer\u2026<br>Lockdown Cinema * ocks\u00e5 ett pandemi-verk, korta filmer p\u00e5 n\u00e5gra minuter, som jag misst\u00e4nker har varit roligare att g\u00f6ra \u00e4n att se. Jag tror de kan n\u00e5 sin publik snarare p\u00e5 ett museum, n\u00e5gra minuter visning, \u00e4n att man blir n\u00f6jd i biosalongen eller biosoffan hemma.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>Till sist: <\/em><\/strong>n\u00e4r man l\u00e4ser en roman skapar man sina egna bilder, och f\u00f6rfattaren kan beskriva vad n\u00e5gon t\u00e4nker. Ser man en film blir bilderna presenterade, men vad m\u00e4nniskor t\u00e4nker och k\u00e4nner m\u00e5ste man f\u00f6rest\u00e4lla sig sj\u00e4lv \u2013 som om det vore jag som var med om detta. Som om jag var med och s\u00e5g detta h\u00e4nde. Ja, man \u00e4r med och ser saker h\u00e4nda f\u00f6rst\u00e5s. Liksom alla bara kan tolka sina egna dr\u00f6mmar, kan alla bara tolka det man ser p\u00e5 film sj\u00e4lv. Film ber\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 olika s\u00e4tt. Och vad n\u00e5gon tycker \u00e4r en bra film, tycker en annan \u00e4r inget att se. S\u00e5 jag vill inte \u00f6vertyga dig om att \u2019den och den filmen \u00e4r bra\u2019 utan bara visa lite hur jag upplevde filmen, vad jag la m\u00e4rke till, pga. mina erfarenheter och mitt liv. Vad som ber\u00f6rde mig, vad jag minns efter\u00e5t, och vem jag tyckte var en person som jag skulle vilja veta mera om. Film \u00e4r naturligtvis l\u00f6gn, liksom poesi, liksom romaner. Men film \u00e4r ber\u00e4ttelser som m\u00e5ste ber\u00e4ttas, och d\u00e4r sanningshalten inte alls \u00e4r viktig. Det viktiga \u00e4r att jag \u00e4r med om n\u00e5got som jag annars inte haft n\u00e5gon aning om. K\u00e4nslor som aldrig hade v\u00e4ckts, egna minnen som aldrig hade vaknat upp igen. Jag ser mitt liv i filmens ljus, i filmljuset. Jag ser k\u00e4rlek i m\u00e4nniskors \u00f6gon, k\u00e4rlek och l\u00e4ngtan i deras ber\u00f6ring av en annan, r\u00e4dsla f\u00f6r att g\u00f6ra fel och bli avvisad, och ett lugn som sprider sig n\u00e4r n\u00e5gon inser att livet \u00e4r just s\u00e5 det levs. Att livet \u00e4r en g\u00e5va, och inget man \u00e4ger. Och att vi m\u00e4nniskor \u00e4r skapade medskapare. Och att l\u00e4rjungaskap \u00e4r ett livsl\u00e5ngt uppdrag. Det \u00e4r film. F\u00f6r mig. <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det visade sig efter\u00e5t att vi hade valt bort en del filmer som vann pris, men vad g\u00f6r det? Det g\u00e5r nog att se dem efter\u00e5t. Det blev trots allt 32 l\u00e5ngfilmer vi s\u00e5g, en del l\u00e5\u00e5\u00e5ngfilmer rent av, och en dr\u00f6s kortfilmer som jag ofta fick k\u00e4nslan av att det nog hade varit roligt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":243,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8267,14270,145892,8308,145884,14253,98250,2515,8307,107723,8340,145887,74339,145850,17744,145859,145875,22840,29567,47313,107720],"tags":[],"class_list":["post-775","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-barn","category-dialog","category-dopet","category-fastan","category-fester","category-film","category-flykting","category-judendom","category-konst","category-leva-overleva","category-litteratur","category-ljus","category-lycka","category-lyrik","category-mangfald","category-natur-och-ansvar","category-oro","category-rasism","category-samhalle","category-samtal-med-gud","category-sorg-och-gladje"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>G\u00f6teborgs filmfestival 2021 - Mariestads horisont, Willem-Jan Fens<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"G\u00f6teborgs filmfestival 2021 - Mariestads horisont, Willem-Jan Fens\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Det visade sig efter\u00e5t att vi hade valt bort en del filmer som vann pris, men vad g\u00f6r det? Det g\u00e5r nog att se dem efter\u00e5t. Det blev trots allt 32 l\u00e5ngfilmer vi s\u00e5g, en del l\u00e5\u00e5\u00e5ngfilmer rent av, och en dr\u00f6s kortfilmer som jag ofta fick k\u00e4nslan av att det nog hade varit roligt [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Mariestads horisont, Willem-Jan Fens\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-03-11T21:40:01+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-03-13T16:24:44+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Willem-Jan Fens\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Willem-Jan Fens\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"40 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\"},\"author\":{\"name\":\"Willem-Jan Fens\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/f319c38888be6da9299eefa1bb8d734a\"},\"headline\":\"G\u00f6teborgs filmfestival 2021\",\"datePublished\":\"2021-03-11T21:40:01+00:00\",\"dateModified\":\"2021-03-13T16:24:44+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\"},\"wordCount\":8021,\"commentCount\":0,\"articleSection\":[\"barn\",\"dialog\",\"dopet\",\"Fastan\",\"fester\",\"film\",\"flykting\",\"judendom\",\"konst\",\"leva - \u00f6verleva\",\"litteratur\",\"ljus\",\"lycka\",\"lyrik\",\"m\u00e5ngfald\",\"natur och ansvar\",\"oro\",\"rasism\",\"samh\u00e4lle\",\"samtal med Gud\",\"sorg och gl\u00e4dje\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\",\"name\":\"G\u00f6teborgs filmfestival 2021 - Mariestads horisont, Willem-Jan Fens\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-03-11T21:40:01+00:00\",\"dateModified\":\"2021-03-13T16:24:44+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/f319c38888be6da9299eefa1bb8d734a\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"G\u00f6teborgs filmfestival 2021\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/\",\"name\":\"Mariestads horisont, Willem-Jan Fens\",\"description\":\"tillsammans \u00e4r vi kyrka\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/f319c38888be6da9299eefa1bb8d734a\",\"name\":\"Willem-Jan Fens\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fdf0dc18cc8ef427fc51f6d11bc34fb15e202f070779432f166e3c65739969d1?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fdf0dc18cc8ef427fc51f6d11bc34fb15e202f070779432f166e3c65739969d1?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Willem-Jan Fens\"},\"description\":\"Pension\u00e4r sedan oktober 2024. Sedan 1982 invandrad i Sverige. Jag \u00e4r f\u00f6rst m\u00e4nniska, sedan invandrare, sedan svensk, sedan fd. nederl\u00e4ndare. Gift samma \u00e5r jag kom till Sverige, har 3 barn, och en hund. Vi bor i ett hus med fin tr\u00e4dg\u00e5rd. Jag \u00e4r teolog, med huvudintresse f\u00f6r religionshistoria och dialog mellan religioner. Har bott ett \u00e5r i Galil\u00e9en n\u00e4r jag var 20+, d\u00e4r jag tr\u00e4ffade min svenska fru. Ett drygt halvt \u00e5r i Jerusalem sedan, ett \u00e5r kulturantropologi\/icke-v\u00e4sterl\u00e4ndsk sociologi i Leiden, och sedan Sverige. F\u00f6r \u00f6vrigt anser jag fortfarande att SD \u00e4r ett farligt rasistiskt parti. Vill du veta n\u00e5got mera \u00e4r det bara att h\u00f6ra av sig!\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/author\/willemjanfens\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"G\u00f6teborgs filmfestival 2021 - Mariestads horisont, Willem-Jan Fens","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"G\u00f6teborgs filmfestival 2021 - Mariestads horisont, Willem-Jan Fens","og_description":"Det visade sig efter\u00e5t att vi hade valt bort en del filmer som vann pris, men vad g\u00f6r det? Det g\u00e5r nog att se dem efter\u00e5t. Det blev trots allt 32 l\u00e5ngfilmer vi s\u00e5g, en del l\u00e5\u00e5\u00e5ngfilmer rent av, och en dr\u00f6s kortfilmer som jag ofta fick k\u00e4nslan av att det nog hade varit roligt [&hellip;]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/","og_site_name":"Mariestads horisont, Willem-Jan Fens","article_published_time":"2021-03-11T21:40:01+00:00","article_modified_time":"2021-03-13T16:24:44+00:00","author":"Willem-Jan Fens","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Willem-Jan Fens","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"40 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/"},"author":{"name":"Willem-Jan Fens","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/f319c38888be6da9299eefa1bb8d734a"},"headline":"G\u00f6teborgs filmfestival 2021","datePublished":"2021-03-11T21:40:01+00:00","dateModified":"2021-03-13T16:24:44+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/"},"wordCount":8021,"commentCount":0,"articleSection":["barn","dialog","dopet","Fastan","fester","film","flykting","judendom","konst","leva - \u00f6verleva","litteratur","ljus","lycka","lyrik","m\u00e5ngfald","natur och ansvar","oro","rasism","samh\u00e4lle","samtal med Gud","sorg och gl\u00e4dje"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/","name":"G\u00f6teborgs filmfestival 2021 - Mariestads horisont, Willem-Jan Fens","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#website"},"datePublished":"2021-03-11T21:40:01+00:00","dateModified":"2021-03-13T16:24:44+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/f319c38888be6da9299eefa1bb8d734a"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/2021\/03\/11\/goteborgs-filmfestival-2021\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"G\u00f6teborgs filmfestival 2021"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/","name":"Mariestads horisont, Willem-Jan Fens","description":"tillsammans \u00e4r vi kyrka","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/f319c38888be6da9299eefa1bb8d734a","name":"Willem-Jan Fens","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fdf0dc18cc8ef427fc51f6d11bc34fb15e202f070779432f166e3c65739969d1?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fdf0dc18cc8ef427fc51f6d11bc34fb15e202f070779432f166e3c65739969d1?s=96&d=mm&r=g","caption":"Willem-Jan Fens"},"description":"Pension\u00e4r sedan oktober 2024. Sedan 1982 invandrad i Sverige. Jag \u00e4r f\u00f6rst m\u00e4nniska, sedan invandrare, sedan svensk, sedan fd. nederl\u00e4ndare. Gift samma \u00e5r jag kom till Sverige, har 3 barn, och en hund. Vi bor i ett hus med fin tr\u00e4dg\u00e5rd. Jag \u00e4r teolog, med huvudintresse f\u00f6r religionshistoria och dialog mellan religioner. Har bott ett \u00e5r i Galil\u00e9en n\u00e4r jag var 20+, d\u00e4r jag tr\u00e4ffade min svenska fru. Ett drygt halvt \u00e5r i Jerusalem sedan, ett \u00e5r kulturantropologi\/icke-v\u00e4sterl\u00e4ndsk sociologi i Leiden, och sedan Sverige. F\u00f6r \u00f6vrigt anser jag fortfarande att SD \u00e4r ett farligt rasistiskt parti. Vill du veta n\u00e5got mera \u00e4r det bara att h\u00f6ra av sig!","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/author\/willemjanfens\/"}]}},"author_meta":{"ID":"243","user_nicename":"willemjanfens","user_registered":"2012-11-20 15:13:39","display_name":"Willem-Jan Fens","first_name":"Willem-Jan","last_name":"Fens","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/fdf0dc18cc8ef427fc51f6d11bc34fb15e202f070779432f166e3c65739969d1?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":false,"bloginfo":{"name":"Mariestads horisont, Willem-Jan Fens","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/775","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/users\/243"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=775"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/775\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":780,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/775\/revisions\/780"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=775"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=775"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/mariestad\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=775"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}